SE201725C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: E Golde och M Ulfers Priorttet begfird frein den 23 mars 1961 (F6rbundsrepubliken Tyskland) Genom den fisterrikiska patentskriften 208 965 ãr det Hut, att for berakningen av bromskommandotidpunkten anvanda en rakneapparat, som beraknar bromsstrackan i forhallande till den vid varje tillfalle foreliggande valsningshastigheten. Andamalet med denna rakneapparat och den automatiskt arbetande styranordningen var att utnyttj a valsningsarbetet for bromsning av valsarna och dessas drivanordningar for att spara elektrisk energi och tid. En rakneapparat är emellertid helt naturligt icke utan vidare oversladlig med avseende pa sitt verkningssatt och speciellt aro installningsarbetena tidsodande. Foreliggande uppfinning har till syfte att astadkomma en enklare styranordning, vilken samtidigt som den ger atminstone i det narmaste sanuna resultat aven arbetar sarskilt storningsfritt.

Uppfinningen avser salunda ett fOrfaring.ssatt for automatisk, under utnyttjande av valsningsarbetet skeende bromsning av till varvtalet reglerade drivanordningar for reverservalsverk. Enligt uppfinningen verksamgoras vid for uppnaende av varvtalsbOrvardet i bromsdrift pa forhand skeende givning av varvtalsminskningens storlek i tiden, ntlosningsmedel i och fOr minskning av varvtalet, di den mot kvadraten pa det vid varje tillfälle forhandenvarande varvtalet svarande, med utgangspunkt frau valsgodsets andldge raknade bromsstrackan ungeffir har nfitts, varvid utlosningsmedel tillika med tillordnade fasta varvtalsstyrstorheter aro uppdelade i steg i motsvarighet till den mot varvtalets kvadrat proportionella bromsstrackan, varvid Over troskelvardesbildande kopplingsmedel, speciellt ffirspanda likriktare, endast den vid varje tillfälle under det just verksamma varvtalsborvardet liggande styrstorheten gores verksam, vars tillordnade utlOsningsmedel passe-rats av den bakre valsgodsanden. Lampligen fir varvtalsborvardets minskning i tiden med avseende pa utlosningsmedel och varvtalsstyrstorheter installd i motsvarighet till den stewsta efterslapning hos valsgodset gentemot valsarna, som kan vantas.

Den fortsatta beskrivningen skall goras i anslutning till figurerna.

Fig. 1 visar en principiell bild av det ifragavarande valsverket, fig. 2 ett diagram med den varvtalet tillordnade bromsstrackan och fick. 3 en kopplingsanordning for genomforandet av fOrfaringssattet enligt uppfinningen I fig. 1 bearbetas valsgodset mellan valsarna 2 och 3 i ett reverservalsverk. Sasom utlOsningsmedel fOr en fOrandring av varvtalsborvardet resp. for den i forvag skeende givningen av nya varvtalsstyrstorheter skola de fotoelektriska valsbanan 8vervakande kontakterna 4 ... 9 tjana. Lampligen kan man har satta in for rott ljus kansliga resp. genom varnaestralning initierade fotoceller. I fig. 1 har det visats, hur den bakre valsgodsanden just passerar utlosningsmedlet 5.

Over en tillhOrande styrning a.stadkommes nu minskningen av varvtalsborvardet for valsarnas 2 och 3 drivanordningar, sâ att en bromsning av valsgodset 1 sker. Vid passerandet av utlosningsmedlet 6 forhandsgives dâ en annu lagre varvtalsstyrstorhet. I och for sig 2201 7 skulle redan. vid det ovan i princip angivna forfaringssattet utlosningsmedlet 5 resp. utlosningsmedlet 4 ha varit tillfyllest. Emellertid uppnas pa detta Olt en storre driftsakerhet, on" ett av utb5sningsmedlen icke skulle trada i funktion. Samtidigt beaktas i motsvarighet till den fOrut kanda anordningen. genom ett mangfaldigt faststallande av den bromsstracka, som annu skall tillryggalaggas, battre den genom den. i och for sig okanda efterslapningsfaktorn uppkommande bristande noggrannheten.

Pa motsvarande satt tjana utlOsningsmedlen 9, 8 och 7 for bromsning av valsdrivanordningarna vid drift i motsatt riktning.

I fig. 2 har askadliggj arts, har bromsstrackan s ãr kvadratiskt tillordnad varvtalet n. De tre pa kurvan inritade punkterna ange utlosningsmedlens igangsattning. Sasom idealfall har till att bdrja med antagits, att valsdrivanordningarnas varvtalsminskning i tiden har installts i motsvarighet till en bestamd och kand efterslapning hos valsgodset gentemot valsarna.

Utlosningsrnedlen 4 och 9 aro nu anordnade I motsvarighet till det hogsta driftsvarvtal som kan. vantas. Var driftsvarvtalet lagre och exempelvis faststallt till vardet n' (jam-f or den streckade karakteristikan), sa gives pa fdrhand vid passerandet av utlosningsmedlet 4 resp. 9 sasom varvtalsstyrstorhet ett varvtal nz, som motsvarar bromsstrackan vid passerandet av utIiisningsmedlet 5 resp. 8. Darfor intraffar det inritade nvbrottet i bromsforloppet. I anslutning dartill forlOper bromsfdrloppet teoretiskt utan steg, varvid forst vid passerandet av utlosningsmedlet 5 resp. 8 sasom varvtalsstyrstorhet pa f8rhand gives varvtalet 111, och darefter vid passerandet av utlosningsmedlet 6, resp. 7 en varvtalsstyrstorhet ph praktiskt taget noll. Ett avbrytande av bromsforloppet vid varvtalet n' kan undvikas, oin varvtalsminskningen i tiden ar installd pa sa.- dant satt, att den ãr vald i motsvarighet till den storsta mojliga efterslapningen hos valsgodset gentemot valsarna. Da kommer visserligen vid mindre efterslapning valsgodset fortfarande att lamna valsstolparet med en. mindre hastighet. Detta efterstravas emellertid i regel redan av driftssakerhetsskal och for att kunna paverka valsinstallningen.

Ytterligare kopplingstekniska detaljer visas I fig. 3. En vasentlig bestandsdel är en anordning for pa forhand skeende givning av börvãrdet enligt den tyska Auslegeschrift 1 0,79 163. I denna kanda anordning upp-, uroch omladdas kondensatorn 12, vid vilken varvtalsborvardet uttages, fOr alstrande av ett definierat, tidsberoende och speciellt tidslin- jOrtmed en konstant strOna, som inmatas Over den som kontaktlos omkopplare verkande likriktarbryggan 16. En kondensatorstrom skall alltid flyta, ndr spanningen vid kondensatorn 12 icke overensstammer med spanningen vid den foretradesvis for hand installbara styrstorhetsgivaren 11. Spanningen hos kondensatorn 12 som bkvarde är sasom arvarde motkopplad en takometermaskins 13 ankarspanning. Den pa detta satt Mldade varvtalsregleringsavvikelsen tillfOres Over klammorna 14 och 15 en icke dskadliggj ord regleringsfOrstarkare. Takometermaskinen 13 kopplas lampligen med valsarnas drivanordning.

Till den ma langt kanda kopplingsanordningen är parallellt ,med styrstorhetsgivaren 11 en brygglikriktare 17 ansluten, Over vilken fdr styrningen av valsdrivanordningens bromsning lagre styrstorheter inmatas. Dessa styrstorheter alstras med hjalp av spanningskallan 18 och spanningsdelarmotstdnden 19 till 21. En inkopplingskontakt for bromsningsautomatiken ar betecknad Hied a under det att omkopplaren 23 i motsvarighet till vid varje tillfaIle foreliggande vridningsriktning hos valsdrivanordningen och darmed has valsarna astadkommer tillkopplingen av styrstorheter av den ena eller den andra polariteten. Utlosningsmedlen 4 ... 9 i fig. 1 ha tillordnats kontakterna 24 ... 29. Om exempelvis valsgodset passerar utlosningsmedlet 4, slutes kontakten 24; orn valsgodset passerar utlosningsmedlet 5, slutes kontakten 25 osv. For blockering av utjamningsstrommar mellan de enskilda styrstorheterna tjana torrlikriktarna 34 ... 39.

Forsavitt exempelvis den av kontakten 24 inkopplade styrstorheten, som uttages vid motstandet 19, ligger under spanningen vid kondensatorn 12, kan fran kondensatorn 12 flyta en urladdningsstrom Over likriktarbryggan 17, torrlikriktaren 34, Over den lagohmigt dimensionerade spanningskallan 18 i forbindelse med det lagolimiga motstandet 19, tillbaka till likriktarbryggan 17 och darifran vi-dare Over likriktarbryggan 16 tillbaka till kondensatorn 12. Pa grund av den vid bryggans 16 likstromsklammor inmatade konstantstrommen forblir aven kondensatorns 12 urladdningsstrom konstant. Med hjalp av likriktarbryggan 40, som aven ãr fkgenomfluten av en konstant strOm, forhindras, att en otillatet hog utjamningsstrom kan flyta frAn styrstorhetsgivaren 11 till likriktarbryggan 17. Bromsstrackans kvadratiska beroende av varvtalet kan beaktas genom lamplig installning av uttagen vid spanningsdelarmotstanden 19 ... 21 eller genom lamplig anordning av utlOsningsmedlen 4 ... 9 eller genom kombination av nyssnamnda hada atgarder.

Tack vare den beskrivna kopplingsanord- 201 73 ningen blir det mOjligt, att styrstorhetsgivaren 11 speciellt manuellt vid varje tillfalle kan ryckartat fOrflyttas till det ena eller andra andlaget, utan att hastigheten hos omstallningen har en verkan pa styrningens forlopp. Speciellt vid bromsrting forlorar styrstorhetsgivaren 11, som i allmanhet âr kopplad med en manOverhavarm, sin verkan. Valsgodset kommer efter slutford bromsning att ligga omedelbart bakom valsspalten.

I stallet for utlbsningsmedlen 5 till 9 kunna tva fotoelektriska langdmatningsapparater komma till anvandning, av vilka vid varje till-Mlle en apparat ãr anordnad pa den ena sidan av valsstolparet. Kanda apparater, som arbeta med roterande vridspeglar, kunna anvandas for faststallande av laget hos den bakre valsgodsanden (jfr tysk Auslegeschrift 1 092 541).

I detta fall kan utan namnvard merforbrukning av kopplingsmedel bromsningsfarloppet styras i godtyckligt sma steg. Detta tarde innebara, att for forhandsgivningen av varvtalsstyrstorheten konstruktionselementen 19 till 21, 24 till 29 och 34 till 39 kunna ersattas med an i stor utstrackning kontinuerligt foranderlig spanning. Ett bestamt lage hos den bakre valsgodsanden har darvid tillordnats en bestamd spanning, dvs. varvtalsstyrstorhet, vilken lampligen alstras av lagesmatapparatens utgangsstorhet Over en funktionsgivare, sadan den är beskriven i fig. 3 i det osterrikiska patentet 208 965. Anordningen for forhandsgivning av biirvardet Over kondensatorn 12 (motsvarande den tyska Auslegeschrift 1 079 163) bor emellertid bibehallas far att eliminera stOrningar, som harrora frail andra stralningskallor an sjalva valsgodset. Kopplingsanordningen enligt fig. 3 kan naturligtvis aven helt och hallet anvandas i fortsattningen, nar bestamda utgangsstorheter hos lagesmatapparaten ha tillordnats relder, vilka vid varje tillfalle paverka en av kontakterna 24 till 29.

Det oven beskrivna forfaringssattet i forbindelse med tillhorande kopplingsanordning är pa i princip samma satt anvandbart vid andra drivanordningar med liknande driftsbetingelser, speciellt verktygsmaskiner, sasom hyvelmaskiner el. dyl. Vidare kan istallet fOr drivanordningens viarvtal aven dess ankarspanning regleras.

Claims (3)

Patentansprak:

1. F5rfaringssatt fbr automatisk, under utnyttjande av valsningsarbetet skeende broms ning av till varvtalet reglerade drivanordningar for reverservalsverk, kannetecknat darav, att vid uppnaende av varvtalsborvardet i bromsdrift pa forhand skeende givning av varvtalsminskningens storlek i tiden utlosningsmedel (1 ... 9) i och for minskning av varvtalet verksamgOras, da. den mot kvadraten pa det forhandenvarande varvtalet svarande, med utgangspunkt fran valsgodsets (1) andlage raknade bromsstrackan for valsgodset (1) ungefar har natts, varvid utlosningsmedel (4 ... 9) tillika med tillordnade fasta varytalsstyrstorheter, exempelvis spanningsdelarmotstand, (vid 19 ... 21) aro avtrappade i motsvarighet till den mot varvtalets (n) kvadrat proportionella bromsstrackan (s) och att Over triiskelvardesbildande kopplingsmedel, speciellt forspanda likriktare, (17 samt 34 ... 39) endast den vid varje tillfalle under det just verksamma varvtalsborvardet liggande styrstarheten gores verksam, vars tillordnade utlosningsmedel (4 ... 9) passerats av den bakre valsgodsanden.

2. Forfaringssatt enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att varvtalsborvardets minskning i tiden är med hj alp av uthisningsmedel (4 ... 9) och varvtalsstyrstorheter (19 ... 21) installd i motsvarighet till den st8rsta efterslapning hos valsgodset (1) gentemot valsarna (2, 3), som kan vantas.

3. Kopplingsanordning for utovande av forfaringssattet enligt nagot av de fOregaende patentanspraken, kannetecknad darav, att far I forvag skeende bestamning av varvtalsminskningen i tiden en i och for sig kand anordning Si' fOrhanden, vid vilken en kondensator (12), vid vilken bOrvardet uttages, Over en kopplingsanordning (126) upp-, ur- och omladdas med en konstant strOrn, och att parallellt med en fOretradesvis for hand omstallbar styrstorhetsgivare (11) ar ansluten en brygglikriktare (17), till vars likspanningsklarnmor av utlosningsmedlen (4 ... 9) aro kopplade varvtalsstyrstorheter (vid 19 ... 21), lampligen bildade genom spanningskallor (18 i fOrbindelse med 19 ... 21) med obetydligt inre motstand, ()eh att mellan styrstorhetsgivare (11) och brygglikriktare (17) Sr ansluten en i bada stromriktningarna av str8m forgenomfluten likriktaranordning (40) (fig. 3). AnfOrda publikationer: