SE444228B - Forfarande for bearbetning och atergivning av redarekosignaler samt anvendning av forfarandet i en marinradaranleggning - Google Patents

Description

sueeev-1 7 2 En ytterligare metod för förbättring av den optiska indikeringen vid långt avlägsna mål beskrivas 1 USA-patentet 2.472,209, pnligt fietga tänjes impulserna i indikeringssignalen för att förbättra detekterbar- heten vid långt-avlägsna mål. Vid denna lösning för optisk framställ- ning av långt avlägsna mål distorderas dock den optiska framställningen av mål i närområdet, som redan utan tidstänjning hade en tillräcklig intensitet för en riktig framställning.

Uppfinningen har därför till uppgift att ange en lösning, vid vilken detekteringen av långt avlägsna mål förbättras utan distorsion av avbildningen av närbelägna mål. Detta uppnås enligt uppfinningen genom att bredden hos utsignalerna från tröskelkretsarna för åtminsto- ne en avståndsområdesinställning ökas med ökande mälavstånd.

A Tidstänjningen av signalerna är alltså icke längre konstant utan sker avståndsberoende. Såsom signaler lämpar sig särskilt signaler som bildar en av diskreta spänningsvärden bildad spänningskurva, eller sådana som representerar ekosignalens förutbestämda amplitudvärden, " varvid ett av spänningsvärdena resp en av amplitudvärdessignalerna kaní utnyttjas för utlösning av tidstänjningen. Genom användning av tids- I tänjningen endast på förutbestämda tänjningsvärden eller amplitudvärdes signaler har man dessutom på enkelt sätt möjlighet att varje gång L optimalt utforma indikeringen på indikatorn, särskilt vid användning _ av planpolära indikatorer, med hänsyn till de givna randvillkoren. Denf vid varje tillfälle erforderliga tidstänjningen kan lämpligen styras j med hjälp av en mätare, som alltid i början av en signal eller signal~f del, som skall förlängas, förinställes på ett till det tillhörande 1 avståndet tillordnat värde.

Lösningen enligt uppfinningen kan därutöver kombineras med kända atgärder för beredning av mottagarsignalerna i och för förbättring av Û utvärderingen. Sådana åtgärder kan t ex bestå i lagring av mottaar~ _ signalerna eller de av dessa avledda signalerna, t ex i digital fram- ¿ ¿, ställning, under en första tidsperiod med utläsning under en andra W tidsperiod, som åtminstone för några avståndsomràdesinställningar är ¿ större än den första tidsperioden, eller i en ytterligare interferens~_ undertryckning, t ex genom användning av ett minne och en komparator, f som jämför de med varandra korresponderande signalerna från två på varandra följande radarsändarimpulser med varandra och endast vid överensstämmelse friger den just väntande signalen.

Föreliggande uppfinning skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar, i vilka fig 1 visar blocksenemat för ett saoaxä41+1 3 enligt uppfinningen arbetande radarsystem. Pig 2A och 23 visar den schematiska kopplingen för den digitala radar-videosignal-räknaren i systemet enligt fig 1. Fig 3 visar i form av ett diagram graden av tidstänjning såsom funktion av de avstândsberoende mätarförinställ- ningarna. Pig 4 visar en serie kurvformer, som förtydligar signal- bearbetningen och tidsberoendet, och fig 5 visar blookschemabilden för en i förhållande till fig 23 ändrad utföringsform vad beträffar indikatorregistrets hopkoppling med impulstänjningskopplingen. _ Fig 1 visar blockschemabilden för ett marint övervakningsradar- system, som är utformat enligt uppfinningen. Utsändningen av radar- pulser inledas genom en pulsgenerator 100, som samtidigt avger radar- utlösningspulser till en modulator 102 och till en digital radarvideo-1 signalräknare 116. Modulatorn alstrar den vågform som skall sändas och . kopplar den över en omvandlare 104 till en magnetron 106, som omvandlare den till pulsad mikrovågenergi. Impulsgeneratorn, modulatorn, omvand- laren och magnetronen bildar sändaren 108. Under en fërsta del av en radarpulsperiod kopplar en duplezenhet 110 sändarens mikrovågeffekt till antennen 112, medan radarekosignalerna under den återstående delen av radarpulsperioden ledes från antennen till mottagaren 114.

Naturligtvis är antennen fäst vid en ej visad fartygsmast, så att radarimpulserna kan stråla ut utan att bli lidande på grund av någon fartygspåbyggnad. Dessutom är en motor 115 inrättad för vridning av antennen. ' så snart en ufsana puls träffar pa ett föremål, v ex en; ev- ïägset fartyg 116, reflekteras en ekosignal till antennen 112, vari- från den över duplexenheten ledes till mottagaren 114. Tidsfördröj- ningen mellan utsändningen av en radarpuls och mottagningen av en till-Q hörande ekosignal är proportionell mot det tillryggalagda avståndet. Fåf motsvarande sätt kan den från en enda sändarimpuls härrörande mottagare: ingàngssignalen bestå av en följd av ekosignaler eller pulser från på “ olika avstånd befintliga föremål. I allmänhet skiljer man vid eko- _ signaler mellan sådana från intressanta mål och icke intressanta stör-if fläckar. mottagaren förstärker de återkommande signalerna och omvandlar§ dem först till en mellanfrekvens och sedan till en videosignal, som dåfif lades vidare till en digital radarvideosignalräknare 116. Denna räknare: beskrivas senare närmare i samband med fig 2A och 23. Först blir dock, Å kort sammanfattat, utsignalen från mottagaren underkastad en tröskel- Ü värdeskontroll med avseende på två diskreta signaltrösklar een sedan kontinuerligt avkänd, varvid varje avkänning hänför sig till ett fåret-j bestämt avstånd. Särskiljning av nytta- och störsignaler uppnås genom hä? z üw 41* ä» måfim. _ Mw íßfi »ihåg Û Ogräs 4 ¿p att en aktiv signalindikering endast företagas, när två eller fler av kan fyra på varandra följande avkänningar indikerar en detektering. Ut- i signalen från skjutïönster-preprocessorn erkännas likaledes och lagras.~ Dessa avkenningez-esuitae sammanfattas tm digitala era een lagras 1 ett minne, från vilket de i de önskade tidpunkterna också kan läsas ut..

Varje bit i varje adress motsvarar en avståndsoell. De senare åter ur minnet utlästa digitala orden omvandlas till två kontinuerliga pulståg.

Efter interferensundertryckningen förstöras pulsernas varaktighet såsom lineär funktion av avståndet. Det härav erhållan resultatet föras sedan till en visuell indikator 118 ooh visas i form av en PPI~indikering.

Fig ZA och 2B visar ett schematiskt blockdiagram för den digi- tala radarvideosignalkalkylatorn, där uppfinningen utföres. Be i analog form från mottagaren avgivna radarekosignalerna tillföras över led- ningen 102 till den digitala bearbetningskopplingen och kopplas till spänningskomparatorernas 124 och 126 positiva ingångar. Dessa spänninga- konparatorers negativa ingångar är över potentiometrarnas 128 och 130 A mittuttag förbundna med spänningen +V, som i varje fall är större än den möjliga toppspänningen hos signalerna på matarledningen 122. Poten- tiometrarnas notstående anslutningsändar är förbundna med jord. På detta sätt kan spänningskomparatorernas negativa anslutningsklämmor ställas in individuellt med spänningar mellan O och +V. Spänningskom~ paratorerna 124 och 126 arbetar på det sättet, att de avger en låg ut~ spänning svarande mot en logisk "0", när den positiva ingångsklämman är negativ i förhållande till den negativa ingångsklämman och att de avger en utspänning svarande mot en logisk “%", när den positiva in- gångsklämman är positiv i förhållande till den negativa ingångsklänman.A¿ överstiger därför signalen på ledningen 122 den på en spänningskompara~¶ tors negativa ingàngsklämma med hjälp av den tillhörande potentiometern -inställda spänningen, så befinner sig spänningsxomparatorns utsignal i A "1"-tillstànd. Är däremot spänningen hos signalen på ledningen 122 lägre än den på den negativa ingàngskläman inställda spänningen, så befinner sig spänningskomparatorns utgång i "O"-tillstånd. Detta slags A tröskelvärdesövervakning motsvarar en analog/digítalomvandling, hänförd Q till två diskreta spänningsnivàer. När potentiometrarna är lämpligt i inställda avger spänningskomparatorernas utgångar på ledningarna 132 och 134 en följd av digitala pulser, varvid Varje Pulå m°fflVarflf en separat radarekosignal från mottagarens videoutgång. Enedan dessutom 3 varje puls hänför sig till en separat ekomottagningstid, uppvisar varje"§ puls också ett tillordnat avstånd. Potentiometrarnas 128 och 139 in~ “ ställningar väljas företrädesvis på sådant sätt att den på spännïfifl* i: s@fo 1@s ¿ 1:11 5 . komparatorns 124 negativa ingångsklämma liggande spänningen är högre än den på spänningskomparatorns 126 negativa ingångsklämma liggande spänningen. Emedan de båda spänningskomparatorernas positiva ingångs- klämmer påverkas på samma sätt, motsvarar utsignalen på ledningen 134 en högnivåvideosignal och utsignalen pålbdningen 132 en 1ågnivåvideo~ signal. Några ekoimpulser på mottagarvideosignalen kan alltså överstiga komparatorns 126 tröskelspänning och därför omsättas till en digital puls, medan komparatorns 124 reaktionströskel icke överskrides. I varje fall uppvisar en puls på ledningen 132 en större varaktighet än den tillhörande pulsen på ledningen 134. En motivering för uppdelningen i högnivå- och lâgnivâ-videosignaler skall senare ges.

Utgången från varje spänningskomparator 124 sen 126 är förbunden med ett 3-bits skiftregister 202 resp 200, som tidsstyres av videoav- 1 frågningsklooksignalens VSR-1 framkant. VRS-1-signalens fastläggning i tiden skall senare närmare förklaras i samband med tids- och styran- ordningen 306. De i skiftregistret 200 lagrade tre avfrâgningsbitarna tillföras tillsammans med den på ledningen 132 inkommande biten till con-länkarna èo4b - 2o4g, så att när nagot par av ae fyra bitarna bildar logisk "1“, en logisk “1“ likaledes verkar på ingången till NOR-grinden 201 och avger en logisk "O" såsom aktiv signal på ledningen¿ 205. Närmare bestämt förbindes ledningen 132 med det omedelbart före- 1 gående avkänningsresultatet på ledningen 240 med hjälp av OCH-grinden 204b, med det näst sista avkänningsresultatet på ledningen 241 genom OCH-grinden 204c och med det näst näst sista avkänningsresultatet på ledningen 242 genom OCH-grinden 204d. Vidare förbindes det första omedelbart föregående avnanningsresuitatet pa ledningen' zeo men eat föregående avkänningsresultatet på ledningen 240 med hjälp av OCH- grinden 204e osv. Ledningen 132 bildar likaså den ena ingången till 0CH=grinden 204a, vars andra i_g__g påverkas med signalen PALL från tids- och styranordningen 300. När signalen PALL är en logisk "1", genomkopplas alla logiska “1"-signaler på ledningen 132 till HUR- grinden 201. Såsom resultat undertrycker alltså en logisk “1" hos PALL-signalen den ovan beskrivna “2 av 4"-avkänningsrutinen och leder i làgnivåvideo-signalen vidare (med logisk ”O” såsom aktiv signal) direktÉ till ledningen 205. När avstàndsområdesomkopplaren 302 är inställd på 1 ett avstånd av tre sjömil eller därunder, ligger PALL-signalen på logisk “1" och alla lågnivådata på ledningen 132 komer omedelbart Q till ledningen 205, Är däremot avståndsomràdesomkopplaren inställd på gfli -Je ett avstånd över tre sjömil, så måste åtminstone två av de fyra före- liggande avkänningsresultaten uppvisa värdet logisk ”1“ för att en 1 aktiv signal för den anslutna bearbetningsanordningen skall uppträda f Ä ~ e . 6 \ på ledningen 205. Med avseende på högnivå-videosignalen arbetar OCH-grindarna 206a - 206g pch NOR-grinden 203 på samma sätt som de ovan beskrivna OCH-grindarna 204s - 204g och EDR-grinden 201.

Skiftregistren 200 och 202, OCH-grindarna 204a - 204g och 206a - 206g liksom NOR-grindarna 201 och 203 bildar preprocessorn 250. Då framkanten av VSR-1-signalen matar in ett nytt avkännings- _ resultat i skiftregistren 200 och 202, står varje gång en ny uppsatt- t¿ ning ev fyra evxänningereeuiet till förfogande for utvärdering, av vilka alltid tre av avkänningsresultaten övertages ur den föregående uppsättningen. På motsvarande sätt betecknas preprocessorn 250 oftast såsom glidfönster-processor. Dess första och väsentliga uppgift bestàr~ i att undertrycka störande brussignaler. Fastän dessa kan överskrida i den tidigare beskrivna spänningströskeln, är den statistiska sannolik-el heten för ett överskridande vid "2 av 4"-evkanningerne i nog grad 2 reducerad. Den andra väsentliga uppgiften för preprocessorn framgår av ; det faktum, att varaktigheten för en avståndseell vid större avstànds-A, omràdesinställningar likaledes blir större, medan däremot sändarimpul- Å sens bredd icke ökar proportionellt, så att mer än en avkänning er» 1 fordras per avståndscell för att öka sannolikheten för màliger'änning._§ Fastän en preprocessor för en "2 av 4"-avkänning beskrivits tillsamman å med det lämpliga utföringsexemplet kan det därför vara på sin plats att; öka antalet av de avkänningsresultat som skall utvärderas i samma tid- § punkt och att förändra antalet av de för en effektiv detektering 0 erforderliga positiva avkänningsresultaten. Ändamålet med avkännings- och hâllkretsarna 136 och 138 för avstándscellerna, med serie/parallellomvandlarna 142 och 143, med dataminnesregistret 146, med minnet 148 och med parallell/serie-om~ vandlarna 150 och 152 förklaras i detalg i samma sökandes USA-patent 4.107.673, till vilket för förkortning av beskrivningen hänvisas.

Närmare bestämt är det nödvändigt att just vid marinradarsystem kunna andra avståndsomrádesinställningen. I området öppen sjö är det t ex nödvändigt att indikera mål upp till ett avstånd av 48 sjömil. När däremot en större noggrannhet är nödvändig, t ex då man skall lägga till eller vid manövrering i dimma genom en hamn, så erfordrar detta omràdesinställningar för mycket kortare avstånd, t ex för ett avstånd ev 0,25 ejomii. men de nu ekrivneefigneeen vid ett reeieiepreeeneeeieeev system är omvänt proportionell mot radaravståndsinställningen, blir ' avlänkningshastigheten vid kortare avstàndsinställningar så stor, att “ presentationsskärmen icke får tillräckligt med energi från elektron~ strdlen för att alstra en tillräcklig ljusstyrka för att övervinna on~§ 8001347-7 _ 7 givningens ljushet. Hed anledning härav inskrives motsvarane det ovan nämnda de digitaliserade radarekosignalerna med en av avstàndsinställ- ningen beroende hastighet i ett minne och utläses sedan med en av av- ständsområdesinställningen beroende konstant hastighet. Detta icke i realtid arbetande förfarande möjliggör en förbättrad ljusstyrke vid presentationen vid ogynnsamma belysningsvillkor hos omgivningen med förenklade detekteringskopplingar och videoförstärkare.

Med fortsatt hänvisning till fig 2A ledes de förbearbetade hög- och làgnivåsignalerna på ledningarna 207 och 205 över avkännings- och neine-etearna :ae een 1.35 till eerie/pai-aiieiiomvenaiarz-.a 1.43 den 1.42; Dä dessa signaler bearbetas på samma sätt i båda kopplingsenheterna, beskrivas i det följande endast kopplingen för lågnivåsignalen. Den på ledningen 205 liggande, redan förbearbetade lågnivå-videosignalen till- ,föres till den ena inverterade ingången till en 0CH@grind 208. Pâ den andra likaledes inverterade grindingången ligger klocksignalen SA-1, som dessutom tillföres till ingången K till en J-K-vippa 216. üär sig- nalen SA-1 är logisk "0“, ligger också J-Kevippans ingång på “O“, och när en detektering indikerande ”O” från preprocessorn 250 föreligger på f ledningen 205, avger 0CH~grinden 208 på ingången J en logisk "1“. ïå ° motsvarande sätt blir med nästa klookpuls VSR-0 såsom komplement till klocksignalen VSR-1 utgången Ü från J-K-vippan 216 till logisk “0“. Är däremot signalen SA-1 lika med logisk "1“, så råder också på in- gången K till J4K-vippen 216 tillståndet "1“, och över OCH-grinden 208 , erhålles tillståndet "O" på ingången J till vippen. På motsvarande sätt 3 omkopplas utgången Ö med nästa klockpuls VÉÉ-0 till tillståndet äifi. g criasinstäilningen av klocksignaien sA-1 skall senare förklaras i samband if med tids- och styranordningen 300. Dock skall här redan anmärkas, att I den tidsperiod, under vilken signalen SA-1 är lika med logisk "0", är lika med den i en avståndsoell. Då dessutom signalens VSR-1 klock- hastighet är lika med eller större än den hos signalen SA-1, kan J~K~ vippen 216 även avfrågas flera gånger per avståndscell, varvid vid varje avfrågning en positiv detektering lagras i J-K-vippan 216 för att föranleda den tillhörande avståndscellen att_indikera detektering.

Vidare åtföljes - sammanfattat - varje avfrågning av J-K-vippen 216 av ett glidfönsterläge vid preprocessorn 250, där två positiva av de totalt fyra med avkänningssignalen VSR~1 utvunna avkänningsresultaten erfordras för detebtering, varvid antages, att signalen Pill är lika med "O". Den på ledningen 205 inmatade förbearbetade lågnivâ-videosig- nalen inverkar vidare på den inverterade ingången till en ELLER~grind 224. Sker däremot endast en avkänningsawfrágning per avetåndscell och åßeflfiåflef-v , 8 H är det icke nödvändigt att kvarhålla avkänningsresultatet på utgången Ü från J-K-vippen 216 för den inverterade ingången till ELLER-grinden 224, så inrättas en andra direkt förbindeleeväg från ledningen 205 till serie/paraneiionvanainren 142. utgången :från sim-grinden 224 'dr far- bunaen ned ingången :in a-bies-skiffregistret 232, som likaledes puls- styres av signalen SA-1. Skiftregistret 232 arbetar såsom serie~paral- lellomvandlare, in i vilken bitar från utgången från ELLER-grinden 224 matas in med klockfrekvens efter varandra, vilka sedan står till för- fogande parallellt för dataminnesregistret 146. Såsom fig 2A vidare visar är en Ûüähgrind 2ïG med inverterade ingångar, en J-K-vippa 218, en ELLER-grind 228 med inverterade ingångar och ett skiftregister 236 förbundna med varandra på samma sätt som de redan beskrivna anordning~ arna 208, 216, 224 och 232. Skillnaden i arbetssätt uppkommer genom datainmatning med klocksignalen SA-O, som är inverterad i förhållande till klocksignalen SA-1. När därför data avkännes och lagras i J-K- vippan 216, återställes J-Kèvippan 218, och när data avkännes och laga ras i J-K-vippan 218, återställes J-Kèvippan 216. Data för på varandra följande avstàndsceller laddas därför omväxlande in i skiftregistren 232 och 236. Följaktligen laddas under två pulsperioder av klocksignale: SA (totalt 2 gånger “1“ och 2 gånger "0") data för fyra avståndsceller in i kombinationen av de båda skiftregistren 232 och 236. Likaså laddas under samma tidsperiod fyra högniva-data in i serielparallellomvand- laren 143.

Parallellutgångarna från serie/parallellemvandlarna 142 och 143 är förbundna med det åtta bitar omfattande dataminnesregistret íåë i fig 2B. Detta dataminnesregister pulsstyres av signalen SB-O, vars fast- läggande i tiden skall förklaras i detalj i samband med tids- och styr«f anordningen 300. I detta sammanhang är endast v'“tigt att signalens Ä SB-O klockfrekvens är hälften så stor som signalens SA-O. Så snart där-1 för fyra bitar pulsinmatas i serie/parallell-omvandlaren 142 samtidigt 2 med fyra bitar, som pulsinmatas i serie/parallellomvandlaren 143. in- A matas kombinationen av åtta bitar eller avstàndsceller i det åtta bitarf omfattande dataminnesregistret 146. Det så bildade àttabitarsordet är 2 därför sammansatt av fyra bitar av lägsta signifikans motsvarande de fyra högnivå-avstàndscellerna och fyra bitar av högsta signifikans motsvarande de fyra lågnivà-avståndsoellerna. , De i dataminnesregistret iåö inmatade åttabitarserden inskriven ' i minnet 148 med de över ledningen av ADDR av tids- och styranordninges: 300 till förfogande ställda sekventiella adresserna. Så snart varge g åttabitarsord inskrívits i minnet stegas minnesadressräknaren 363. Eee i somisav-v 9 hastighet, med vilken orden skrives in i minnet, skall likaledes gi beskrivas senare i samband med tids- och styranordningen 300. Antalet Éï avstândsceller eller bitar för en period av den sända radarpulsen ellerlš d ett svep uppgår maximalt till 256. Då dessutom högnivå- och lågnivà- d videosignalerna särskiljes, ombesörjer minnet 148 lagring av S12 bitar i 64 adresserbara àttabitarsord.

Minnet kan bestå av ett flertal i kaskad kopplade separata minnen med direkt access (RAM-minne), såsom t ex Texas Instrument 748189 16x4 snabbminne, eller av-minnen med högre minnestäthet såsom e _ Nr Cl ä" á dt' P O» t 2509 6'r9. aven skiftregister ka- *rvä-das såsom minne.

Under en skriv.äsee l orden i sanna ordningsföljd, med vilken*f de skrivits in, men med en av avståndsinställningen oberoende hastig~ het. Minnesadressräknaren 308 ökas stegvis för varje adress. vid kor» tare avständsområdesinställningar är läshastigheten väsentligt lägre an errivnaetigheten, så att den insA-patentet 4.107.673 beskrivna förbättrade visuella indikatorn åstadkommas. För varje utläst ord överföras de lågnivå-videosignalerna framställande fyra bitarna till parallell/serieomvandlaren 152. Var och en av dessa omvandlare upy- visar en "1 av 4"-väljare, som beroende på den logiska signalen SCON utväljer de av minnet 148 varje gång till förfogande ställda fyra bitarna efter varandra med en hastighet, som är fyra gånger så stor som läshastigheten hos minnet 148 med hjälp av adressignalerna ADDR. I Likaså skulle dessa omvandlare kunna uppvisa fyra-bitars skiftregister.»§ Utgångarna från parallell/serie-omvandlarna avger därmed kontinuerliga lÜ binära kurvformer. V ¿ Preprooessorns 250 uppgift består såsom redan tidigare beskrivitaš i brusundertryckning under en svepperiod genom kontroll av två positiva å avkänningsresultat inom de fyra ett glidfönster bildande fyra avfråg- il ningsresultaten. Däremot âsyftar ínterferensundertryckningsminnet 160 en brus- eller interferensundertryckning genom jämförelse av varje av- ståndscell inom ett svep med motsvarande avståndscell från föregående É svep. Utgående från den relativt ringa sannolikheten att ett slumpartat Å brus skall uppträda i samma avståndsoell för två på varandra följande f svep, förbindes lågnivâutsignalen från parallell/serie-omvandlaren 150 på ledningen 156 med den en radarsvepperiod tidsfördröjda signalen i 'AND-grinden 159. För att därför erhålla en signal logisk ”O” på led- __ ningen 152 såsom angivelse för en ekosignal måste en avståndseells badat? signaler, nämligen den på ledningen 156 och den föregående utsända i pulsen på ledningen 158 antaga tillståndet *1“. Interferensundertryck~ ningeminnet 160 omfattar företrädesvis ett 256x1 minne sed direkt i eboman-»r 10 å åtkomst såsom t ex Fairchild 93410, eller ett skiftregister. Vid ett RAM-minne adresseras bitarna i interferensundertryckningsminnet med hjälp av signalen ADDRM, som korresponderar med den från parallell/ serie-omvandlaren 150 utmatade avståndscellen. Under den första fasen av ADDRH-klockpulsen avges adressens bitinnehåll till NÅHD-grinden 159 för jämförelse med den aktuella motsvarande avståndscellen. Under den närmast efterföljande andra fasen av ADDBEM-klockpulsen skrivas den korresponderande avståndscellens aktuella bit på ledningen 156 in i interferensundertryckningsminnet. Adressen förblir alltså densamma i båda faserna. Vid ett skiftregister avger signalen ADDRM en sådan klooksignal, att interferensnndertryckningsminnet åstadkommer en tids- fördröjning motsvarande ett svep eller en period av en radarpuls. För det fall att interferensundertryckningsomkopplaren 304 befinner sig i FRÅN-läge, hålles ledningen 158 från tids- och styranordningen 300 i signaltillstándet "i" över ledningen IR DISABLE. Interferensundertryck- ningen inverkar visserligen endast på lågnivå-videosignalen, nen ever utgången från ELLER-grinden 163 med inverterade ingångar friges även högnivå-videosignalen på ledningen 154.

Den nedan beskrivna impulständningskopplingen 198 av nytt slag startas genom det samtidiga uppträdandet av en signal "1“ på ledningen 156 och på utgången från interferensundertryckningsminnet på ledningen 158, vilka tillsammans indikerar en ekosignal. Dessa båda "1"-tillstånd på HAND-grinden 159 åstadkommer signalen "O" på ledningen 162, vilket leder till en signal “1" på ledningen 164 på utgången från aLLsa~grinea1 163 med inrerterade ingångar. Ledningen 164 är förbunden med utregistre' 174 för presentation. Följaktligen meddelas närvaro av ett mål i den visuella indikatorns 118 lågnivå-videoområde på ledningen 175 från ut- _ gången Ü som befinner sig i tillståndet "0“. Det däremot svarande till- ståndet "1" på ledningen 178 vid utgången Ü övervakas med hiëln av framkanten genom J-É-vippen 180. Närmare bestämt är ingångarna J och E förbundna med varandra, så att JJK-vippen arbetar såsom en D-vippe. Här; ingen aktiv signal föreligger, avger ledningen 178 signalen "O" till 5 HAND-grinden 184, och ledningen 182 leder signalen "1”. övergår dock ledningen 178 till signaltillståndet "1“ och därmed indikerar, att en 9} ekosignal föreligger, så bibehåller ledningen 182 sitt signaltillstdnd 5 "1", och ledningen 186 övergår till signaltillståndet "O". vid den ' efterföljande klockimpnlsen för J-Élvippan 180 antager utgången 5 signaltillstàndet ”0”, så att ledningen 186 på utgången från Hann- grinden 184 återvänder till signaltillstàndet “1“. Det så npäflååfifi kopplingsresultatet är det för en traditionell franksntdetektor. Eon ,_1 eaeaeâdeè tredje ingången till HAND-grinden 184 bildas av impulstänjningsled- ningen 187, ed ett inpuletdnjnlngekepplingen dere pa net eeerfee, nar,g den redan är verksam. Över signalledningen PS DISABLE från tids- och etyranerdningen zoo kan J-íëvdppnn 180 nallen 1 återställa tillstànd, så att framkantdetakteringen förhindras och impulstänjningen blockeras Så snart framkanten av en ekosignal detekterate, vilket indi- keras genom en negativ impuls på ledningen 186, avlöper två förlopp samtidigt. Först åstadkommer nästa klockpuls på utgången Q från J-ï- vippan 190 övergång till signaltillståndet "O", då ingången J till denna vippa är fast inställd med signalen "O" och då ledningen 186 är förbunden med ingången.ï. Signaltillstândet "O" inverkar över ledningení 187 på de inverterade ingångarna till ELLER-grindarna 170 och 163 och föranleder därmed förlängningen av en aktiv signal för den visuella indikatorn såväl vad beträffar högnivà- som också lågnivå-videosignalerš na och detta också när ekosignalen på ledningarna 168 och 162 redan åter är försvunnen. Den beskrivna impulstänjningen fortsätter till dess J-K¥vippan 190 över ledningen 182 återställes av räknaren 194.

Det andra av den negativa impulsen på ledningen 186 utlösta förloppet består i laddning av räknaren 194 med data, som representerar avståndet; Dessa data avger minnesadressräknaren (MAC) 308 till stiften A ~ D i räknaren 194. Minnesadressen består av sex bitar nämligen A0 - A5 för de 64 minnesavsnitten i minnet 148 såsom redan beskrivits. Hed varje laddningspuls laddas komplementet till de fyra mest signifikanta bitarna in i räknaren 194, varvid komplementet erhålles genom inver- I tering av de enskilda bitarna med hjälp av ínverterarna 306 - BÜ9. Ed ,: dataadressen är proportionell mot avståndet men å andra sidan adressensg nenplenent leddes, är följaktligen det in 1 ranneren inledande verde: desto mindre 'l större avståndet äre Ju större därför avståndet är desto längre varar därför räkningen fram till spill. rig 3 viser ett diagram, een aekadllggdr graden ev inpnleednde ning som funktion av avståndet. Abscissan bildas av minnesadressräk- narens inverterade bitar A5 - A2. De vid varje tillfälle tillhörande avstàndscellerna anges inom parentes. Ordinatan bildas av antalet av- 4 stàndsceller eller läsklockpulser RDCLK, innan spill inträder. Så t ex : avger minnesadressräknarens bitar A5 - A2 i området mellan avstånda~ 1 cellerna 128 och 143 det binära värdet 1000, vilket inverterat leder till värdet 9111, såsom visas på abscissane Upptäcker J-Zšvippan 133 en framkant i området för avstândscellerna 128 - 143. då lfifififiß dëf binära värdet 0111 in i räknaren 194. Såsom ordinatan anger uppnår räknaren 1§4 värdet 1111 åtta RD8LK~Pulser senare och alstrar det sïi7?fl 8le0š|%Ée7 d1~7's j 12 som över inverterarna 195 och 196 och ELLER-grinden 197 med inver- terade ingångar återställer Jéílvippan 190. terställningen avslutar impulstänjningen genom att framtvinga signaltillståndet ”1” på ut- _gången Q. Radarutlösningspulsen RT på den andra inverterade ingången till ELLER-grinden 197 säkerställer, att ingen inpuisfanjning äger mn i början av en radarsvepperiod. Anslutningarna T och P p räknaren 194 friger räkneförloppet och överföringen.

I drift detekterar impulstänjningskopplingen 198 framkanten hos en en detektering i lågnivå-videosígnalen representerande puls och tänjer denna puls och den tillhörande högnivå-pulsen proportionellt såsom lineär funktion av avståndet. Det är därvid viktigt att anmärka, att impulstänjningskopplingen startas av framkanten av en puls, så att varaktigheten av den indikerade signalpulsen pàledningen 176 eller 175 icke ändras utöver den indikerade varaktigheten av tänjningen. Högnivå- och lågnivà~videosignalerna summeras i den visuella indikatorn 115 och tillföras till en ej visad videoförstärkare, sen för mcdnlation av strålintensiteten är förbunden med en ej heller visad katod i ett ej visat katodstrålerör. Högnivå- och lågnivå-videosignalerna möjliggör en målbestämning på en ?Pï genom överstrykning med två intensitets~ nivåer, nämligen med lågnivå- liksom med lágnivå- och högnivå~signalen utöver omgivningsnivàn, om ingen detektering föreligger. Eed de av tids~ och styranordningen över presentationsregistret 174 till den visuella indikatorn 118 avgivna impulserna SWG utlöses alstringen av avlänkningsvågformen i början av varje svepperiod.

Fig 5 visar en annan utföringsïorm av kopplingen mellan presen- tationsregistret 174 och impulstänjningskopplingen 198 i fig 2B. Såsom ~ redan beskrivits med hänvisning till tig 23 bildar làgnivå- och hög- nivå-videosignalerna ingàngssignaler för presentationsregistret 174 på ledningarna 164 och 172, och fièutgångarna är kopplade till den visuella indikatorn. I fig 5 är de tillhörande Q-utgångarna förbundna för start av impulstänjningen. En från tids- och styrancrdningen 300 eller làgnivå-videosignalen på ledningen 178 skall förbindas med in- pulstänjningskopplingen 198. Användning av lågnivá-videcsignalen för utlösning av impulstänjningen kan vara lämplig i normaldrift; långt bort Belägna mål, som för tillräcklig visuell detektering kräver en tänjning, kan icke överskrida den höga reakticnströskeln. Omvänt kan med en väljare 181, som möjliggör ett urval bland de båda videcniváernaâ avgiven styrsignal VLS avgör, om högnivå-videosignalen på ledningen 17%: det vara lämpligt att fatta impulstänjningskopplingen med hjäly av nögwíf nivå~videoaignalen, varvid signaler aan detekteras i làgnivåearådeï mami 89013Ä?*7 13 ej 1 högnivåomráaet :exe tänjes. En sådan anordning möjliggar h§3n1ng av mottagarkänsligheten till ett värde, vid vilket mottagarbruset kan ¿ ses på den visuella indikatorn utan att indikatorpresentationen dís- :F torderas genom tänjning av bruset. Signalen VIS kan fastläggss gensn inställningsomkopplaren 302 för avständsområdesinställningen, t ex högnivå-utlösning för avståndsområdesinställningen 12 sjömil och korta» re med làgnivà-detektering för de större avstånden. Dessutom kan sig- nalen VLS fastläggas genom en ej visad omkopplare på tids- øch styr- anordningen 300. »K 1 t vià et. ns*inraàar= , _ 1 rt 1 avståndsområdesinställningar. vid àet lämp-_ E: liga utföringsexemplet kan nio sådana inställningar utväljas med av- 0” ståndsømrådesifiställningsomkopplaren 302, vilken såsom i fig 23 visas är sammankopplad med tids-_óch styranordningen 300. I tabell I är de ytterligare avståndsområdesinställningarna angivna.

A Eabell I Avstàndsinställ~ Ungefärlig Tidskoeffi- Antal av- ning (sjömil) signallöptid cienter ståndsceller _ (/u sek) N M K 0,25 3.08 1 2 ~48 85 0.5 ' 6.17 1 2 - 24- 170 0.75 9.26 1 2 16 256 1.5 18.52 1 4 16 256 3 37.04 1 3 16 âšö 6 _ 74.07 8 2 32 256 12 148.15 8 4 32 256 äå 296.30 E 8 32 256 48 592.53 8 16 32 23% Åvståndsområåescmkøpplarên 302 aâresserar ett Styr~EROK (sj visat), man ingår i tiâs~ och styranordningen 3000 Utgàngarna från PRGE bildar statiska styrleâningar, sem fastställer många Qriítsparnmëtraw 3 nsdwv~ mäta Enn -éljänåe beskrivningen hänför sig till det lämpliga ni» föringsexemplet och mctsvaranåe de olika använáningsfnllen kan TROE~ minnet programmeras på olika sätt och därmed avge nlika drif:spnrn« mëtrar. ïäfmare bestämt skall därvid följanåe beaktas: 1; Sàsøm reåan tíäígaïe förklarats antar ladningen nvstånfisonrådesinställningen tre sjëmil nen därunåer Get lcgicnn k:;ï~ ståndet "1" och bløckerar därmed funktionen has preproccnscrn normalt enäast avger mottagna ekodata till svkännin¿s~ sin hål m _. W; kr. N35 ”zsoo1s47-7 14k 736 resp 138, när åtminstone två av iyra avkänningsresultat visar ett positivt resultat. 2. vid avståndsinställningen sex sjönil och därunder är impuls- ltänjningskopplingen 198 blockerad av signalen PS DISABLE, i det J-E? vippan 180 återställes och därmed förhindrar detektering av en fram- kant, som i annat fall skulle utlösa impulstänjning. 3. Impulstänjningen kan likaså blookeras för hand genom samma signal PS DISABLE, i det impulstänjningsomkopplaren 505 ställas i FRÅN-läge. _ 4. Inter-erensnndertryokningsminnet 160 kan blockeras med hjälp av styrsignaien In omsatta, t ex för koneroliänaamai, 1 ae: 1næer~ ferensundertryckningsomkopplaren 304 ställes i FRÅN-läge.

Med fortsatt hänvisning till fig ZA och 23 skall nedan tids~ funktionerna hos tids- och styranordningen 300 förklaras i samband med fig 4 och tabell I. Såsom redan tidigare angivits sker bearbetningen av ingángssignalerna på ledningen i22 med hjälp av den digitala radar- viacosignai-raknaren 116 fran till lagring 1 minnet 146 1 realtid.

Inom en utsänd radarpulsperiod bestämmes därför varaktigheten för skrivcykeln sådan den anges i figurerna 4E och 4G av kurvtågen för dfrigivningssignalen, av signallöptiden för det längsta avståndet vid en förutbestämd avståndsområdesinställning. Då t ex signallöptiden förï avståndet 12 sjömil uppgår till 148,15/u sek inskrives ekoutvärderinü-¿ arna under denna tidsperiod i minnet 146, när avståndsområdet är in» ställt för 12 sjömil. Analogt gäller för de övriga avstândsområdena.

Så uppgår för 24 sjömil signallöptiden till 296,3/u sek, och skönt- värderingarna skrives därför under denna tidsperiod in i minnet 146, när avståndsområdet är inställt för 24 sjömil. Allmänt är därför var- aktigheten för skrivevklen iör varje avståndsinställning angiven i V tabell I som den approximativa signallöptiden. Under en skrivcykel, som lika väl också kan betecknas såsom avkänningscykel, avger tids~ sen eeyranoraningen 3oo signalen vsa-1 till skiferegiseren zoo och 2o2;f signalerna SA-1 och SA-0 till avkännings- och hàllkretsarna 136 och 138 liksom till serie/parallell-omvandlarna 142 och 143, signalen SB~GÄš för dataminnesregistret 146 och signalen ADDR för minnet 148. Skriv- cykeln börjar med radarutlösningsimpulsen sådan den visas i fig es. vid det lämpliga utföringsexemplet uppgår sändarpulsföljdefrekvensen (ERF) till %0GO Es för avstàndsområdesinställningen 6 sjömil och där- över. vid inställningar för avstånd under 6 sjönil uppgår inpnlsföljdsff frekvensen till 2000 Hz.

All tidsinställning avledes från en enda kvartsstyrd klack» ;*¿fTÉT______fff:fiI§IIIn_I-Q--IIIIIIIIIIIIIIIIIII a1ea§e1aa> 0* lie àoo1s47-7 15 oscillator 301, vars frekvens bestämmas av antalet avståndsceller som skall lagras vid områdesinställningsn 0,75 sjömil. Vid en signal- löptid av tillnärmelsevie 9,26/usek, såsom tabell I anger, och en upp- ~ lösning av 256 lagrade avståndsceller per videonivå användes en klock- i frekvens, som i detta fall är lika med klockfrekvensen hos signalen VSR-1, av 27,6481 MHz. Vid en dylik frekvens av 27,6481 Efiz som den högsta klockfrekvensen hos signalen USB-1 och löptider på 3,08 och 6,17/usek för avståndsområdena 0,25 och 0,5 sjömil erhålles vid de motsvarande områdesinställningarna endast 85 och 170 avkänningar eller avståndscellev. Naturligtvis skulle vid en snabbare klookfrekvens även v 256 avst.ndseeller kunna inrättas såsom minne för denna omrâdesinställ~L ning. Dock skulle en snabbare klockfrekvens försvåra konstruktionen av Q kopplingen för den digitala videosignalräknaren och medföra ytterligarev onödiga kostnader. Därför lagras för avstàndsinställningarna 0,75 sjö- ï mil och däröver 256 högnivå- och 256 lågnivåavståndsceller i minnet 148, och därmed fyllas de 64 adresserbara åttabitarsorden fullständigt.f Vid områdesinställníngarna för 0,25 och 0,5 sjömil användes dock endast; 22 och 43 av åtta-bitarsorden.

Klookfrekvensen för signalen VSR-1 bestämmas för alla avstânds- 1 områdesinställningar genom division av oscillatorns 301 grundfrekvens CLOCK med N, varvid N anges i tabell I. Så t ex är vid avstándsomràdes~É inställningen 48 sjömil signalens VSR-1'klockfrekvens tillnärmelsevis 27,6481 : 8 = 3,456 Ms, så att vid avkänningscykeln 592,59/usek totalt 2048 avkänningar eller 8 avkänningar för var och en av de 256 avstàndscellerna-företagas. vid avståndsområdesinställningen för 12 sjömil uppgår signalens VSR-1 klockfrekvens till approximativt 3,456 MHz, så att i avkänningscykeln_148,15/usek totalt 512 avkänningarš eller två avkänningar för var och en av de_255 avståndscellerna kan företagas. . 0 5 vid det iampiiga usfsringsexempiee bestämmas kiecrfrervenaen för signalen SA-1 och den därur utvunna inverterade signalen SA-O genom division av klockfrekvensen för signalen VSR-1 med M, varvid H likaledes har angivits i tabell I för varje områdesinställning. Vid användning på exemplen i föregående stycke erhålles för signalen Sa-1 vid områdesinställningarna för 48 och 12 sjömil klookfrekvensen 216 och 432 kHz. Såsom redan tidigare nämnts svarar tidsperioden för en _. :flfi avståndscell mot signalernas SA~1 eller SA-0 tals- ell r sansvarahtig- I het. Då lågnivåavkänningarna av J-K-vipporna 216 och 118 utföres vid motsatta faslägen av signalen SA, företar avkännings- och hàllkreisen , 136 under två klockperioder av signalen SA totalt fyra ldgnivå-avhan« L 8001347-7 i¿ svoeeefiee 16 ningar. Under de båda lika klookperioderna av signalen SA företar avkännings- och hållkretsen'138 fyra högnivå-avkänningar. Klock- frekvensen hos signalen SB-0 som varje gång överiör fyra bitar av lågnivå- och högnivå-videosignalerna till dataminnesregistret 146, bestämmas därför genom division av klockfrekvensen för signalen SA med 2. För områdesinställningarna 48 och 12 sjömil såsom redan valda exempel följer därav för signalen SB-0 klockfrekvenserna 108 och 216 kHz. Under en skrivcykel tillföras adresserna över ledningarna ADDR :rd samma klockfrekvens som hos signalen SB-0 till minnet 148.

För avstàndsområdesinställningarna 0,75 sjömil och däröver bøsâämree varaktigheten av läsecykeln, sådan den framställes av läs- frisläppningskurvorna i fig 4F och 4H av den tid, som erfordras för att bearbeta 256 avståndsceller med en klookfrekvens, som är lika med 1/K av oscillatorns 301 grundklbckfrekvens CLOCK, varvid K åter anges i tabell I. För avständsområdesinställningar mellan 0,75 och 3 sjömil är klockfrekvensen för signalerna RDCLKL0 och RDCL -1 tillnärmelsevis lika med 27,6481 : 16 = 1,728 MHz och för avstàndsområdesinställningar mellan 6 och 48 sjömil uppgår klockfrekvensen approximativt till 27,6481 : 32 = 864 kHz. Emedan svepfrekvensen för avstàndsomràdese inställningen 3 sjömil och därunder med 2000 Ha är dubbelt så stor som avlänkningsfrekvensen för de större avståndsområdesinställningarna med 1000 Hz, är signalens RDCLK klockfrekvens för de större avståndsomràdes~ U inställningarna hälften så stor som den för områdesinställningarna mellan 0,75 och 3 sjömil, så att den visuella indikatorn överfares med samma intensitet. Däremot är signalens RDCLK klookfrekvens proportio- nellt reducerad för avstàndsområdesinställningarna'0,25 och 0,5 sjömil, då härvid endast 85 resp 170 avståndsceller presenteras. För de båda avstàndsemrådesgrnpperna från 0,75 till 3 sjömil och från 6 till 48 sjömil har man vid 256 avståndsceller som skall bearbetas med signalens RDCLK klockfrekvens läsecykler som skall bearbetas med signalens RDCLK klookfrekvens läsecykler om tillnärmelsevis“148,15 och 296,3/usek var- aktighet. Därav följer, att den klockfrekvens, med vilken avstànds~ cellerna utmatas ur parallell/serie-omvandlarna 150 och 152 med sig» nalen SCON, måste vara densamma som signalens RDCLK. Vidare följer att klockfrekvensen för avståndseellernas utlösning ur interferensunder- tryckningsminnet 160 likaså måste vara densamma som signalens RDCLK, så att de med varandra korresponderande avståndsoellerna för tvâ på varandra följande avlänkningsstràlar skall kunna jämföras med varandra.

Då vidare varje ur minnet 148 utläst ord omfattar fyra bitar av näg- nivå- och av làgnivåvideosignaler, måste adresserna tillföras till 1 .8001347-7 minnet 148 över ledningen ADDR under en läsecykel med en repetitione- frekvens lika med 1/4 av signalens RDCLK repetitionsfrekvens.

Såsom en jämförelse av fig 4? med fig4 E och av fig 43 med fig 4G visar, börjar läsecykeln alltid med skrivcykelns avslutning.

Därvid synes det nödvändigt att hänvisa till att högnivå- och lågnivå- videodata endast under läsecykeln ledes vidare över ledningarna 176 oc 175 till den visuella indikatorn 118. Dessutom utlöses avlänknings- stràlen i den visuella indikatorn, t ex i form av en PPI-indikator, med hjälp av signalen SWG på ledningen 177 alltid med en läsecykels örjan. Varaktigneten mellan läsecykelns slut och nästa radarutlös- ningsimpuls kan omskrivas såsom väntecykel, under vilken varken en videomottagningssignal från den digitala radarvideosignalräknaren 116g bearbetas eller en videoutsignal ledes vidare till den visuella indikatorn 118. _ Fig 43 visar t ex tidsförloppet för en mottagarvideosignal såsom insignal för den digitala radarvideosignalräknaren 116, sådan den kan uppträda på ledningen 122. Spetsarna 3201- 327 kepresenterar ekosignaler från olika mål innanför det av radarantennen avsökta om- rådet. De på spänningskomparatorernas 124 och 126 i fig 2 negativa anslutningsklämmor liggande spänningarna är inritade i fig 43 såsom övre och undre tröskel. Fig 40 och 4D visar tidsförloppet för till» g hörande signaler på ledningarna'ß2 och 134 i fig 2A såsom funktion av¿ de 1 f1g 43 inrifaae erösklarna. nsrv1a framgår, att 1mpu1serna 1 1 kurvan enligt fig 4G är bredare än de korresponderande impulserna enligt fig 4D, emedan videomottagarsignalen enligt fig 43 varje gång överskrider den lägre tröskeln för en längre tidsperiod än den högre liggande tröskeln. Vidare framgår att spetsen 324 visserligen över- skrider den undre tröskeln een därmed iranträder såsom impuls i knrvanï 1 f1g 40 men ieke 1 kurvan 1 rig 4n. sa lange 1mpu1sten¿n1ngexopp11n@a 198 icke är blockerad, verkar alla spetsar eller pulser såsom utlös- A ningspulser för pulstänjningen. Vid utföringsformen enligt fig 5 med högnivâ-signalens utlösning av pulstänjningskopplingen i beroende av signalen på ledningen VIS skulle spetsen 324 icke medföra någon puls-Å tänjning. Fastän kurvan enligt fig 43 icke är ritad skalriktigt, skull varaktigheten hos spetsarna 320 - 323 av två skäl icke förlängas av pulstänjningskopplingen 198. För det första uppvisar spetsarna 320 - 2 en relativt lång varaktighet såsen är att vänta :ör relativt starka f ekosignaler från mål i närheten. För det andra skulle graden av pnls~¿ tänjning, som skall medräknas från pulsernas framkant på grund av nära heten 1111 malen - se f1g 3 - endast omfatta ett re1st1væ iifee enzeej CS'

Claims (1)

1. 0 _-_ï~ iaoo1347¿7A efš .i e- x 'h We 18 avståndsceller. Till följd härav skulle pulstänjningesignalen på ledningen 187 i tig 2B försvinna före högnivå- och lågnívå-màlre- presentetionerna på ledningarna 168 och 162. Däremot skulle de kortare pulserna, särskilt de i högnivå-videosígnalen, som svarar mot spet- sarna 325 - 327 förlängas av pulstänjningskoppliogen 198. Även i detta fall är tänjningsgraden såsom fig 3 visar beroende av målavståndet. Utgående från de beskrivna utföringsformerna av uppfinningen är en rad modifikationer och ändringar möjliga utan avvikelse från den egentliga uppfinningstanken. Uppfinningen är därför icke begränsad till de beskrivna utföringsexeoplen utan âess omfattning fransar endast av innehållet i följande patentkrav. P a t e n t k r a v : _ 1. Förfarande för bearbetning och återgivning av radarekosignaler i en radar- anläggning, som kan ställas in pâ olika avstàndsområden, varvid radarekosignalernas signalspänningar före atergivningen matas genom tröskelkretsar i radaranläggningen, och ekosignalernas bredd förändras som funktion av màlavständet kännetecknat fav att bredden hos utsignalerna från tröekelkretsarna för åtminstone en avstânds- _ omradesinställning ökas med ökande màlavstànd. i ”i 2. Förfarande enligt kravet 1, kännetecknat av att utsignalerna från tröskelkretsarna ges formen av en av diškreta spänningsvärden sammansatt spän-í ningskurva, och att breddningen aktiveras för åtminstone en del av dessa _spän- i ningsvärden. i 3. Förfarende enligt kravet 2, kännetecknat av att breddningen aktiveras för endast ett av spänníngsvärdena. Iz. Förferande enligt kravet 1, kännetecknar! av att utsignelerna från tröskelkretsarna alltid representerar ett av åtminstone tvâ olika .emplitudvärden av ekot, och att breddningen av åtminstone en del av dessa signaler utlöses av signalerna representerande ett av amplitudvärdena. V _ S. Förfarande enligt kravet å, kännt-tecknat av att breddningen utlöses av de signaleo som representerar det lägsta amplitudvärdet. 6. Förfarande enligt något av kraven 'l till 5, kärmetecknat av attbredd- ningen av signalerna eller en del av dessa styrs av en räknare (1910. 7. Förfarande enligt kravet 6, kännetecknat av att räknar-en (1910 i börian av en signal-heller signaldel som ska breddas förlnställs på ett mot det tillhörande avståndet svarande värde. 8. Förïoronde enligt något av föregående krav, kämveteckriat av ett sig- nalerna från tröskelkretsarna matas genom en störningeundertryckningsanordoiog före breddnlngen. s r šëášgäf Ä .¿%.W¿, _ïï$er _V80Û1347-7 i ^ 19 el! minne (108) och därefter äter utläsas, varvid tidrymden för utläsningen för åtminstone en del av avständsomràdesinställningarna görs större än tidrymden för motsvarande inmatning. J' 12. F örfarande eniigt något av kraven 1 till 1D, kännetecknat av att för varje utsänd radarpuls ekosignalerna först matas in i ett minne och därefter äter utläsas, varvid tidrymden för utläsningen för åtminstone en del av avistânds- omràdesinställningarna görs större än tidryrnden för motsvarande inmatning. 13. F örfarande enligt nagot av kraven 9 till 12, kännetecknat av att lagringen sker digitalt. 16. iförfarande eniigt kravet 13, kännetecicnat av att de iagracie digitaia signalerna efter utläsningen omvandlas till de för vidarebearbetningen erforderliga signalerna. 15. F örfarande enligt kravet 14, kännetecknat av att omvandlingen utförs med kretsar, som innefattar en parallell/serieomvandlare (t ex 159), 16. F örfarande enligt nagot av föregående krav, kännetecknat av att de bearbetade ekosignalerna återges på en planpolär indikator (118). 17. Användning i en marinradaranläggning av förfarandet enligt kravet “i för bearbetning och återgivning av radarekosignaler, där radaranläggningen kan ställas in pä olika avståndsomràden, varvid radarekosignalernas signalspänningar före àtergivningen matas genom tröskelkretsar i radaranläggningen, och bredden hos utsignalerna 'från tröskelkretsarna för åtminstone en avstàndsomrâdesinstäilning ökas med ökande malavstand.