SE192085C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: D J Ingram Prioritet begcird fran den 27 september 1956 (Storbritannien) Foreliggande uppfinning hanfor sig till en for en karnreaktor avsedd betjaningsmaskin, vilken är fOrflyttbar Over reaktorkarnans yta eller sida pa sa satt, att den kan inriktas i linje med Aiken S0111 heist av ett flertal standarror som ge tilltrdde till reaktorkarnan genom en reaktorkhrnan omgivande behallare. Sadana betjaningsmaskiner kunna speciellt anvandas vid karnreaktorer med en reaktorkarnan omgivande behallare (reaktorbehallare) och med en karna av moderatormaterial forsedd med kanaler for ett flertal bransleelement, varjamte kylmedel ledes genom dessa kanaler for att under reaktorns drift upptaga varme fran bransleelementen. Varje bransleelement inn.ehaller ett klyvbart material, sasom U-235, Pu-239, eller U-233, och omgives vanligen av ett sadant material, som t. ex. en magnesiumlegering, som är korrosionsbestandigt och absorberar relativt liten mingd neutroner. Kylmedlet, som kan vara gasformigt, kan efter kylningen av bransleelementen ledas till varmevaxlare, van i det av kylmedlet avgi-vna varmet star till forfogande for att alstra Anga for drift av en turbingeneratoranlaggning.

Vid en reaktor av detta slag an det vanligen nodvandigt att anordna ett stort antal kanaler for bransleelementen saint dessutom ett avsevart antal av med dessa huvudkanaler for bransleelementen normalt parallella kanaler for stavar av borhaltigt sta.l eller liknande material med stort verksamt tvarsnitt for infa.ngning av neutroner och avsedda for reaktorns drift. Da saval bransleelement som regleringsstavar fran tid till annan maste bytas ut mot nya, an det nodvandigt att ha tillgang till en praktisk anordning for utforande av dessa operationer, speciellt nãr reaktorn är i drift. I den svenska patentskriften 188 360 fore-sibs att anyanda minst en forflyttbar eller dk- Dupl. kl. 21 g: 21/33 bar hjalp- eller extrabehallare, vilken kan sattas i tdtande forbindelse med sjalva reaktorbehallaren pa vilket som heist av ett antal anslutningsstallen, och vans tare tillstand i olika avseenden kunna anpassas efter de motsvarande, i reaktorbehallaren radande tillsta.'nden for att genomfora en eller flera operationer i saraband med reaktordriften. I nimnda patentskrift beskrives en reaktorkonstruktion, vid vilken en under reaktorbehallaren anbragt lijalp- eller forvaringsbehallare tjanar fOr sa- välsom uttagning ay bransleele- meat och en annan, ovanfOr reaktorbehAllaren anbragt hjalpbehallare tjanar for utbyte am regleringsstavar samt for forvaring av regleringsstavarnas manovermekanismer.

Foreliggande uppfinning har till syfte att astadkomma en forbattrad betjaningsmaskin som kan utfora ett antal betjaningsoperationer pa khrnreaktorn nar denna dr i drift.

Uppfinningen kannetecknas i huvudsak av att en betjaningsmaskinen omgivande behallare är anordnad att motsta inre pakanningar, som hero pa driftsforhallandena inuti reaktorn, och att denna betjaningsmaskin omgivande behallare har en betjaningsoppning med tatningsmedel for mojliggorande av tat forbindning mellan betjdningsmaskinen och den reaktorkarnan omgivande behallaren, och att ett flertal oberoende av varandra manovrerbara betjuningsmekanismer aro anbragta inuti den hetjaningsmaskinen omgivande behallaren for att mojliggora utforande av olika arbetsforlopp i den reaktorkarnan omgivande behallaren, exempelvis borttagande och ersattning av kontrollstavar och tillhorande utrustfling, insattning av med termoelement fOrsedda bransleelement osv., saint att mekanismerna normalt dro undanforda omkring och i när- heten av namnda betjaningsoppning, och varje mekanism har anordningar for att vid be- 2— — hay forflytta mekanismen till verksamt lage I5.ngs betjaningsOppningens axellinje, i andamal att den utvalda betjaningsmekanismen skall kunna stracka sig ut ur den betjaningsmaskinen omgivande behallaren och in i den reaktorkarnan omgivande behallaren for att mojliggora utforande av onskad betjaning av reaktorkarnan medan reaktorn ãr i drift.

Den betjaningsmaskinen omgivande behallaren kan lampligen i sin helhet vara cylinderformad och är i sâ fall forsedd med betjaningsoppningen i sin ena ande. Betjaningsmekanismerna aro undanforda kring den betjaningsmaskinen omgivande behallarens inre vagg i overksamt lage, saint att fjarrmanovrerade organ arc anordnade att bringa varje mekanism i arbetslage i eller nara axellinjen for den betjaningsmaskinen omgivande behallarens oppning dd ett eller flera betjaningsarbeten skola utforas.

En som exempel vald utforingsform av en reaktorbetjaningsmaskin enligt foreliggande uppfinning skall i det foljande beskrivas i anslutning till bifogade ritningar, i vilkas figurer lika delar aro betecknade med samma hanvisningsbeteckningar. Ritningarna aro begransade till att askadliggora i betjaningsmaskinen ingaende detaljer och visa endast sá mycket av karnan till den reaktor, vilken betjaningsmaskinen ingar, som erfordras for att belysa arbetssittet has de i maskinen ingaende man8verorganen (manOverdonen, betjaningsdonen, eller -mekanismerna).

Pa dessa ritningar visa fig. 1 och 2 den all-manna uppbyggnaden av den ovanfor reaktorkarnan anbragta maskinen, som i fig. 1 visas i planvy och i fig. 2 i snitt langs linjen i fig. 1. Fig. 3 visar betj5ningsmaskinen schematiskt i planvy uppifran med locket borttaget. Fig. 4 visar schematiskt ett horisontalsnitt genom betjaningsmaskinens inre, taget strax ovanfor huvudvinschtrummorna for manoverorganen. Fig. 5 och 6. visa tamligen schematiskt, hum u en fullstandig regleringsstavmekanism upplyftes ur reaktorkarnan och drages in i betjaningsmaskinen. Fig. 7 askadliggor det normala laget for regleringsstavmekanismen i reaktorn samt tva skilda moment av arbetet med att fran det omgivande holjet upptaga och avlagsna en regleringsstav, som lossats frail sin lina. Fig. 8 och 9 visa pa liknande sad som fig. 5 och 6, huru ett distansrOr eller en losstagen regleringsstav avlagsnas och upptages i betjaningsmaskinen. Fig. 10 och 11 visa tva skilda »teleskoprors»-mekanismer i betjaningsmaskinen. Fig. 12 askadliggor arbetssattet hos den ena teleskoprorsmekanismen, som an-dudes for allmanna andamal. Fig. 13 visar olika moment i arbetet med att insatta termoelementforsedda bransleelement, »matbransleelemenb i reaktorkarnan med hjalp av den andra teleskoprorsmekanismen.

Sasom visas i fig. 1 och 2, innefatta reaktor- betjaningsmaskinen en maskinen omgivande behallare 1 (»hjalpbehallare»), vilken dr forflyttbar Over reaktorkarnan och genom ett flertal vertikala ror 3, i det f8ljande benamnda »standarron kan sattas i forbindelse med en reaktorkarnan omgivande behallare (reaktorbehallare), vilken befinner sig under ett stralningsskydd 2 av betong. Behallaren 1 är anbragt pa en lOpyagn 4, forsedd med tre avvagningsdomkrafter 5 (fig. 1), och vagnen 4 Riper pa skenor 6 pa en tvargaende travers 7, som i sin tur ar akbar pa langsgaende skenor 8, sa att ett forbindelseror 9 (fig. 2) pa behallaren 1 kan bringas 1 lage mitt Over vilket som helst av standarr5ren 3. Dessa standarrOrs 3 ovre andpartier aro utvidgade och innehalla manoverorgan for regleringsstavarna, sasom skall beskrivas 15.ngre fram. Vid anslutning av forbindelserOret 9 till dessa standarrors 3 vidgade byre andar anvandes en distanshylsa 11, forsedd med en balgkoppling 16, som trades Over standarrorets Ovre ande och med hjalp av en gastat forbindning anslutes till en pd standarroret befintlig flans 12. Maskineriet i bchallaren 1 ar stralningsskarmat, sa att personal utan risk kan narma sig behallaren, for vilket andamal en plattform ar anordnad. Ovanfor plattformen finnes ett antal drivorgan 13 fOr de inuti behallaren befintliga manOverorganen. Dessa drivorgan manovreras elektriskt fran ett manoverbord (kontrollbord) 14, som ar belaget pa skyddat stalle pa avstand fran sjulva behallaren 1. Ytterligare en travers 15, som ar akbar pa langsgaende skenor 16, är anordnad i en kran, forsedd med tre i tvarled akbara vinschar 17. Dessa vinschar, som ha olika storlek, anvAndas for ett flertal olika uppgifter, t. ex. for att hantera distanshylsan 11, avtaga behallarens 1 topplock 18 vid behov samt hantera skyddshOljen for hestralande, dvs radioaktiva foremal, t. ex. ur reaktorkarnan avlagsnade regleringsstavar. Sedan de tagits upp fran karnan forvaras sddana stavar forst i s. k. »gravhals> 19, tills den straining de till en borjan utsanda, i huvudsak har vasentligen upphort, varefter de placeras i (icke visade) skyddsholjen eller »kiston., vilka genom en brunn 20 sankas ned i en kylbassang vid sidan av reaktorn. Vidare finnas tva gangbryggor 21 for personalen, och dessa bryggor kunna koras i tvarled langs skenor 22.

En planvy av del inre av den omgivande hjalpbehallaren 1 visas i fig. 3. Sex oberoende av varandra anordnade manoverorgan eller betjaningsmekanismer aro belagna invid insidan av behallarens 1 cylindriska vagg, da. de befinna sig i vilolage, sasom fallet ar enligt fig. 3 och 4. Drivorganen 13 aro anordnade i tva par pa Cause sidor om var och en av betjaningsmekanismerna, varvid det ena av de enskilda drivorganen i varje par ãr belaget mitt under det andra. Varje drivorgan bestar av en elmotor och en med 23 allmant betecknad vaxellada samt en gastat koppling 24. Det — —3 torde vara lampligast att allmant beskriva betjaningsmekanismerna var for sig i tur och ordning, och i samband darmed mekanismens funktion, innan mekanismernas konstruktion beskrives i detalj. Om man foljer behallaren runt i riktning medurs, ha de skilda mekanismerna eller manoverorganen salunda jande funktioner: I Teleskoprorsanordning Ea' allmanna andamal, sasom rammning, »nedstotning» osv.

II Anordning for att uttaga och insatta (utbyta) regleringsstavar jamte tillhorande utrustning.

III Anordning fOr aterupphangning av lossnade regleringsstavar.

IV Teleskoproranordning for insattning av med termoelement forsedda bransleelement.

V Anordning for att upptaga och insatta ett distansror.

VI Anordning for att uttaga och insatta regleringsstavar och tillhorande utrustning.

I fig. 3 och 4 aro linjerna I—Vu, II—VII osv. dragna genom langdaxeln for motsvarande manoverorgan. Fig. 4 ar ett sammansatt tvarsnitt, som till storre delen dr lagt strax ovanfor huvudvinschtrummorna pa sdtt som kommer att anges narmare i samband med beskrivningen av varje sarskilt manoverorgan.

For att forst behandla anordningen for uttagning och inforande (utbyte) av regleringsstavar och till dessa hOrande utrustning, visas detaljer av detta manoverorgan i fig. 5 och 6, vilka kunna anses utgora vertikalsnitt langs linjen VI—VII i fig. 3 och 4, ehuru mekanismen i fig. 5 och 6 visas i tva olika utfallningslagen Mekanismen kan installas i vartdera av b dessa utfallda lagen genom en parallellogramlankrorelse. De hada lankarna 25, 26 aro vid sin ena dude fOrbundna med behallarens 1 sidovagg, och vid sin andra ande med motsatta andar av en rorlig hallaranordning 27. Denna hallaranordning 27 har ett for regleringsstaven avsett avskarmningsorgan 28 av Hy, pa vars nedre andparti ett rorligt stod 29 ar anbragt medan ett metalliskt faste 30 f5r de olika tillhorande linskivorna ar anbragt vid dess ovre dude. Hallaranordningens 27 rorelse utat sker genom dennas egen tyngd, och denna utatgaende rorelse regleras med linor, som lopa fran huvudvinschtrummorna 31 och Over en pa fastet 30 lagrad linskiva 32. Huvudvinschtrummorna 31 drivas av ett av drivorganen 13 under formedling av (joke visade) kuggvaxlar. Detta framgar tydligare av fig. 4, dar vinschtrummorna 31 for tydlighetens skull visas utan nkgra liner och vars snitt ãr lagt omedelbart ovanfor dessa trummor och. betraktas i riktning nedat genom behallaren 1.

Den rorliga hallaranordningen 27 visas i fig. 5 i sitt forsta utfallda lage. I detta ldge dr en pa anden av tva vinsehlinor 34 (stallinor) fast gripare 33 belagen i hjalpbehallarens 1 centrumaxel. Vinschlinorna 34 lOpa Over en linskiva 35 pa fastet 30 till tva trummor 36. Tva andra trummor 37, belagna utanfor trummorna 36 och ph samma niva som dessa (fig. 3) anvandas for att manOvrera ett par andra vinschlinor 38, som aro dragna neat till en gripare 39 av linskivetyp vid ovre anden av avskarmningen 28 for regleringsstavarna. De fyra trummorna 36, 37 drivas av tva andra drivorgan 13. De mitt Over varandra pd omse sidor om mekanismen belagna drivorganen are forenade genom plattor 40, mellan vilka trummorna 31, 36 och 37 aro anbragta. Vidare aro elektriska ledningar 41, som erfordras for manovrering air griparna 33 och 39, dragna Over mekanismens byre dude ned till en s. k. pendelhiss 42 med block- och linskiveanordning, sa att inga sarskilda upplindningstrummor erfordras.

For att klargora det satt, pa vilket mekanismen enligt fig. 5 och 6 sattes i verksamhet, ar det nodvandigt att forst betrakta fig. 7, sarskilt dennas del A, som visar regleringsstaven med tillhorande utrustning i normalt ldge i reaktorn. Fig. 7 visar f. 8. en serie om Ire vertikalsnitt genom reaktorn frail standarrOrens 3 owe dude och ett stycke ned i reaktorkarnan, varvid varje standarriir 3 forst passerar genom reaktorns betongskydd 2 och darefter genom den reaktorkarnan omgivande behallaren 43, samt en inre varmebestandig behallare 44, vilken tillsammans med en borhaltig skarm 45 astadkommer att den reaktorkarnan omgivande behallarens 43 ovanfor reaktorkarnan belagna del erhaller lagre temperatur. Standarroren 3 passera fritt genom den varmebestandiga behallaren 44, men are genom svetsning eller pa annat satt fast forenade med den reaktorkarnan omgivande be-- hallaren 43 och den borhaltiga skarmen 45.

Sjalva reaktorkarnan, som endast visas schematiskt rid 46 i fig. 7, besta.r av en mangd byggelement av grafitiskt moderatormaterial och ãr forsedcl med Over 3000 vertikala bransleelementkanaler 47, var och en innehallande tie bransleelement. Koloxidgas under tryck ledes uppat genom de vertikala kanalerna 47 fOr att tjanstgora som kylmedel, vilket upptar varme frail bransleelementen under reaktorns arbete och darefter ledes till varmevaxlare, dar det av gasen avgivna varmet utnyttjas for att alstra anga for drift av en turbingeneratoranlaggning. Den. reaktorkarnan omgivande behallaren 43 maste darfor kunna motstd det inre gastrycket, och den betjaningsmaskinen omgivande behallaren 1 maste likaledes kunna tala det fulla gastryeket oak gastatt anslutas till Ovre anden av ett standarror 3, emedan betjaningen av reaktorn normalt utfores under fullt driftsmassiga forhallanden. Vidare maste den betjaningsmaskinen omgivande behallarens inre tillstand kunna anpassas efter de i reaktorn radande forhallandena ungefar pa det satt som beskrives i det svenska paten-let 188 360, innan denna omgivande behallare 1 oppnas mot reaktorkarnan. Forutom brdnsle- 4— — .elementkanalerna 47 finnes ett antal smaJare vertikala kanaler 48 for regleringsstavar 49 (fig. 7A) och neutronabsorberande material. Ph oversidan av reaktorkarnan 46 dro anordnade styrplatar 50, forsedda med lampliga oppningar mitt for kanalerna 47, 48.

Av fig. 7A framgar att regleringsstaven 49 i sift arbetslage är upphangd i en lina 51. Ett distansror 52 vilar pa oversidan av styrpaten 50 och stracker sig upp i standarroret 3. Detta distansror 52 har till huvuduppgift att forhindra naninvard utstromning av gas Over reaktorkarnans oversida, varvid gasstrommen skulle astadkomma att regleringsstavarna 49 pendla och gang ph gang stota emot kanalernas 48 sidovaggar, sh att stavarna skulle kunna skadas. Linan 51 passerar genom en betongpropp 53 och utmatas frau en konisk vinschtrumma 54. Vinschtrumman 54 drives Over en konisk kuggvaxel 55 av en elmotor 56, vars anslutningsledningar aro utdragna genom standarraret 3 pa i figuren icke visat sfitt. Standarrorets 3 byre del 57 Sr lostagbar frau dess huvuddel genom manovrering av en hermetisk tatningsanordning 58 utifran samt ãr forsedd med en gripknapp 59. I standarrorets 3 lostagbara overdel 57 är med kedjor 60 upphangd en plattform 61, som i det visade laget vilar pa tre uppstaende flfinsdelar eller lister 62, utformade pa standarrorets nedre del. Motorn 56 vilar ph denna plattform, och vinschtrumman 54 samt betongproppen 53 uppbaras av plattformen 61 med hjalp av nedatriktade metalliska armar 63. Det inses salunda, att .regleringsstaven 49 jamte hela dess tillhOrande utrustning kan dragas upp genom att man Horst avlagsnar tatningsanordningen 58 och darefter hissar upp standarrorets lostagbara huvud 57 genom att man, drager i gripknappen 59. Motorn 56 pa plattformen 61, vinschtrumman 54, betongproppen 53 och regleringsstaven 49, hangande i sin lina 51, kunna däreffer hissas vertikalt uppat. For att denna operation skall kunna genomforas utan att rubba tillstandet hos kylmedlet i reaktorkarnan omgivande behallaren 43, maste behallaren 1 farst rengoras och darefter fyllas med koldioxid till samma tryck, sa att de inre tillstanden hos behallaren 1 och behallaren 43 anpassas efter varandra. Behallaren 1 anslutes darefter tatande till flansen 12 med hjalp av en distanshylsa 11, sasom visas i fig. 2, varefter tatningsanordningen 58 kan lossas, utan att kylmedlets tillstand forandras, varefter forbindelse mellan behallarens 1 och behallarens 43 inre kan upprattas genom den kanal, som bildas av standarroret 3.

En jamforelse mellan fig. 5 och 6 samt fig. 7A visar, att fig. 5 framstaller det tillstand, i vilket regleringsstaven med tillhOrande utrustning just har hissats upp sa langt, att standarorets lostagbara huvud 57 befinner sig i sitt slutliga beredskaps- eller forvaringslage i forhallande till metallfastet pa den ri3rliga hallaranordningen 27. Detta har astadkommits genom att hallaranordningen 27 forflyttats till sitt forsta arbetslage, varefter griparen 33 firats ned, tills dess elektriskt man8vrerade klor omgripit gripknappen 59, varefter hissningen utforts genom att flagon av vinschlinorna 34 lindats upp pa motsvarande trumma 36. En linskiva 64, som kan forflyttas i riktning mot hjalpbehallarens 1 langdaxel med hjalp av en cylinder- och kolvanordning 65, forskjutes darefter utat, sd att regleringsstangens upphangningslina 51 forflyttas nagot till sidan om namnda langdaxel. Den nedre delen av denna lina Mlles stilla i detta lage, medan den rorliga hallaranordningen 27 intar sitt andra, i fig. 6 visade arbetslage. Griporganet 39 av linskivetyp nedsankes darefter och griper linan 51 i narheten av linskivan 64, som nu drages tillbaka. Da griporganet 39 fares uppat drages Haan 51 uppat inuti blyholjet 28, som i sin ena sida har en slits, vilken stracker sig fran nedre anden till ett lage motsvarande betongproppens 53 nedre ande. Under griporganets 39 fortsatta rarelse lindas linan 51 upp, tills regleringsstaven 49, da griporganet 39 natt blyholjets 28 ovre ande, befinner sig helt inuti detta holje, sasom visas i fig. 6. For att sakerstalla, att regleiingsstaven 49 intar ratt lage vid operationens slut, dr det nodvandigt att linan 51 är fullt avlindad frau vinchtrumman 54 yid operationens borjan. Slutligen infalles hallaranordningen 27 Ater helt till sitt vilolage, vilket visas i planvy i fig. 3 och i tvarsnitt i fig. 1.

Manoverorganet har beskrivits i detalj, emedan arbetet med att uttaga eller insatta (byta) regleringsstavar jamte tillhOrande utrustning dr reaktorbetjaningsmaskinens primara uppgift. Innan nagon annan betjaningsoperation eller manover kan utforas, dr det nodvandigt att manoverorganet far regleringsstavarna jamte dartill horande utrustning forst undanforts, sa att tilltrade till reaktorkarnan kan erhallas utan hinder. Den operation, genom vilken en ny regleringsstav med tillhOrande utrustning infores, torde utan vidare inses av det foreghende, och for bekvamlighets skull Sr den omgivande behallaren 1 forsedd med tva' identiskt lika manoverorgan av ifragavarande slag, sa att man vid behov kan anvanda det andra for insattning av en ny regleringsstav med tillhOrande utrustning i ett enda sammanhang. Dessa identiskt lika organ aro i fig. 3 och 4 betecknade med II och VI, och ehuru fig. 5 och 6 i det foregaende angivits motsvara sektionen VI—VII (fig. 6 visar aven med streckad konturlinje fortsattningen VII—VII av denna sektion), Sr det tydligt, att de lika val skulle kunna motsvara ett snitt kings linjen Betraffande tva andra manovrer, namligen upptagning av regleringsstanger, som lossnat frau sin lina, samt uppdragning av ett distans- — — rar, firo de for utfarande av dessa hada manovrer avsedda manoverorganen i huvudsak lika, varfor de lampligen kunna beskrivas gemensamt. Ehuru fig. 8 och 9 salunda hanfora sig till uppdragning av distansror och motsvara snittet V—VII i fig. 3 och 4, kunna de lika vãl anses galla for upptagning av lossnade regleringsstavar och darfor svara mot sektionenFore behandlingen av fig. 8 och 9 dr det lampligt att i korthet beskriva delarna B och C av fig. 7.

Av fig. 7a framgar att distansroret 52 fortfarande befinner sig patsin plats, sedan regleringsstaven 49 har avld.gsnats prate tillhorande utrustning. Far att utfora andra manavrer är det nodvandigt att avlagsna aven detta distansrar, och for detta andamal anvandes en lang, pilformig gripare 66 (fig. 7B) med en teleskopartat forskjutbar forlangning 67. Utfallbara sparrar eller klor 68 i griparen 66 kunna fjarrmanovreras fOr att ingripa med (icke visade) urtag i distansrorets 52 owe andparti, varefter detta ror kan dragas upp med hjalp av griparens upphangningslina 69. Den teleskopartat forskjutbara forlangningen 67 fir under denna operation normalt utskjuten till sin fulla langd, sa att dess pilspetsf ormiga huvud for centreringsandamal ingriper I kanalens 48 8vre dude, men i fig. 7b visas aven en regleringsstav 49, vars lina 51 dr brusten, varfar den teleskopartat forskjutna forlangningen 67 stoppas, sa att den icke skall skada regleringsstavens ovre dude. Vid upptagning av en sadan lossnad regleringsstav blir den forsta atOrden att avlagsna distansroret 52, s'asom visas i fig. 7B, varefter en elektriskt eller pneumatiskt manovrerad gripare 70 firas ned med hjalp av tva linor 71, vid vilkas nedre ande denim gripare dr fast. Griparen. 70 glider i ett for densamma avsett st3Tror 72, vid vars avre ande finnes en flans 73, med Aiken roret vilar pa flansdelarna eller listerna 62. Manovreringen av griparen 70 till fasthallande grepp om regleringsstaven 19 efterfoljes av att griparen, dennas styrror 72 och regleringsstaven 49 hissas upp i behallaren 1.

Fig. 8 och 9 askadliggora endast mekanis- men for upptagning av distanshylsor i utresp. infd.11t (overksamt) lage, och sasom angivits i det foregaende, kunna de ocksa an- ses askadliggora anordningen for upptagning av lossnade regleringsstavar, emedan dessa bada mekanismer aro identiskt lika. Sadana delar, som fylla samma funktion som enligt fig. 5 och 6, ha betecknats med samma hanvisningsbeteckningar som i dessa figurer. I foreliggande fall finnas emellertid endast tva. vinschtrummor 36 upptill invid behallarens 1 vagg, och dessa drives far att hissa resp. fira griparlinorna 69. En anordning for tillforsel av koldioxidgas eller elstrom for manOvrering av griparen 66 samt en elektrisk anslutningsledning for mikrokontakter visas en- dast schematiskt vid 74 och 75 i fig. 8, men dessa ledningar aro dragna Over den med block och limskivor forsedda pendelhiss- el- ler linspannaranordningen 42. Blyskarmen 28 dr i detta fall forsedd med en enkel metall- forlangning 76. Mekanismens verkningssatt framgar utan vidare av vad som redan beskrivits, varfor nagon ytterligare forklaring i detta avseende icke torde behOvas. Fig. 8 askadliggor dessutom med streekade linjer och i in- eller hopfallt lage mekanismen for uttagande och insattande av regleringsstavar jamte tillharande utrustning; denna motsva- rar snitteti fig. 3 och 4.

Harefter aterstar att beskriva konstruktionen och verkningssattet for de hada teleskoprarsmekanismerna I och IV (fig. 3 och 4). Fig. 10 och 11, vilka svara mot sektion IV—I I fig. 3 och 4, visa tva i huvudsak identiskt lika teleskopsatser, vilka emellertid oro separata manoverorgan, avsedda att utfora olika manoverfunktioner vid reaktorn. Teleskoproren 77 i sina stativ 78 bilda en anordning fOr medfarande av med termoelement forsedda bransleelement i bransleelementkanalerna, medan andra teleskopror 79 i sina motsvarande stativ 80 tjana for allmant bruk och kunna anvandas for ett flertal olika arbeten resp. manovrer. Bland dessa manovrer markes nedstotning av ett bransleelement, som kan ha hangt upp sig i en bransleelementkanal i reaktorkarnan, nedforande av en televisionskamera i karnan samt nedfarande av ett griporgan tvarsigenom reaktorkarnan till en maskinell elementbytaranordning, som dr helt eller delvis belagen i en undre hjalpbehallare, for att utfora insattning eller uttagning av bransleelement i enlighet med vad som beskrives i svenska patentskriften 188 360. Den sistnamnda operationen ken vara nodvandig, om ett bransleelement av nagon anledning har fastnat i den undre hjalpeller forvaringsbehallaren. Vardera av de bada teleskoprOrsmekanismerna visas i overksarat resp. utfallt lage i fig. 10 och 11, och manovreringen av dessa mekanismer sker i huvudsak pa samma satt som vid de redan beskrivna. I fOreliggande fall lope. emellertid hisslinorna 81, 82 for roren 77 resp. 79 Over linskivor vid de ovre lankarnas 25 bada motsatta andar till en vinschtrumma 36, som dr belagen ett kort stycke darunder i behallaren. For att askfidliggora dessa trummor dr sektionsplanet genom de owe teleskopraren I fig. 4 forlagt omedelbart under vinschtrummorna 31, medan de nedre teleskoproren visas i ett sektionsplan forlagt strax ovanfor lintrumman 36. Far att upptaga bukterna 83 av gastillforselslangarna och de elektriska ledningarna anvandes linskive- och blockanordningen eller pendelhissen 42. Tryckrullar 84 kunna anvandas for att halla hisslinan 82 kvar i anliggningslaget invid de ovre linskivorna. Teleskoprorens igangsattning vid ned- 6— — firningen kan underlattas med hjalp av (icke visade) cylinder- och kolvanordningar. Ytterligare detaljer med avseende pi konstruktion och verkningssatt hos teleskoprorsmekanismerna 77 och 79 for insattande av med termoelement fOrsedda bransleelement resp. for all-manna andamal komma i det foljande att beskrivas i anslutning till fig. 12 och 13, som askadliggora olika moment i manOveroperaHoner i samband med reaktorn.

Fig. 12 askadliggor man5vreringen av teleskoproranordningen f5r allmanna andamal och omfattar en inledande delfigur (12 A), som visar hur ett distansrOr 52 avlagsnas pa redan beskrivet satt. Sedan distansrOret avlagsnats, nedfiras telekoprbren 79 och operationen borjar.

En av ledningarna 82, som Or stationart, leder koldioxidgas till en cylinder- och kolvanordning 83, som astadkommer att ett parallellogramlanksystem 84 svanges utat och uppat, tills ett hits eller hOlje 85 befinner sig mitt Over mynningen till den bransleelementkanal 47, som skall betjanas. Den andra ledningen 82 är rorlig och Riper Over linskivor i lanksystemet och hOljet 85 saint stracker sig neat genom detta f5r manovrering av vilken som heist apparat, som skall anvandas. Fig. 12 B visar en apparat i form av en pneumatiskt driven padrivare 86, forsedd med ett havid 87, som ligger an mot det oversta bransleelementets 88 ovre ande. I fig. 120 Or denna padrivare 86 utbytt mot en televisionskamera 89 for inspektion av reaktorkarnan 46.

Fig. 13 visar fyra pa varandra foljande moment av arbetet med insdttning av ett med termoelement fOrsett bransleelement med hjalp av den andra teleskoprorsmekanismen. Distansrbret 52 antages redan vara avlagsnat, och fig. 13 A visar teleskoproren 77 omedelbart innan de med en pa desamma fast anbragt centreringstapp centreras i en regleringsstavkanal 48. Termoelementets anslutningsledningar 90 lopa fran det av teleskoprOren uppburna bransleelementet 91 uppat till en for dessa ledningar avsedd kabeltrumma 92, som Sr anbragt pa en ytterhylsa 93, vilken är fast anbragt pa ett av teleskoproren 77.

Det skulle vara obekvdmt att anordna separat motordrift for trumman 92, och dessutom dro termoelementledningarna 90 inneslutna i ett varmebestandigt pyrotenaxholje, som icke utan svarighet kan lindas upp, varfor de med termoelement forsedda bransleelementet 91 liar sina elektriska anslutningsledningar i det narmaste helt utstrackta awn det befinner sig I behallaren 1. For att ater hanvisa till fig. 10 och 11, skulle saledes termoelementledningarnas trumma 92 befinna sig ungefar pa del visade stallet, medan det med termoelement forsedda bransleelementet 91 befiner sig vid nedre anden av teleskoprOren 77 i stativet 78. Endast ett kort stycke av termoelementledningarna 90 komma dar fOr att i ett godtyckligt ogonblick vara upplindat pa trumman 92. Av fig. 13 A framgar, att en mottagningsbygel 94 är fast anordnad pa standarroret 3, och enligt fig. 13 B har den fortsatta rorelsen has det nedre av de hada teleskopr5ren 77 i forhallande till hylsan 93 medfort att ett (icke visat) kamorgan paverkats och frigjort trumman 92, sa. att denna nu uppbares av mottagningsbygeln 94.

Sasom likaledes visas i fig. 13 B, ãr en dubbel cylinder- och kolvanordning anbragt i nedre delen av teleskoproren 77. De hada cylindrarna 95 i denna anordning intaga fixerat lage relativt varandra, och deras kolvar 96 aro anordnade att verka i inbordes motsatta riktningar. Vid yttre anden av vardera av de hada kolvarna 96 är anbragt en linskiva 97, och en stallina 98 Or med sina hada andar forbunden med fasta punkter pa anordningen samt Or ford Over bada linskivorna 97. En vid linan 98 fast anbragt lOpvagn 99 forflyttas utmed anordningens i det narmaste hela langd, under det att cylindrarna 95 och kolvarna 96 drivas for att forflytta linskivorna 97 fran det ena till det andra vandlaget. En jamforelse mellan figurerna 13 C och 13 B askadliggOr de hada granslagena for den av anordningen drivna lopvagnen 99. Lopvagnen 99 Or dessutom Oxen fast forbunden med den av kablarna 81, som straeker sig ned till det med termoelement forsedda bransleelementet 91, sa. att lopvagnens rorelse medfor, att delta element 91 firas ned till det i fig. 13 C visade laget. Slutligen ãr lopvagnen 99 loshart fast vid termoelementledningarna 90, sh att den under sin nedatgaende rorelse aven astadkommer avlindning av den kvarvarande delen av dessa ledningar fran trumman 92. Sedan bransleelementet 91 kommit pa sin plats, losgores griparen 100 fran detsamma. Hela teleskopr5rsmekanismen Hiles darefter tillbaka till Id.get mitt for standarroret 3 samt hissas upp i behallaren 1. Efter den darpa fOljande insattningen av regleringsstaven 49 intaga delarna det lage, som visas i fig. 130. Ytterligare en uppgift for de for allmanna andamal avsedda teleskoproren 79 bestar i att lira ned en avbitartang genom standarriiret 3 for avklippning av termoelemenledningarna 90 da man onskar uttaga bransleelementet 91 genom undersidan av reaktorkarnan 46.

Claims (3)

Patentansprak:

1. For en karnreaktor avsedd betjdningsmaskin, vilken Or forflyttbar Over reaktorkarnans yta eller sida pa sa satt, att den kan inriktas i linje med vilken som heist av ett flertal standarror som ge tilltrade till reaktorkarnan genom en reaktorkarnan omgivande behallare, kannetecknad darav, att en betjaningsmaskinen omgivande behallare (1) Or anordnad att motsta inre pakOnningar, som — —7 hero pa driftsforhallandena inuti reaktorn, och att derma betjaningsmaskinen omgivande behallare (1) liar en betjaningsoppning med tatningsmedel for mojliggorande av tit forbindning mellan betjaningsmaskinen och den reaktorkarnan omgivande behallaren, och att ett flertal oberoende av varandra manovrerbara betjaningsmekanismer aro anbragta inuti den betjaningsrnaskinen omgivande behallarea fOr att mojliggora utforande air olika arbetsforlopp i den reaktorkarnan omgivande behallaren, exempelvis borttagande och ersattning av kontrollstavar och tillhorande utrustning, insattning air med termoelement forsedda bransleelement osv., samt att mekanismerna normalt Oro undanfOrda omkring och i narheten av namnda betjaningsoppning, och vane mekanism liar anordningar for att vid behov fOrflytta mekanismen till verksamt lage Fangs betjanings5ppningens axellinje, i andamal att den utvalda betjaningsmekanismen skall kunna stracka sig ut ur den betjaningsmaskinen omgivande behallaren och in i den reaktorkarnan omgivande behallaren for att mojligg6ra utf6rande av onskad betjaning av reaktorkarnan medan reaktorn är i drift.

2. Maskin enligt patentanspraket 1, kannetecknad darav, att den betjaningsmaskinen omgivande behallaren (1) har huvudsakligen cylindriskt utforande och ãr forsedd med betj aningsoppningen i sin ena ande, och att betj aningsmekanismerna aro undanforda kring den betjaningsmaskinen omgivande behallarens (1) inre vagg i overksamt lage, samt att fjarrmanovrerade organ aro anordnade att bringa varje mekanism i arbetslage i eller nära axellinjen for den betjaningsmaskinen omgivande behallarens (1) oppning da ett eller flera betjaningsarbeten skola utf8ras. 3. Maskin enligt patentanspraket 2, kannetecknad darav, att betjaningsmekanismerna aro rorliga till och fran sina arbetslagen genom en parallellogramlankmekanism. Anforda publikationer: International conference on the peaceful uses of atomic energy. 1955. Geneva. Proceedings. Vol.

3. New York 1955, p. 322-29.