SE453346B - Automatisk forsterkningsregleringsanordning for televisionsendamal - Google Patents

Description

453 346 2 brusbeteende vid ifrågavarande tidpunkt dominerar avstämnings- brusbeteendet och effektivt bestämmer signal-brusförhállandena i televisionsmottagarens avstämningsdel resp. mellanfrekvensdel.

Det är således önskvärt att eliminera så många brusalstrare som möjligt ur mellanfrekvensanordningen vid drift med låg mellan- frekvensförstärkning.

I vissa mellanfrekvensförstärkaranordningar och auto- matiska förstärkningsregleringsanordningar, såsom då det gäller den integrerade mellanfrekvenskretsen av typen TDA2540, alstras förstärkningsregleringssignaler vid skilda punkter på en spänningsdelare. Tre förstärkningsregleringssignaler matas sedan till de tre mellanfrekvensförstärkarna som används i anordningen.

Eftersom brusbeteendet är mest typiskt i det första steget (eftersom brus i nämnda steg sedermera förstärks av de båda efterföljande stegen) förbikopplas uttagspunkten för det första stegets förstärkningsregleringssignal medelst en kondensator.

Signalen vid uttagspunkten har emellertid-förhållandevis låg nivå, varför den måste förstärkas innan den matas till den första mellanfrekvensförstärkaren. Den automatiska förstärkningsregleran- de förstärkningstransistorn som utför denna funktion är tilldelad resistiva komponenter, vilka verkar såsom brusalstrareri anord- ningen. Bruset som alstras av ett av dessa motstånd förstärks av den automatiska förstärkningsreglerande transistorn, kombineras med bruskomposanter som har alstrats av ytterligare ett motstånd, och inmatas därefter i den första mellanfrekvensförstärkaren.

Likartade brusgeneratorer finns också i de andra och tredje meiianfrekvensförstärkarña 1 frnAasuo-krecsen. Det är därför önskvärt att i en mellanfrekvenskrets av typen TDA254O elimineras dylika brusalstrande resistiva komponenter, ävensom förstärknings- organ som medför att brus förstärks i den automatiska förstärk- ningsregleringsanordningen.

Enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning åstad- kommer den automatiska förstärkningsregleringsanordningen en brusfiltrerad regleringssignal med hög nivå för den första mellan- frekvensförstärkaren i en kaskadkopplad serie mellanfrekvens- förstärkare. Regleringssignalen med hög nivå erhàllsirån en punkt med låg impedans, och den behöver inte förstärkas ytterligare innan den matas till den första mellanfrekvensförstärkaren. I en föredragen utföringsform enligt föreliggande uppfinning ingår 453 346 3 endast ett motstånd med ringa resistans i signalbanan mellan punkten med låg impedans och den första mellanfrekvensförstärka- ren, varigenom endast en obetydlig mängd brus införs i förstär~ karen.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det föl- jande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l i form av ett kombinerat kopplingsschema och blockschema visar en i tre steg uppbyggd mellanfrekvensförstärkare som lämpligen kan användas med den automatiska förstärkningsregleringsanord- ningen enligt föreliggande uppfinning, medan fig. 2 i form av ett kombinerat kopplingsschema och blockschema åskådliggör en automatisk förstärkningsregleringsanordning som är utformad i enlighet med föreliggande uppfinnings principer.

I fig. 1 är tre differentiella mellanfrekvensförstärkar- steg l, l00 och 200 kaskadkopplade, varvid en återkopplingsbana 300 är inkopplad mellan de tredje och första stegen 200 resp. l.

De tre stegen förstärkningsregleras medelst regleringsströmmar som tillförs av en automatisk förstärkningsregleringsanordning 40, varjämte förspänningar för anordningen erhålls från en förspänningskälla 70.

Den i fig. l visade mellanfrekvensförstärkaranordningens arbetssätt är beskrivet i detalj i den ovannämnda amerikanska patentskriften 4 366 443. Sammanfattningsvis skall dock nämnas att det första steget l resp. det andra steget 100 innehåller varsina organ med variabel impedans, nämligen 14, l6 resp. ll4, 116, varvid dessa organs impedanser varieras för att reglera stegens förstärkning. Organen med variabel impedans är inkopplade såsom kollektorbelastningar för de respektive förstärkningstran- sistorerna 10, 12 och ll0, 112. Då stor förstärkning föreligger avger den automatiska förstärkningsregleringsanordningen 40 ingen förstärkningsregleringsström till organen med variabel impedans. Förstärkarnas förstärkning minskas genom att organen med variabel impedans förses med förstärkningsregleringsström via ett uttag 42 och motstånd 22 och 122, varvid dessa motstånd åstadkommer en lika uppdelning av förstärkningsregleringsström- men. Efter hand som flödet av förstärkningsregleringsström ökar kommer impedanserna hos de såsom kollektorbelastning inkopplade organen att minska, varigenom belastningslinjerna för förstärkar- stegen förskjuts mot lägre förstärkning. 453 346 4 I det tredje förstärkarsteget 200 är organ 2l4 och 216 _med variabel impedans kopplade såsom emittermotstànd för att reglera förstärkningstransistorernæs210 och 212 emitterdegenera- tion. Under betingelser med maximal förstärkning matas en bety- dande ström till organen medelst den automatiska förstärknings- regleringsanordningen 40 via uttaget 44 och motståndet 222.

Förstärkarens förstärkning minskas genom att man minskar för-V 'stärkningsregleringsströmmen som tillförs organen med variabel impedans, varigenom de sistnämnda organens impedanser ökar, vilket också gäller för emitterdegenerationen i förstärkaren i det tredje steget. Såsom har förklarats i den ovannämnda ameri- kanska patentansökningen gäller i den föredragna utföringsformen enligt fig. l att det tredje förstärkarstegets förstärkning minskas först såsom gensvar pà en ökande mellanfrekvenssignal- styrka, varigenom strömflödet till organen 214 och 216 med variabel impedans i det tredje steget når noll, vilket medför att dessa organ spärras, innan de första och andra förstärkar- stegen har genomlöpt hela sitt intervall av förstärkningsminsk- ning. Härigenom hindras intermodulationsdistorsion från att införas 1 den förstärkta mellanfrekvenssignalen under drift med en stark signal (minsta förstärkning), vilken distorsion annars skulle kunna utgöra en följd av att förstärkningen regleras i det tredje steget under betingelser med stark signal.

Den i fig. l visade automatiska förstärkningsreglerings- anordningen 40 är àskàdliggjord mera i detalj i fig. 2. En video- detektor 400 alstrar en detekterad videosignal som matas till en automatisk förstärkningsregleringsdetektor 402, vilken vid ett uttag 46 avger en utgàngsspänning som varierar med mellanfrekvens- signalens styrka. Den automatiska förstärkningsregleringsutgångs- spänningen lagras i en automatisk förstärkningsregleringsfilter- kondensator 404, som är inkopplad mellan uttaget 46 och en referenspotentialpunkt (jord). Utgångsspänningen över kondensa- torn 46 varierar i ett typiskt fall från en hög nivå för svaga mellanfrekvenssignaler till en låg nivå för starka mellanfrekvens- signaler. Ett typiskt intervall för den automatiska förstärknings- regleringsutgángsspänningen i en utföringsform enligt fig. 2 ligger mellan fem och elva volt.

Uttaget 46 är kopplat till basen i en transistor 406.

Transistorns 406 emitter är kopplad till ingången till en auto- 453 346 s matisk förstärkningsregleringsavstämningsanordning 500 samt är kopplad till en källa för matningspotential (B+) via seriekoppla- de motstånd 408 och 410. Transistorns 406 kollektor är kbpplad till Jord medelst seriekopplade motstånd 412 och 414. Efter hand som den automatiska förstärkningsregleringsutgångsspänningen vid uttaget 46 avtar i beroende av den ökande mellanfrekvenssignal- nivån kommer transistorn 406 att bli mer och mer strömledande, varjämte strömmen genom de seriekopplade motstånden ökar.

Seriekombinationen av en diod 416 med förspänning 1 framriktningen och ett motstånd 418 är kopplad parallellt med motståndet 414. Förbindningspunkten mellan motstånden 412 och 414 och anoden hos dioden 416 är också kopplad till transis- torns 420 bas. Transistorns 420 emitter är kopplad till Jord, och dess kollektor är ansluten till basen i en transistor 428 och kollektorn i en transistor 424 via ett motstånd 422. Tran- sistorns 428 kollektor är kopplad till Jord, och dess emitter är direkt kopplad till transistorns 424 bas, vidare till basen i en transistor 430 och till B+-källan via ett motstånd 426.

Transistorernas 424 och 450 emittrar är kopplade till E+-källan.

Transistorerna 424, 428 och 430 är kopplade i en strömspegel- koppling.

Ett uttag 48 är kopplat till emittern i transistorn 450, katoden i dioden 446 och basen i en transistor 438. Tran- sistorns 438 kollektor är kopplad till B+-källan, medan dess emitter är kopplad till Jord via ett motstånd 442 samt till basen i transistorn 440. Transistorns 450 kollektor är kopplad till förbindningspunkten mellan motstånden 408 och 410. En kondensator 468 är ansluten mellan uttaget 48 och Jord. En spänningsdelare som inkluderar seriekopplade motstånd 464 och 466 är inkopplad mellan B+-källan och Jord. Ett motstånd 462 är anslutet mellan uttaget 48 och förbindningspunkten mellan motstånden 464 och 466. Transistorns 440 emitter är kopplad till ett uttag 42, från vilket förstärkningsregleringsström matas till de första och andra mellanfrekvensförstärkarstegen 1 resp. 100 i fig. 1.

En förstärkningsregleringssignal för det tredje mellan- frekvensförstärkarsteget 200 enligt fig. 1 bildas vid transistorns 406 kollektor 1 fis- 2- Transistorns uoó kollektor är kopplad m1 - basen i en transistor 476 via ett motstånd 480. Transistorns 476 455 546 emitter är kopplad till Jord via ett motstånd 478, och dess kollektor är kopplad till basen i en transistor 470 via ett motstånd 474. Ett motstånd 472 är inkopplat mellan ett uttag 72 hos förspänningskällan 70 (visad i fig. 1) och basen i transis- torn 470. Transistorns 470 kollektor är kopplad till B+-källan, och dess emitter matar förstärkningsregleringsström till det tredje steget 200 via ett uttag 44, såsom är visat i fig. l.

För att den i fig. 2 visade anordningen skall kunna förklaras kommer det att antas att den automatiska förstärk- ningsregleringsdetektorn påverkas i beroende av en mellan- frekvenssignal som ökar från nivån för en svag signal till nivån för en stark signal. Den i fig. 2 visade utföringsformens arbetssätt kommer att framgå ur förklaringen av kretsens gensvar på denna ökande mellanfrekvenssignal.

Efter hand som videosignalnivàn ökar kommer den automa- tiska förstärkningsregleringsutgångsspänningen vid 46 att minska, varjämte transistorn 406 kommer att bli i högre och högre grad strömledandè. Strömflödet i de seriekopplade motstånden 410, 408 resp. 412, 414 kommer att öka, och dioden 416 kommer att tillslàs Motståndet 418 medför att de automatiska förstärkningsreglerings- gensvarkurvorna formas, varvid den automatiska förstärknings- regleringsanordningen ger gensvar snabbt så snart som dioden 416 har tillslagits samt med ökande hastighet efter hand som dioden 416 blir mer och mer strömledande. Den ström som leds av dioden 416 och motståndet 418 medför att transistorn 420 blir mer och mer strömledande, varigenom ström matas till strömspegelanordningen som inkluderar transistorerna 424, 428 och 430. Motståndet 422, som är inkopplat i strömbanan till strömspegelanordningen, är ett stoppmotstànd som begränsar den maximala strömmängden som kan ledas av transistorn 420 och strömspegelanordningen.

Strömmen som leds till strömspegelanordningens transis- torer 424 och 428 av motståndet 422 efterbildas av strömspegel- anordningen som transistorns 430 kollektorström. Strömspegel- anordningen utnyttjar inte strömbegränsningsmotstånd i transis- torernas 424 och 430 emitterbanor därför att man behöver ett stort dynamiskt intervall för den av strömspegelanordningen ledda strömmen med automatisk förstärkningsreglering. Om man använde sig av emittermotstånd skulle detta medföra att spänningsinter- vallet hos strömspegelanordningen skulle bli begränsat vid den 453 346 7 övre änden, vilket i sin tur skulle medföra en motsvarande begränsning i strömspegelanordningens dynamiska strömintervall.

Genom att man utesluter emittermotstånd och utnyttjar stopp- motståndet för att hindra strömspegelanordningen från att leda alltför stora strömmar kan man bringa strömspegelanordningen att följa den inkommande strömsignalen i hela dess dynamiska intervfll.

PN?-transistorer används såsom strömspegeltransistorerna 424, 428 och 430 i den i fig. 2 visade, såsom ett exempel tjänan- de utföringsformen. När den i fig. 2 visade automatiska förstärk- ningsregleringsanordningen konstrueras i integrerad kretsform bestäms strömspegelanordningens strömhanteringsförmàga av stor- leken hos PNP-organen. Om dessa transistorer skulle ha samma strömhanteringsförmåga som NPN-transistorerna i anordningen skulle de nödvändigtvis behöva bli mycket större än NPN-transis- torerna, varjämte de skulle upptaga större områden på en inte- grerad kretschip. I en föredragen utföringsform av den i fig. 2 visade automatiska förstärkningsregleringskretsen är sålunda PNP-transistorerna 424, 428 och 430 utförda såsom små organ med förhållandevis ringa ström, varjämte de får arbeta i de optimala områdena för de respektive organens karakteristikor.

Lågnivåströmmen vid transistorns 430 kollektor förstärks av en andra strömspegelanordning, vilken inkluderar transistorer 432, 434 och 436. I den såsom ett exempel tjänande utförings- formen enligt fig. 2 ser man att dessa transistorer utgörs av transistorer av NPN-typ, vilka i en integrerad krets har större strömhanteringsförmåga än PNP-transistorer med ekvivalent stor- lek. Dessutom är transistorns 436 emitterarea tre gånger så stor som transistorns 432 emitterarea, varigenom transistorn 436 bringas att leda en ström som är tre gånger så stor som strömmen hos transistorn 432 för samma basdrivsignal. Detta innebär exempelvis att transistorn 430 skulle kunna leda en ström på l mA, vilket väsentligen skulle resultera i en emitter- ström på 1 mA i transistorn 432. Emellertid skulle transistorn 436 leda en ström som vore tre gånger så stor, dvs. en emitter- ström på 3 mA. Genom sammankoppling av de båda emittrarna skulle man kunna möjliggöra att en ström på 4 mA skulle kunna ledas till transistorn 440 under de aktuella betingelserna.

Den andra strömspegelanordningen är också kopplad till basen i en transistor 450 via motståndet 444. En känd spännings- 455 546 8 nivå upprättas vid basen hos sistnämnda transistor tack vare sammankopplingen av dioden 446, transistorerna 458 och 440, och de till uttaget 42 kopplade delarna hos de första och andra mellanfrekvensförstärkarna. Transistorns 450 likförspänning kan väljas genom att man väljer lämpliga värden på spänningsdelar- motstànden 462, 464 och 466 för att därvid fastställa den ström som leds av motståndet 444 till transistorns bas. Genom att man fastställer konduktiviteten mellan kollektor och emitter hos transistorn 450 på detta sätt kan man bestämma den fördröjda spänningen, vid vilken den automatiska avstämningsanordningens förstärkningsreglering kommer att påbörjas. Transistorns 450 kollektor är kopplad till förbindningspunkten mellan motstånden 408 och 410. Om transistorn 450 exempelvis ges en sådan likför- spänning att den leder en större ström kommer detta att innebära ett ökat spänningsfall över motståndet 410. Härigenom kommer spänningen vid transistorns 406 emitter och ingàngssignalen till avstämningsanordningens 500 automatiska förstärkningsreglerings- anordning bringas att ursprungligen bli lägre än vad som annars skulle vara fallet, vilket skulle innebära en framflyttning av tidpunkten då avstämningsanordningens automatiska förstärknings- reglering kommer att påbörja förstärkningsregleringsförloppet.

Likaledes gäller att om transistorn 450 ges förspänning för minskad strömledning kommer spänningsfallet över motståndet 410 att bli mindre. Spänningsnivàn vid ingången till avstämnings- anordningen 500 med automatisk förstärkningsreglering kommer då ursprungligen att bli högre, vilket medför en fördröjning av tidpunkten då den automatiska förstärkningsregleringen hos avstämningsanordningen börjar. När den i fig. 2 visade automatis- ka förstärkningsregleringsanordningen är utformad i integrerad kretsform kan uttaget 48 utgöra ett integrerat kretsuttag som gör det möjligt för motstánden 462, 464 och 466 att utväljas av den som använder sig av anordningen resp. att kopplas utvändigt till den integrerade kretsen.

I en föredragen utföringsform av anordningen enligt fig. l och 2 fortsätter mellanfrekvensförstärkarnas förstärkning att minskas samtidigt som minskning av förstärkningen i avstämnings- anordningen uppträder. Avstämningsanordningen 500 med automatisk förstärkningsreglering är emellertid så konstruerad, att den genomlöper hela sitt förstärkningsregleringsintervall i motsva- 453 346 9 righet till en liten ändring i transistorns 406 emitterspänning.

Avstämningsanordningens förstärkning minskas helt i förhållande- vis snabb takt i Jämförelse med mellanfrekvensförstärkaren.

Vanligen får mellanfrekvensförstärkarna en förstärk- ningsminskning som endast uppgår till ca 4ndB då avstämnings- anordningen genomlöper sitt intervall med full förstärknings- minskning.

Strömmen som avges av transistorernas 432 och 436 emittrar utgör det reglerade flödet av förstärkningsreglerings- ström för de första och andra förstärkarstegen l resp. 100 i fig. l. Denna förstärkningsregleringsström kan vara förorenad med basbandvideosignalfrekvensbrus som fortplantar sig genom mellanfrekvensanordningen och som uppträder i den detekterade basbandsignalen. Emellertid avlägsnas bruskomposanter från förstärkningsregleringssignalen omedelbart före uttaget 42, vid vilken punkt förstärkningsregleringssignalen matas till mellanfrekvensförstärkarna.

Förstärkningsregleringsströmmen från transistorerna 432 och 436 förs till transistorns 440 kollektor. Transistorns 440 kollektor är kopplad till dess bas via banan som inkluderar den andra strömspegelanordningen 432, 434 och 436, motståndet 444, dioden 446 och transistorn 438. Transistorn 440 är således inkopplad på så sätt att den arbetar ungefär som en diod, dvs. den ström som matas till transistorns kollektor erhålls 1 form av en emitterström. Eftersom den andra strömspegelanordningen samtidigt matar ström till både kollektorn och basen i transis- torn 440 kommer den andra strömspegelanordningen att till tran- sistorn 440 avge en basström som är tillräckligt stor för att nämnda transistor skall bringas att leda en godtycklig ström som den andra strömspegelanordningen matar till transistorns kollektor.

En filterkondensator 468 är kopplad till transistorns 440 bas medelst transistorn 438. Transistorn 438 är inkopplad i en làgimpedansemitterföljarkoppling, varför kondensatorn 468 i praktiken blir kopplad direkt till transistorns 440 bas. Dessutom åstadkommer transistorn 438 en impedanstransformation mellan de till uttaget 48 kopplade kretselementen och transistorns 440 bas.

Denna impedanstransformation gör det möjligt att vid uttaget 48 utnyttja en billig kondensator som har ett förhållandevis lågt 453 346 V 10 komponentvärde.

Motståndet 444, som utgör en del av transistorns 440 koppling mellan kollektor och bas, samverkar också med konden- satorn 468 under bildande av ett làgpassfilter för brus- filtrering. Transistorns 440 basdrivsignal filtreras således så att videofrekvensbruskomposanter avlägsnas. Eftersom spänningen vid transistorns 440 emitter följer spänningen vid transistorns bas genom emitterföljartransistordrift kommer den till uttaget 42 förda förstärkningsregleringsströmmen att filtreras med av- seende på videofrekvensbrus.

Den brusfiltrerade förstärkningsregleringsströmsignalen avges från transistorns 440 lågimpedansemitterelektrod, varigenom man undviker behovet av efterföljande förstärkning innan för- stärkningsregleringsströmmen matas till mellanfrekvensförstärkar- na. Man ser i den såsom exempel tjänande utföringsformen enligt fig. l att uttaget 42 är kopplat till de första och andra mellanfrekvensförstärkarna medelst motstånd 22 och 122 på 440 ohm, varigenom de första och andra mellanfrekvensstegen kommer att få ungefär lika delar av förstärkningsregleringsströmmen.

Motstånden 22 och 122 har tillräckligt låga resistansvärden för att.de inte skall ge något större bidrag av brus till mellan- frekvensförstärkarna dà låg förstärkning (starka signaler) före- kommer, dvs. då mellanfrekvensförstärkarens brusbeteende är mest kritiskt.

Förstärkningsregleringsströmmen för det tredje mellan- frekvenssteget 200 i fig. l àstadkommes av strömbanan som in- kluderar transistorerna 476 och 470 i fig. 2, vilka är kopplade till transistorns 406 kollektor. Då transistorn 406 blir alltmer strömledande såsom gensvar på en ökande videosignalnivà tillslàs jtransistorn 476 i en takt som bestäms av förspänningsmotstànden 412, 418 och 478. Efter hand som transistorn 476 blir alltmer strömledande börjar den frànslå transistorn 470. Förstärknings- regleringsströmmen som matas till den tredje mellanfrekvensför- stärkaren 200 av transistorn 470 via uttaget 44 minskas därvid snabbt, varigenom den tredje mellanfrekvensförstärkarens för- stärkning minskas i beroende av den ökande videosignalnivàn.

Man ser i anordningen enligt fig. 2 att det finns flera resistiva element mellan transistorns 406 kollektor och uttaget 44, vilka komponenter kan verka såsom brusalstrare i systemet. 453 346 ll Vidare utförs ingen brusfiltrering med avseende på förstärknings- regleringsströmmen som bildas vid uttaget 44. Såsom emellertid har nämnts ovan är det då mellanfrekvensförstärkarna arbetar med låg förstärkning (stor mellanfrekvenssignal) som brusbeteendet är mest kritiskt. Såsom har nämnts ovan gäller att 1 en före- dragen utföringsform enligt föreliggande uppfinning utförs förstärkningsminskning först 1 det tredje mellanfrekvenssteget 200, varefter förstärkningsminskning utförs i de första och andra stegen. Detta innebär att transistorn 470 frånslås tidigt under förstärkningsminskningsförloppet så att förstärkningen i det tredje mellanfrekvenssteget minskas. Då anordningen således närmar sig tillståndet med låg förstärkning är transistorn 470 frånslagen, varför den inte inför något brus i den tredje mellan- frekvensförstärkaren 200. Det blir således onödigt att utföra brusfiltrering vid uttaget 44 i en utföringsform enligt före- liggande uppfinning.

Claims (3)

1. 453 346 12 PATENTKRAV l. Automatisk förstärkningsregleringskrets för en televisionsmottagare inkluderande en mellanfrekvensförstärkare (l, l00, 200), anordnad att styras av en förstärknings- regleringsström, och vidare inkluderande en videodetektor (N00) som är påverkbar såsom gensvar på den variabelt förstärkta mellanfrekvenssignalen för att alstra en detekterad videosignal som matas till ingången till en automatisk förstärknings- regleringsdetektor (NO), som avger en utgångssignal med en nivå som är representativ för nivån hos nämnda förstärkta mellan- frekvenssignal och som matas till en signalomvandlingskrets (NON-N36), vilken vid en första utgång (transistorns N3N emitter) avger en styrsignal som står i samband med nivån hos nämnda automatiska förstarkningsregleringsdetektors utgångs- signal och som kan vara störd av brus, varvid nämnda styrsignal tillförs till nämnda mellanfrekvensförstärkare genom filterorgan (NNN, N68), k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda signal- omvandlingskrets (NON-N36) vid en andra utgång (transistorernas N32, N36 emittrar) avger en förstärkningsregleringsström som också står i samband med nivån hos nämnda automatiska förstärk- ningsregleringsdetektorutgångssignal och som eventuellt är störd av brus, att en första elektrod (kollektor) hos en första transistor (NNO) är kopplad till nämnda andra utgång för mottag- ning av nämnda förstärkningsrcgleringsström, att en andra elektrod (bas) hos nämnda första transistor är kopplad till utgången (N8) hos nämnda filterorgan (NNN, N68) för mottagning av nämnda brusfiltrerade förstärkningsregleringssignal, och att en tredje elektrod (emitter) hos nämnda första transistor (NNO) är kopplad såsom utgångsuttag (N2) för att tillföra en filtrerad förstärkningsregleringsström såsom styrsignal till nämnda mellanfrekvensförstärkare.

2. Automatisk förstärkningsregleringskrets enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda signalomvandlings- krets innefattar en spänningsdelare (N10, N08, N06, N12, N16, N18), som är inkopplad mellan en matningsspänningskälla (B+) och en referenspotentialpunkt (jord) och som inkluderar ett mellan- uttag samt som är kopplad till nämnda automatiska förstärknings- 453 346 13 regleringsdetektorutgång för att vid nämnda mellanuttag bilda en spänning som utgör en funktion av nämnda automatiska förstärk- ningsregleringsdetektorutgångssignal, och en strömspegelkrets (424-N36) med en ingång kopplad till nämnda mellanuttag och påverkbar i beroende av spänningen där för att bilda nämnda regleringssignal vid nämnda första utgång (baserna i H32, H36) och nämnda förstärkningsregleringsström vid nämnda andra utgang (emittrarna i 432, H36), och att nämnda filterorgan (H62-Uóö) är ¿ kopplade mellan nämnda första utgång fràn strömspegelkretsen och referenspotentialpunkten.

3. Automatisk förstärkningsregleringskrets enligt krav l, Q inkluderande en avstämningsanordning för att bilda en mellan- frekvenssignal, k ä n n e t e c k n a d av en spänningsde- lare (408-Ulü), som är inkopplad mellan en matningsspännings- källa och en referenspotentialpunkt och som inkluderar första (N08, H10) och andra (412, Hlü) mellanuttag samt som är kopplad till nämnda automatiska förstärkningsregleringsdetektorutgång för att vid de första och andra mellanuttagen bilda spänningar som utgör en funktion av nämnda automatiska förstärknings- regleringsdetektorutgàngssignal, en avstämningskrets (500) med automatisk förstärkningsreglering och med en ingång kopplad till nämnda spänningsdelare för tillförsel av en förstärknings- regleringssignal för namnda avstämningsanordning, varvid nämnda signalomvandlingskrets har en ingang kopplad till nämnda andra mellanuttaß (H12, Miu) för att bilda nämnda förstärknings- regleringsström säsom gensvar på spänningen vid det andra mellanuttaget, en andra transistor (H50) med en första elek- trod (bas) kopplad till signalomvandlingskretsen, en andra elektrod (emitter) kopplad till ett förspänningsuttag (H8), och en tredje elektrod (kollektor) kopplad till nämnda första mellanuttag (H06, H12) hos spänningsdelaren, och en till förspänningsuttaget (48) kopplad förspänningskrets (462-466) för att reglera konduktiviteten hos den andra transistorn (M5), varvid spänningen vid det första mellanuttaget också är en funktion av den andra transistorns konduktivitet. U. Automatisk förstärkningsregleringskrets enligt krav l, inkluderande en avstämningsanordning som bildar en mellanfrek- venssignal, k ä n n e t e c k n a d av en avstämningskrets 455 346 ïü (500) med automatisk förstärkningsreglering och med en ingång kopplad till nämnda utgång från den automatiska förstärknings- regleringsdetektorn och påverkbar i beroende av spänningsnivàn vid nämnda utgång för att vid dylik pàverkan reglerbart tillföra en förstärkningsregleringsspänning för nämnda avstamningsanord- ning och av kopplingsorgan (H38, MH2-UH6, H50, H68) som inklu- derar ett motstånd (Ho2) och ett uttag (Hö) för koppling av nämnda andra utgång fran signalomvandlingskretsen till basen i den första transistorn (H40) och till ingången till nämnda avstämningskrets med automatisk förstärkningsreglering, varvid nämnda kopplingsorgan inkluderar en till nämnda uttag (Hö) kopplad kondensator (Mob) som samverkar med nämnda motstånd (Uö2) under bildande av nämnda filterorgan (H62, N68) för filtrering av den till nämnda mellanfrekvensförstärkare förda förstärkningsregleringsströmmen, varjamte nämnda kopplingsorgan inkluderar förspänningsorgan (Hou, H66) kopplade till nämnda uttag (UC) för reglering av den av motståndet (462) förda strömmen, varvid spänningsnivan vid ingången till nämnda avstämningskrets med automatisk förstärkningsreglering utgör en funktion av den av nämnda motstånd (N62) förda strömmen.