SE418440B - Frekvensdelarkrets - Google Patents

Description

7803249-7 l2 av Breeze, Rothstein, Alfke och Hamamoui, vilken artikel kan åter- finnas på sid. 259-265 i Transactions BTR för november 1974.

Ett problem då man använder en gemensam räknare för både VHF- signaler och de "förgraderade" UHF-signalerna är att vid dessa höga frekvenser visar kända omkopplingskretsar för utväljning av VHF- signalerna eller de förgraderade UHF-signalerna en benägenhet att >förete en icke önskvärd genommatning av de icke utvalda signalerna.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att undanröja detta prob- lem.

En frekvensdelarkrets som utgör en utföringsform av föreliggan- de uppfinning innefattar en första räknare som är inkopplad för att dela.frekvensen hos en första ingàngssignal under âstadkommande av en mellansignal i samma frekvensområde som en andra ingàngssignal och vidare en selektiv omkopplingskrets som är påverkbar i beroende av ett första värde hos en styrsignal från en styrkrets och som är anordnad att vid dylik påverkan utvälja nämnda mellansignal för till- försel av denna till ingången till en andra räknare för ytterligare delning 1 frekvens samt som är påverkbar i beroende av ett andra värde hos nämnda styrsignal för utväljning av nämnda andra ingångs- signal för tillförsel av denna till ingången till den andra räknaren för delning i frekvens, varvid nämnda selektiva omkopplingskrets visar en benägenhet att förete genomkoppling av den icke-utvalda ingångssignalen. Frekvensdelningskretsen enligt uppfinningen ut- märkes av att nämnda första räknare är av en typ som inkluderar en styrpunkt som är påverkbar i beroende av en därtill förd signal och som är anordnad att vid dylik påverkan inhibera och aktivera den första räknarens drift, varvid nämnda styrpunkt är kopplad till en utgång från styrkretsen för att inhibera den första räknarens drift medan den andra räknaren delar den andra ingångssignalen samt för att aktivera den första räknarens drift medan den andra räknaren delar den första räknarens utgángssignal och den första räknaren delar den första ingångssignalen. ut Uppfinningen beskrives i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, där lika bänvisningsbeteckningar har använt: för lika komponenter¿ varvid fig. l visar ett kopplingsschema över en krets som utgör en utföringsform av uppfinningen; fig. 2A och 2B visar detaljscheman över den i fig. 1 visade räknaren 10, och fig. 3 p är ett blockschema över ett TV-system, i vilket uppfinningen till- lämpas.. i A f pl det.i fig. 1 visade systemet tillförs en UÉF-signal och dess 3 7803249-7 komplementsignal'UHF till ingångsuttag lla resp. llb hos en dela- med-fyra räknare 10. Räknaren 10 har två utgångar lja och ljb för- bundna med ingångar 2la resp. 2lb till en förstärkare/multiplexer (AMP/MUX) 20. Såsom kommer att klargöras mera i detalj nedan har räknaren 10 strömingångsknutpunkter (Ill, Il2, I2l, I22), till vilka kollektorerna i såsom strömkällor tjänande transistorer (Tll, Tl2, T2l, T22) är anslutna. Emittrarna i de såsom strömkälla tjänande transistorerna återföra till Jordpotential via motstånd (Rll, B12, E21, R22). En förspänningspotential VX, som alstras av en förspän- ningskälla 50, tillförs till baserna i de såsom strömkälla tjänande transistorerna.

Förspänningskällan 50 inkluderar ett motstånd B51, som är an- slutet mellan +V volt (uttaget 5) och en knutpunkt Bl,jämte ett mot- stånd 52 som är anslutet 1 serie med dioderna D51 ooh D52 mellan knutpunkten Bl och Jord. En emitterföljuretrunsiator 51 har sin kollektor ansluten till uttaget 5, sin bas ansluten till knutpunkten Bl, och sin emitter ansluten till knutpunkten B2, vid vilken för- spänningen vx.alstras. Ett motstånd B54 är inkopplat mellan knut- punkten B2 och jord.

Potentialen VBI vid knutpunkten Bl är lika med de båda spännings- fallen (2-VF) 1 framriktningen hos dioderna D51 och D52 plus potentialfallet (VÉ52) över motståndet H52 när omkopplaren S1 i band- väljaren 30 står i läget 1. Under antagande av att spänningsfallet VF i framriktningen hos en diod är ungefär lika med bas-till- emitterspänningsfallet (VÉE) hos en transistor kommer VBI att bli lika med.9%E + VR52, varjämte VX blir lika med VBE + VR52. Detta värde hos VX, vilket definieras såsom VTILL, tillslàr de såsom ström» källa tjänande transistorerna i räknaren 10 och aktiverar räknaren L Såsom gensvar på UHF-och ÜÉF-signalerna vid ingångarna lla ooh llb alstras komplementsignaler UHF/4 och'UHF/4 vid utgångarna lja ooh lfiw varvid frekvensen hos dessa signaler uppgår till en fjärdedel (1/4) av frekvensen hos ingângssignalerna.

När omkopplaren S1 står i läget 2 har VBI spänningen VBE volt, varjämte VX befinner sig vid eller nära jordpotential. De såsom ström källa tjänande transistorerna Tll, Tl2, T2l och T22 är då frånslagna, och såsom framgår mera i detalj nedan drivs utgångarna lfia och ljb hos räknaren l0 till inom VBE volt av + V volt.

En VH-signal och dess komplementsignal'VfiÜ tillförs till de respektive ingångarna 23a och 23b hos AMP/MUX 20. UHF/4-signalerna och VHF-signalerna som tillförs till de båda ingångsportarna (2la, 7803249-7 (4 2lb och 23a, 25b) hos AMP/MUX 20 ligger approximativt inom samma frekvensområde, eftersom signalerna i UHF-bandet, vilka har en frekvens som är ungefär fyra (4) gånger frekvensen i VHF-bandet, delas ned med fyra innan de tillförs till AMP/MUX 20.

I AMP/MUX 20 ingår första (I) och andra (II) differentialför- stärkare. Differentialförstärkaren I (DA-I)inkluderar transistorer Qla och Qlb, som vid sina baser är anslutna till var_sin ingång 2la resp. 2lb och vid sina emittrar är anslutna till kollektorn hos om- kopplingstransistorn Qåa. Differentialförstärkaren II (DA-II) inklu- derar transistorer Q2a och Q2b, vilkas baser är anslutna till var sin av ingångarna 23a resp. 23b och vilkas emittrar är anslutna till kollektorn i omkopplingstransistorn Qjb. _ * Kollektorerna i transistorerna Qla och Q2a är gemensamt anslutna till utgången Va" (Oa), och kollektorerna i transistorerna Qlb och Qêb är gemensamt anslutna till utgången "b" (Gb). Belastningsmotstànu eRa och Bb är inkopplade mellan de respektive utgångarna Oa och Ob (samt nätuttaget 5 som matas med +V volt. Signalerna som erhålls vid Oa och Ob matas till ingångarna Äla och Hlb hos dela-med-sextiofyra eräknaren 40. g _ Emittrarna i transistorerna Qfia och Qfib är gemensamt anslutna til kollektorn i en såsom strömkälla tjänande transistor Q7. Transistorns Q7 emitter är via.ett emittermotstànd R7 ansluten till jordpotential, och en referensspänning VÉEFI är pålagd dess bas för att bringa en jämförelsevis konstant ström att flyta genom dess bana mellan kollek- tor och emitter. I _En referensspänning VREFa, som är mera positiv än VRFl, påläggs via motståndet Rl på transistorns Qja bas, och en referensspänning VREFb, som är mindre positiv än VÉEFa men mera positiv än VREFl, påläggs transistorns Qjb bas. * När potentialen (VB a) vid transistorns Qja bas är mera positiv än potentialen (VBQ5b) vid transistorns Qjb bas tillslås transistorn Qja, medan transistorn Qåb frânslås. Strömmen som alstras av tran- sistorn Q7 matas därvid genom transistorns Qja strömledningsbana till emittrarna i transistorerna Qla och Qlb. 'e DA-I ger då vid Oa och Ob upphov till utgàngssignaler som är enbart pàverkbara i beroende av och som utgör en förstärkt version av UHF/4- och ÜÉF/Ä-signalerna som tillförs till dess ingångar 2la resp. alla. i ' 'i i När VÉQ5a är mindre positiv än VÉQ3b frånslås transistorn Qja, '7803249-7 .varjämte transistorn Qjb tillslås, varigenom Da-I nedkopplas och DA-II inkopplas. Transistorn Q3b kopplar strömkällan Q7 till emittrar- na i transistorerna Q2a och Q2b. DA-II ger då upphov till utgångs- signaler vid Oa och Ob, vilka är enbart påverkbara i beroende av och vilka utgör en förstärkt version av VHF-signalerna som tillförs till dess ingångar 23a och 23b.

De :in AMP/Mux ao förda signalerna (UHF/u- och VHF-g) multiplexzir så att bara den ena av DA-I och DA-II aktiveras åt gången, varvid när DA-I är aktiverad alstrar den utgångssignaler vid Oa och Ob_såsom gensvar på dess ingångssignaler, medan när DA~II är aktiverad alstrar den utgångssignaler såsom gensvar på tillförda ingångssignaler.

Bandväljaren 50 styr tillslagningen resp. frånslagningen av räknaren 10 och bestämmer om DA-I eller DA-II skall vara tillslagen.

Bandväljaren 50 inkluderar omkopplaren Sl, vilken för att underlätta âskådliggörandet är visad såsom en tvålägesomkopplare (1-UHF och 9~VHF) men som kan utgöras av ett godtyckligt organ s om kan ge upphov till två olika spänningsnivåer.

Omkopplarens Sl avtagararm 3 är ansluten till katoderna hos dio- derna Dl och D2 och till anoderna hos dioderna Dll och D12. Diodens Dl anod är ansluten till basen i transistorn Qja, och diodens D2 anod är ansluten till knutpunkten Bl. Uttaget 1 hos omkopplaren S1 återförs via ett motstånd RlOl till +V volt, varjämte uttaget 2 är jordat.

När omkopplaren S1 befinner sig i läget l-UHF får avtagararmen 3 spänningen +V volt, varjämte dioderna.Dl och D2 får förspänning i baokriktningen och blir oledande (utom ifråga om små läckströmmar).

Förspänningskällan 50 kommer'då att avkopplas från omkopplaren Sl och att vid sin utgång alstra en potential VX = VTILL, som aktiverar räknaren 10. Eftersom VREFa är mera positiv än VREFb kommer samtidigt DA-I att aktiveras (DA-II nedkopplas), varigenom UHF-signalerna delas ned med faktorn 4 och endast UHF-signalerna förstärks och genomsläpps av AMF/MUX 20 till utgångarna Oa och Ob.

Dioderna Dll och D12 är anslutna med sina katoder till de respek- tive ingångarna 23a och 23b samt med sina anoder till avtagararmen 3 hos omkopplaren S1. Dioderna»Dll och D12 ger baserna i transistorerna Q2a och Q2b en förspänning till +V volt minus VF hos dioderna när S1 befinner sig i läget l. Detta hindrar brussignaler från att kopplas via transistorernas Q2a och Q2b bas-till-kollektorkapacitanser till utgångsledningarna från AMP/MUX 20. Dessa dioder är visade inkopplade 1 streckade linjer för att ange att de.inte är nödvändiga för kretsens drift, och de kan antingen utelämnas eller ersättas med andra organ i (VB-E gvsoszus-v i iß som utför en likartad funktion.

När omkopplaren Sl inställs till läget 2-VHF kommer avtagararmen 3 att återföras till jordpotential. Härigenom jordas katoderna hos dioderna Dl och D2 och anoderna hos dioderna Dll och D12. Då katodern hos dioderna Dl och D2 jordas medför detta dels (a) att Vàqña minskar till under VREFb, varigenom transistorn Qja frånslàs och transistorn Qßb tillslås, vilket i sin tur medför att DA-I nedkopplas och att DA-II aktiveras, dels (b) att V31 sänks till ett diodspänningsfall volt) över jordpotential¿ varigenom VX bringas att ligga vid eller nära jordpotential och räknaren 10 kommer att nedkopplas.

*Följaktligen kommer endast VHF-signalerna att förstärkas och att genomsläppas av AM?/MUX 20 till utgångarna Oa och Ob.

Det är viktigt att frånslà räknaren 10 vid behandling av VHF- signaler för att brus och störningar jämte överhörning skall minskas.

Det erinras om att när omkopplarenDSl befinner sig i läget 2-VHF är transistorn Qša frånslagen, varför transistorerna Qla och Qlb i DA-I är oledande. Dessa transistorer kan därför inte förstärka de till uttagen 2la, 2lb tillförda signalerna, och det förefaller således onödigt att frånslà räknaren lO. 'e D Emellertid finns en kapacitans (CBC) mellan basen.och kollektorn i transistorerna Qla och Qlb, och varje potentialändring (oavsett om den beror på brus eller signal) pà ledningarna 2la och 2lb kommer att .kopplas (ehuru med stor dämpning) via transistorernas Qla och Qlb *kapacitans CBC till utgangarna Oa och Oh. Genom att man nedkopplar aräknaren 10 hindras varje UHF-signal från att kopplas till utgångarna olja och_l3b och således till baserna i transistorerna Qla och Qlb.

När räknaren lO och DA-I nedkopplas kommer dessutom baserna i transis- torerna Qla och Qlb att drivas till en fixerad potential (+V - VBE volt). Om man håller dessa punkter (lja, ljb, 2la, 2lb) vid en fixerad potential med låga impedanskällor, såsom kommer att beskrivas nedan, erhålls en avsevärd minskning i sannolikheten för att icke önskvärda signaler kopplas från ledningarna 2la och 2lb genom den icke valda förstärkaren DA-I till utgångarna från AMF/MUX 20.

Ehuru systemet här beskrivs med ingångarna till AMF/MUX fast- låsta vid en fixerad potential, som är nära +V volt, skulle ingàngarna 2la och 2lb alternativt kunna vara låsta vid jordpotential.

Av likartade skäl som de ovan diskuterade skälen används dioderna D11 mch D12 eller ett ekvivalent organ för att låsa VHF-ingångarna när omkopplaren Sl står i läget l-UHF. Härigenom minskas väsentligen varje störning som eventuellt förekommer vid utgången från AMP/MUX 7803249-7 från det icke utvalda VHF-differentialförstärkarsteget.

När räknaren 10 och DA-I nedkopplas befinner sig baserna 1 transistorerna Qla och Qlb vid spänningarna +V - BE v°1g,p0t@¶1a1en vid dessa transistorers kollektorer inställs då av DA-II. Emellertid är DA-II utformad på så sätt att potentialen hos utgångarna Oa 00h OL inte sjunker under (+V - VBE volt). Transistorernas Qla och Qlb kollektor-till-basdioder kommer därför aldrig att få förspänning i framriktningen när DA-I är nedkopplad och DA-II är tillslagen. Det- samma gäller då DA-I är aktiverad och DA-II är nedkopplad.

I den i fig. 1 visade kretsen är drift med dubbla ändar visad.

Detta innebär att komplementssignaler (VHF, Vfi och UHF, ÜÉ) till- förs till ingàngarna (lla, llb och 23a, 25b). Emellertid kan drift med en enda ände lika väl förekomma. Således kan en signal (VH eller UHF) tillföras till den ena ingången i ett par ingångar, varvid den andra ingången i ifrågavarande par hålls vid en fixerad potential.

Ehuru två differentialutgångar (Oa, Ob) förekommer i AMP/MUX 20, är det också möjligt att anordna en enda utgång från'AMP/MUX=och att utnyttja denna enda utgång. Även om många olika räknarkretsar kan användas för tillämpning av uppfinningen är en i särskilt hög grad användbar högfrekvens- räknare visad i fig. 2.

Räknaren 10 innehåller två steg 101, 102 med räknevärdet två, 'såsom framgår av fig. 2A. Vartdera steget inkluderar i sin tur två halvsteg, l01a och 10lb resp. lO2a och l02b, av den 1 fig. QR visadv typen.

Varje halvsteg inkluderar en emitterkopplad differentialgrind 110 (Qlla och Qllb) och en emitterkopplad inställnings-återställnings vippkrets 112 (Ql2a, Qlâb, Qlfia och Qljb). Varje halvsteg har två styringångar Ci. och Üšj, vilka bestämmer huruvida grinden 110 eller vippkretsen 112 skall vara tillslagen, vidare två signalingångsuttag Wij och Wšj , tva signalutgångsuttag Xij och ïšj, och en strömingàngs punkt Iij.

Signalerna vid uttagen C, Ü, W, W, X och É kgmmep här att anges vara höga eller låga. Uttrycken "hög" resp. "låg" är i sin.här an- vända form relativa uttryck, varvid den mera positiva signalen bland de båda signalerna definieras såsom "hög", medan den mera negativa definieras såsom "låg".

Grinden 110 inkluderar ett par transistorer Qlla, Qllb, vilkas baser är anslutna till var sitt uttag W resp. W, vidare vars s 7803249-7. s 8 kollektorer är anslutna tillvar sin utgångsknutpunkt Sla resp. Slb, och vars emittrar är anslutna till strömknutpunkten 114. Belastnings~ motstånd La och Lb är inkopplade mellan de respektive knutpunkterna Sa och Sb och uttaget 5. lransistorerna QlOa och Q10b, vilkas baser är anslutna till var sitt av uttagen Cia resp. Ei ,bestämmer vilken bland grinden 110 och vippkretsen 112 skall aktiveras vid en godtycklig tidpunkt. Kollek- tor-till-emitterbanan i transistorn QlOa är inkopplad mellan knut- punkten 114 och strömkällan Tij, och kollektor-till-emitterbanan i transistorn QlOb är inkopplad mellan knutpunkten 116 och strömkällan T... 13 När transistorn QlQa tillslås kommer grinden 110 att aktiveras; c Transistorerna Qlla och Qllb tjänstgör då såsom en differentialför- stärkare eller en strömnodomkopplare, vars utgångssignal inställer vippkretsen 112. När QlOa är tillslagen är ingångarna W ochlw hög resp. låg, varvid utgångarna Sa och Xij blir låga och utgångarna SD och Xíj blir höga. Då å andra sidan QlOa är tillslagen och Wiär lågt samt'W är hög kommer utgångarna Sa och Xíj att bli höga och ut- gångarna Sb och Xid att bli låga. _ Signalerna som alstras vid Sa och Sb lagras i vippkretsen 112 som inkluderar transistorer Ql2a och Ql2b, vilka är korskopplade medelst emitterföljartransistorer Qlña och Qljb, vilka också tjänstgör för att nivåskifta signalerna vid knutpunkterna Sa och Sb till de respek- _ tive utgångsuttagen Xïd resp. XiJ_._Transistorerna Ql2a och Q12b är *,vid sina kollektorer anslutna till var sin av knutpunkterna Sa och Sb vid sina baser till var sitt av uttagen Xij resp. Kid. och vid sina emittrar till strömknutpunkten 116. Transistorn Qlja är vid sin bas gansluten till knutpunkten Sa, vid sin emitter till uttaget Xij, och vid sin kollektor till uttaget 5. Transistorn Qljb är ansluten vid sin .bas :111 Knutpunkten sb, vid sin emifiter till uttaget 'X1 J, och vid sin kollektor till uttaget 5.

Räknarstegen aktiveras när VX. som påläggs basen i den såsom strömkälla tjänande transistorn Tij, har värdet VTILL. Så länge VX är lika med (eller större än) VTILL är räknarstegen tillslagna. Då räknarstegen är inkopplade på det i fig.2A visade sättet kommer varje räknarsteg att vid sin utgång Xia, ïía avge en signal vars frekvens är hälften av frekvensen hos signalerna vid dess ingångar C11, Gil.

Vidare nivåomskiftas utgångssignalerna från det första steget av emitterföljarna EFl och EF2, varefter de matas till ingångarna till det andra steget. 9 vsoz249~7 När VX är lika med eller mindre än VBE volt frånslås transistorn Tij. Räknarsteget nedkopplas därvid, och ingen ström kommer att flyta genom transistorerna Qlla, Qllb, Ql2a, Ql2b, QlOa resp. QlOb.

Emellertid tjänstgör transistorerna Ql3a och Ql3b fortfarande såsom emitterföljare, varvid de driver sina korresponderande utgångsuttag (Xij, Xàj) till approximativt ett VÉE-spänningsfall (eu 0,8 volt) under +V volt. Eftersom transistorerna Ql3a och Ql3b tjänstgör såsen emitterföljare har de låg utgångsimpedans. Därför kan de hålla led- ningarna Xij och ïíj vid de fixerade nivåerna, varför brus- eller störningssignaler måste ha betydande energi för att de skall kunna medföra ene ändring i spänningen på dessa ledningar.

Fig. 3 åskådliggör hur man kan använda kretsen enligt uppfin- ningen i ett TV~system.

En kanalväljare 310 styr tillståndet hos bandväljaren 30 och en syntiseringskrets 312, som inkluderar digitaldelningskretsar, Jämte fasjämförelsekretsar för att Jämföra frekvensen hos en kristallstyrc referensoscillator 314 med signalerna som erhålls från utgången hos dela-med-sextiofyraräknaren 40.

En utgångssignal från syntiseringskretsen 312 styr oscillations- frekvensen hos den av UHF-spänningen styrda cscillatorn (VCO) 316 och VHF VCO 318. Utgångssignalen resp. utgångssignalerna från UHF VCO 316 _matas till ingångarna lla och llb hos dela-med-fyraräknaren 10 och till en vin-blandare 320. Utgángssignalerna från vnevco 318 matas till ingångarna 23a och 23b hos AMP/MUX 20 och till en VHF-blandare 322. UHF-signalerna mottas av en antenn 324, som är kopplad till radiofrekvensförstärkaren 326, vars utgångssignal matas till UHF- blandaren 320. VHF~signa1erna mottas av antennen 328, som är kopplad till förstärkaren 330, vara utgàngsnignuier matas till VHF-blundaren 322.

När kanalväljaren 310 bringas att utvälja en godtycklig frekvens i UHF-bandet inställs väljaren 30 till ett sådant läge att systemet endast kan bearbeta UHF-signalen. När kanalväljaren 310 bringas att utvälja en godtycklig frekvens i VH-bandet inställs väljaren 30 till ett läge som gör det möjligt för systemet att endast behandla VHF- signalerna.

Claims (3)

,7so3249-7 -10 'P a t e n t k r a v

1. l. Frekvensdelarkrets innefattande en första räknare (10) som är inkopplad för att dela frekvensen hos en första ingångssignal (UHF) under åstadkommande av en mellansignal (UHE/4) i samma frekvensområde som en andra ingångssignal (VHF) och en selektiv omkopplingskrets (20) som är påverkbar i beroende av ett första värde hos en styr- a signal från en styrkrets (50) och är anordnad att vid dylik påverkan utvälja nämnda mellansignal för tillförsel till ingången till en andra räknare (40) för ytterligare frekvensdelning samt är påverkbar i beroende av ett andra värde hos nämnda styrsignal och är anordnad att vid dylik påverkan utvälja nämnda andra ingångssignal för til1för~ sel till ingången till den andra räknaren (40) för att delas i frekven; varvid nämnda selektiva omkopplingskrets visar en benägenhet att föret genommatning av den icke valda signalen bland nämnda ingångssignaler, k ä n n e t e c k n a d därav, att den första räknaren (10) är av en typ som inkluderar en styrpunkt (Bl) som ger gensvar på en där- till förd signal för att inhibera resp. aktivera den första räknarens drift och att nämnda styrpunkt (Bl) är kopplad till en utgång (5) från nämnda styrkrets (30) för att inhibera den första räknarens g drift medan den andra räknaren (40) delar nämnda andra ingångssignal (VHF) ooh för att aktivera den första räknarens drift medan den andra räknaren delar den första räknarens utgângssignal (UH/4) och den första räknaren delar den första ingångssignalen (UHF).

2. Frekvensdelarkrets enligt krav 1, k ä~n n e t e c k n a d därav, att utgångskretsen från den första räknaren inkluderar ett emitter-0 följareutgångsstes (Qlša) som ger gensvar när nämnda första räknare är inhiberud och därvid alstrar en utgångßspänning vid en referens- potential (+V - VÉE) och att utgången (lja) är direkt ansluten till en ingång (2la) till omkopplingskretsen (20) för att tillföra nämnda referenspotential till denna när den första räknaren är inhiberad.

3. Frekvensdelarkrets enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att utgången (3) från styrkretsen (50) är kopplad via ström- ledande likströmorgan (D12) till ingången (23b) till omkopplings- kretsen (20), vilken mottar den andra ingångssignalen (VHF), för att tillföra en referenspotential (+V - VBE) därtill när den första räknaren (10) är aktiverad och utgången från den första räknaren är utvald. ANFöRoA PuBuKAnoNsm