SE441994B - Anordning for sonderdelning av trematerial - Google Patents

Description

3101144-7 10 15 20 25 30 35 40 2. ning av flis som bränsle innefattar en rotor i form av en skiva eller trumma med noggrant slipade och infästa knivar, som'med ringa spel är anordnade att samverka med ett motstål. Mot detta fastpressas materialet i huggögonblicket med den följden att matningen stoppas temporärt, vilket i sin tur medför svårigheter att kunna hålla en jämn inmatning och därmed hög avverkningstakt.

För att komma till rätta med dessa problem har man försökt ändra huggvinkel, knivvinkel och inmatningsöppningens läge i förhållan- de till rotorn, dock utan att nämnvärt lyckas uppnå något för- bättrat resultat.

En annan teknik för sönderdelning används i den s.k. spiral- flisarenr som innefattar en konisk skruv, vars gängas spets är försedd med eller utformad som en vass sammanhängande egg, och en under skruven parallellt med dess axel anordnad U-formig ränna, som med sina skänklar ansluter tätt till skruvens ytterprofil. Ett i rännan infört trästycke fångas av den spiralformade eggen som genom skruvens rotation drivs allt djupare in i virket samtidigt som trädstycket dras fram i sin längdriktning. När trädstycket nått skruvens största diameter är det genomskuret och en sektion av trästycket avkapad. Denna princip har_emellertid visat sig vara oekonomisk på grund av den höga friktion som uppstår mellan egg och ved å ena sidan och mellan ved och ränna å andra sidan och vidare verkar den mellan tvâ gängvarv ïnneslutna, endast del- vis avskurna trädelen som en effektiv broms, samtidigt som den hindras från att spricka sönder pâ ett sätt som krävs för erhål- lande av en effektiv torkning i ett senare skede.

Pâ grund av dessa nackdelar förekommer denna typ av flis- maskin inte i någon större utsträckning ute på marknaden och till detta bidrar även avsaknaden av en matningsanordning som är , så beskaffad, att man med dess hjälp kan stoppa inmatningen utan att behöva stanna skruven. Stoppas skruven uppstår nämligen prob- lem med att åter få igång densamma på grund av den mycket höga vilofriktionen mellan ved och skruv.

Ytterligare anordningar för sönderdelning av ved har prövats och ett exempel härpâ är den s.k. paddelhjulsflisaren, vid vil- ken utgångsmaterialet matas tangentiellt in mot en knivtrumma med radiella knivar som passerar nära en fast anordnad, plan botten. Inmatat material fångas av paddelkniven som drar med sig material under samtidig genomskärning och delvis krossning av detsamma, varefter avskuren bit och krossade fragment kastas iväg. in 15 20 25 30 35 _* 8101144-7 Paddelknivens vridande rörelse under avskärningen medför emeller- tid att endast relativt klent och mjukt material kan bearbetas i en dylik flismaskin och vidare kräver den princip efter vilken denna maskin arbetar höga hastigheter och vidare kan matningen ej stoppas utan kraftig bromsning. Även s.k. rivare har använts för sönderdelning av ved. Dessa består vanligen av på en axel inbördes vinkelförskjutet monterade fingrar som passerar ned genom trånga mellanrum mellan fast anord- nade motfingrar. I dessa rivare krossas materialet delvis genom nedklämning mellan.motfingrarna, vilket medför stor och ojämn kraftåtgång och i dessa rivare fås vidare som slutprodukt ett till storleken mycket varierande gods, bl.a. beroende på att långa bitar tillåts passera genom maskinen utan att brytas sönder.

Syftet med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma en anordning för sönderdelning av trä och liknande material som inte har de kända flismaskinernas nackdelar utan är effektivare och mer tillförlitlig än de kända flismaskinerna, och mindre energikrävande än dessa och detta syfte uppnås genom att anord- ningen enligt uppfinningen uppvisar de i patentkraven angivna kännetecknen. , I det följande beskrivs uppfinningen närmare under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 visar schematiskt en perspektivvy av anordningen enligt uppfinningen, fig. 2 visar i mindre skala ett snitt genom anordningen i fig. 1 och §ig¿_å visar i större skala en detalj hos anordningen.

Anordningen enligt föreliggande uppfinning innefattar ett sön? derdelningsorgan 1 som i fortsättningen benämns sâgskruv och som utgörs av en skruvspiral 2 som vid sin periferi är utformad eller försedd med skärtänder 3, varvid i det senare fallet skär- tänderna kan vara utbytbara. škruvspiralen 2 sträcker sig i flera varv skruvlinjeformigt runt en axel 4, med vilken den är förenad.

Axeln 4 är_åtminstone vid sina ändar lagrade i lagerbockar 5 och 6 fästade vid en bärande ramkonstruktion, av vilken endast vissa täck- och skyddsplåtar 7 och 8 visas på ritningarna för enkelhets skull. Sâgskruven 1 är anordnad att drivas kontinuerligt i den med pilen 9 i fig. 1 visade riktningen av en motor (icke visad) via en kedjetransmission 10 med ett på axeln 4 fäst kedjehjul 11. Även_om så inte visas i fig. 1 är det lämpligt att ha axeln 4 lagrad på ömse sidor om kedjehjulet 11 och vidare kan sàgskruvens drivmotor vara ansluten till den andra änden av axeln än den 8101144-7 10 15 25 30 35 40 i_fig; 1 visade.

För enkelhets skull antas som utgångspunkt för fortsatt be- skrivning av uppfinningen att sågskruvens axel 4 är horisontellt orienterad. Därmed är det inte sagt att uppfinningen är begränsad till just en sådan orientering utan vilken som helst annan axel- orientering, t.o.m1 vertikal är möjlig inom uppfinningens ram.

Förutom sågskruven 1 innefattar föreliggande anordning ett mothâlls- och inmatningsaggregat 12 för det material som skall sönderdelas. Detta aggregat är med spetsig vinkel snedställt i förhållande till sågskruven 1 och har sin som matningsplan funge- rande ovansida 13 belägen under ett horisontellt diametralplan genom sâgskruvens axel 4. Aggregatet 12 innefattar minst en änd- lös länkkedja l4 som uppbäres mellan ändrullar l5 och 16 och som vid sin mot sågskruven vända kantsida l7 uppvisar urtag 18 1 var och en av de som plattor utformade länkarna 19. Med dessa urtag är sågskruven anordnad att ingripande samverka med sina spiral- flanker längs en del av sin längd på sådant sätt, att länkkedjan 14 drivs av den roterande sågskruven 1 i den medelst pilen 20 i fig. 1 markerade riktningen runt sina ändhjul 15,16.

För överföring av drivkraft från sågskruv 1 till länkkedja 14 är i varje urtag 18 anordnad en klack 21, lämpligen av glid- lagermaterial, eller ett hjul, en rulle 22 eller liknande, såsom visas i fig. 3, och den eller de spiralflanker som kommer till in- grepp med urtag ärförsedda med en sammanhängande drivbana 23, lämpligen av samma material som klackarna 21 och som sträcker sig över minst ett spiralvarv för att bringas till ingrepp med ett urtags klack 21 eller rulle 22 innan den lämnar framförvarande urtags klack eller rulle. Givetvis kan nämnda drivbana 23 vara längre så att den samtidigt ingriper med två eller flera urtags klackar 21 eller rullar 22. Med denna drivbana 23 löper således den roterande sâgskruven 1 mot minst ett urtags klack 21 eller rulle 22 och driver därigenom länkkedjan 14 kontinuerligt framåt -med en hastighet som är direkt beroende av sâgskruvens varvtal och för varje varv sâgskruven gör förflyttas länkkedjan en sträcka motsvarande i princip sågskruvens stigning i höjd med drivbanan 23. För att drivbanan 23 längs sin längd icke skall gå ur ingreppet med en klack 21, som på grund av snedställningen mellan länkkedjan l4 och sågskruven 1 rör sig inåt relativt skruvspira1ensÜperiferi, kan drivbanan 23 vara utformad på olika sätt, exempelvis ha avtagande radie från sågskruvens axel 4 eller 10 15 20 25 30 35 40 5- 8101144-7 tilltagande bredd fram till sin slutände. Från denna drivbänfins ände kan skruvspiralen ha reducerad radie ungefär ett halvt varv framåt, för att bringas att lämna urtaget och på ett enkelt sätt tillåta länkkedjan 14 att löpa runt sitt ändhjul 16.

I det på ritningarna visade exemplet innefattar mothålls- och inmatningsaggregatet 12 en ytterligare länkkedja 25 som är längre än länkkedjan 14 och som är anordnad att röra sig paral- lellt med länkkedjan 14 utanför denna från sågskruven 1 räknat.

På motsvarande sätt som länkkedjan 14 är länkkedjan 25 i varje länk 26 försedd med ett urtag 27 med en klack 21 eller rulle 22 för ingrepp med en sammanhängande och vid sågskruvens sista spiralvarv anordnad drivbana av samma typ som drivbanan 23 och på samma sätt som den senare driver länkkedjan 25 i samma riktning och med samma hastighet sam iänkkeajan 14. Länkkeajan 25 uppbäres mellan tvâ ändhjul 29 och 30, av vilka det med 29 be- tecknade kan vara anoranat på samma axel som länkkedjans 14 änd- hjul 15, medan det andra ändhjulet 30 är placerat vid slutet av sâgskruvens spiral 2.

Till skillnad från länkkedjan 14 är länkkedjan 25 vid varje länk försedd med ett från länkens ovansida.utskjutande sidostöd 31 för på länkkedjorna 14 och 25 befintligt och under sönderdel- ning varande material. Dessa sidostöd 31 har lämpligen sin mot sågskruven 1 vända sida konkavt bågformigt utformad och varje sidostöd 31 bör vidare vara så beläget i förhållande till sin länks urtag 27, att skruvspiralen 2 vid slutet av ingreppet med länkkedjan 25 når med sin periferi fram till sidostödets mot skruven vända sida_ eller till och med förbi denna sida och in bakom stödets mot matningsriktningen vända sida 33, så att varje sidostöd 31 inte hindras av spiralen, när det vid passage av änd- rullen faller framåt. De i länkkedjan 25 anordnade urtagens djup anpassas givetvis efter hur långt in i varje länk skruvspiralen 2 i slutet måste sträcka sig för att åstadkomma total genomskär- -ning av på länkkedjorna liggande material.

Material som inkommer på de av sàgskruven 1 drivna länk- kedjorna 14,25 förskjuts av dessa framåt och vilande mot sido- stöden 31 bringas materialet till slut till ingrepp med skruv- spiralens med tänder försedda sektioner, varvid genomskärningen påbörjas och fortgår sedan under materialets frammatning konti- nuerligt till dess att materialet är helt avskuret vid sâgskru~ vens sista spiralvarv. 8101144-7 10 15 20 25 30 35 _6.

Under genomskärningen utsätts länkkedjorna 14,25 för så- väl vertikalt riktade krafter som tvärkrafter och för upptagande av dessa krafter är undersidan av länkkedjornas övre part under- stödd mellan ändhjulen av i fig. 3 endast schematiskt visade styrlister 34, motpvilka delar av respektive kedjas länkar vilar, eller av på ritningarna icke visade, horisontella och snedställda stödrullar, vilka senare är anordnade att uppta tvärkrafterna och de horisontellt anordnade att uppta de verti- kala krafterna. Stödrullar är att föredra framför styrlister, som ger upphov till högre friktion än stödrullar.

Av sågskruven sönderdelas inmatat material i dels bitar av en längd som bestäms av skruvspiralens stigning, dvs. det största axiella avståndet mellan två spiralflanker, dels en sågspåns- och/eller hyvelspånsliknande fraktion beroende på vil- ken typ av skärtänder 3 som skruvspiralen är utrustad med och som oberoende av typ skall ha en skärbredd något större än spi- ralens - plåtens största tjocklek. Sönderdelat material faller ned i ett utrymme under sågskruven 1 för att sedan på lämpligt sätt bortföras. _ I föreliggande anordning kan således av inmatat material med måttlig diameter produceras kutsar som har samma längd.

Grövre material med längsgående sprickor kan vid avskärningen dela sig, dock endast i en utsträckning som till övervägande del bestäms av sprickorna och dessas lägen. Klyvning kan emel- lertid åstadkommas i anordningen enligt uppfinningen genom att anordna en eller flera klyvkilar 35 vid periferin av en eller flera av de i matningsriktningen vända spiralflankerna som har flsågat sig in i materialet i för lossklyvning av ett vedstycke erforderlig grad. Varje sådan klyvkil 35 har en yttre mantelyta 36 som i stort utgör en del av en cylinder med sågskruvens rotationsaxel som sin egen, och från sin i sågskruvens rota- ttionsriktning vänd spets 37 tilltagande bredd. Varje klyvkil 35 -kan vara så placerad, att den har sin mantelyta 36 liggande i linje med spiralens ytterperiferi eller på ett litet radiellt avstånd innanför densamma, såsom visas i fig. 2. Varje sådan klyvkil 35 kommer således att tryckas genom bakänden av den mel- lan två spiralflanker befintliga och delvis avskurna biten och att_därvid genom kilverkan spräcka loss och avskilja det i princip avskurna vedpartiet. Avskiljningen kan ifall träets fiberriktning är olämpligt orienterad bli ofullständig och därför 10 15 20 25 7' 8101144 7 kan det vara fördelaktigt att även anordna en liknande klyvkil 38 vid motstâende spiralflank, lämpligen så placerad, att den bringas att träffa framänden av nämnda bit i stort sett där fiberrakt material bör spricka sönder genom verkan av den vid den andra spiralflanken belägna klyvkilen 35. Klyvkilen 38 kan även placeras sâ, att den börjar verka i det material, som nyss påverkats av kilen 35. Härigenom kan ernås en spräckverkan även för uppdelning av den genom kilarna frånskilda biten i mindre delar. Klyvkilarna 35 och 38 påverkar materialet i ett parti där det endast delvis stöds och frânskilda vedstycken kan där- för lätt falla ned, även om de på grund av olämplig fiberrikt- ning skulle råka ha ett relativt stort diagonalmått.

Om av en eller flera klyvkilar avskilt material vid en be- svärlig kombination av skruvstigning, materialgrovlek och fiber- riktning m.m. skulle ha tendens att efter den sista kilens passa- spiralflanker och klyvkilen 35 sätt fjäderbelastad utkastararm 39 ge stanna kvar i den mellan tvâ eller klyvkilarna 35,38 bildade runt sâgskruvens axel 4 lagrad, fickan kan en på enkelt anordnas. Denna arm anordnas så att den bringas att angripa mot det parti som skall avskiljas vid början av den sista klyvkilens ingrepp. Sedan kilen som helhet passerat igenom har armens fjä- der 40 spänts så att den förmår slunga armen 39 med det avskilda vedstycket ut ur utrymmet mellan spiralflankerna. Om utkastararm används kan en tidigare ingripande kil 35 förläggas till en punkt liggande omkring ett halvt varv före den andra. Det av den andra kilen 38 slutligt avskilda'vedstycket kan då slungas ut från utrymmet mellan spiralflankerna utan risk att fastna i den första klyvkilen. En sådan vinkelförskjutning mellan klyv- dkilarna utjämnar också kraftbehovet. 30 Arrangemanget av klyvkilar kan förekomma vid flera sektio- ner av sågskruven 1 och även efter länkkedjan 25, varigenom tillförsäkras att eventuellt krokigt virke blir helt avskilt.

.Delar av skruvspiralens periferi kan ha större diameter i detta 35 40 avsnitt.

Sågskruven 1 har vid sin mot lagerhàllaren 6 vända ände endast en slät ytterkant. Denna rör sig under skruvens rotation nära plåten 7, som vid sin andra ände lämpligen är så bockad, att den går upp mellan sågskruven 1 och länkkedjan 14 och bildar en mjuk övergång för grenar och liknande. Plåten 7 ansluter vid sin andra kant till plåten 8 invid eller under länkkedjans ,__.._._,. 8101144-7 10 15 20 25 30 35 40 -8. ytterkant. Plåten 8 är formad som ett tråg för uppsamling av det sönderdelade materialet, och från detta tråg leder t.ex. en transportskruv 4l med sitt omgivande rör 42 för borttransport av materialet och genom att utforma ett parti av rörets 42 undersida som ett finmaskigt galler uppnås en automatisk av- sortering av den spånliknande fraktionen från småvedsstyckena.

Plåten 8 sträcker sig med en del 8a utefter länkkedjans 25 fria yttersida och kan utgöra ett stöd för kedjan mot dess för- skjutning i riktning från sågskruven 1. Då material placeras på länkkedjorna 14 och 25, kommer det av dessa att dras framåt tills kontakt nås med sågskruven 1. Materialet trycks genom kontakten med sågskruven 1 mot stöden 31 på.länkkedjan 25, var- efter det i tur och ordning bearbetas av alla på sågskruven 1 anordnade skär 3. Genom sågskruvens vinkelläge mot materialets rörelseriktning erhålls samtidigt med längstransporten en konti- nuerlig avskärning i flera snitt samtidigt. Avskärning sker i rörligt material med för varje enskilt skär måttlig matning.

Eftersom sâgskruven 1 på grund av det jämna behovet av drivmoment ej behöver ha hög svängmassa kan matningen lätt stop- pas och åter startas eller backas. Om personal som för hand be- skickar anordningen med material skulle finna det nödvändigt f kan vederbörande med hjälp av lämpligt placerade manöverorgan snabbt stoppa sågskruvens 1 drivning, varvid också länkkedjor och materialrörelse omedelbart stoppas.

' Grenar på inmatat trädmaterial kommer vid kontakt med såg- skruven 1 att till en början böjas inåt mot trädstammen, even- tuellt knäckas, och att sedan skäras av, varefter de avskurna -delarna medföljer länkkedjorna för en ytterligare delning.

Grenar på trädstammens från sågskruven vända sidan och under- sidan trycks delvis mot stammen och kommer mot slutet av mat- 'ningen att själva genomskäras och avkapas. Uppåtriktade grenar kommer först mot slutet att nås av skärtänderna 3 och därvid 'avkapas.

För bearbetning av trädmaterial som har stor andel grenar eller material med lång längd kan en av en gaffelarm 44 upp- buren tillhållarrulle 45 vara rörligt upphängd med hjälp av en axel 46 i en lagring 47. Rullen 45 kan vara driven pâ i och för sig känt sätt,_men detta är inget villkor för funktionen. I 4 upplyft läge tillåter rullen 45 att material placeras på åt- minstone länkkedjornas påmatningsände. Rullens rörelse kan där- 10 15 20 25 30 35 40 9' 8101144-7 vid'vara sådan, att den under lyftningen förskjuts mot ett läge över sågskruven 1 och vid sänkning in över och ned mot länkked- jorna vid dessas påmatningsände, t.ex. mitt för sågskruvens första spiralvarv. Genom att anordna rullens axel 46 och lag- ring 47 i lämplig vinkel i förhållande till matningsplanet kan tillhâllarrullen 4ö när den sänks ned bringas att långsamt föra materialet mot länkkedjans stöd 31. _ Genom ansättning av kraft på rullen 45 uppnås att frik- tionen blir tillräckligt stor mot länkkedjorna för att ett lång- sträckt träd skall dras in till kontakt med sâgskruven 1, så att denna kan skära sig in i stammen och sedan med hög säkerhet vidmakthålla matningen. Rullen 45 kommer därvid att knäcka eller i tillräcklig grad böja ned de grenar som pekar uppåt. Den dubbla funktionen att tillförsäkra matning i initialskedet och att knäcka grenar är väl kombinerbar, eftersom grova grenar vanligen inte förekommer i ett träds rotände och den senare inträdande skruvmatningen åstadkommer tillräckligt stor drag- kraft för att knäcka eller böja grova grenar även med hjälp av ej driven tilinåiiarruiie 45.

Sågskruven 1 kan ha ett flertal särdrag utöver ovan angiv- na för tillförsäkrande av en säker funktion. Således kan t.ex. skärtänderna 3 ha i tur och ordning avtagande bredd, varigenom undviks att sågskruv eller tänder kläms fast. Vissa tänder kan vara skärande (tvärs fibrer), andra hyvlande osv. Skruvspiralen kan ha avbrott på ett eller flera ställen, så att material som eventuellt klämts fast mellan två spiralflanker kan falla ut.

Av samma skäl kan tänder vara samlade i grupper, följda av av- gbrott osv. Sågskruven 1 kan ha olika stigning åtminstone fram till dess den bringas till ingrepp med en länkkedja.

Länkkedjorna 14 och 25 kan ha annat utseende och även annat läge inbördes. T.ex. behöver länkkedjorna inte vara paral- lella med_nämnda horisontella diametralplan genom sâgskruvens -axel 4 utan kan ha sin påmatningsände belägen på större avstånd från nämnda plan än sin motsatta ände och vidare kan länkkedjor- na vara så snedställda mot sågskruven 1. Kedjan 25 kan ligga i ett plan lutande mot kedjan 14, varvid den lättare upptar tvär- krafter. Den kan i så fall eventuellt vara driven genom ingrepp med_länkkedjan 14, varvid kedjans 25 ovansida i slutet bestryks med ringa spel av sågskruvens tänder. Kedjorna kan ha olika slag av medbringarmönster, olika slag av stöd mot sidrörelse och 8101144-7 10 15 20 25 30 _10. vidare kan anordningar finnas för förhindrande av att materia- let som följd av sågskruvens påverkan bibringas en rotations- rörelse.

Anordningen kan också vara utförd med två mot varæïua phïærafie och motroterande sågskruvar. Därvid har skruvarna vardera in- grepp med en eller flera länkkedjor. Sågskruvarna kan därvid vara sä anordnade, att de i sin slutände tangerar varandra.

Om skruvarna drivs helt synkront kan deras svepmantlar skära varandra utan risk för kollision mellan enskilda skärtänder.

Varianten med två skruvar har större möjligheter att bit för bit nedbryta även kvistiga träddelar och dessutom kan större eller flera träd iläggas.

Som ett komplement till tillhâllardelen 45 kan ifall ut- gångsmaterialet utgöres av speciellt korta träddelar med mycken kvist en eller två över inmatningsstället anordnade, motroterande matarskruvar av vanlig typ användas. Skruvarna anordnas med i stort sett samma riktning som sågskruven 1 respektive länkked- jan 25 och placeras i stort sett i ett gemensamt horisontalplan över dessa. Material som släpps mellan dessa matarskruvar matas ned mellan dem och dras eventuellt med i länkkedjornas rörelse.

Om så ej blir fallet kommer, då ytterligare material nedmatas, trycket mellan skruvar och kedja att öka tills materialet med- förs. De nämnda matarskruvarna kan för olika ändamål vara rör- liga åtminstone vid sin yttre ände.

Ytterligare andra inmatningsanordningar kan användas som komplettering till den matningsanordning som sâgskruven 1 och länkkedjorna l4 och 25 utgör. De senare kan utan olägenhet för- Alängas till exempelvis den plats varifrån utgångsmaterialet erhålles.

Uppfinningen är ej begränsad till produktionen av relativt f långa kutsar och en sågspânsliknande fraktion. Genom t.ex. tätare stigning, smalare sågskär kan finare fraktioner fås och -vidare kan klyvning t.ex. ske mer än en gång per varv, även under flera spiralvarv etc: Anordningen kan utan olägenhet från början vara utförd för växling mellan olika sådana utprodukter genom byte av sågskruv och länkkedjor. Vidare kan flera än två bredvid varandra placerade länkkedjor komma till användning. _ Sågskruvens princip kan användas helt utan länkkedja om tre eller fyraj eventuellt flera sågskruvar anordnas ringformigt så att mellanrummet mellan deras inmatningsändar erbjuder en 10 15 20 25 30 1. ' 8101144-7 lämplig öppning, eventuellt kompletterad med mellanliggande kilformiga plåtar. Särskilt lämpligt kan detta vara om det in- matade materialet levereras stående eller åtminstone med goda förutsättningar att föras in till ingrepp med någon av skruvarna.

Om därvid fyra skruvar användes kan de ha olika rotations- riktning, dessutom är olika arrangemang av skruvarna möjliga el- ler fördelaktiga. Två närliggande skruvar kan vara motroterande och synkroniserade, varvid de kan täcka varandras mantelyta in- bördes. Sålunda kan fyra skruvar tillsammans bilda en avsmal- nande passage, där slutligen arean som ej näs av skruvars mantel- yta är mycket liten. Efter denna punkt kan skruvarna upphöra.

För att tillförsäkra att långa smala stycken ej passerar förbi kan en av skruvaxlarna ha en huggtand eller liknande som, ohind- rad av de övriga skruvarna, för varje varv nugger av evgntueljt passerat material.

Sönderdelningsenheten kan enligt liknande principer ha tre ä fyra sågskruvar som bildar en i stort sett uppåtriktad- tratt, vilken åt en sida erbjuder en inmatningsöppning. Denna kan i viss mån ges en önskvärd form genom att sågskruvarnas dia- meter och stigning i varje avsnitt behöver anpassas endast till närliggande skruv eller täckplåt, ej till en länkkedja med kons- tant delning och bredd. Skruvarnas periferi kan också i lämplig utsträckning utformas för att t.ex. mata in material i tvärled in i utrymmet mellan skruvarna eller för att böja grenar in mot stammen.

Om flera skruvar finns kan någon eller flera av dessa vid slutet av sin verksamma längd genomföra avskärningen utan mot- stöd av länkkedja eller annan skruv, genom att dess skärtänder .passerar nära ett i maskinen anbringat fast stöd, längs vilket materialet förs genom att det i sina bakre delar matas av såg- skruvarna.

Claims (7)

12 8101144-'7 PATENTKRAV

1. Anordning för sönderdelning av trämaterial och liknande material, innefattande minst ett sönderdelnings- organ (1) i form av en med periferiellt belägna skär- tänder (3) försedd skruvspiral (2), som sträcker sig skruvlinjeformigt omkring en i en stomme (7,8) lagrad, driven axel (4), samt ett i anslutning till sönderdel- ningsorganet (1) anordnat mothâll (12) som stöd för det under sönderdelning varande trämaterialet, vilket mothâll innefatter en trämaterialet uppbärande och stödjande sida, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda mothåll (12) utgöres av en part av minst en länkkedja (14), som under spetsig vinkel, sett i projektion mot nämnda part, sträc- ker sig in mot skruvspiralen (2) och är så belägen i för- hållande till skruvspiralen (2), att denna roterar i rikt- ning mot nämnda parts som stödyta för trämaterialet fun- gerande sida (13), och att länkkedjan (14) är med sin som stöd för materialet fungerande part anordnad att röra sig i riktning mot skruvspiralen (2) med en hastighet svarande mot sknnßmfirakam av dess rotationshastighet och stigning bestämda matningshastighet för inmatning av trämaterial som skall sönderdelas mot sönderdelningsorganet (1), varvid för drivning av varje länkkedja (14) är skruvspiralen (2) anordnad att med en eller flera delar längs sin längd sam- verkande ingripa i urtag (18) formade i resp länkkedjas länk (19) vid den mot skruvspiralen vända kantsida.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att minst tvâ parallellt sig sträckande länkkedjor (14,25) är anordnade bredvid varandra, varvid den yttre länkkedjan (25) är längre än den inre samt är vid sitt från skruvspiralen (2) vända kantparti försedd med sido- stöd (31) på företrädesvis varje länk för förhindrande av att inmatat trämaterial förskjuts i sidled från skruv- spiralen (2). _

3. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att varje länkkedja (14,25) ligger med sin stödyta något förskjutcn i skruvspiralens 9101144-7 rotationsriktning från ett med nämnda stödyta väsent- ligen parallellt diametralplan genom skruvspiralen (2).

4. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att vart och ett av urtagen (18) i varje länkkedjas länkar är försett med en klack (21) eller rulle (22) som är anordnad att samverka med en drivbana (23) som är utformad vid den eller de av skruvspiralens spiralflanker som kommer till ingrepp med en länkkedjas urtag (18) för överföring av drivkraft från skruvspiralen (2) till varje länkkedja (14).

5. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone i matnings- riktningen efter en länkkedja (14) är minst en av skruv- spiralens i matningsriktningen vända spiralflanker och företrädesvis även varje mot en dylik flank vettande spi- ralflank försedd med en eller flera klyvkilar (35,38) för lossklyvning av ett trästycke vid behov från mellan två spiralflanker befintlig och delvis genomskuren sektion av trämaterialet.

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att i anslutning till en med klyvkil (35,38) försedd spiralflank är anordnad en fjäderbelastad utstötararm (39) för utstötning av losskluvet trästycke från skruvspiralen (2).

7. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att en mot länkkedjan (14) eller -kedjorna (14,25) nedsvängbar tillhållarrulle (45) är anordnad för påverkan av inmatat material mot länk- kedjan eller -kedjorna (14,25).