SE424113B - Anordning for bestemning av aktiv effekt till en trefasbelastning - Google Patents

Description

-10 _ fs ' zø 25 .'30 35 40' ~ mäta den reaktiva effekten vid trefasbelastningen. 78005-47-7 fektändringar inte har kunnat fastställas. De sedvanliga elektroniska mätanordningarna har däremot visserligen kort inställningstid, med de är tillverkningstekniskt och prismässigt ofördelaktiga pá grund av sin komplikation.

Uppfinningen utgar från en elektronisk anordning av det i inled- ningen angivna slaget. Ändamálet med uppfinningen är att utforma an- ordningen sa, att man med förhållandevis ringa atgàng av komponenter och till låg kostnad kan erhålla en sa langt möjligt tröghetsfri och frekvensoberoende mätning av aktiv effekt vid grundton för en trefas- belastning, varvid mätningen särskilt skall vara möjlig att genomföra vid.laga frekvenser.

Detta problem finner sin lösning enligt uppfinningen genom de àt- gärder, som är redovisade i den kännetecknande delen av bifogade pa- tentkrav 1 och i underkraven.

Enligt uppfinningen är två strömberoende ingàngsstorheter till- förda till den-aritmetiska enheten, vilka storheter representerar be- lastningsströmmen i ett ortogonalt koordinatsystem. Vidare är även tva spänningsberoende ingangsstorheter, som representerar belastnings- spänningen i samma koordinatsystem, tillförda till den aritmetiska en- heten. Denna senare innefattar en första multiplikator, som bildar en produktsignal av spänningskomponenten och av strömkomponenten i den ena koordinataxelns riktning, och en andra multiplikator, som bildar produktsignalen av spänningskomponenten och av strömkomponenten i den andra koordinataxelns riktning. Vidare ingar en adderana från vilken såsom utgangsstorhet fran den aritmetiska enheten summan av de bada produktsignalerna är uttagen.

Vid manga användningsfall är dessutom önskvärt att även kunna Detta möjliggöres enkelt genom en vidareutveckling av uppfinningen, genom att den arit- metiska enheten vidare innefattar en tredje multiplikator, som bildar en produktsignal av spänningskomponenten i den förstnämnda koordinat- axelns riktning och av strömkomponenten i den andra koordinataxelns riktning, och innefattar en fjärde multiplikator, som bildar en pro- duktsignal av spänningskomponenten i den andra koordinataxelns rikt- ning och av strömkomponenten i den första koordinataxelns riktning.

Vidare ingar en subtraherare, från vilken såsom utgángsstorhet fran den aritmetiska enheten skillnaden mellan dessa båda senare produkt- signaler är uttagen.

Såsom aritmetisk enhet för beräkning av aktiv grundtonseffekt och reaktiv grundtonseffekt kan med särskild fördel en i och för sig 10 15 -20 25 30 35 l'm 7800547-7 känd vektorvridare användas (jfr tidskriften "Siemens-Zeitschrift" ß5(19?1):10, s. 761 - 768, särskilt fig. 5).

I princip är det även möjligt att bestämma samtliga ingangsstor- heter för den aritmetiska enheten genom ström- ooh spänningsmätningar och anslutande koordinattransformering. En ytterligare utföringsform av uppfinningen använder sig av denna möjlighet. Denna ligger däri, att de bada strömberoende ingångsstorheterna till den aritmetiska en- heten är bildade i en koordinatomvandlare, vilken är matad från en strömtransformator i en första och från en strömtransformator i en andra fasledning till trefasbelastningen, samt att de bada spännings- beroende ingangsstorheterna till den aritmetiska enheten är bildade i en ytterligare koordinatomvandlare, vilken är matad fran ett spännings- uttag från var sin av två spänningar vid trefasbelastningen.

Enligt en annan möjlighet kan man även bilda samtliga eller at- minstone vissa av ingangsstorheterna för den aritmetiska enheten i en regulator för trefasbelastningen. Särskilt vid reglerade trefas- maskiner skall börvärden användas, vilka är representerade i kartesi- anska koordinater. Utgående därifrån utmärker. sig sålunda en ytter- ligare utföringsform av uppfinningen därav, att de bada strömberoende och/eller de bada spänningsberoende ingångsstorheterna består av från en regulator uttagna börvärden, varvid nämnda regulator är anordnad för ström- och/eller spänningsreglering.

Anordningen är med särskild fördel lämpad för effektmätning vid en reglerad drivanordning, som är matad fran en strömriktare med va- riabel spänning och frekvens.

Utföringsexempel på uppfinningen skall i det följande närmare förklaras i anslutning till följande beskrivning av figurerna på bi- fogade ritningar; fig. 1 en anordning enligt upp- finningen för effektbestämning med tva koordinatomvandlare och en till dessa ansluten vektorvridare, fig. 2 ett vektordiagram, och fig. Q ett blockschema, vid vilket ingàngsstorheterna för en aritme- tisk enhet är hämtade fràn en regulator.

Fig. 1 visar en anordning för mätning av aktiv effekt och sam- tidigt även för mätning av reaktiv effekt hos en symmetrisk trefas- belastning 2. Sasom sadan kan särskilt en trefasig roterande maskin användas. Trefasbelastningen 2 matas via ett trefasigt nät 3, som innehaller de tre fasledarna B, S, T med variabel belastningsspänning och varierbar frekvens. Frekvensen kan därvid variera inom exempel- vis omradet 0 - 50 Hz. Denna inställning av belastningsspänning och frekvens kan ske med hjälp av en i denna figur icke visad strömriktare.

På dessa visar: 10 15 ' 20 25 30 gas to 7800547-7 Med den i fig. 1 visade anordningen är det möjligt att mycket moggrant mäta effekten vid grundtonen inom hela frekvensområdet. För det ändamalet härledes belastningsströmmen och belastningsspänningen.

För mätning av fasströmmarna ik och is.i fasledarna R och S är ström- transformatorer 4 och 5 anordnade. Dessa är via filter eller glätt- ningsenheter 6, 7 anslutna till den aritmetiska enheten. Glättnings- enheterna 6 och 7 kan i princip utelämnas, om övertonshalten, i fas- strömmarna iR och is är mycket lag.

De båda glättningsenheterna 6 och 7 är närmast anslutna till en- Denna har till uppgift att omvandla de bada till koordinatomvandlare 8. strömstorheterna iR, is, som ligger i ett 120°-koordinatsystem tva i ett 90°-koordinatsystem belägna storheter ia, ip. En sådan koordinatomvandlare 8 är vanlig vid fältorienterad reglering av tre- fasmaskiner i andra sammanhang (Jfr åter "Siemens-Zeitschrift" 45 (19?1):10, s. 761 - 768, särskilt fig. 2). Verkningssättet hos den- na koordinatomvandlare 8 kommer att närmare förklaras i anslutning tfll fig. 2. 2 Den visade koordinatomvandlaren 8 innehåller en fast inställd potentiometer 10, från vilken halva värdet av signalen för fasström- men iR uttages. Detta anges i figuren genom talet 1/2. Detta uttag- na halva värde tillföres tillsammans med signalen för fasströmmen is till en adderare 11. Dennas utgàngssignal matas till en ingång på en förstärkare 12, vilken kan vara utförd såsom operationsförstärkare.

Den avger en utgàngssignal som är förstärkt i proportionen 2/VÉÄ Den- na utgángssignal utgör därvid storheten iß . Storheten ica är den 1 koordinatomvandlaren 8 oförändrade signalen för fasströmmen iR. De båda signalerna LR, iß är i tiden föränderliga. De utgör strömkom- ponenter i ett ortogonalt koordinatsystem med koordinataxlarna ag ß.

De båda storheterna ica ooh iß tillföres såsom strömberoende in- gàngsstorheter till en aritmetisk enhet 13.

För mätning av stjärnspänningarne uR och us vid trefasbelast- ningen 2 är en stjärnkopplad sparkopplad transformator 1ü anordnad.

De uttagna stjärnspänningarna uR och us är de, som är samordnade med fasströmmarna ia och is, som uppmätts. Spänningsuttaget för stjärn- I princip kan i stället för stjärn- De uttagna ba- spänningen uR är betecknad 15. spänningarna uR, us även två huvudspänningar uppmätas. da stjärnspänningarna uR, us tillföres via filter 16 och 17 eller glättningsenheter, vilka även kan utelämnas, om endast sme eller inga övertoner föreligger, till en ytterligare koordinatomvandlare 18.

Denna koordinatomvandlare 18 har till uppgift att omvandla de 10 15 20 25 30 35 40 780054747 bada i ett 120°-koordinatsystem liggande storheterna ufi, us till tva i ett 90°-koordinatsystem liggande storheter ua, uß. Den är uppbyggd pa samma sätt som koordinatomvandlaren 8 och innehåller salunda även en potentiometer 20, en adderare 21, och en förstärkare 22. Vid po- tentiometern 20 uttages halva värdet av signalen för stjärnspänningen uR. Detta anges genom talet 1/2. Detta halva värde tillföres tillsam- mans med signalen för stjärnspänningen us till adderaren 21. Dennas utgangssignal förstärkas i förstärkaren 22 med faktorn 2/Vä och utgör storheten uß. Storheten u“_är lika med den oförändrade signalen för stjärnspänningen un. De bada storheterna uu, uß är i tiden föränder- liga. De representerar spänningskomponenterna i samma ortogonala koor- dinatsystem med koordinataxlarna|u,p , som det i vilket även storheter- na ia, ip är bestämda med hjälp av koordinatomvandlaren 8.

De bada storheterna u,_och uß tillflöres såsom spänningsberoende ingangsstorheter även till den aritmetiska enheten 13.

Den aritmetiska enheten 13 är utförd som en så kallad vektorvri- dare. Denna vektorvridare har till uppgift att pa visst sätt samman- länka de fyra ingángsstorheterna rm, iß, u“_, uß med varandra och att därvid möjliggöra bestämning av aktiv och reaktiv effekt ur de karte- sianska koordinaterna för den roterande ström- och spänningsvektorn.

En sådan vektorvridare är i och för sig känd vid fältorienterad regle- ring av trefasmaskiner (Jfr "Siemens-Zeitschrift" 45(19?1):10, s. 757 - 760, särskilt fig. 7 och den tyska patentskriften 1 941 312, fig. 6).

Den används dock där för en annat ändamål, nämligen för transformering av storheter från ett fältkoordinatsystem till ett statorkoordinatsys- tem. I föreliggande fall bildar däremot vektorvridaren dels produk- ten av spänning och aktiv ström och dels produkten av spänning. och reaktiv ström.

Den aritmetiska enheten 13 innefattar en första multiplikator 23, som av de bada ingángsstorheterna im och u0¿bildar en produktsig- nal. Multiplikatorn 23 mottar därvid den spänningskomponent uu,ooh den strömkomponent io., som bada ligger i samma koordinataxels Q.rikt- nng. Den aritmetiska enheten 13 innefattar vidare en andra multipli- kator 24, som av ingángsstorheterna_iß och uê bildar en produktsignal.

Multiplikatorn 2ß mottar därvid den spänningskomponent up och den strömkomponent ip , som bada ligger i den andra koordinataxelns ß riktning. De bada produktsignalerna från multiplikatorerna 23, 24 adderas med varandra i en adderare 25. Vid utgången pa adderaren 25 uttas den ena utgångsstorheten Ujtcosp från den aritmetiska enheten 13 och denna utgángsstorhet är proportionell mot den aktiva effekten 17o 15 20 25 30 35 #0 780054747 Pw. Utgàngsstorheten föres via en förstärkare 26 till ett indikerings- eller mätinstrument 27, som visar den aktiva effekten PN.. Förstär- karen 26 är här endast använd för anpassning till mätinstrumentet 27.

Den särskilda bestämningen av den till trefasbelastningen 2 tillförda reaktiva effekten möjliggöres genom att den aritmetiska en- heten 13 även innefattar följande element: en tredje multiplikator 29, som bildar en produktsignal av spänningskomponenten ua i koordi- nataxelnsil riktning och-av strömkomponenten iß i den andra koordinat- axelns ß riktning. Här inmatas sålunda komponenter för koordinataxlar med skilda riktningar. Den aritmetiska enheten 13 innefattar vidare en fjärde multiplikator 30, vilken bildar en produktsignal av spän- ningskomponenten up i koordinataxelns ß riktning och av strömkomponen- ten ia i koordinataxelns azriktning. Även i detta fall inmatas sålun- da komponenter för koordinataxlar med skilda riktningar. Slutligen innefattar den aritmetiska enheten 13 en subtraherare 31. I denna subtraheras produktsignalen från den fjärde muütiplikatorn 30 fran produktsignalen frán den tredje multiplikatorn 29. Vid utgången pa subtraheraren 31 uttas den andra utgàngsstorheten U Isinç från den aritmetiska enheten 13, vilken utgángsstorhet är proportionell mot den reaktiva effekten Pb1. Denna andra utgángsstorhet tillföras via en ytterligare förstärkare 32 till ett indikerings- eller mätinstru- ment 33, som visar den reaktiva effekten Pb..

Det bör redan här betonas, att de bada utgångsstorheterna fràn den aritmetiska enheten 13, Ufiïoosç och UI[sin9,inte innehåller någon tidsvariabilitet. Det rör sig sålunda här om likspänningssignaler.

Härefter skall verkningssättet för anordningen enligt fig. 1 förklaras. Vi utgår därvid från ett symmetriskt trefasigt spännings- system och från ett symmetriskt trefasigt strömsystem.

De tre stjärnspänningarna uñ, uS“ooh uT uR =üR cos wt _ (1) US =fis eoswt - 2fc/3) (2) UT ='üT cos(¿>t + 27C/3) (3) för det symmetriska trefasiga spänningssystemet kan betraktas som tre sinsemellan 120° förskjutna koordinater för en med vinkelfrekven- sen w roterande plan spänningsvektor Û. Pa motsvarande sätt kan de tre ledningsströmmarna 13, is, iT iR = TH cosh.) t -¶>) I (4) is = is cos(aJt - y - 2fï/3) (5) iT 5 TT cos(aJt _ y + 2?ï/3) (5) för det symmetriska trefasiga strömsystemet betraktas som tre sins- 10 15 20 25 30 35 #0 78005 47-7 emellan 120° förskjutna koordinater för en med vinkelfrekvensen¿» ro- terande plan strömvektor ï. Beloppet av spänningsvektorn 1Ü[=1ïR'=íïS='GT=-1ï (7) motsvarar amplituderna Én, íïs och 'BT för de enskilda stjärnspänningar- na un, us och uT, och beloppet av strömvektorn 1ï|= 1* -i -â -i (s) R S motsvarar amplituderna tiR, lä och'ïà för de enskilda ledningsström- marna in, is och iT.

Den aktiva grundtonseffekten PW1 och den reaktiva grundtonsef- fekten Pb1 för de trefasiga ström- och spënningssystemen beräknas en- ligt följande ekv. 9 och 10 till Pw1= HÛR - TB +'1ïs ~ TS +fxïT - 'ïïJcosga = BUIoosgo (9) Pb1 = 11633 - 'in Müs - 'is +füT - 'tTnnnp = auïeinp (10) Anordningen enligt fig. 1 beräknar nu inte den aktiva effekten PW1 och den reaktiva effekten Pb1 direkt enligt ekv. 9 och 10 genom multiplikationer av ström- och spänningsamplituder, utan genom multi- plikationer och additioner efter transformering av den roterande spän- ningsvektorn Û och den roterande strömvektorn T i kartesianska koordi- nater.

Man kan uppställa två av de tre 120° förskjutna stjärnspänning- arna uR, us, uT enligt följande ekv. 11 och 12 och tva av de tre 120° förskjutna ledningsströmmarna enligt följande ekv. 13 och 111: u., = uR = 'ü coswt up 2/1/ï~(3¿uR+ us) 'H sinuñt i°g= iR = 'i cos(wt - 50) (13) ia = z/Vï-(àifl + is) ”i” einuot - go) (14) och sålunda erhålla parvis 90° förskjutna storheter um, up och ia, ip.

Enligt fig. 2 representerar storheterna um, up de kartesianska aug-koordinaterna för den roterande spänningsvektorn Û. Ett motsva- rande visardiagram kan uppställas för storheterna ia, i(¿ . storheter- na ia, ip, är alltså d_e kartesianska koordinaterna för den roterande strömvektorn f. Ekv. 11, 12 och 13, 111- astadkommer sålunda en trans- formering till ett ortogonalt koordinatsystem med koordinataxlarna oaß.

Med hjälp av koordinatomvandlarna 8 och 18 realiseras enligt fig. 1 ekv. 11, 12 resp. 13, 11+. Man inser, att potentiornetrarna 10 och 20 bestämmer faktorn ir och att förstärkarna 12 och 22 bestämmer faktorn 2/1/'3 i ekv. 12 resp. 111. Adderarna 11 och 21 realiserar plus- tecknet i dessa ekv. 12 resp. 11+.

I vektorvridaren 13 sammanllinkas därefter oz-(j -kocrdinaterna för spänning och ström enligt ekv. 15 och 16 enligt följande: (11) (12) II “1o -15 20 25 30 Bs 40 7800547-7 uæ-iu+-up- in uïcosç 2UIcosp (15) uw :få - up- 1,3, = 'di smq» zuïsingø (16) För realisering av ekv. 15 används de båda multiplikatorerna 23 och Zü och adderaren 25, och för realisering av ekv. 16 används de bå- da multlplikatorerna 29 och 30 och subtraheraren 31.

De enligt ekv. 15 och 16 bildade storheterna är proportionella mot dem i ekv. 9 och 10 och är sålunda proportionella mot den aktiva grundtonseffekten PW1 resp. den reaktiva grundtonseffekten Pb1. De kan direkt eller via förstärkare 26, 32 tillföras till lämpligt kali- brerade mätinstrument 27, 33.

Betraktas ekv. 15 och 16 inses, att grundtonsfrekvensen o)inte uppträder. Därmed blir sålunda anordningen i huvudsak frekvensobe- roende, om för bestämningen av stjärnspänningarna un, us även i hu- vudsak frekvensoberoende mätanordningar används, såsom exempelvis shunttransformatorer.

Innehåller belastningsströmmen eller belastningsspänningen över- toner, kan dessa förvanska det önskade mätresultatet enligt ekv. 15 och 16. För att detta skall förhindras, kan man allt efter behov använda tre skilda åtgärder: 1¿ glättning av övertonerna i de mätta spänningarna och strömmarna.

Detta àstadkommes enligt fig. 1 av glättningsenheterna 16, 1? resp. 6, Glättningen medför dock ett svagt frekvensberoende hos anordningen, g¿ användning av medelvärdesinstrument såsom mätinstrument 27, 33.

Därigenom kommer inflytandet av övertoner, vilka enligt ekv. 15 och 16 endast har en växelspänningskomponent med hög frekvens, att elimi- neras, ' i, man glättar endast u- g-komponenterna uu , u(¿ av strömmen med hjälp av ett vektor- 7, vilka är avstämda på övertonerna. av spänningen ochoc-ß -komponenterna io, , iß filter. Detta vektorfilter möjliggör en vinkelnoggrann glättning och ger 1 huvudsak frekvensoberoende. Ett sådant vektorfilter är redan känt 1 litteraturen, jfr. "Siemens-Zeitschrift" 45(1971):10, s. 761 - 7689 fiåo 3. ' Alltefter de uppställda kraven på anordningen och alltefter de befarande övertonerna kan en av de bada glättningsmetoderna enligt punkterna 1 och 3 ovan användas. .

Sammanfattningsvis kan man fastställa, att den i fig. 1 visade anordningen för mätning av den aktiva grundtonseffekten Pw1 eller den reaktiva grundtonseffekten Pb, eller båda dessa effekter, exempelvis för mätning av dessa storheter på en trefasmaskin, ger möjlighet här- 10 15 20 25 30 7800547-7 till, varvid trefasmaskinen drivs via en strömriktare med variabel frekvens, i synnerhet även vid mycket laga frekvenser, med fördelar- na av en mycket kort inställningstid och förhållandevis lag kostnad.

Vid reglerade, via strömriktare matade drivanordningar med tre- fasmaskin star i den använda regulatorn olika storheter, ofta såsom börvärden, till förfogande. Dessa redan befintliga storheter kan med fördel användas för effektmätning enligt ovan angivna princip eller för inmatning i en speciellt utförd aritmetisk enhet, särskilt i sådana fall, da en så kallad transvektor-reglering för fältorienterad drift av trefasmaskiner används. - I bifogade fig. 3 visas en utföringsform av uppfinningen, vilken kan användas, när i en regleranordning #0, som hör till den matande strömriktaren M, börvärdena få och få för u- (fi-komponenterna i tre- fassystemet star till förfogande och även börvärdena uå_och uíåför ou-Q-komponenterna i styrspänningssystemet, vilka är proportionella mot börvärdena för utgangsspänningen. De ända befintliga börvärdena ii, iš och nä, nä tillföres till en aritmetisk enhet 13, som är ut- förd pa det sätt som visas i fig. 1. Vid denna utföringsform inbespa- ras särskilda uttag för belastningsström och belastningsspänning, ävensom särskilda koordinatomvandlare och glättningsanordningar, ef- tersom börvärdena inte innehåller nagra övertoner.

Det finns regler- och styranordningar 40, 1 vilke den ena av de bada komponentparen Qi, qâ och må, uä används och sålunda star till förfogande för effektbestämning. I dylikt fall kan det andra komponentparet ofta erhållas ur andra fältorienterade börvärden ge- nom framàt- eller bakattransformering med hjälp av vektorvridare.

En fördel med sådana utföringsformer, vid vilka ingangsstor- heter för den aritmetiska enheten, vilka hämtats ur en regulator, används för effektbestämningen, ligger i inbesparingen av apparater, framförallt glättningsenheter och anordningar för ärvärdesbestämning (mättransformatorer).

Claims (7)

7800547-7 10 Patentkrav

1. Anordning för bestämning.av aktiv effekt som är tillförd till en trefasbelastning, under användning av en aritmetisk enhet, till vilken minst en av belastningsströmmen och minst en av belast- ningsspänningen beroende ingángsstorhet är tillförd och vid vars ut- gång en mot den aktiva effekten proportionell utgangsstorhet är utta- gen, k ä n n'e t e c k n a d av att tva strömberoende ingangsstorhe- ter (ia, iß ; Q: , få ) är tillförda till den aritmetiska enheten (13), vilka storheter representerar belastningsströmmen (i) i ett ortogonalt koordinatsystem (u, ß), och att två spänningsberoende ingangsstorheter (va, uß ), som representerar belastningsspänningen (u) i samma koor- dinatsystem, även är tillförda till den aritmetiska enheten (13), att den senare innefattar en första multiplikator (23), som bildar en pro- duktsignal av spänningskomponenten (uu) och av strömkomponenten (im) i den ena (a,) koordinataxelns riktning, att den aritmetiska enheten vidare innefattar en andra multiplikator, som bildar produktsignalen av spänningskomponenten (u¿Q och av strömkomponenten (iß) i den andra (ß ) koordinataxelns riktning, samt att en adderare (25) är anordnad, fràn vilken sasom utgangsstorhet fran den aritmetiska enheten (13) summan av de bada produktsignalerna är uttagen (fig. 1 och 3).

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att dessutom, för bestämning av reaktiv effekt som är tillförd till trefasbelastningen,(2), den aritmetiska enheten (13) innefattar en tredje multiplikator (29, som bildar en produktsignal av spännings- komponenten (uu) i den förstnämnda (NJ koordinataxelns riktning och av strömkomponenten (iß) i den andra (Q) koordinataxelns riktning, och att den aritmetiska enheten (13) innefattar en fjärde multiplika- tor (30), som bildar en produktsignal av spänningskomponenten (mg) i den andra (Q) koordinataxelns riktning och av strömkomponenten (ia) i den första (ct) koordinataxelns riktning, samt att en subtraherare (31) är anordnad, fran vilken såsom utgàngsstorhet från den aritme- tiska enheten (13) skillnaden mellan dessa bada produktsignaler är uttagen (fig. 1 och 3).

3. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e o k n a d av att den aritmetiska enheten (13) består av en i och för sig känd vek- torvridare (fig. 1 och 3).

4. Anordning enligt något av kraven 1 - 3, k ä n n e - t.e c k n a d av att de bada strömberoende ingàngsstorheterna (lg, 7800547-7 11 1 ) till den aritmetiska enheten (13) är bildade i en koordinatomvand- lare (8), vilken är matad från en strömtransformator (4) i en första (R) och från en strömtransformator (5) i en andra (S) fasledning till trefasbelastningen (2), samt att de båda spänningsberoende ingångs- storheterna (nu, uß) till den aritmetiska enheten (13) är bildade i en ytterligare koordinatomvandlare (18), vilken är matad från ett spänningsuttag (15) fran var sin av tva spänningar vid trefasbelast- ningen (2) (fig. 1).

5. Anordning enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d av att en glättningsenhet (6, 7; 16, 17) är inkopplad mellan varje ström- transformator (4, 5) resp. mellan varje spänningsuttag (15) och till- hörande koordinatomvandlare (8; 18) (fig. 1).

6. Anordning enligt något av kraven 1 - 3, k ä n n e - t e e k n a d av att de bada strömberoende och/eller de bada spän- ningsberoende ingàngsstorheterna består av från en regulator (40) ut- tagna börvärden (lä , lä ; nä , uäé ), varvid nämnda regulator är an- ordnad för ström- och/eller spänningsreglering (fig. 3).

7. Anordning enligt nagot av kraven 1 - 6, k ä n n e - t e c k n a d av att en trefasmaskin är anordnad sasom trefasbelast- ning (2), vilken är matad från en strömriktare (41) med variabel spän- ning och frekvens (fig. 3). ANFURDA PUBLIKATIONER: