SE437532B - Forfarande for att gora atminstone en del av en pappersyta eller annan medelst straltryckning tryckbar yta fosforescent - Google Patents

Description

77141303-1 kondensationsprodukt, särskilt en aminoförening, t.ex. urinämne eller melamin, i närvaro av en fosforescensaktivator, varvid en kraftigt fosforescent fast kondensationsprodukt bildas. Fosfores- censaktivatorn föreligger i en fast massa av formaldehydharts. 5 Materialet enligt brittiska patentskriften 870 500 är ett ljus- starkt lysämne med hög fuktbeständighet, vilket om det desaktive- ras av fukt åter kan göras aktivt genom att torkas. Sedan det har malts till ett fint pulver och dispergerats i en vätska, kan detta material användas som en fosforescent färg. 10 Föreliggande uppfinning avser en lösning av en fos- forescensaktivator och en genom reaktion mellan tvâ eller flera komponenter erhållen löslig kondensationsprodukt, vilken kan rea- gera vidare och bilda en olöslig kondensationsprodukt, som väsent- ligen ej absorberar ultraviolett ljus vid någon absorptionsfrekvens 15 hos fosforescensaktivatorn. Den olösliga kondensationsprodukten bör helst vara väsentligen fri från absorptionsfrekvenser inom spektralområdet 250 - 380 nm. _ Den lösliga kondensationsprodukten, som i det föl- jande kallas förpolymer, är vanligen ett material med låg molekyl- 20 vikt. Den olösliga kondensationsprodukten, som har hög molekylvikt, kallas i det följande "harts". Hartset framställes vanligen genom förnätning av förpolymeren.

Uppfinningen avser också ett förfarande för fram- ställning av en lösning enligt ovan, vilket förfarande innebär att 25 två eller flera komponenter delvis kondenseras i lösning i närvaro av en fosforescensaktivator till en förpolymer med förmåga att rea- gera vidare och därvid bilda en fast produkt, vilken i huvudsak inte absorberar ultraviolett ljus vid någon absorptíonsfrekvens hos fosforescensaktivatorn. 30 I en föredragen utföringsform är formaldehyd en av de komponenter som omsätts till förpolymeren och sedan till hart- set. Lämpliga substanser, med vilka formaldehyd reagerar till ett fast harts över en löslig förpolymer, är aminoföreningar, särskilt urinämne och framför allt melamin. Som anges i brittiska patent- 35 * skriften 870 504 är melamin-formaldehydhartser mer fuktbeständigaän urinämne-formaldehydhartser, vilket är betydelsefullt i detta sam- manhang på grund av fosforescensens fuktkänslighet. Hartser fram- _ ställda av fenolföreningar och formaldehyd är olämpliga att använda tillsammans med fosforescensaktivatorer på grund av ultraviolett- 40 absorption inom spektralområdet 250 - 380 nm. 10 15 20 25 30 35 40 7714133-1 Framställningen av ett olösligt harts av formaldehyd och en aminoförening, t.ex. melamin, sker med hjälp av två olika kemiska reaktioner, vilka gynnas av olika reaktionsbetingelser. Det första steget innebär omsättning av komponenterna till en blandning av monomera och/eller oligomera metylolerade melaminer. Denna bland- ning utgör förpolymeren. Framställningen av förpolymeren ímetylole- ringen) gynnas av neutrala eller alkaliska betingelser. Det andra steget omfattar förnätning av de metylolerade monomererna och oligo- mererna till ett högmolekylärt harts, och detta steg gynnas av sura betingelser.

De för föreliggande uppfinnings syfte bästa resultata erhålles om metyloleringsreaktionen är helt avslutad innan förnät- ningen påbörjas, eftersom de hartsbildande monomerernas och oligo- merernas (förpolymerernas) funktionalitet är beroende av metylole- ringsgraden. Ju större den metylolerade förpolymerens funktionalitet är, desto högre blir förnätningstätheten i hartset och därmed fukt- beständigheten.

Det lösningsmedel, i vilket aktivatorn och förpoly- meren löses, kan lämpligen vara vatten eller vatten blandat med en alkohol, företrädesvis en alifatisk alkohol med högst U kolatomer.

Lösningen kan innehålla en eller flera stabilisatorer för att för- hindra för tidig omvandling av förpolymeren till det som slutpro- dukt önskade härdade hartset.

Uppfinningen avser även en komposition innehållande en lösning enligt ovan i blandning eller i kombination med ett eller flera fyllmedel och/eller bindemedel och/eller pigment och/eller stabilisatorer och/eller andra tillsatser. Dessa övriga komponenter är eventuellt lösta i lösningsmedlet.

I en utföringsform av uppfinningen kan kompositionen vara en bestrykningsmassa för anbringande på en pappersyta som skall tryckas. Detta papper är exempelvis lämpligt vid framställning av frimärken. I en annan utföringsform kan kompositionen enligt uppfin- ningen vara en tryckfärg, användbar t.ex. vid tryckning av fosfores- cerande ränder på frimärksark och vid påförande av adresskoder på post för automatisk sortering.

Detta material kan användas i ett förfarande för att göra en del av eller en hel yta fosforescerande, vid vilket man (a) på ytan anbringar en komposition i form av en lösning enligt ovan innehållande en fosforescensaktivator och en löslig kondensa- tionsprodukt med förmåga att reagera vidare och ge en fast i s i segel-fw 10 15 20 25 30 '35 40 7714133-1 H kondensationsprodukt samt (b) på ytan frambringar den fasta konden- sationsprodukten. _ Steg b kan utföras på olika sätt. Exempelvis kan det vara tillräckligt att avdriva lösningsmedlet för att härda hartset, eller också kan ytan i sig själv ha sådana egenskaper, t.ex. lämp- ligt pH, att den katalyserar reaktionen. Härdningen kan även ske vid höjd temperatur, och om nödvändigt kan ett härdningsmedel till- föras kompositionen innan den anbringas på ytan.

Som aktivator kan man använda varje substans, som har förmåga att ge fosforescens, när den är dispergerad i ett fast bin- demedel. Lämpliga aktivatorer är huvudsakligen aromatiska förening- ar, såsom bensenföreningar, heterocykliska föreningar och kondense- rade cykliska föreningar. Aromatiska aminer, karbonylföreningar, karboxyl- och sulfonsyror, etrar och fenoler är speciellt goda aktivatorer. Exempel på sådana föreningar finns i den brittiska patentskriften 1 002 022.

Beroende på vilken aktivator som används kan det fosforescenta materialet enligt uppfinningen exciteras antingen med långvågigt (365 nm) eller kortvågigt (254 nm) ultraviolett ljus.

Exempel anges nedan.

Långvågsaktivatorer Karbazolsulfonsyra (blå fosforescens) p-aminobensofenon (grön fosforescens) a-naftoflavon (gul fosforescens) 8-amino-1-naftol-3,6-disulfonsyra (orangegul fosforescens) 2-naftylamin-6-sulfonsyra (gulgrön fosforescens) Kortvågsaktivatorer p-aminobensoesyra (violett fosforescens) Tereftalsyra (blåviolett fosforescens) Fluorensulfonsyra (grönblå fosforescens) Difenylenoxidsulfonsyra (blå fosforescens) H,H'-dihydroxidifenylsulfonsyra (blå fosforescens) Lysämnen innehållande kortvågsaktivatorer påverkas i allmänhet ej av långvågigt ultraviolett ljus, men långvågsexciterade _ lysämnen reagerar märkbart för kortvågigt ljus. Trots detta är det möjligt att på samma artikel anbringa två olika former av fosfores- centa markeringar och avläsa dem var för sig. Exempelvis anbringas först en kodmarkering av ett kortvågsexciterat lysämne, vilken vid kodning kan detekteras med hjälp av en lämplig fotomultiplikator, och därefter påföres en annan markering av ett långvågsexciterat 10 15 20 25 30 35 HO 7714133-1 lysämne. Denna kan detekteras utan störande inverkan av den första markeringen.

Exempelvis kan frimärken tryckas med ett kortvågs- exciterat lysämne som gör att brev eller annan post kan delas i första- och andrahandspost och sedan "ställas", d.v.s. travas med adressen uppåt och med frimärket i övre högra hörnet. Adresskodande markeringar för automatisk sortering påföres därefter under använd- ning av ett långvågsexciterat lysämne så att frimärkets lysämne ej stör sorteringsproceduren.

Som tidigare nämnts, avser en utföringsform av uppfin- ningen en tryckfärg samt tryckning av fosforescenta markeringar på en yta, speciellt på papper. En färg enligt uppfinningen kan fram- ställas exempelvis genom att ett överskott av en lämplig aminoför- ening, företrädesvis melamin, omsätts med formaldehyd i vattenlös- ning i närvaro av en fosforescensaktivator vid ett pH över ca 6, företrädesvis vid pH 9. Man kan hålla pH vid ca 9 exempelvis med hjälp av en natriumkarbonat-natriumborat-buffert. Molförhållandet mellan melamin och formaldehyd ligger företrädesvis inom området 1,1:1 till 1,5:1. Genom noggrant val av reaktionsbetingelserna, speciellt lösningsmedel, temperatur och pH, kan man få en låg- viskös lösming innehållande ca 20 viktprocent av en förpolymer med tämligen låg molekylvikt. Lösningen kan stabiliseras genom tillsats av en alkohol, företrädesvis metyl-, etyl-, isopropyl- eller n-butylalkohol, och företrädesvis i en mängd av upp till 20 volymprocent, helst 10 - 15 volymprocent. Färger med något varie- rande egenskaper, t.ex. med avseende på ytspänning och viskositet, erhålles genom variation av sammansättningen. Färgerna enligt upp- finningen kan ha en lagringstid av minst 6 månader vid normala lag- ringsförhållanden utan att någon härdning av förpolymeren förekommer.

En tryckfärg enligt uppfinningen kan vara helt par- tikelfri och är därför mycket lämplig att använda i bläckstråle- skrivare. Konventionella partikelhaltiga lysfärger har tendens att täppa till bläckstråleskrivarnas munstycken på grund av att partik- larna agglomererar. Genom att snabbtorka den tryckta ytan kan man påskynda avdunstningen av lösningsmedlet och hartsets härdning.

Exempelvis kan man använda en infrarödstråle, som är parallell med och belägen strax ovanför ytan samt är fokuserad ovanför den tryckta ytan, varvid färgdropparna är så gott som torra när de når ytan. Att strålknippet går parallellt med ytan garanterar, att själva ytan ej skadas, och detta system kan erhållas med hjälp av lämpliga ,»$ ._ gbßlw f 10 15 20 25 30 40 7714133-1 reflekterande och fokuserande anordningar. Användning av papper med svagt sur reaktion påskyndar likaså härdningen.

En annan utföringsform av uppfinningen avser en be- läggning för papper, vilken kan göras fosforescent genom att utsät- tas för ultraviolett strålning. Uppfinningen ger alltså en pappers- 'bestrykningsmassa bestående av en lösning, företrädesvis en vatten- lösning, enligt uppfinningen, i blandning eller kombination med ett eller flera pigment och/eller bindemedel och/eller andra komponen- ter, som brukar förekomma i pappersbestrykningsmassor. Bestryknings- massan enligt uppfinningen kan framställas genom att förpolymerlös- ningen enligt uppfinningen blandas med en konventionell bestryk- ningsblandning, vanligen bestående av en vattensuspension av pig- ment, bindemedel och andra tillsatsmedel. Den våta bestryknings- massan skall helst innehålla högst 20 viktprocent förpolymerlösning, enär i annat fall svårigheter kan uppstå vid tryckning av det be- handlade papperet.

Eventuellt kan ett härdmedel_(förnätningsmedel) tillföras förpolymerlösningen omedelbart innan den blandas med be- strykningsblandningen.

Bestrykningsmassan kan påföras papperet med hjälp av konventionell utrustning. Det behandlade papperet kan därefter torkas, exempelvis genom att det leds genom en värmd tunnel eller över värmda valsar. Om värmningen ej är tillräcklig för att full- ständigt härda hartset vid detta steg, fortsätter härdningen lång- samt vid rumstemperatur.

Framställning av en vattenlösning enligt uppfinning- en, vilken lösning skall användas i en bestrykningsmassa för papper, sker vid ett pH inom området 6 - 9, företrädesvis 6 - 8 och helst 6 - 7, samt företrädesvis vid en temperatur av 70 - BOOC, t.ex. 7506 Ju högre reaktionsblandningens pH är, desto längre tid tar reak- tionen vid en given temperatur och desto noggrannare kan slutpro- duktens reaktionsgrad kontrolleras. Man kan inställa pH exempelvis med hjälp av natriumhydroxid eller kalciumkarbonat. Användes kalciumkarbonat, kan pH hållas vid ca 6,2 genom närvaro av detta reagens i överskott. Reaktionsgraden vid framställningen av den lösliga förpolymeren är betydelsefull och kan lämpligen kontrolle- ras genom att reaktionsblandníngens blandbarhet med vatten fast- ställes, d.v.s. genom titrering med vatten till dess blandningen blir grumlig pâ grund av utfällning av fast harts. Den största volym vatten, med vilken en volym förpolymerlösning kan blandas w 10 15 20 25 30 35 7714133-1 W utan att grumling uppstår, brukar kallas lösningens vattentolerans.

Alternativt kan reaktionsgraden kontrolleras genom mätning av reaktionsblandningens viskositet. Denna metod måste tillämpas, om pH-värdet inställs med kalciumkarbonat, enär överskott av detta reagens gör lösningen grumlig, så att det är svårt att bestämma vattentoleransen.

I en föredragen utföringsform främjas omvandlingen av den lösliga kondensationsprodukten (förpolymeren) till fast harts genom att en katalysator, som påskyndar förpolymerens för- nätning, tillsättes omedelbart innan förpolymerlösningen blandas smed de andra komponenterna i bestrykningsblandningen. Katalysatorn är företrädesvis en syra, t.ex. svavelsyra eller ättiksyra.

Reaktionsgraden vid framställningen av den lösliga kondensationsprodukten (förpolymeren) är betydelsefull, om produk- -ten skall ingå i en bestrykningsblandning, ty om reaktionen ej är tillräcklig vid detta steg, försämras den slutliga beläggningens förmåga att hindra desaktivering av fosforescensen vid fukt, och om reaktionen gått för långt, bildar förpolymerlösningen ej en homogen blandning med bestrykningsmassan, så att produkten får otillfredsställande påförings- och tryckningsegenskaper. De bästa resultaten erhålles sålunda, när reaktionen får fortgå så länge som är möjligt för att en homogen bestrykningsblandning skall kunna framställas. I vilken utsträckning reaktionen kan få fortgå beror på det system av pigment och bindemedel som användes och även på blandningens halt av fasta ämnen.

För framställning av en typisk bestrykningsmassa med o en torrhalt av 50 6 och innehållande 15 - 20 % av förpolymerlös- ningen, lämpar sig en lösning meden vattentolerans av 2,0 - 2,5 volymer vatten per volym förpolymerlösning. Den viskositet, som svarar mot denna vattentolerans, beror på förpolymerlösningens pH- värde. Exempel på approximativa viskositetsvärden samt reaktionsti- der vid olika pH-värden för avslutade förpolymersteg anges nedan.

Temperatur Reaktionstid Förpolymerlösningens OC min viskositet vid vattentoler pH cP 8,5 75 190 13 - 15 m; '75 so 10 - 12 6,0 75 25 7 - 9 9,0 92 70 12 - 11+ ...a-->-+«~~"'“"'"' ''''' "wii-»ntf \_ f. "fflr f ,\J_<.:,_VV.;. _ 10 15 20 25 30 35 7714133-1 Papper belagt med en bestrykningsmassa enligt upp- finningen är användbart exempelvis vid framställning av frimärken.

Härvid tillsätter man företrädesvis en kortvågsexciterad aktivator, t.ex. p-aminobensoesyra (PAB) eller tereftalsyra (TPA), för att förhindra störningar vid automatiska sorteringsprocesser som arbe- tar med långvågsexciterade adresskodmärken.

Följande exempel åskådliggör uppfinningen ytterliga- re. I exempel 3 hänvisas till figurerna 1 och 2 på de bifogade rit- ningarna.

Exempel 1 850 g (1,3 mol) melamin blandades med 400 g (1 mol) 37-procentig vattenlösning av formaldehyd, suspensionen omrördes och pH inställdes på 9 med 300 ml buffertlösning (natriumkarbonat- -natriumborat, pH 9,2). Därpå tillsattes 20 g natrium-karbazolsulfonæ (ca 14 viktprocent räknat på formaldehyden) och tillräckligt med vatten för att ge en totalvolym av ca 2,5 l. Suspensionen omrördes och värmdes till återflöde, och denna temperatur hölls under 50 - 60 minuter. Värmekällan avlägsnades, och 300 - 400 ml metanol tillsattes. Omröringen fick fortgå till dess blandningen svalnat.

Blandningen fick sedan stå vid rumstemperatur under ca 18 timmar.

Vätskan dekanterades och utbytet var ca 2,5 l färg. Den erhållna I fasta substansen (850 g) tvättades med en blandning av alkohol och vatten (50/50), torkades och användes enligt följande. 350 g ut- vunnen fast substans blandades med 450 g färsk melamin, varpå tillsattes 300 ml buffertlösning medgfl 9,2 samt 350 g 37-procentig vattenlösning av formaldehyd. Efter tillsats av natriumkarbazol- sulfonat och vatten behandlades suspensionen på samma sätt som beskrivs ovan. Ett ytterligare utbyte av ca 2,5 l färg erhölls.

Den vattenhaltiga färgen hade låg viskositet och innehöll ca 20 viktprocent tämligen lågmolekylär förpolymer. Ca 10 - 15 volym- procent alkohol tillsattes som stabilisator, och lösningen lagra- des under 6 månader. Ingen märkbar ökning av viskositeten hade in- trätt vid slutet av denna period. Färgen anbringades som en tunn film på papper. Den blev smetfri inom ca 1 sekund, och den blev allt mer fosforescent när den torkade. När filmen fuktades, dämpades fosforescensen, men sedan den torkat var den åter fosforescent. 2- v» 10 15 20 25 30 35 H0 7714133-1 Exempel_å 24 g p-aminobensoesyra och 6,5 g natriumhydroxid lös- tes under värmning i 75 ml vatten. Denna lösnings pH var ca 9. Lös- ningen sattes till 1,8 l H0-procentig vattenlösning av formaldehyd, blandningen värmdes till 75OC, och pH inställdes på 8 genom till- sats av ytterligare mängd alkali. Blandningen försattes med 1,2 kg melaminpulver, och dess temperatur hölls vid 75°C under omröring.

Melaminen löstes och gav en klar gul lösning efter 10 - 15 minuter.

Under denna tid hölls pH vid 8. En halvtimme efter det att melaminen hade tillsatts, uttogs från lösningen ett 10 ml prov, vilket titre- rades med vatten tills blandningen blev grumlig. Prov uttogs med 10 - 15 minuters intervall. Allteftersom reaktionen fortskred, minskade den för utfällning av fast harts ur lösningen erforderliga mängden vatten och ökade förpolymerlösningens viskositet. När reak- tionen hade fortskridit så långt, att det räckte med 2,5 - 3 voly- mer vatten för att framkalla grumling av 1 volym lösning, blandades lösningen under konstant omröring med en vattenhaltig bestryknings- blandning innehållande pigment och bindemedel, såsom tidigare be- skrivits. Den resulterande vattenhaltiga bestrykningsmassan inne- höll ca 20 viktprocent förpolymerlösning.

Exempel 3 En serie försök utfördes, vid vilka lösningar fram- ställdes enligt exempel 2 men vid varierande pH- och temperatur- betingelser, nämligen (a) 75%, ps 6,1, (b) 75%, pH 7,7, (o) 75%, pH 8,5, (d) 92OC, pH 9,0. Den mängd vatten, som återgick för att göra reaktionsblandningen grumlig, bestämdes som funktion av reak- tionstiden. Resultaten framgår av fig. 1 på bifogade ritningar, där t betecknar reaktionstiden i timmar och V den volym vatten, som åtgick för grumling av 1 volym reaktionslösning. Det visade sig att en förpolymerlösning, vars reaktionsgrad ligger inom om- rådet ovanför linjen A, ger en slät homogen bestrykningsmassa i blandning med en konventionell bestrykningsblandning innehållande pigment och bindemedel i lämpliga kvantiteter. Lösningar, vilkas reaktionsgrad ligger inom området nedanför linjen B, ger ej till- fredsställande bestrykningsmassor. Mellan linjerna A och B erhålles tämligen tjocka men i övrigt tillfredsställande blandningar. Som framgår av de fyra försöken, gav pH 8,5 och temperaturen 75°C den långsammaste och därför bäst reglerbara reaktionen. Pig. 2 visar reaktionsblandningens viskositet i cP som funktion av reaktions- tiden t i timmar. Jämte de fyra försöken a - d gjordes ett femte försök e vid pH 9,7 och 75°C. Den streckade delen av varje kurva 7714133-1 10 visar var hartslösningen gav en tjock eller otillfredsställande bestrykningsmassa.

Exempel 4 24 g p-aminobensoesyra löstes i 200 ml hett vatten, 5 och en lösning av fällt kalciumkarbonat tillsattes långsamt tills skumbildningen upphörde. Ca 25 g kalciumkarbonat åtgick. Lösningen hade ett pH av ca 6,2. Aktivatorlösningen sattes till 1,8 1 40- procentig vattenlösning av formaldehyd, och pH hölls vid 6,2 ge- nom tillsats av mer kalciumkarbonat, om nödvändigt. Melamín (1,2kg) 10 tillsattes, och reaktionen genomfördes vid 75oC, såsom i exemplen2 och 3. Vid detta pH fortskred reaktionen emellertid snabbare än vid de högre pH-värdena enligt föregående exempel. Reaktionen var av- slutad inom 20 - 30 minuter. Reaktionsgraden kontrollerades genom mätning av lösningens viskositet. Slutpunkten var uppnådd, när lös- 15 ningen hade en viskositet av 10 - 20 cP. En bestrykningsmassa framställdes därefter på samma sätt som i exempel 2.

Exempel 5 I En aktivatorlösning framställdes genom att 30 g p- aminobensoesyra och 8 g natriumhydroxid löstes i 250 ml vatten un- 20 der värmning. Lösningen hade ett pH av ca 7. 130 ml av denna lös- ning sattes till 1200 ml formaldehyd, och pH inställdes på ca 6,5.

Blandningens temperatur höjdes till 7500, och 1200 g melaminpulver tillsattes under ständig omröring. Melamin-formaldehydblandningens reaktion till förpolymerstadiet fick fortgå under omröring vid 7500, 25 tills lösningens vattentolerans, fastställd enligt ovan, var ca 2,5:1. Erforderlig reaktionstid var ca HO minuter. Svavelsyra (2H ml lösning framställd genom blandning av100 ml koncentrerad svavelsyra och 750 ml vatten) sattes till lösningen under kraftig omröring.

Omedelbart därefter sammanfördes den erhållna lösningen med ca 15kg 30 bestrykningsblandning, varvid proportionerna mellan lösning och be- strykningsblandning valdes så, att önskad intensitet hos fosfores- censen erhölls.

Claims (12)

10 15 20 25 30 11 77'1¿41 3:5" 1 PATENTKRAV

1. Förfarande för att göra åtminstone en del av en pappersyta eller annan medelst stråltryckning tryckbar yta fosforescent, vid vilket en komposition innehållande en fosfor- escensaktivator anbringas på ytan, k ä n n e t e c k n a t av att man (a) (1) på åtminstone en del av den andra ytan genom stråltryckning applicerar en vattenhaltig komposition, som är en lösning av en fosforescensaktivator och ett genom omsättning mellan formaldehyd och en aminoförening vid ett pH av minst 6 erhållet lösligt förkondensat,vilken lösning even- tuellt innehåller en stabilisator, eller (2) på en pappersyta genom ett pappersbeläggningsförfarande anbringar en pappers- beläggningsmassa bestående av en lösning av angivet slag i blandning eller i samband med en eller flera fyllmedel och/eller bindemedel och/eller pigment och/eller stabilisatorer och/eller andra tillsatser, vilket förkondensat ärur stånd att i frånvaro av fosforescensaktivatorn undergâ fortsatt reak- tion till en olöslig kondensationsprodukt, som inte väsentligt absorberar ultraviolett strålning vid en våglängd, där fosfor- escensaktivatorn väsentligt absorberar ultraviolett strålning, och är i stånd att undergå sådan fortsatt reaktion i närvaro av fosforescens-aktivatorn under bildning av en fosforescent olös- lig kondensationsprodukt, och (b) framkallar bildning av den fosforescenta olösliga kondensationsprodukten in situ på ytan genom sådan fortsatt reaktion, eventuellt i närvaro av medel, som katalyserar denna fortsatta reaktion.

2. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att aminoföreningen är urinämne.

3. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att aminoföreningen är melamin.

4. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 3, k ä n n e t e c k n a t av att det lösliga förkondensatet har erhållits genom reaktion mellan aminoföreningen i överskott och formaldehyd.

5. Förfarande enligt patentkravet 4, i den mån det är beroende av patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t av att 7714133-1 12 lU 20 25 det lösliga förkondensatet är en reaktionsprodukt av 1,1 - 1,5 mol melamin och 1 mol formaldehyd.

6. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 5, k ä n n e t e c k n a t av att när tryckfärgen anbringas på ytan genom färgstrâletryckning, tryckfärgen har ett pH inom området 8,5 - 9,5.

7. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 6, k ä n n e t e c k n a t av att när tryckfärgen anbringas genom färgstråletryckning, lösningsmedlet i tryckfärgen be- står av vatten i blandning med en eller flera alkoholer, företrädesvis minst en alifatisk alkohol med högst U kol- atomer, varvid lösningsmedlet lämpligen innehåller upp till 20 volymprocent alkohol, företrädesvis 10 - 15 volymprocent alkohol.

8. Förfarande enligt patentkravet 6 eller 7, k äin n e- t e c k n a t av att steg b utförs genom avdrivning av lös- ningsmedlet vid rumstemperatur. k ä n- n e t e c k n a t av att steg b utförs genom att den tryckta

9. Förfarande enligt patentkravet 6 eller 7, ytan utsätts för höjd temperatur.

10. k ä n n e t e c k n a t av att när kompositionen är en pappersbee Förfarande enligt något av patentkraven 1 ~ 5, strykningsmassa och anbringas på papper som en beläggning, lös- ningen innehåller natriumhydroxid eller kalciumkarbonat och företrädesvis har en vattentolerans inom området 2,0 - 2,5.

11. t e c k n a t av att före steg a en katalysator för bildning Förfarande enligt patentkravet 9 eller 10, k å n n e- av den olösliga kondensationsprodukten, lämpligen en sur kata- lysator, sätts till pappersbestrykningsmassan.

12. k ä n n e t e c k n a t Förfarande enligt något av patentkraven 9 - 11, av att steg b utförs genom att det belagda papperet utsätts för höjd temperatur.