SE423451B - Sett for samarbete mellan projektiler och malfoljande projektil for genomforande av settet vid bekempning av mal - Google Patents

Description

8006457-9 selektiv belysning av målområdet med en strålning, för vilken målföljaren imen w annan i skuren förekommande projektil är känslig, för åstadkommande av en ban- korrektion i denna andra projektil med hjälp av den selektiva belysningen av målområdet från den förstnämnda projektilen 5 Företrädesvis initieras belysningsorganen först vid slutet av projektilens bana mot målet för att ge målutpekning åt efterföljande projektiler i skuren, i förstahand den närmast efterföljande projektilen. Härigenom kan alla projekti- ler som skjuts ut i en skur vara lika och försedda med belysningsorgan, varvid omkoppling till belysningsfunktion sker i varje projektil under sista delen av inflygningsbanan mot målet. _ I I W I __ H Vid sättet enligt uppfiningen belyses således ett målområde åtminstone under sista delen av den belysande projektilens inflygningsbana och detta endast under förutsättning att en detektor i projektilen har detekterat före- komst av ett mål i dess avsökningsområde. Måldetektorn fastlägger också målets position och bringar belysningsorganen att ge en koncentrerad belysning av just det område, där målet befinner sig. Härigenom kommer belysningens effektivitet > i att ökas." I den mottagande projekti len används detektering av en belyst fläck såsom indikation på förekomst av ett mål och korrigering av projektilbanan i *denna projektil kan ske så att projektilen styrs mot den belysta fläcken. Mål- följaren i den mottagande projektilen behöver således ej själv upptäcka målet å under denna korrigeringsfas utan utnyttjar detektorn i den föregående projek- å tilen för sin korrigering. När den belysande projektilen slagit ner eller för- svunnit vid sidan av målet fortsätter den mottagande projektilen i sin korri- gerade bana och försöker i denna fas upptäcka målet på egen hand utan hjälp av belysning. När målet i ett senare skede av denna fas upptäckes med hjälp av mâlets egenstrålning sker slutlig instyrning mot målet och eventuell träff.

Såsom nämnts kan lämpligen alla projektiler vara försedda med belysnings- källa varvid omkoppling till belysningsfunktion för att exempelvis ge ledning åt en efterföljande projektil sker under sista delen av varje projektilbana.

Härigenom kommer i en skur av projektiler varje projektil att få en mera kor- rekt inflygningsbana mot målet än närmast föregående projektil och säker träff erhålles efter ett givet, relativt litet antal projektiler räknat från den första i skuren. e -så En projektil eller robot för utförande av sättet enligt uppfinningen och avsedd att samverka med en projektil som har en målföljare med en mottagar- och detektoranordning för mottagning och detektering av elektromagnetisk strålning från ett mål samt en signalbehandingsenhet för att ur den detekterade signalen härleda en målsignal som innehåller information om målets position samt ur denna information alstra en felsignal som anger projektilbanans avvikelse från 3 soo6457-9 en bana genom målet, vilken felsignal får påverka styrorgan på projektilen för att ändra projektilbanan i sådan riktning att felsignalen regleras mot noll, kännetecknas därav att den innefattar en belysningskälla med organ för att rikta belysningen mot ett utvalt område, vilken belysningskälla samverkar med en detektoranordning utförd att detektera förekomst av ett mål inom detektor- anordningens avsökningsområde för att efter detektering av ett mål initiera belysningskällan till att åstadkomma selektiv belysning av ett begränsat område innehållande målet varvid belysningskällan avger en strålning för vilken mål- följaren i en annan projektil är känslig för att åstadkomma bankorrektion i denna andra projektil i riktning mot den belysta fläcken.

I en utföringsform har projektilen enligt uppfinningen både målföljare och belysningskälla, varvid detektoranordningen som åstadkommer initiering av be- lysningkällan lämpligen är samma detektor som ingår i målföljaren, och som riktorgan för att rikta belysningen mot målet kan ävenledas användas sanima antenn eller linselement som ingår i målföljaren. Riktorganen för att rikta belysningen mot målet kan därvid utgöras av medel för att låsa en antenns akti- veringskrets i ett givet läge för utväljning av den antennlob, i vilken målet befinner sig, eller medel för att ställa in och låsa en avlänkande spegel i ett givet läge.

Eftersom instyrningen av en projektil enligt uppfinningen sker i två väsensskilda moder, nämligen semi-aktiv mod eller belysningsmod, då målet belyses av annan belysningskälla (annan projektil) än egna projektilen, och självständig målsökande mod då målföljaren på vanligt sätt arbetar med detek- tering av målets egenstrålning eller från egna projektilen utsänd, via målet reflekterad strålning, finns lämpligen omkopplingsorgan för inställning av mål- följaren med mottagar- och detektoranordningar samt signalbehandlingsenhet i endera av två tillstånd, ett för den semi-aktiva arbetsmoden och ett för den självständigt målsökande arbetsmoden, varvid det första tillståndet generellt innebär en till den alstrade belysningen anpassad mottagning och det andra tillståndet innebär en mottagning, som är anpassad till strålningen i den mål- sökande arbetsmoden.

Eventuellt kan det finnas en modulator för att modulera belysningen, var- vid mottagarkanalen för mottagning och detektering av från annan projektil ut- sänd strålning innefattar en demodulation.

Uppfinningen åskådliggöres å bifogade ritningar, där figur la, lb och lc visar ett förenklat blockschema för en projektil enligt uppfinningen försedd med en radiometrisk målföljare som arbetar inom millimetenområdet vid olika steg av inflygningen mot ett mål, figur 2a, 2b och 2c visar motsvarande block- schema för en projektil med målföljare, som arbetar enligt radar-principen, och sooe4s7-9 i 4 figur 3a, 3b och 3c visar motsvarande för en projektil med elektro-optisk mäl- följare. " a c På ritningarnafianger den figur som är betecknad med a tillståndet i mål- a följaren då projektilen befinner sig på stort avstånd från ett mål, t-ex 2 a 3 km, då detta mål har detekterats av en föregående projektil och belyses från denna projektil, medan den figur som är betecknad med b anger tillståndet i j målföljaren, då belysningen av målet har upphört och målföljaren således får arbeta på egen hand utan hjälpbelysning, och den figur som är betecknad med cp anger tilståndet i målföljaren då projektilen befinner sig mycket nära målet och belyser detta som ledning för en efterföljande projektil. Motsvarande I komponenter har för enkelhets skull givits samma hänvisningsbeteckningar i de_ olika utföringsformerna även om de i beroende av den använda strålningstypen han ha något olika praktisk realisering. Samtliga målföljare är i och för sig av helt konventionellt utförande och visas därför endast schematiskt.

Samtliga projektiler antages i de olika utföringsformerna vara inbördes lika och försedda med såväl målföljare som belysningskälla samt medel för att initiera belysningskällan vid slutet av projektilbanan. Projektilerna skjuts ut med så korta intervall att, då en projektil är under inflygning mot målet och belyser detta, den närmast efterföljande projektilen befinner sig på lämpligt avstånd för att upptäcka den belysta fläcken, t ex ca 2'â 3 km från målet.

A Den i figur 1 visade projektilen P har i sin nos en antenn A i form av en s'k Luneberg-lins, vilken i exemplet har fyra matare M1, M2; M3 och M4 svaran- de mot fyra känslighets~ respektive sändlober betecknade med 1, 2, 3 respektive 4. Matarna är anslutna till var sin ingång på en HF-multiplexer, exempelvis en s k FIN-switch S1; vars gemensamma utgång 0 via en cirkulator C och en sändar/ /mottagaromkpplare SM leder till en ingång på en blandare 8. I blandaren sätts energin från antennen samman med energin från en lokaloscillator L0 och bland- produkten går på mellanfrekvens via en strömställare S2 och en förstärkar- och detektorenhet MFD till en styrenhet SE, som företrädesvis innefattar en mikro- processor. Styrenheten ger via ett styrservo SS styrsignaler till två motorer M01 och M02 som driver var sin styrfena Fl, F2. i Förstärkar- och detektorenheten MFD innehåller på känt sätt filtrerings- förstärkar- och detektororgan för att ur mottagen strålning skilja ut en mål- signal. Målföljaren kan enligt uppfinningen arbeta i två olika arbetsmoder, i vilka det ställs olika krav på förstärkar- och detektorenheten, och för att illustrera detta är enheten MFD på ritningen uppdelad i två kretsar FD1 och FD2 vilka alternativt kan göras verksamma genom påverkan av strömställaren S2.

Signalbehandlingen i SE kan även skilja sig något i de olika arbetsmoderna och för att illustrera detta är signalbehandlingen enligt ritningen uppdelad på två 5 8006457-9 enheter SB1 och SB2, den ena för signalen från FDl och den andra för signalen från FD2. De signaler som erhålles genom signalbehandlingen i SBI respektive SB2 går till en i styrenheten SE ingående centralenhet CE, vilken avger sin utsignal till styrservot för påverkan av styrfenorna.

Enligt uppfinningen är varje projektil vidare utrustad med en belysnings- källa i fonn av en sändare T som har sin utgång ansluten till en ingång på cirkulatorn C. Sändaren T avger en strålning, i föreliggande exempel inom millimetervågs-området, till vilken kretsen FD2 i förstärkar- och detektoren- heten MFD i mottagande projektil är anpassad. Sändaren T startas genom order- signal på en styrledning Ll, vilken ordersignal kommer från styrenheten SE och vilken ordersignal även frå påverka sändar/mottagaromkopplaren SM. Styrenheten SE bestämmer även via styrledningar L2, L3 inställningen av HF-multiplexern S1 och strömställaren S2, dvs vilken antennlob respektive vilken förstärkar- detektor- och signalbehandlingsenhet som är verksam.

Funtionen är följande, varvid först hänvisas till figur ia.

I figur la befinner sig projektilen på så långt avstånd från ett mål att den egna målföljaren i dess normala passiva arbetsmod ej kan upptäcka målets egenstrålning, men det har i figur la antagits att den närmast föregående pro- jektilen i skuren, vilken är antydd genom P0, har upptäckt ett mål M och bely- ser målet med elektromagnetisk energi från sin sändare T. Målföljaren i den betraktade projektilen har strömställaren S2 inställd i läget k2, så att för- stärkar- och detektorkretsen FD2 samt signalbehanlingsenheten SB2 är verksamma.

Detta läge innebär en till den kända strålningen matchad mottagning, medan signalbehandlingen i SB2 på vanligt sätt, i utfringsformen via den multiplexade lobavsökningen, går ut på att bestämma läget av den belysta fläcken, från vilken strålningen tas emot, relativt den egna projektilbanan. Av denna posi- tionsbestämning alstrar enheten CE en felsignal som via servot SS och motorerna M01 och M02 får påverka styrfenorna Fl, F2 för att reglera ner felsignalen mot noll. Detta innebär således en korrektion av projektilbanan i riktning mot den belysta fläcken. Denna mod fortgår så länge signifikant strålning av den kända naturen tas emot.

När den föregående projektilen som belyst målet slår ned upphör belysning- en och detta avkänns i den efterföljande projektilen som ett avbrott i mål- signalen, eftersom projektilen ofta fortfarande befinner sig på alltför stort avstånd från målet för att kunna detektera målets egenstrålning. Detta föran- leder styrenheten SE att ställa tillbaka srömställaren S2 till läget kl som är det normala lyssningsläget. Minnesorgan, antingen i centralenheten CE eller i styrservot SS, säkerställer att den korrektion som verkställts under den före- gående arbetsmoden genom inställning av fenorna Fl, F2 blir bestående och pro- 8006457-9 i -6 jektilen fortsätter nu i sin korrigerade bana mot målet.

I lyssningsmoden är antennen avsökande, sändaren T inaktiverad, medan strömställaren S2 som nämnts befinner sig i det passiva målföljnings- eller lyssningsläget kl. Detta innebär generellt en bredbandig radiometrisk mottag- ning eftersom egenstrålningen från det mål, man söker efter, ej är exakt känd och det gäller att få in så mycket energi som möjligt från målet.

-I den i figur lb visade situationen antages målföljaren ha upptäckt signal från målet M'i lob 2. Strömställaren S2 står kvar i läget kl och den mottagna” signalen går via FD1 till SBI för signalbehandling. Denna signalbehandling går liksom den tidigare beskrivna ut på att fastlägga målets position relativt den egna projektilbanan och därav alstra en felsignal, som leds till styrservot och å drivmotorerna för att ställa om_styrfenorna i sådan riktning att_felsignalen går mot noll, Om målföljaren hinner reglera felsignalen till exakt noll innebär detta träff av målet. dig å å g å g Strax innan projektilen kommit fram till målet, t ex när den befinner sig 50 å 100 m från målet, sker automatiskt omkoppling till belysningsmod, vilken är åskådliggjord i figur lc. I denna mod är HF-multiplexern Sl låst i det läge där den gemensamma kontakten 0 är ansluten till den matare vilken ger den an- tennlob inom vilket målet befinner sig, och sändaren T är aktiverad. Målomrâdet belyses således selektivt med ett smalt koncentrerat strålknippe och under denna fas sker bankorrektion i den efterfölfiandeïprojektilen; å å Eftersom målföljaren i detta exempel i sig själv är rent passiv har den' ingen avstândsuppfattning och övergången till belysningsfasen kan därför ske på ren tidsbasis. Övergången kan därvid ske så nära målet att ytterligare påverkan av den egna projektilens styrorgan är mer eller mindre verkningslös, t ex 50 ä 100 m från målet. Alternativt kan belysningsfasen enligt figur lc ske intermit- tent och omväxlande med den passiva lyssnings- och instyrningsmoden enligt g figur lb under en något längre tidsperiod av den sista delen av projektilens bana mot målet. I stället för tidsstyrd omkoppling till belysningsmod kan en särskild avståndsdetektor användas för denna omkoppling.

Figur 2a, 2b och Zc visar motsvarande förenklade blockschema för en pro- jektil försedd med en mâlföljare som arbetar enligt radar-principen. I detta fall är sändaren T en radarsändare som sänder ut radarsignaler på order från enheten SE, medan mottagaren är en radarmottagare med i huvudsak samma princip- iella uppbyggnad som den i det föregående beskrivna mottagaren. Antennen är i fdetta exempel en s k fasstyrd antenn Al med ett antal antennelement, som matas från en matningsanordning MA vilken bestämmer det inbördes fasläget mellan det olika antennelementens aktivering och därigenom den erhållna lobriktingen. Även f i detta fall finns två förstärkar- och detektorenheter FD1 och FD2 med efter- *H 7 8006457-9 följande signalbehandlingsenheter SBI och SB2, vilka alternativt göres verk- samma genom omställning av en strömställare S2.

I figur 2a åskådliggöres det fall att ett mål M har upptäckts av den fram- förliggande projektilen och belyses av denna. Målföljaren i den betraktade projektilen arbetar passivt i den meningen att den ej kan utnyttja sin egen sändare men tar emot strålningen från det av den framförliggande projektilen belysta området. Strömställaren S2 står i läget för semi-aktiv mod k2, vilket innebär att mottagningen och signalbehandlingen är matchad till den föregående projektilens utsända strålning. Eventuellt kan mottagningsorganen i den betrak- tade projektilen vara synkroniserade med sändaren i den framförliggande pro- jektilen. Centralenheten CE gör med ledning av den mottagna och behandlade mål- signalen en beräkning av projektilbanans avvikelse från korrekt bana genom målet och verkställer korrigering av banan.

I figur 2b har den belysande projektilen försvunnit och målföljaren arbe- tar nu i sin normala radar-mod. Vid upptäckt av målet sker positionsbestämning och instyrning på vanligt sätt.

I figur 2c befinner sig projektilen mycket nära målet och matningsanord- ningen MAT är nu låst i ett läge med en sådan inbördes fasskillnad mellan de enskilda antennelementen att den alstrade loben är riktad mot målet. Sändaren T är aktiverad så att målet utsätts för en kraftig och koncentrerad belysning som ledning för efterföljande projektil.

I figur 3a-3c visas en projektil med elektro-optisk målföljare som arbetar med laser-ljus. Projektilen har i detta fall i sin nos en optisk lins LI som projicerar en bild av det framförliggande målområdet på en detektor-mosaik- -platta D, vilken avsökes medelst en elektroniskt styrd avsökningsanordning exempelvis en CCD (charged coupled device) EA som i sin tur är styrd från SE.

Signalen från detektorn D går via en förstärkare F och strömstälaren S2, som har samma funktion som S2 i föregående utföringsexempel, till en signalbehand- lingsenhet SE. För belysning av ett mål finns en laserkälla LA som samverkar med en fast spegel SP1 och en omställbar spegel SP2 för att via linsen LI kasta ljuset mot målområdet. Inställningen av spegeln SB2 styrs av två motorer M03 och M04. Spegeln är på ritningen visad i överdriven skala för att ge tydlighet.

Initiering av laserkällan LA liksom instälning av spegeln SP2 via motorerna M03 och M04 samt den elektroniska avsökningen av detektorn D och inställningen av srömställaren S2 styrs från enheten SE. Eventuellt kan en modulator MOD vara inkopplad i styrlednngen till laserkällan LA för att åstadkomma en modulering fav det utsända laserljuset.

I figur 3a antages projektilen befinna sig på stort avstånd från ett mål M' som belyses med laserljus från den framförliggande projektilen. Den inställbara sooe4s7-9 gg spegeln SP2 är inställd i linje med inkommande strålning så att den ej skymmer detektorn D. Strålningen från det framförliggande fältet innefattande det be- lysta målområdet projiceras därför av linsen LI på detektorn som avsökes kon- l tinuerligt så att ut från detektorn erhålles en videosignal. I denna signal ger det belysta omrâdet en signifikant signal vars tidsläge i videosignalen anger målpositionen. Denna signal innehållande information om målpositionen förstärks 'av förstärkaren F och går via strömställaren S2 in på styrenhetens SE ingång för semi-aktiv mod. I det fall att belysningen som åstadkoms av den framför- liggande projektilen är modulerad finns en demodulator DEM ansluten till denna ingång, vilket ger en säkrare urskiljning av det belysta målområdet kontra bak- grunden. Av videosignalen alstrar enheten SE på känt sätt en felsignal, som matas till styrservot för att via motorerna M01 och MÖ2 ställa om fenorna så att felsignalen regleras mot noll. När den belysande projektilen strax därefter slår ner och belysningen försvinner bibehålles den nådda inställningen av fe- norna antingen medelst minnesorgan i enheten SE eller i styrservot, så att pro jektilen fortsätter i sin korrigerade bana. s I figur 3b har antagits att belysningen av målområdet från framförliggande projektil har försvunnit. Spegeln SP2 står fortfarande inställd så att den inte skymmer men strömställaren S2 har ställts om till andra läget kl, dvs läget för passiv avsökning. Linsen projicerar det framförliggande området på detektor- gplattan D som avsökes kontinuerligt. I början av denna fas kan målet ofta ej, särskiljas från omgivningen och projektilen fortsätter i sin korrigerade bana.

Mot slutet av fasen blir egenstrålningen från målet så kraftig att målet upp- täcks, vilket t ex kan ske genom ett tröskelöverskridande i videosignalen. e -Denna fas med detektering av egenstrålningen från målet kräver ofta en något iannorlunda signalbehandling än i föregående fall med detektering av en känd strålning, vilket på ritningen liksom i föregående exempel angetts genom två signalingångar och signalbanor i SE. Signalbehandlingen går liksom i föregående a fall principiellt ut på att ur videosignaln fastställa målets position relativt den egna projektilbanan och härav alstra en felsignal som får påverka styr- fenorna. Mâlföljaren styr således in projektilen mot målet för att om möjligt_ åstadkomma träff. i i I i v VUnder sista delen av inflygningsbanan mot målet sker omställning till be- lysningsmod som_ är visad i figur 3c. Med _ledning av den senaste informa ionen: om målets läge relativt den egna projektilbanan ställs spegeln SP2 medelst motorerna M03 och M04 in i ett sådant läge att ett strålknippe från laserkällan LA via SP1 och SP2 riktas rakt mot målet. Därefter kopplas laserkällan LA till, eventuellt via modulatorn MOD, så att målet belyses. Belysningen kan eventuellt ske interittent med passiv instyrningsmod enligt föregående arbetsmod. Om- ställning till belysningsmod kan ske på ren tidsbasis, t ex efter tröskelöver- skridandet i videosignalen, eller med hjälp av någon beräknad avståndsinforma- tion som kan finnas i centralenheten, eller eventuellt medelst information från en separat avståndsgivare. Under sista delen av banan belyses således målet som ledning för en efterföljande projektil.

Uppfinningen är ej begränsad til någon speciell typ av mâlföljare eller någon speciell typ av strålning utan alla kända typer av målföljare och våg~ längdsområden är tänkbara, t ex målföljare som arbetar med IR. uppfinningen kan också tillämpas både vid vanliga projektiler, som saknar egna framdrivnings- organ, och sådana som har framdrivningsorgan, eller s k robotar.

Claims (9)

10. Patentkrav

1. ~ Sätt vid bekämpning av mål genom beskjutning av målet med sprängladdade projektiler som är försedda med målföljare för att efter upptäckt av ett mål låstadkomma automatisk instyrning av projektilen mot målet, varvid målföljaren arbetar genom mottagning och detektering av elektromagnetiskt strålning för alstring av en felsignal angivande en avvikelse mellan projektilbanan och en e bana som går genom målet, vilken felsignal får påverka styrorgan på projektilen för att bringa avvikelsen att gå mot noll, k ä n n e t e c k n a t av att i en skur av projektiler skjuts ut minst en projektil som har belysningsorgan, vilka initieras av organ för detektering av ett mål, vilka belysningsorgan efter initiering åstadkommer selektiv belysning av målområdet med en strålning, för vilken målföljaren i en annan i skuren förekommande projektil är känslig, för âstadkommande av en bankorrektion i denna andra projektil med hjälp av den selektiva belysningen av målområdet från den förstnämnda projektilen.

2. Sätt enligt patentkravet 1,gk ä n n e t e c k n a t av att belysnings- organen initieras i slutet av projektilens bana mot målet för att ge målutpekê ning åt efterföljande projektiler i skuren, i första hand närmast efterföljande projektn . i

3. Sätt enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t av att alla projekti- ler som skjuts ut i en skur är lika och försedda med belysningsorgan, varvid omkoppling till belysningsfunktion sker i varje projektil under sista delen av inflygningsbanan mot målet.

4. Projektil (missil) för utförande av sättet enligt något av patentkraven 1-3 avsedd att samverka med en projektil som har en målföljare med en mottagar- och detektoranordning för mottagning och detektering av elektromagnetisk strål- ning från ett mål samt en signalbehandlingsenhet för att ur detekterad signal härleda en mâlsignal, som innehåller information om målets position, och ur denna information alstra en felsignal som anger projektilbanans avvikelse från en bana genom målet, vilken felsignal får påverka styrorgan på projektilen fört att ändra projektilbanan i sådan riktning att felsignalen regleras mot noll, k ä n n-e t e c k n a d av att den innefattar en belysningskälla med organ för att rikta belysningen mot ett utvalt område, vilken belysningskälla samverkar w 8006457-9 med en detektoranordning utförd att detektera förekomst av ett mål inom detek- toranordningens avsökningsområde för att efter detektering av ett mål initiera belysningskällan till att åstadkomma selektiv belysning av ett begränsat område innehållande målet, varvid belysningskällan avger en strålning för vilken mål- följaren i en annan projektil är känslig för att åstadkomma en bankorrektion i denna andra projektil i riktning mot den belysta fläcken.

5. Projektil enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d av att den har både målföljare och en belysningskälla, varvid detektoranordningen för initiering av belysningskällan är samma detektor som ingår i målföljaren, och initiering av belysningskällan sker vid slutet av projektilbanan mot målet för att ge mâlutpekning ät efterföljande projektilier).

6. Projektil enligt patentkravet 5 vid vilken målföljaren innefattar antenn- organ med individuella matare för avsökning av målområdet genom successiv aktivering av nämnda matare, t ex en målföljare som arbetar inom millimeter- -omrâdet eller inom radarområdet k ä n n e t e c k n a d av att organen för att rikta belysningen mot ett utvalt område, där målet befinner sig, innefattar nämnda antennorgan jämte medel för att låsa den krets som åstadkommer den suc- cessiva aktiveringen av matarna i det läge där den matare är aktiverad, vilken ger den lob där målet är beläget, varvid belysningskällan kopplas till nämnda matare.

7. Anordning enligt patentkravet 5 vid vilken målföljaren innefattar lins- organ för projicering av en bild på en detektor vilken samverkar med organ för successiv avsökning av detektorn för att fastställa positionen av ett mål, t ex arbetande med synligt ljus eller laserljus, k ä n n e t e c k n a d av att organen för att rikta belysningen mot ett utvalt område innefattar nämnda lins- organ jämte en inställbar spegelanordning som är införd i linsorganens strål- ningsbana, vilken spegelanordning är styrd med information från detektorn avse- ende läget av ett mål på sådant stätt att belysningen från belysningskällan riktas mot målet via den inställbara spegelanordningen.

8. Anordning enligt något av patentkraven 5-7, k ä n n e t e c k n a d av omkopplingsorgan för inställning av målföljaren med mottagar- och detektor- anordning samt signalbehandlingsenhet i endera av två tillstånd, ett för semi- aktiv arbetsmod då signal tas emot vilken härrör från ett av en annan projektil belyst omrâde, i vilket tillstånd mâlföljarens mottagningskanal innefattande 8006457-9 12 förstärkar- detektor- och signaïbehandïingsorgan är anpassad tiïï av nämnda beïysningsorgan aïstrad strålning, och ett tilïstånd för sjäïvständigt av- sökandemod då mottagarkanaïen innefattande förstärker- detektor- och signaïbe- handïingsorgan är anpassad ti11 mottagning av egenstråïning-från måïet elïer av mâiet refïekterad, av egna projektiien utsänd stråïning.

9. Projektiï enligt något av patentkravet 4-8, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en moduïator för att moduïera beïysningskälian, varvid mot- tagarkanaïen för mottagning och detektering av från en annan projektií utsänd strâïning innefattar en demoduïator.