SE201178C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: A K Bergmann, A C Jacobaeus, C G Svala, A H Elldin och G Welander Foreliggande uppfinning hänför sig till automatiska telefonstationer enligt tidsmultiplexprincipen och avser koppling av talforbindelser mellan ledare, som vardera leder ett flertal och hogst ett forutbestamt maximalt antal samtidiga talforbindelser. Varje telefonstation omfattar en for hela stationen gemensam impulssandare, som sander regelbundet upprepade serier av kortvariga strainimpulser med namnda maximala antal impulser i varje serie, varvid varje talfiirbindelse over namnda ledare kommer att besta av en stromimpuls frau_ varje serie i en. Mid av serier. Telefonanlaggningen omfattar dessutom grupper av vanliga telefonledningar, som vardera leder endast en talforbindelse i sander, varvid varje ledning har dels en av pulser frail den gemensamma impulssandaren styrd individuell primiir kontakt, som under en talforbindelse kopplar ledningen till en for gruppen gemensam primar ledare under de mot forbindelsens impulser svarande tidsmomenten, dels ett minneselement for slutning och brytning av ledningens kontakt i takt med tidspulserna for en till ledningen kopplad talforbindelse. Darjamte innehaller telefonstationen dels sekundara kontakter f8r koppling av forbindelser mellan de prim.ara ledarna, dels en markerare vilken utpekar ledningar, som skola sammankopplas, och utvaljer en tidspulsserie, som dr ledig for hada de mot dessa ledningar svarande primara ledarna, och installer de till ledningarna hetrande minneselementen for sammankoppling av ledningarna Over den mot tidspulsserien svarande talforbindelsen genom samtidig slut- Dupl. kl. 21 a3: 32/01; 21 as: 46/10; 21 a3: 59/ ning av ledningarnas kontakter och en sekundar kontakt under tidspulsseriens forutbestamda tidsmoment.

FOr att kunna sammankoppla ledningar tillhorande olika grupper har man hittills anordnat en kontakt med tillhorande minneselement for varje kombination av tvâ primara ledare. I en stor telefonstation blir harvid antalet kontakter mellan de primara ledarna mycket stort. Andamalet med foreliggande uppfinning är att nedbringa antalet dylika kontakter. Detta ernas enligt uppfinningen genom att anordna sekundara ledare, som leder vardera ett flertal samtidiga talforbindelser under kontroll av sarnma tidspulsserier som de primara ledarna, och sekundara kontakter for koppling av varje enskild sekunddr ledare dels till vilken som heist primal. le-dare Mom en grupp av primara ledare dels till ett antal andra sekundara ledare tillhorande andra grupper av primara ledare, saint medelst ett minneselement for vardera av namnda sekundara kontakter, vilket installes av markeraren vid uppkoppling av en talforbindelse och darefter sinter kontakten under de till forbindelsen horande tidsmomenten. DA markeraren utvaljer en ledig talfOrbindelse mellan tvenne ledningar, utvaljer den samtidigt erforderliga sekundara ledare, fifor vilka talforbindelsens tidspulsserie an ledig, varefter Oval primara som sekundara minneselement installes for shitning av talfOrbindelsen Over motsvarande primara och sekundara kontakter.

De primara kontakterna benamnes A-kontakter. De sekundara kontakterna bliva av 2 tvâ slag namligen B-kontakter, som forbinda en primarledare s. k. A-fil med en sekundar ledare s. k. B-fil, saint C-kontakter, som forbinda tvenne sekunddra ledare eller B-filer.

Uppfinningen skall nedan narmare beskrivas med tillhjalp av bifogade ritningar, fig. 1-7.

Fig. 1 visar trafikvagar och grupper av ledningar och ledare Mom en telefonstation.

Fig. 2 visar en del av telefonstationen enligt fig. 1 ritad med andra symboliska beteckningar.

Fig. 3 visar en abonnentlednings elektroniska utrustning samt en fOrsta del av en anropsidentifierare.

Fig. 4 visar en forsta sekundar kontakt och en andra del av anropsidentifieraren.

Fig. 5 visar en andra sekundar kontakt samt en del av en markerare.

Fig. 6 visar en tredje sekundar kontakt samt ena halften av en registerklentifierare.

Fig. 7 visar en primar kontakt och en individuell ledningsutrustning for ett register samt den andra halften av registeridentifieraren.

Saval anropsidentifieraren som registeridentifieraren betraktas liar sasom delar av markeraren.

I fig. 1 är Al en telefonapparat, som Over en ledning Li och en. individuell prima" kontakt AK1 är ansluten till en primar ledare AF1. Till ledaren AF1 är pa samma satt ett flertal andra telefonledningar anslutna. Exempelvis aro 100 abonnentledningar anslutna till ledaren. AFL Ett antal primara ledare eller A-filer, t. ex. 4 enligt fig. 1 bilda en grupp. Fyra dylika grupper G1—G4 aro visade i figuren.

I fig. 1 visas aven ett register REG1, sora over en individuell primar kontakt RK1 ulr anslutet till en. primar ledare RF1. Ett flertal register aro anslutna till samma primara ledare RF1, vilken i det foljande benamnes registerfil. Till en registerfil kunna aven abonnentledningar vara anslutna och varje registerfil dr en A-fil. Till varje grupp hor ett flertal B-filer t. ex. 3 sasom i figuren. mom varje grupp G1—G4 an varje A-fil ansluten till varje B-fil Over en sekundar kontakt t. ex. BK1 resp. BK3. B-filerna aro sinsemellan sammankopplade over sekundara kontakter t. ex. CK1, CK2 och CK3, varvid ej alla B-filer behova vara kopplade till alla andra B-filer. Sammankopplingen blir beroende pa trafikens storlek.

Antages att varje B-fil ar over sekundara C-kontakter kopplad till alla andra B-filer, kan foljande jamforelse angaende behovet av sekundara kontakter goras.

Om 16 st. A-filer direkt sammankopplas medelst sekundara kontakter erfordras: /16 = 120 kontakter. /2 /14 Om 12 st. B-filer direkt sammankopplas medelst sekundara kontakter erfordras: /12 = 66 kontakter. /2./ Mom varje grupp tillkommer 3 • 4 = 12 kontakter, varfor totalt erfordras: 4 • 12 + 66 = 114 kontakter.

I fallet A kan ingen kontakt insparas emedan ju alla abonnenter maste kunna kopplas till alla andra abonnenter, medan i fallet B en avsevard minskning av antalet C-kontakter kan genomforas. Enligt fig. 1 erfordras totalt 21 + 66 = 87 sekundara kontakter. 1/id st8rre stationer okar besparingen. I fig. 2 visas tva grupper G1 och G4 vardera omfattande 4 st. A-filer och 3 st. B-filer. I figuren anvandes allmant vedertagna symboler. Varje A-fil ar en metallisk ledare och tre olika slag aro utritade ndmligen AF1, som antages omfatta endast abonnentledningar sasom Li och L2, HF1, som antages omfatta forbindelseledningar HL till andra telefonanlaggningar, samt RF1, som antages omfatta register sasom REG1. Varje abonnentledning har en telef onapparat Al, A2, A3 och en individuell kontakt AK1, AK2, AK3. Varje forbindelseledfling liar en ledningsutrustning H1 och en individuell A-kontakt HK1. Till varje register hor en individuell A-kontakt RK1.

Mom varje grupp kan varje A-fil kopplas till alla B-filer Over sekundara kontakter sasom BK1, BK2, --- BK5. B-filerna inom varje grupp kunna sammankopplas sinsemelIan Over sekundara C-kontakter sasom CK2. For koppling mellan grupperna finnas andra C-kontakter t. ex. CK1, CK3.

Samtliga kontakter AK1—AK3, HK1, RK1, BK1—BK5, CK1—CK3 manovreras fran en for hela anlaggningen gemensam markerare M. For varje kontakt finnes ett minneselement omfattande en fordrojningsledning. Alla fordrOjningsledningar aro lika och hava samma loptid och kan registrera vilket som heist av (i detta fall lampligen) 20 olika tidsmoment s. k. pulspositioner. Varje forbindelse Mom stationen begagnar sig av nagon av dessa 20 pulspositioner.

I fig. 3 visas en abonnentapparat Al, som Over en abonn.entledning L1 an kopplad till en ledningsutrustning bestaende av en transformator Ti, ett filter F1 och en kontaktanordning AK1. Dessutom ingar en konden- 3 sator Cl, tvenne motstand rl och r2 samt en ferritring FA1 i ledningsutrustningen. Kontaktanordningen AK1 bestar av tvenne transistorer TA1 och TB1 samt en transformator Si. Till kontakten AK1 hOr ett minneselement eller minne AKM1 sammansatt av en fordrojningsledning D1, en forstarkare PL1, en eller-krets 17 och ett antal och-kretsar 10, 11, 13-16 och en icke-krets 12. Kontakten AK1 forbinder ledningen Li med A-filen AF1.

Ferritringen ingar i en matris IM innehallande x horisontella rader och y vertikala rader. Matrisen IM tillhor en anropsidentifierare i telefonanlaggningens markerare och är kombinerad med en avlasningsanordning sammansatt av en forsta kedja med x + 3 steg, vardera forsett med en elektronisk krets. Steg-kretsarna i figuren bilda en vertikal rad och betecknas 1, 2 ... x, x +1, x+ 2, x+ 3. Dessutom finnas x st. och-kretsar 111, 112 samt x st. vipp-kretsar 121, 122 ... jamte en andra kedja med y-steg-kretsar, vilka I figuren bilda en horisontal rad och betecknas 1, 2 -- - y. Till anropsidentifieraren hOr dessutom och-kretsar 107, icke-kretsarna 101, 102, 104 och 106, eller-kretsarna 103 och 105, vipp-kretsen 108 samt tvenne fordrOjningar pl och p2 vardera besthende av en spole och en kondensator.

I fig. 4 visas en sekundar kontakt BK1 med ett minne BKM1 bestaende av en fOrdrojningsledning D2 och en forstarkare PL2 jamte ochkretsarna 21, 22, 24, 25 och icke-kretsen 23. Kontakten BK1 ãr uppbyggd liksom AK1 i fig. 3 av tvenne transistorer och en transformator. Dessutom visas en eller-krets 26 for val av ledig pulsposition jamte en och-krets 27 och en ellerkrets 28 for uppkoppling av samtalsforbindelser.

Nedtill i figuren visas en matris RM med x • y ferritringar. Varje abonnentledning liar en ferritring t. ex. FBI for abonnenten Al, i matrisen RM liksom i matrisen IM. For avlasning av matrisen finnes en vertikal kedja med x + 3 steg-kretsar betecknande 1, 2 -- - x, x + 1, x + 2, x + 3, samt en horisontell kedja med 2y steg-kretsar betecknade 1A, 1B, 2A, 2ByA, yB. For vane x-steg finnes en och-krets 211, 212 --- och en vipp-krets 241, 242 --- avsedda for avlasningen samt en och-krets 221, 222 --- och en eller-krets 231, 232 --- avsedda for igangsattning av x-kedj an efter en avlasning. Till matrisen hor dessutom tva. ochkretsar 201 och 202 och tva motstand r3 och r4. Gemensamt for matriserna IM och RM finnes ett minne bestaende av x + y vippkretsar 251, 252, 253, 254 --- med var sin och-krets 261, 262, 263, 264 ---.

Fig. 5 visar de sekundara kontakten CK1 I fig. 1-2 med dess minne CKM1, vartill hor fyra och-kretsar 31-33, 36, 37 en eller-krets 35 och tva icke-kretsar 34 och 30. Dessutom visas tva eller-kretsar 63, 64 for uppkoppling av fOrbindelser Over kontakten CK1.

Gemensamt for de C-kontakter, som forbinda grupp 1 med grupp 4, finnes en ochkrets 61. De mot icke-kretsen 30 svarande icke-kretsarna 70 och 80 for de &riga Ckontakterna aro utritade.

Nedtill i figur 5 visas en valjaranordning och en kontrollanordning tillhorande marke-- raren M. Valjaranordningen bestar av en stegkedja med n steg betecknade 1, 2 --- n, och-kretsar 300, 301-303, 312 en forstarkare PL4, tva icke-kretsar 304, 317 samt en vippkrets 305 och en fordrojning p3. Kontrollanordningen bestar av en fordrOjningsledning D5 med en forstarkare PL5, tre vipp-kretsar 308, 309, 310, en och-krets 307 och tva. ickekretsar 306, 311 samt tva f8rdrOjningar p4 och p5. For att frigora markeraren M efter en koppling finnes en vipp-krets 315 och tva och-kretsar 314, 316. I fig. 5 visas aven den for hela telefonanlaggningen gemensamma impulssandare PG.

FOrdrojningsledningen D5 liar samma eller langre loptid On A-kontakternas loptid.

Fig. 6 visar B-filen BF3 och den sekundara kontakten BK3 med dess minne BKM3, vartill hor fem. och-kretsar 41, 42, 44, 46, 47, en icke-krets 43 samt tva eller-kretsar 45, 48. Nedtill i figuren visas en matris LM omfattande x' • y' ferritringar t. ex. FS1 for registret REG1, var och en svarande mot ett register: POT avlasning av matrisen LM finnes en ver, tikal kedja med x' + 3 steg-kretsar betecknade 1, 2 ---, x', x' + 2, x' + 3 samt en hori, sontell kedja med 2 y'steg-kretsar betecknade 1A, 1B, 2A, 2B --- y'A, y'B. Till den vertikala kedjan hora en och-krets 411, 412- -samt en vipp-krets 441, 442 --- for varje steg. Harlin kommer en och-krets, 421, 422 --- samt en eller-krets 431, 432 --- for varje steg samt tvenne motstand r5, r6. I fig. 6 visas Oven ett minne for avlas, ningar bestdende av x' + y' vipp-kretsar 451, 452, 453, 454 -- 450 och x' + y' ochkretsar 461, 462, 463,464 --- 460.

I fig. 7 visas ett register REG1, registerfilen RF1 och registerkontakten RK1 med dess minne RKM1. Till registret hor ett filter F2, en transformator T2, en kondensator C2, tva motstand r7, r8 och en ferritring FR1. Min-net RKM1 omfattar en fordrojningsledning D7, en forstarkare PL7, fern och-kretsar 51; 53-56 och en icke-krets 52.

Nedtill i fig. 7 visas en matris AM innehallande x'+ y' ferritringar t. ex. FR1 for registret REG1. Till matrisen AM hor en verti- 4 kal kedja med x'+ 3 steg-kretsar och en horisontell kedja riled y' steg-kretsar. Till varje steg i den vertikala kedjan Mir en och-krets 511, 512 . och en vipp-krets 521, 522 - I fig. 7 visas dessutom tre fordrOjningar p6-p8 icke-kretsar 501, 503, 504, 506, 508 samt fyra och-kretsar 505, 507, 509, 510 och en. eller-krets 502 samt en vipp-krets 500.

Impulsgeneratorn PG driver kedjorna for matriserna IM, RM, LM och AM kontinuerligt med impulser over &Mar g resp. el, e2, varigenom avkannes nar nagon forandring intraffar pa en ledning eller i ett register. Impulsema passera icke-kretsar 101 resp. 501 och driva de vertikala kedjorna. Det eller de sista stegen i dessa kedjor driva de horisontella kedjorna. Steg-kretsen (x + 3) for IM och (x'+ 3) for AM framflyttar matrisernas horisontella kedjor ett steg vid varje slutning. Steg-kretsen (x + 3) for RM och (x'+ 3) for LM framflyttar dessa matrisers horisontella kedjor, y-kedjor, ett steg vid varje slut-fling varvid en A-krets i matrisens y-kedja paverkas, medan kretsen (x + 1) resp. (x'+ 1) flyttar y-kedjan Fran en A-krets till narmast fiiljande B-krets. Steg-kretsarna (x + 2) resp. (x'+ 2) aterstaller alla paverkade vipp-kretsar.

Ferritkarnorna i matriserna are normalt magnetiserade i viss riktning genom stromstotar frau steg-kretsarna i de horisontella kedjorna 1, 2 --- y, varigenom dessa stromstotar normalt bliva utan verkan.

De i fig. 3-7 visade anordningarna samverka for att vid anrop fran abonnentapparaten Al astadkomma en forbindelse med registret REG1 over tva A-filer AF1, RF1 och tva B-filer BF1, BF3. Kopplingsforloppet skall nedan narmare beskrivas.

Dfi abonnenten Al anropar slutes f8ljande stromkrets: +, vanstra lindningen pa ferritringen FA1, motstandet rl, ovre lindningen pa transformatom Ti, ledningen Li, apparaten Al, undre lindningen pa transformatorn Ti, motstandet r2, h6gra lindningen pa FA1, till minus. Ferritringen RA1 ommagnetiseras, varvid en spanning induceras i den horisontella ledaren lx. Denna spanning är emellertid sä riktad att den icke medfOr nagon inverkan pa vipp-kretsen 121. Da den vertikala x-kedjan passerar laget x + 3 och sander en impuls till .steget ii den horisontella y-kedjan, utsandes en strOmstot pa den vertikala traden 1y, varvid alla i viss riktning magnetiserade ferritkarnor, bland andra FA1 i den mot traden ly svarande vertikala raden i matrisen IM ommagnetiseras under stromstoten och darefter ater ommagnetiseras av motsvarande anropsstromkrets, i detta fall kretsen Over Li och Al. Vid den under strom stOten forst upptradande ommagnetiseringen induceras i den horisontella ledaren lx en spanning med sadan riktning att vipp-kretsen 121 paverkas och en stromkrets genom och-kretsen 111 forheredes. Vid nasta impuls fran impulsgeneratorn bryter steg-kretsen x + 3 och steg-kretsen 1 sluter, varvid ochkretsen 111 blir stromforande. En stromkrets slutes frail vipp-kretsen 121, genom kretsarna 111, 104, 103 och 102 till icke-kretsen 101, vilken bryter forbindelsen mellan tra.den g och el. Kedjorna 1, 2 --x + 3 i ma- triserna IM och RM stanna. En stromkrets slutes frail vipp-kretsen 121, kretsarna 111 och 104, traden al, icke-kretsen 311, till inskrivningslindningen pa fOrdrojningsledningen D5 och vipp-kretsen 308. Vipp-kretsen. 308 omstalles och sluter Over fordrojningen p5 en krets till icke-kretsen 311, vilken bryter strommen Over traden al. Harmed har en impuls utsants pa f8rdrojningsledningen D5.

Samtidigt omstalles vipp-kretsarna 251 och 252 i fig. 4 genom foljande handelseforlopp. En stromkrets fear). vipp-kretsen 121 Over kretsarna 111, 104, 105 och traden cl forbereder och-kretsarna 261 och 262. Fran stegkretsarna 1 i x- resp. y-kedjan till matrisen IM utga forbindningar till och-kretsarna 261 resp. 262, vilka angiva den anropande abonnentens Al lage eller koordinater i matriserna IM och RM. Mr spanning anslutes till namnda forbindningar oppnas och-kretsarna 261 och 262, varigenom vipp-kretsarna 251 och 252 paverkas. Spanning kopplas till tradarna xl, yl varigenom och-kretsarna 13, 14, 15 och 16 forberedas for strOmkretsar Over tradarna r, t, S.

Over traden t avkannes om nagon pulsposition finnes inskriven p. fordrojningsledningen D1 eller ej dvs. em abonnenten Al är ledig eller star i samtal. I detta fall är minuet AKMI tomt, vilket innebar att ingen strOmstet utsandes fran AKM1 genom och-kretsen 15, Over traden t till vipp-kretsen 310 i markeraren M, fig. 5. Da den pa fordrojningsledningen D5 i fig. 5 utsanda pulsen avlases i D5:s avlasningslindning medelst forstarkaren PL5 paverkas vipp-kretsen 309. Emedan vippkretsen 310 ej paverkats vid anropsmarkeringen, slutes en stromkrets fran vipp-kretsen 309 genom icke-kretsen 306, Over traden a2 till och-kretsen 505.

I matriserna LM och AM har varje register en ferrit-ring. Ferrit-ringen i AM, t. ex. FR1 for registret REG1, är normalt magnetiserad medelst en stromkrets Over registret. For registret REG1 gar denna stromkrets Over motstanden rl, r8 och transformatorn T2. Var gang en av stegkretsarna 1 -y' paver- kas av en puls fran stegkretsen (x'+ 3) san- des en stromstot genom motsvarande vertikala ledare. Samtliga ferrit-ringar magnetiseras i motsatt riktning mot normalt och en stromstot bildas i de horisontella ledarna, med sadan riktning att vipp-krestarna 521, 522 --- - omstallas. Alit efter som steg-kretsarna 1, 2 --- x' inkopplas medelst impulser [ran impulsgeneratorn PG i fig. 5 Over traden g och icke-kretsen 501, slutes kretsar Over ochkretsarna 511, 512 --- dels till icke-kretsen 503, som stanges, dels till och-kretsen 505, som oppnar om samtidigt spanning filmes pa traden a2, dvs. omanrop frau nagon abonnent foreligger. Over &Aden b2 stanges ickekretsen 504, om det utpekade registret är upptaget, dvs. finnes inskrivet i matrisen LM. Huru detta tillgar skall senare beskrivas.

Har antages att registret REG1 är ledigt, att steg-kretsen y' paverkas av en impuls frau. kretsen (x'+ 3) och att vipp-kretsen 521 omstalles. DA steg-kretsen 1 i x'-kedjan paverkas slutes en stromkrets frau vipp-kretsen 521, Over kretsarna 511, 505, 504 och 502 till ickekretsen 501, vilken bryter forbindelsen till impulsgeneratorn PG. De tva x'-kedjorna for matriserna LM och AM stanna och koordinaterna 1 och y' for ferritringen FR1 utpekas i och-kretsarna 461-460 i fig. 6. Emedan traden a2 är spanningsforande oppnas och-kretsarna 461 och 460 och vipp-kretsarna 451 och 450 paverkas. Stromkretsar slutas Over tradarna x2, y2 till registrets och-kretsar 53, 54, 55, 56 vilka forberedas for signalsandning Over tradarna i2, r, s.

Markeraren M har nu utpekat dels abonnentapparaten Al dels registret REG1 och en forbindelse mellan dessa skall kopplas. I matriserna IM och RM anger x-koordinaten en A-fil och y-koordinaten en ledning, som är kopplad till A-filen. Traden xl anger nu Afilen AF1 och traden yl anger apparaten Al, som är kopplad till filen AF1. I matriserna LM och AM anger x'-koordinaten en A-fil och y'-koordinaten ett register, som är kopplat till A-filen. Tilden x2 anger nu registerfilen RF1 och traden y2 anger registret REG1, som dr kopplat till filen RF1. Markeraren M skall valja en forbindelse mellan filen AF1 och filen RF1.

Traden xl utpekar Over eller-kretsen 17 och traden x11 de tre fil-kontakter, t. ex. BK1, som forbinder filen AF1 med endera av Bfilerna, t. ex. BF1, Mom gruppen G1 i fig. 1. Detta sker genom markering av en ingang till och-kretsen 24 i fig. 4 for var och en av de tre fil-kontakterna. Samtidigt utpekar traden x2 de tre fil-kontakter, t. ex. BK3, som for-binder filen RF1 med endera av B-filerna, t. ex. BF3, Mom gruppen G4. Delta sker genom markering av en ingang till och-kretsen 44 i fig. 6 for var och en av de tre filkontaktema. Traden x11 prate xll-tradarna fOr alla ovriga A-filer Mom gruppen G1 aro sammankopplade Over en eller-krets 63 till en gemensam tra.d, vilken Sr multiplicerad till ochkretsarna 61 for samtliga fil-kontakter t. ex. CK1, CK2, vilka forbinda en B-fil i gruppen G1 med nagon annan B-fil Mom eller utanfor gruppen Gl. Likaledes är traden x2 jamte x-&Marna for alla &riga A-filer Mom gruppen G4 sammankopplad Over en eller-krets 64 med och-kretsarna 61 for samtliga fil-kontakter t. ex. CK1, CK3, vilka forbinda en B-fil i gruppen G4 med nagon annan B-fil Mom eller utanfor gruppen G4. Med hjalp av tradarna xl och x2 och eller-kretsarna 63, 61 utpekas saledes Over och-kretsen 61 de C-kontakter, CK1 med flera, vilka flirbinda en B-fil i grupp GI. med en B-fil i grupp G4. Och-kretsen 61 är gemensam for de C-kontakter, som farbinda grupperna GI och G4 med varandra, och anger att en forbindelse i trafikvian mellan G1 och G4 skall kopplas.

Over multipeltradar E2 anslutna till vipp- kretsarna 251-251- registreras den anropande abonnentens Al koordinater xl, yl I det utvalda registret REG1. Derma registrering forberedes av stromkretsar Over de mot registrets koordinater svarande tradarna x2, y2 i fig. 7.

Da anrop markerades genom en stromkrets fran vipp-kretsen 309 genom icke-kretsen 306 till traden a2, oppnades och-kretsen 300 for pulser Fran impulssandaren PG, varigenom en steg-kedja med n steg-kretsar betecknade 1, 2 --- n i fig. 5 igangsatter. Kedjan 1, 2 -n valjer en ledig forbindelse genom att soka Over de C-kontakter, som fOrbinda den anropande ledningens grupp, i detta fall grupp 1, med den anropade ledningens grupp, I detta fall grupp 4. Antalet Gkontakter att valja bland är enligt fig. 11 det hdr behandlade exemplet hogst 3 varfor talet n blir 3. Talet n maste emellertid vadjas sã att alla pulspositioner bliva provade for alla ifragakommande C-kontakter. Kontakten CK1 markeras Over och-kretsen 61, icke-kretsen 30 samt och-kretsen 301. Da har fOrutsattes 20 pulspositioner, bliva alla 20 pulspositionerna provade for kontakten CK1 efter 20 genomgangar av steg-kedjan 1, 2 --- n. Samtidigt bliva alla 20 pulspositionerna provade for de tva mot kretsarna 70, 302 och 80, 303 svarande C-kontakterna. Talet 20 far saledes ej vara jamt delbart med n.

En ledig forbindelse Over kontakten CK1 markeras Over eller-kretsen 35 och icke-kretsen 30 medelst impulser pa &Marna s och vi och impulser lean fordrojningsledningen D3. Traden vi Sr individuell for kontakten CK1 6 och emottager fran vanster sida impulser Over eller-kretsen 26 och frail hoger sida impulser over eller-kretsen 45. Over eller-kretsen 26 erhaller traden vi en impuls for varje puls- position, som finnes inskriven i minnet for nagon av de B-kontakter, BK1 med flera, vilka tillhOra B-filen BF1. Over eller-kretsen 45 erhaller traden vi en impuls fOr varje pulsposition, som finnes inskriven i minnet for flagon av de B-kontakter, BK3 med flera, vilka tillhora B-filen BF3. Dessa impulser sandas fran resp. fordrojningsledningar, D2 resp. D6, over forstarkaren PL2 resp. PL6, icke-kretsen 23 resp. 43 samt och-kretsen 22 resp. 42 samt eller-kretsarna 26 resp. 45.

Traden s är gemensam for hela telefonan- laggningen och multiplicerad till och-kretsen 16 resp. 56 for alla ledningar. Dessa och-kretsar slutas, d ledningens A-fil, AF1 resp. RF1, är utpekad genom spanning pa dess xkoordinat dvs. traden xl resp. x2, under tidsmomenten for varje pulsposition, som är inskriven. i minnet for flagon individuell kontakt ansluten till den utpekade A-filen, AF1 resp. RF1. Alla upptagna pulspositioner for A-filerna AF1 och RF1 blockera saledes medelst spanning ph traden s icke-kretsarna 30, 70, 80. Alla pulspositioner for B-filerna BF1 och BF3 blockeras samtidigt medelst spanning ph traden vi i icke-kretsarna 30, 70, 80. Dessutom blockerar icke-kretsen 30 alla pulspositioner, som aro inskrivna i minnet CKM1 for kontakten CK1. Alla pulser synkroniseras medelst sarskilda tr6.dar i och-kretsarna 61, 11, 22, 33, 42 och 51, vilka utga fran traden g, som Or gemensam fOr hela telefonanlaggningen och Or kopplad till impulsgeneratorn PG.

Har antages att icke-kretsen 30 ej sparras under en viss impuls, vilken utgar fran impulsgeneratorn PG, passerar och-kretsen 300 och paverkar steg-kretsen 1 i kedjan 1, 2 n. Detta medfor att och-kretsen 301 oppnar och en stromstot, som fOrstarkes i forstarkaren PL4, passerar icke-kretsen 301 och utsandes p0 den for ett flertal C-kontakter gemensamma inskrivningstraden i. Denna impuls paverkar vipp-kretsen. 305, vilken Over fordrojningen p3 stanger icke-kretsen 301 varigenom inskrivningsimpulsens varaktighet hestammes.

Inskrivning av en ledig pulsposition for en forbindelse sker nu dels i kontaktens CK1 minne, CKM1, Over och-kretsarna 32, 33 och ovre lindningen pa fordrojningsledningen D3, dels i minneselementen BKM1 och BKM3 f8r kontakterna BK1 resp. BK3 Over och-kretsarna 24 resp. 44 och dels i de individuella kontakternas AK1 och RK1 minnen AKM1 resp. RKM1 Over och-kretsarna 13 resp. 54.

Inskrivningstraden i Or multiplicerad till en C-kontakt f8r varje trafikvia mellan grupperna Gl, G2, G3, G4. Over och-kontakten 36 gar inskrivningsimpulsen till traden ii, som är individuell for kontakten CK1. Traden il Or till vanster multiplicerad till alla de B-kontakter ,som forbinda B-filen BF1 med nagon av A-filerna ur gruppen Gl. For att kunna ansluta mer On en C-kontakt till B-filen finnes en eller-krets 28. Traden i1, Or till Niger multiplicerad till alla de B-kontakter, som fOrbinda B-filen BF3 med nagon av A-filerna i gruppen G4. For att kunna ansluta mer On en C-kontakt till B-filen BF3 finnes en ellerkrets 48.

Inskrivningsimpulsen passerar traden i1, eller-kretsen 28 samt och-kretsarna 24 och 22 till inskrivningslindningen pa fordrojningsledningen D2 i minnet BKM1 for kontakten BK1, vilken motsvarar A-filen AF1 och den utpekade koordinaten xl. Impulsen passerar Oven och-kretsen 27, traden i3, och-kretsarna 13 och 11 till inskrivningslindningen ph fOrdrOjningsledningen D1 i minnet AKM1 for den anropande ledningens Li individuella kontakt Samtidigt sandes en inskrivningsimpuls Over traden ii, eller-kretsen 48 samt ochkretsarna 44 och 42 till inskrivningslindningen pa fordrojningsledningen D6 i minuet BKM3 for kontakten BK3, vilken motsvarar A-filen RF1 och den utpekade koordinaten x2. Impulsen passerar Oven och-kretsen 46, traden i2 samt och-kretsarna 54 och 51 till inskrivningslindningen ph fOrdrojningsledningen D7 i minnet RKM1 for det utvalda registrets REG1 individuella kontakt RK1.

Under +let ovan beskrivna handelseforloppet har den anropande abonnentens Al koordinater xl, yl inskrivits i matrisen RM och (let utvalda registrets REG1 koordinater x2, y2 inskrivits i matrisen LM. Detta sker med s. k. halvstrommar. Fran vipp-kretsarna 251, 262 bildas tvenne stromkretsar, vilka korsa varandra i ferritringen FBI.. Stromstyrkan dessa stromkretsar begransas av motstanden r3 resp. r4 sO att vale stromkrets for sig icke ensam formai ommagnetisera nagon ferritring. Endast den ferritring, som genomfl3rtes av hada stromkretsama ommagnetiseras. I detta fall ommagnetiseras ferritringen FBI. I matrisen LM ommagnetiseras ferritringen FS1 medelst de tva stromkretsar, som slutes av vipp-kretsarna 450 och 451 Over motstanden r5 resp. r6 och som korsa varandra i ferritringen FS1. Harefter är forbindelsen Indian abonnentapparaten Al och registret REG1 uppkopplad och markeraren M skall frigoras.

DO inskrivningsimpulsen emottages i de individuella kontakternas AK1 och RK1 minnen AKM1 resp. RKM1, passerar impulsen och-. 7 kretsen 15 samt traden t och paverkar vippkretsen 310. Icke-kretsen 306 sparrar och impulskedjan, 1 2 --- n stannar. Samtidigt omstaller impulsen pa traden i vipp-kretsen 315 °eh en stromkrets bildas frail vipp-kretsen 310 genom och-kretsarna 307 och 314 till traden z. Alla vipp-kretsar i markeraren Aterstallas, namligen 251, 252, 308, 309, 305 samt aver och-kretsen 509 och traden zl aven vippkretsarna 451 och 450. Med nagon fordrOjning i fordr8jningskretsen p4 aterstallas Oven vipp-kretsarna 310 och 315. Signalen pa traden z sparrar aven och-kretsen 102 varigenom x-kedjorna for matriserna IM och AM a.ter igangsattas.

Abonnenten Al dr nu kopplad till registret REG1 och Al :s koordinater aro inskrivna dels i registret REG1 dels i matrisen RM medan registrets koordinater aro inskrivna i matrisen LM. Matrisen RM •arbetar pa foljande satt. Var gang steg-kretsen x + 3 paverkar en stegkrets i matrisens horisontella kedj a t. ex. stegkretsen 1A utsandes en stromstot ph motsvarande vertikala ledare, varigenom alla mot upptagna ledare svarande ferritringar langs ledaren ommagnetiseras, .daribland FB1. Motsvarande vipp-kretsar omstallas, daribland 241. Nar steg-kretsen 1 paverkas under nastfoljande impuls slutes en stromkrets genom och-kretsen 211 till traden bl och icke-kretsarna 104 och 106. Avlasningen av matrisen IM loper emellertid synkront med avlasningen av BM, varfor ferritringen FA1 ommagnetiseras samtidigt med ferritringen FBI, vippkretsen 121 omstalles, steg-kretsen 1 i x-kedjan pdverkas och en strOnakrets genom ochkretsen 111 till icke-kretsarna 104 och bildas samtidigt med ovannaninda stramkrets over traden hi. Harigenom stangas hada de tva icke-kretsarna 104 och 106, x-kedjorna fOr matriserna stannar icke och ingen fOrandring sker. Da x-kedjan for matrisen RM passerar steg-kretsen x + I flyttas den horisontella kedjans lage Iran 1A till 1B och en ny striimslot Andes genom alla ferritringar i den xnot IA, 1B svarande vertikala raden. Detta sker med halv-stram dvs. i serie med motstandet r3, varfOr endast ferritringar svarande unot en horisontell red, vars vipp-krets 241, 242 — Or paverkad, ommagnetiseras. Sasom av fig. 4 framgar slitter namligen varje paverkad vipp-krets 241, 242 ---, en strainkrets med halvstrom Over motstanden r4. Ph delta salt inskrives i matrisen RM varje lage som avlases i ett A-lage 'Ater i tillhorande Blage. NOr x-kedjorna na nast sista laget x + 2 aterstallas alla vipp-kretsar 121, 122 -- 241, 242 --I laget x -1- 3 i matrisen RM flyttar de horisontella kedjorna frail 1B till 2A och fOrloppet ,upprepas med den mot steg- kretsen 2A svarande vertikala raden av ferritringar. Matrisen LM arbetar i huvudsak lika som matrisen RM. Vipp-kretsarna 521, 522 f Or matrisen AM paverkas som ovan beskrivits for varje avlasning, som motsvarar ett icke anropande register. Avlasningen sparras emellertid av och-kretsen 505 savida icke ett anrop markeras med spanning pa traden a2. Samtidigt sparras icke-kretsen 503. I mat-risen LM avlases varje upptaget register. Ferritringen FS1 exempelvis ommagnetiseras vid varje impuls Iran steg-kretsen y'A och omstaller vipp-kretsen 441. Da steg-kretsen 1 i x'-kedjan paverkas sandes en signal genom och-kretsen 411 till traden b2 och icke-kretsarna 503 ()eh 504. Icke-kretsen 503 ar stangd genom en samtidig signal fran matrisen AM och icke-kretsen 504 stanges sasom upptagetmarkering for den handelse ett anrop fran en abonnent skulle fOreligga sa, att och-kretsen 505 Or Oppnad. Ingen signal nar fram till icke-kretsen 501 sa, att x'kedj an stannar, med mindre ett anrop foreligger och ett ledigt register avlases.

Principerna for uppkoppling av en fOrbindelse Over A-rfiler och B-filer her nu beskrivits och for de fortsatta forloppen vid koppling av samtal mellan abonnentledningar skall liar endast delvis redogOras. Forst skall principen ftir nedkoppling av en fOrbindelse beskrivas. Del antages att abonnenten, sedan han kopplats till ett register, overger forbindelsen och palagger sin handmikrotelefon. Stramkretsen Over motstanden rl, r2 for magnetisering av ferritringen FA1 brytes. Vid nas-La avlasning ommagnetiseras ferritringen FA1 utan att darefter aterstallas i sitt tidigare magnetiska tillstand. Vid en andra avldsning omstalles darfor ej vipp-kretsen 241. Ickekretsen 106 blockeras ej och signalen Over traden bl fran matrisen RM passerar ellerkrtsen 105 till traden cl, och-kretsarna 261, 262 saint vipp-kretsarna 251, 252. Koordinaterna xl, yl utpekas bland annat i och-kretsen 15. Minnet AKM1 utsander en impuls I Or den pulsposition, som Or registrerad i fordrojningsledningen D1, genom och-kretsen 15 till traden t. Denna impuls passerar nu och-kretsen 107, emedan icke-kretsen 106 Or oppen. Vipp-kretsen 108 omstalles. En stromkrets slutes fran vipp-kretsen 108, Over traden r, och-kretsen. 14 for den utpekade abonnentledningen, till icke-kretsen. 12, vilken sparras, samt Over traden ul, som filth& A-filen AF1, till icke-kretsen 23, vilken sparras. Signalen passerar Oven och-kretsen 21, emedan minuet BKM1 registrerat sainma pulsposition som minnet AKM1 och en impuls fran forstarkaren PL2 inkommer. Over traden u2 fores signalen till icke-kretsen 34, som sparras. Sign.a- 8 len passerar och-kretsen 31, anedan en impuls sandes fran forstarkaren PL3 och minnet CKM1 registrerat samma pulsposition som aninnena AKM1 och BKM1 fram till traden u3 och sparrar icke-kretsen 43. Emedan kontaktens BK3 minne BKM3, har registrerat samma pulsposition som minnena AKM1, BKM1 och CKM1, Mores signalen genom och-kretsen 41 till traden u4 och icke-kretsen 52 for alla individuella kontakter anslutna till A-filen RF1. Genom att icke-kretsarna 12, 23, 34, 43 och 52 sparras utraderas de impulser, soul aro inskrivna i aninnena AKM1, BKM1 CKM1, BKM3 och RKM1. Signalen fran vipp-kretsen 108 passerar fordrojningen p1 och traden dl till traden z samt och-kretsen 221, som är Oppen, emedan matrisens RM vertikala stegkedja star i laget 1. Signalen passerar dels eller-kretsen 231 och aterstaller vipp-kretsen 241, dels fran traden dl till traden z och Aterstaller vipp-kretsarna 251 och 252 samt 310. Strommen Over traden bl brytes och stegkedjorna for matriserna IM och RM starta pa nytt. Genom att vipp-kretsen 241 aterstalles forhindras aterinskrivning av apparatens Al koordinater, da steg-kretsen 1B i matrisen RM passeras. Saantidigt aterstalles vipp-kretsen 108 med strom Over fOrdrojningen p2. Harefter är forbindelsen mellan apparaten Al och registret REG1 nedkopplad.

Forloppet i registret REG1 är for uppfinningen ovasentligt och liar darfor helt utelamnats. Det antages nu att abonnenten Al installer registret REG1 medelst signaler, som ange en anropad abonnents nummer. Nar registret emottagit dessa signaler anropas anyo markeraren M. Detta sker •genom brytning av strornkretsen Ovr motstanden r7, r8 for magnetisering av ferritringen FR1. Vid nasta avlasning ommagnetiseras ferritringen FR1 utan att darefter any° magnetiseras i den riktning, soul anger ledigt eller upptaget. Vid en andra avlasning omstalles &dor icke vippkretsen 521. Icke-kretsen 503 blockeras ej och signalen Over traden b2 fran matrisen LM passerar eller-kretsen 502 och sparrar ickekretsen 501, varigenom x'-kedjan i matriserna LM och AM stannar pa steg-kretsen 1. StrOmmen genom traden b2 och icke-kretsen 503 passerar icke-kretsen 506 till och-kretsen 507, vilken 5ppnar, sã att vipp-kretsarna 451 och 450 paverkas Over traden a2 genom ochkretsarna 461, 460. Registret REG1 koordinater aro anarkerade I och-kretsarna 461, 460, Over fradar fran steg-kretsarna 1 resp. y' i matrisens AM steg-kedj or. Vipp-kretsarna 451, 450 omst5.1Ias och koordinaterna x2, y2 markeras. Under tidsfordrojningen i fordrojningskretsen p6 ar och-kretsen 55 for registret REG1 oppen, di den till registret kopplade forbindelsens pulsposition upptrader i minnet RKM1. Harvid oppnar och-kretsen 510. En impuls mottages fran forstarkaren PL7 genom icke-kretsen 52, och-kretsarna 51, 55, till traden ti, genom och-kretsen 510 till vipp-kretsen 500, som .omstalles. Fran vipp-kretsen 600 sandes en kort impuls, som bestamm.es av fordrojningen p8, till en nedkopplingsstromkrets Over traden r och. genom och-kretsen 53, dels till tra.den u4 dels till icke-kretsen 52. Impulsen fran ferstarkaren PL7 stoppas sO. att inskrivningen i minuet RKM1 utraderas. Signalen gar vidare Over traden u4 till och-kretsen 47. En samtidig impuls Iran forstarkaren PL6 oppnar och-kretsen 47, varigenom signalen fortsattes till traden u.3 och icke-kretsen 43, som stanger sO. att inskrivningen i minuet BKM3 utraderas. Over traden u3 fOres signalen till och-kretsen 37, .som oppnas genom en saantidig impuls fran forstarkaren PL3, varigenom icke-kretsen 34 bringas att utradera inskrivningen i minnet CKM1. Over triden u2 signaleras till och-kretsen 25, vilken Oppnas av en impuls frail forstarkaren PL2. Icke-kretsen 23 utraderar inskrivningen i mm-net BKM1. Signalen fortsatter Over traden ul till icke-kretsen 12, varigenom inskrivningen I millet AKM1 utraderas. Ovanstiende nedkopplingsforlopp utspelas innan fordrOjningen p6 stanger icke-kretsen 506 i fig. 7. RIjande .stromkrets slutes: vipp-kretsen 441 och steg-kretsen 1 i matrisens LM vertikala kedja och-kretsen 411, traden h2, icke-kretsen 503, fOrdrojningen p6, icke-kretsen 508, traden zl till vipp-kretsarna 600, 451, 450, vilka omstallas. Utpekningen av REG1:s koordinater x2, y2 bortkopplas. Tradarna s och r frigoras.

Registret REG1 utpekar nu Over multiplarna El och E2 den anropade och den anropande abonnentens x, y - resp. xl, yl - koordinater. Dessa finnas endast visade for abonnentledningen Ll i fig. 3, varest de aterfinnas i och-kretsarna 10 och 13.

Da fordrojningen p7 blir streanforande stanges icke-kretsen 508 och en stromkrets Over traden a3 oppnar och-kretsen 312 for pulser fran impulsgeneratorn PG. Steg-kedjan 1, 2 --- n igingsattes. Den anropade och den anropande ledningens A-Ill markeras pa respektive tradar xl i fig. 3 i en strOmkrets Over eller-kretsen 17 och A-filernas upptagna pulspositioner anges pa traden s Over ochkretsen 16, sasom vid val av register. Utvaljning och inskrivning sker i overensstammelse med beskrivningen ovan fOr forbindelse Al - REG1, varvid emellertid den anropade ledningens minne emottager inskrivningsimpulsen fran traden 13 Over och-kretsen 10 medan den anropande emottager inskrivningsimpulsen Over och-kretsen 13. 9 Da forbindelsen uppkopplats, paverkas sitsom forut vipp-kretsen 315 i fig. 5. Tilden z Mr spanning over och-kretsarna 316 och 314, varigenona markeraren frigores. Harvid Aterstalles vipp-kretsen 441, varigenom Merinskrivning av registret REG1 koordinater x2, y2 i matrisen LM forhindras, da matrisens horisontella kedja passerar steg-kretsen 1B.

Claims (3)

Patentansprak:

1. Anordning for koppling av talforbindelser mellan ledare, (AFL RF1), som vardera leder ett flertal och hogst ett forutbestamt maximalt antal samtidiga talforbindelser, i en automatisk telefonstation enligt tidsmultiplexprincipen omfattande en for hela telefonstationen gemensam impulssandare (PG), som sander regelbundet upprepade serier av kortvariga stromimpulser aned namnda maximala antal impulser i varje serie, sit att varje talforbindelse Over namnda ledare kommer att bestd av en i viss pulsposition belagen strOanimpuls, Iran varje serie i en foljd av serier, och comfattande grupper av ledningar (L1, L2), som vardera leder endast en talfOrbindelse i sander, varvid varje ledning her dels en av pulser Iran namnda impulssandare styrd individuell primar kontakt (AK1, AK2, RK1), som under en talforbindelse kopplar ledningen till en for gruppen gemensam primar ledare (AF1, RF1), under de mot forbindelsens impulser svarande tidsmomenten, dels ett minneselement (AKM1, RKM1) f Or slutning och brytning av ledningens kontakt i takt med tidspulserna for en till ledningen kopplad talfOrbindelse, varjamte anlaggningen innehaller dels sekundara kontakter (for koppling av forbindelser mellan de primara ledarna, dels en markerare (IM, RM, LM, AM, M), vilken utpekar ledningar, som skola sammankopplas, och utvaljer en pulsposition, som dr ledig for hada de mot dessa ledningar svarande primara ledarna, och installer de till ledningarna hOrande minneselementen for sammankoppling av ledningarna Over den mot pulspositionen svarande talforbindelsen genom samtidig slutning av ledningarnas kontakter och en sekundar kontakt under pulspositionens fOrutbestamda tidsmoment, kannetecknad av sekundara ledare (BF1, BF2, BF3), som leder vardera ett flertal samtidiga talforbindelser under kontroll av samma tidspulsserier som namnda prinaara ledare, och av sekundara kontakter (BK1 — BK4, CK1 — CK2) fOr koppling av varje enskild sekundar ledare dels till vilken som heist primOr ledare mom en grupp av primara ledare dels till ett antal andra sekundara ledare tillhOrande andra grupper av primara ledare, saint av ett minneselement (BKM1, BKM3, CKM1) for vardera av namnda sekundara kontakter, vilket installes av markeraren (M) vid uppkoppling av en talfOrbindelse och darefter sluter kontakten under de till forbindelsen horande tidspulserna, sit samverkande att, dit markeraren utvaljer en ledig talforbindelse mellan tvenne ledningar, utvaljer den samtidigt erforderliga sekundara ledare, for vilka talforbindelsens tidspulsserie ar ledig, varefter saval primara som sekundara minneselement installas for .slutning av talforbindelsen Over motsvarande primara och sekundara kontakter.

2. Anordning enligt patentanspraket 1, kannetecknad av .sekundara kontakter, vilka forbinda tvenne sekundara ledare tillhorande samma grupp och fonmedla samtal mellan ledningar, vars individuella kontakter koppla till samma primara ledare.

3. Anordning enligt patentanspraket 1 eller 2, kanneteclinad av att alla kontakter ph i oeh for sig kant salt aro anordnade att overfora talenergi i hada riktningarna. Anforda publikationer: Patentskrifter fran Storbritannien 710 0711, 771 058, Tyskland 868 925, 897 430, USA 2 750 448, 2 813 929. Andra publikationer: Bell system technical journal 1956, p. 24929 3.