SE448334B - Krets for reglerbar olinjer behandling av videosignaler - Google Patents

Description

=448e554r-»H v ö de"_krominanskomposanten uppträder. Den övre gränsfrekvensen hos- “dessa filter ligger under bandet som upptas av krominanssignalkompo- santen (varvid såsom ett exempel väljs ett värde något under 2 M2).

Filtret kopplar selektivt signaler under krominansbandet från kam? filtrera kfominansutgiäng till ett -kombineringsnät, i vilket rie-selek- g tivt kopplade signalerna summeras med kambehandlade eller kammade» l luminansutgångssignaler från kamfiltret, Den kombinerade signalen *inkluderar en högfrekvenskamdel (som upptar ettifrekvensband över ' filtrets'gränsfrekvens)§ från vilken krominanssignalkomposanter har avlägsnats§-och en okammad (dvs. "plan") lågfrekvensdel, i vilken 'alla luminanssignalkomnosanterna har bevarats.- 'gDet är ibland önskvärt att öka eller ge en topp åt vertikal4_ detaljinformationen för en visad bild genom att man tillbaka till , luminanssignalen ger en större mängd av vertikaldetaljsignalen än vad som erfordras för att luminanssignalen skall återställas till sin ursprnngliga_form (dvs, en Ûplan" amplitudkarakteristik). Den ï ytterligare vertikaldetaljsignalen tjänar därvid till att framhäva vertikaldetaljinformation på så sätt att bilddetaljupplösningeng ökar. Då det emellertid gäller luminanssignaler med låg nivå medför ett dylikt ökande-att icke önskvärda synliga verkningar uppträderl när brusstörningar föreligger, varvid nämnda verkningar ökas på ett lsätt som inte är önskvärt tillsammans med luminanssignalens vertikal-i detaljinformation. r' e g 'el detta fall galler också att när växelvisa linjeuppkopplings- variationer (ALSUV) förekommer i videosignalen kommer de också att rg ökaspå; ett icke önskvärt sätta. ALSUXI-o-fenomenet utgör ett slagslâg., 'nivåsignalstörning som yttrar sig i variationer hos videosignalens d osvartnivå från linje till linje, och nämnda fenomen kan exempelvis lbli följden av att_signalbehandlingssystem inte är rätt inställda i förhållande till varandra vid sändaren. ALSUV-störning är särskilt märkbar då.det gäller lågnivåvideosignaler som uppgår till ca fem procent av den maximala förväntade videosigna1amplituden,ï och nämnda störning ger upphov-till irriterande synliga verkningar på en reproducerad bild, vilka verkningar på ett inte önskvärt Sätt förstöras när vertikaldetaljerna ökas. “ gg7'“ En metod för att minska de ogynnsamma verkningarna av brus :och andra inte önskvärda delar hos en videosignal arbetar på grund-' amma ssae " _ 15 ff sval av ett_förfarandefsom kan betraktas såsom alstring av en "sig- nalkärnaÜ, varvid små amplitudütsvängningar hos signalen (inklüsive brus) avlägsnas t;ek. på det sätt som är beskrivet i den amerikanska patentskriften 5 715 477. ' iEtt fördelaktigt system-som medför att vertikaldetaljsignalen l kan erhållas i form-av en kärna och därvid inte förstör (dvs. "smetar nedW vertikaldetaljinformation} särskilt då det gäller lågnivåf detaljsignalinformation som skall återföras till luminanssignalen, är beskriven 1 deniamerigxans-ka patentskriftenïn 223 339. systemet som är beskrivet i nämnda patentskrift medger också på ett fördelá aktigt sätt ökning av_vertikaldetaljinformationen väsentligen utan datt man-får någon samtidig ökning i störande signalkomposanter,g såsom brus och väklande_linjeuppkopplingsvariationer. to 7 Ett:systemg i vilket vertikaldetaljsignaler med stor amplitudi väljs i lämplig_relation till varandra (amplitudreducerade eller dämpade) för att hindra bildrörs-"blomning", som annars skulle för- vränga eller skymma detaljinformation, är beskrivet i den ameri- _kanska patentskriften 4r2Ä5 238. lI förenlighet med metoderna som är beskrivna i de ovannämnda publikationerna anses det i.enlighet med föreliggande uppfinning vara önskvärt att åstadkomma ett organ för att reglera mängden sig- nalförstärkning och likställighet utan att signalen som skall åter- ställas kommer att påverkas, Det anses således vara önskvärt'att'o åstadkomma en signalbenandlingskrets i vilken signaler med liten amplitudë såsom signaler som skall återföras, översätts eller för-' skjuts med en given fixerad förstärkning, medan signaler med mått- lig amplitud; vilka är utsatta för ökning, och signaler med stor gamplitfid, vilka är utsatta för likställighetsbehandling, förstärks reglerbart utan att någon ändring görs i de fixerade förstärknings- _ karakteristikorna för små signalamplitudutsvängningar. g V En krets för att behandla en videosignal enligt föreliggande uppfinning inkluderar ett första_nät för att linjärt översätta eller förskjuta signalen med en första förstärkning resp. ett andra nät för.att linjärt översätta eller förskjuta signalen med en andra äförstärkning.större-än noll. Vidare ingår ett tredje nät med en. olinjär*överföringsfnnktiön ooh med uppgift att översätta eller för- t skjuta små amplituddtsvängningar hos signalen med en tredje för- t stärkning som är större än noll i ett tredje område resp. för att g 443 334j j rräïe aöversätta'eller'förskjuta måttliga amplitudutsvängningar hos sig- jnalenïmed en fjärde förstärkning som är större än den tredje för- stärkningen i ett.andra område. Ett kombineringsnät kombinerar ut- 'gångssignaler från de andra och tredje översättningsnäten på så sätt att små signalamplitudutsvängningar blir väsentligen upphävda. Sig- gdnaler från det första översättnings- eller förskjutningsnätet summe- r ras därefter med den kombinerade signalen.från kombineringsnätetl ~Enligt.ett kännetecken.hos föreliggande uppfinning översätter eller förskjuter det tredje översättnings- eller förskjutningsnätet vidare stora amplitudutsvängningar hos signalen med en förstärkning -som-är mindre än den tredje förstärkningen. Enligt ännu ett känne- tecken hos uppfinningen ingår organ för ett variera storleken hos amplitudutsvängningarna.hos"utgångssignaler~frånknmbineringsnätet utan attföverföringsfunktionen ändras för små signalamplituder.* dEnligt ännu ett känneteoken hos uppfinningen utnyttjas en i enlig- het med uppfinningens principer utformad krets i en färgtelevisions- mottagare eller ett likartat system för att översätta eller för- j_skjuta vertikalbilddetaljinformationssignaler med en olinjär över- föringsfunktion i förhållande till förutbestämda Vertikaldetaljf signalamplitudintervall,__a _ Uppfinningar kommer att beskrivas: detalj l get följande *under hänvisning till bifogade ritning; på vilken fig. l visar ett“ blooksehema över en del av en färgtelevisionsmottagare där man_utf anyttjar en förstärkningsreglerbar olinjär.signalprocessor enligt föreliggande uppfinning, fig. 2 visar en utföringsform av en enligt uppfinningen utformad olinjär signalbehandlingsanordning med regler- bar förstärkning; fig. 5 visar en kretsutformning av en del av den 'i fig.'2 visade signalbehandlaren eller ~processorn¿ och fig; 4-Tj visar amplitudöverföringsfunktioner som kommer till användning då det gäller att förstå den enligt uppfinningen angivna anordningen. d' jï ' Enligt jflg; l tillföra enkalla lo för sammansatta fargvlaec. signaler omfattande_luminans- och krominanskomposanter videosignaler _ pillefi ingång till e§c_ xamrllter l5mea xänadkonflgul-ation, såsom sett kamfilter i vilket man utnyttjar laddningskopplade organ (CCD- ¥organ)_enligt den ämerikanska patentskriftendä 096 516.

W ihuminansf och krominanskomposanterna är anordnade i videosig- nalfrekvensspektret i frekvensinterfolierad_relation till varandra. g 448 534 sf Luminanskomposanten har en förhållandevis stor bandbredd (som d¿strächer_sig från likström eller frekvensen noll till ca 4 MHz).

Luminanskomposantens övre frekvensintervall används gemensamt med ggkrominahskomposanten¿,vilken innefattar en underbärvâgssignal med amplituden 5,58fMHz.oçh är fasmodulerad med-färginformation, Kam- filtrets 15 gensvar med amplituden avsatt mot frekvensen har då det gäller luminanskamverkan ett tonpamplitudgensvar vid heltalsmultip- lar av horisontallinjeavsökningsfrekvensen (approximativt 15754-Hz) som förlöper från likström eller frekvensen noll samt amplituden'd noll vid udda multiplar av halva linjeavsökningsfrekvensen, inklu- g sive krominansunderbärvågsfrekvensen på 3,58 MHz. Kamfiltrets 15 5 gensvar med amplituden avsatt mot frekvensen då det gäller kromi- nanskamverkan har ett gensvar med toppamplitud vid udda multiplar av halva linjefrekvensen; inklusive 3,58 MHz, och amplituden noll vid heltalsmultiplar av linjefrekvensen.

-En “kammad" luminanssignal (Y) från kamfiltretsl5 luminansut- igång kopplas via ett lågpassfilter 22 till en första ingång till lett signalkombineringsnät 30, Filtret 22 är anordnat att genomsläppa alla luminanssignaler under en spärrfrekvens på ca 4 Mz och avlägs- nar därvid brus- och klockfrekvenskomposanter hos omkopplingssigna~ ler som hör samman med kamfiltrets 15 omkopplingsdríft då det gäller ett kamfilter av typen CCD, således ett laddningskopplat organ.

'En "Kammad“ krominanssignal (C) från kamfiltrets 15 krominans~ utgång matas till en krominanssignalbehandlingsenhet 64 för att alstra RQY-, BÄY- och G-Y-färgdifferenssignaler och till en ingång still ett vertiralaetaljlågpassfilcer 35.Enheten 64 inkluderar ett lämpligt filter för genomsläppning av endast de signalfrekvenser från kamfiltret l5 som unptar bandet av krominanssignalfrekvenser; Filtret_55 har en_sparrfrekvens som är ungefär 1,8 MHz och genom- släpper_selektivt'sådana~signalfrekvenser som föreligger i den kombinerade krominansutgångssignalen hos.kamfiltret 15 som ligger_ .under denna spärrfrekvens._Signalfrekvenser i detta område represen~ terar vertikaldetaljluminansinformation som saknas i den kammade 5. gluminanssignalen och som måste återforas till luminanssignalen för att vertikalupplösningfinte.skall gå förlorad i luminansinnehållet 1 en visad bild; DennaFvertixaldetaljåxerföring eller ~å:erstä11n1ng. samtgreglerad' vertikaldetaljökning och åstadhommande av likställdhet utförs på följande sätt. torg 448l534 I . _ - Q 6' . - _ _ l Vertikaldetaljsignaler från filtrets_55 utgång har en linjär överföringsfünktion och förs via en signalbana, som inkluderar ett iågpassfiieer 42, till en andra ingång till ett xombineringsnät 30; Den linjära amplitudöverföringsfunktionen för dessa signaler-är av formen som är visad i fig. 4 för både positiva (+) och negativa (-) signalpolariteter.fLågpassfiltret'42 har en spärrfrekvens som_ligger på ungefär 2 MHz. Vertikaldetaljsignaler från filtret 55 matas också till en olinjär vertikaldetaljsignalbehandlingskretsp50 som förser vertikaldetaljsignaler med olika mängder signalförstärkning inom tre förutbestämda signalamplitudinterval1§ Behandlade signaler från nätet 50 matas till en tredje ingång till kombineringsrretsen 30 där de summeras med de via filtret'Ä2 kopplade signalerna och med k den kammade luminanssignalen.

Utgångssignalen från kombineringskretsen 30 svarar mot en tåterbildad luminanskomposant hos videosignalen med den tillhörandel i vertikaldetaljinformationen återställd, varjämte nämde komposant l är reglerbart ökad och likställig, såsom kommer att beskrivas i samband med fig. 2 och TÅ Den återblldade luminanskomppsanten kopp- las efteråt till en luminanssignalbehandlingsenhet 32. En förstärkt eluminanssignal Y från enheten 32 och färgdifferenssignalerna från krominansenheten 6Ä kombineras i en matris 68 för att åstadkomma R-; B- och Gèfärgbildrepresentativa utgângssignaler. Dessa signaler kopplas därefter på lämpligt sätt till bildintensitetsregler~ eiextroder hos ett färgb11aröre7o. '_p l ' I Fig.'2 visar kretsdetaljerna i nätet som är inkopplat mellan utgången från vertikaldetaljfiltret 35 och ingången till luminans~ _signalbehandlingsenheten eller lnminansprocessorn 52 i fig. l.

Linjära detaljsignaler_från filtrets 35~ut$ång matas såsom ïingångssignaler till kretsen i fig, 2 samt kopplas till en signal- summeringspunkt vid en emitter hos en gemeneambassummeringstransis- tor 170 via filtret #2 som.inkluderar motstånden 45 och 44 och en kondensator 45 anslntna på det visade sättetl De nämnda signalerna Ä förflyttas eller förskjuts linjärt med en ampiituaöverföringsfunk- tion "A" av den i fig. 4 visade typen.e ' t _ É Detaljsignalerna_ från filtret 35 överförs med en olinjär amplitudöverförings+(förstärknings-)funktion'medelst en olinjär signalbehandlingskrets 151 som är visad i fig. 3 och som är be-e skriven i detalj i den amerikanska patentskriften H 295 160. I den Û 44s 534 7t _ it i fig¿ 3 visade kretsen matas ingångssignaler (Si) från detaljfilt- eret 55 till en basingång hos en förstärkarkrets som inkluderar en transistor Y5 och ett tillhörande återkopplingshät 80. Kort sagt åstadkommer signalbehandlingskretsen 151 en olinjär överföringsfunk- t tion med sammansatt amplitud på det_i fig. 5 visade sättet för att tillföra olika mängder signalförstärkning till signaler med ampli- t*-tnder inom-tre intervall som är betecknade I, II resp. III i enlig- lhet med en i fig. 5 visad överföringsfunktion B för både positiva ' (e) och-negativa (-X-signalpolariteter. Behandlade vertikaldetalj- tosignalera(S¿) från kretsen 151 växelströmkopplas från en utgång hos kretsen 151 via en kopplingskondensator 140. Detaljsignaler med liten amplitud, vilka återställs i intervallet eller området I, överförs av kretsen 151 med en given fixerad förstärkning som upp- '_går till apnroximativt 2:1. Små amplitudutsvängningar hos detalj- signaler med måttlig amplitud behandlas också med den givna fixera- de förstärkningen, medan toppamplitudutsvängningarna hos signa1er_ med måttlig amplitud'förstärks_med en förstärkning av ca 5:1 i .intervallet II; Toppamplitudutsvängningarna hos signaler med stor amplitud vilka utsätts för likställighet (amplitudminskning) över- _ förs i området III med en förstärkning som är mindre än den_givna tförstärkningen. Små amplitudutsvängningar hos signaler med stor amplitud behandlas med den givna fixerade förstärkningen, teh mått- liga amplitudntsvängningar förstärks på det sätt som har nämnts - ,ovan då det gäller intervallet ll. t De olinjärt behandlade signalerna från processorn 151 kopplas via ett summeringsmotstånd 142 till en basingång hos en transistort 148, där dessa signaler kombineras med detaljsignaler som är kopp- lade från utgången hos vertikaldetaljfiltret 35 (fig. 1) via ett summeringsmotstånd 155. Signalerna som kopplas via motståndet 155 ihar ooksa en linjär amplitudöverföringsfunktion av den i fig. 4 visade typen, Transistorn 148 arbetar som en inverteringsåterkopp- lingssummeringsförstärkartransistor, och transistorns 148 bas- telektrod-representerar en summeringspunkt 1 form av "virtuell jord"» *En olinjär amplitudöverföringsfunktion "C" hör samman_med sig- nalerna som uppträder vid ftransistorns l#8'kollektorutgáng, såsom? e är visat i fig. 6, Mera speciellt bestäms egenskaperna hos över-_ föringsfunktionen C och nivån.hos signaler som uppträder vid tran-e sistorns 148 kollektor av förhållandet mellan resistansvärdet hos l “via ' l fig. 7 inkluderar ílera-överföringsfunktioner_al-a4 för både posi- 4485554 _ 8~^ , motståndet 144 ooh resistansvärdet hos motståndet 142 resp. av för- hallandet mellan resistansvärdet hos motståndet 144 och resistans- värdet hos motståndet 155; Förhållandet mellan resistansvärdet hos m@tstånaet5142 ten rèsistansväraet hos motståndet 155 väljs så, att små amplitudutsvängningar hos signaler från enheten 151 efter be-4 handling i överfñringsfunktionen B (rig. 5) väsentligen upphävs av små amplitudutsvängningar hos signaler som överförs linjärt via fb »tmotståndet 155 när signaler_som kopplas via motstånden 142 och 155 ikombineras i motståndet 148. Den linjära signalöverföringslutningen i gensvarets B intervall I och den linjära överföringslutningen som hör samman med gensvaret A för signaler som kopplas via motståndet 1551 upphäversåledesvarandra Kömsesidigtei, intervallet I, varvid man erhåller en olinjär'överföringsfunktion C (fig; 6) vid transistorns 148 xoilektor. 5 5 i i i ' 1 Ett motstånd 156 som samverkar med motstånden 144 och 155 åstadkommer en förspänning för transistorns 148 kollektor. En Kon- densator 146 bildar tillsammans med motståndet 144 ett lågpass- filter 152 med en sparrfrekvens av ca 1,8 MHz. Filtret 152 för- bättrar bildupplösningen speciellt då det gäller verkningar som kan uppträda som synliga störningar längs kanten hos_ett visat diagonal- bildmönster såsom är beskrivet i detalj i den amerikanska patent- skriftenß 2523-340. i i 5 _ i Detaljsignalen som bildas vid transistorns 148 kollektor växelströmkopplas via ett motstånd 160-ooh ett reglermotstånd 165 med variabei förstärkning t111 transistorns 170 emitter, där den 5olinjärt behandlade detaljsignalen från nätet 50 summeras med den linjärt överförda signalen som kopplas via filtret 42 och med den rammade iuminansutgangssmnaien från ltamfiitret 15 (rig. 1). En läterbildad'luminanskomposant som inkluderar vertikaldetaljsignal- information uppträder vid transistorns 170 mollektorutgâng och 5 matas till luminanssignalprooessorn 52 (fig.'l).

Vertikaldetaljsignalkomposanten hos signalen som bildas vid _5 transistorns 170 kollektor har ett reglerbart amplitudöverförings- 5 gensvar VD", såsom är visat i fig. 7. Överföringsfunktionen enligt få tiva (+) och negativa (-) signalpo1ariteter_och erhålls såsom gen- svar på inreglering av_det.variabla motståndet 165 i fig; 2. För Q ._.,__._........._.._.._.-_.._...., _.. _. . _ ,. . , _-_,_,. . ,.,_.-...-....._.._._-.-..._-_~f-v----~-----~- ~ 448 3š4n fe; i* var och en av de till ett flertal uppgående överföringsfunktionerna o alstras en förutbestämd fixerad signalförstärlcriing, som i det föl- jande kommer att benämnas âterställningsförstärkningen, i.inter-I vallet I för små signalamplitudutsvängningar, medan variabla för- stärkningsmängder ges åt måttliga och stora signalamplitudutsvängf ningar vid behandling i intervallen II och III utan att det fixerade iförstärkningsöverföringsgensvaret i intervallet I ändras. *Återställningsförstärkningen som alstras i återställningsé intervallet I för lågnivåsignaler (dvs. signalamplituder som är lika med ungefär 5»% av den maximalt förväntade amplituden) är sådant att lågnivâdetaljsignaler tillsammans med brus och andra icke önsk- värda komposanter behandlas utan ökning i intervallet I. Toppampli- tuden hos vertikaldetaljsignaler med måttlig amplitud (dvs. signal- ampiituaer mellan förväntaaee5.% och no % av den maximalt fnrvanta~ de ampiifiuaem) behandlas regierbart 1 ökningsintervaiiet II, vari; genom åstadkommes en reglerbar accentuering av vertikaldetaljin- ' formationen och bildskärpan-i detta intervall. Toppamplituden hos vertikaldetaljsignaler med förhållandevis stor amplitud (dvs. mellan 40 % av den maximalt förväntade amplituden och den maximala amplituden) svarande mot sådana högkontrastbilder som exempelvis bokstäver behandlas reglerbart i intervallet III så att man regler~ bart dämpar eller likställer utsvängningarna med stor amplitnd¿ rvilka kan vara tillräckligt stora för att åstadkomma alltför stor dkontrast och fblomning" av bildröret, varvid detaljerna i bilden annars skulle förvrangas eller fördunklas. i_Det bör observeras_attïi intervallet I har lågnivåvertikal- ïdetaljsignalinformationoåterställts i en omfattning som är tillräck- lig för att normal lågnivåvertikalupplösning i luminansinnehållet i en visad bild skall'bevaras, Omfattningen av återställningsföré stärkning i intervallet I bör företrädesvis svara mot omfattningen av den signaiförstärkning som 1 ett givet system erfordras för att , återställa små amplitudutsvängningar hos vertikaldetaljkomposanten till 1um1nanss1gna1en.sa att en slutgiltigt àrerbiiaaa iuminans- 'signal får ett väsentligen “plant" amplitudgensvar i förhållande still detaljsignaler med~liten amolitudr I detta sammanhang skall det i nämnas att storleken hos återställningsförstärkningen utgör en funk» _ tion av skilda faktorer, inklusive signalöverföringsegenskaperna hos 44sgz54i 10 ,nät'som är kopplade mellan utgångarna från kämfiltret 15 och en. luminansprocessor 32 som behandlar slutgiltigt återbildade luminans- signaler resp. de relativa storheterna hos signalerna som exempel- vis uppträder vid_utgångarna från kamfiltret 15.

.Valet äv återställningsförstärkningen som åstadkommas av g amplitudöverföringsgensväret för intervallet I inbegriper också' _ häns-ynlfçiii viikalresuitat som :är-godtagbara i ett givet video- i. signalbehandlingssystem. Om.exempelvis återställningsförstärkningen är alltför stor är det sannolikt att ALSUV-signalstörningar med låg nivå kommer att bli synliga. Om återställningsförstärkningeng är otillräcklig kommer betydande kamningsverkningar (dvs. signal- toppar och signalnollställen vid olika frekvenser) att uppträda i_ vertikeldetaljfrekvensintervallet under 2 MHz, varvid resultatet blir-mindre lågnivávertikeldeteljinformation. Lutningen hos ampli- tudöverföringskurvan i intervallet I svarar således mot omfattningen av signalförstärkning som behövs för att man skall erhålla ett önskat gensvar (dvs. ett platt luminansgensver) utan att icke god- tagbere sidoverkningar införs. Signalamplitudgensvaret för inter- vallet I har företrädesvis ett fixerat samband med gensvaret hos signalbanen som överför den kammade luminanssignalen (Y) från kam- fiitrets 15 utgång. i i I detta exempel förstärks toppämplitudutsvängningarna hos glsignaler med måttlig amplitud reglerbart i intervallet II mellan en -1 maximalfesignalförstärkning på ca 3:1 och en minsta signalförstärk-I ning på ca 2:1, vilket i detta fall svarar mot storleken hos åter- ställningsförstärkningen. Signaler med liten amplitud, inklusive småamplitudutsvängningar nos signaler med måttlig amplitud, behand- las emellertid med återställningsförstärkningen (dvs. uten ökning). Ökningen eller framhävändet_äv icke_önskvärda lågnivåsignelkompo- santer, inklusive_brus och ÅL&JV~stürningär, kommer således att _bli väsentligen eliminerad eller minskad till ett godtagbart mini- mum, varigenom bildë"smetning" av lågnivâvertikaldetaljinformationi iundviks. Överföringsgensveret-el erhålls då det väriabla motståndet 165 är inställt till sitt ena gränsvärde och svarar mot ett till- stånd där en maximal mängd förstärkning eller ökning ges åt mått- liga amplitudutsvängningär i intervallet Il och där en maximal fr) Û 44siss4 111 'mängd dämpning eller likställighet ges åt utsvängningar med stor _amplitnd i intervallet III. För detta överföringsgensvar bibringas ' signaler som behandlas i intervallet II en maximal signalförstärk- ning på ca 5:1; varjamte en förstärkning som är.mindre än återställ- ningsförstärkningen ges åt signaler som behandlas i intervallet III.

Signalförstärkningarna som ges åt signaler som behandlas i :_ intervallen ll och lll bringas att variera kontinuerligt på ett så- _ dant sätt_att de utgör komplement till varandra för båda signal¿ po1ariteternaiefter_hand som motståndet 165 inställs mot det andra d gränsvärdet. Den fixerade omfattningen av återställningsförstärk4 ning som ges åt små signalamplitudutsvängningar som behandlas i' d_intervallet I varierar inte, eftersom förstärkningen hos intervallen :Iden III regleras; i s Överföringsgensvaret,a2 alstras vid ett mellaninställningsläge 1'hos det variabla motståndet 165 och svarar mot ett tillstånd där toppamplitudutsvängningar hos signaler med måttlig amplitud förstärks 'i intervallet II med mindre förstärkning än den förstärkning som hör samman med gensvaret al. Samtidigt behandlas toppamplitudutå eesvängningar hos signaler med stor amplitud i intervallet III med _ mera förstärkning än den förstärkning som hör samman med gensvaret al. Signalförstärkningarna som hör samman med intervallen II och III kommer således att variera på så sätt att de utgör komplement - till varandra efter hand som motståndet 165 inregleras, Analoga N - iakttagelser gäller överföringsgensvaret a- för mellanläget; Överföringsgensvaret an alstras vid det variabla motståndets ml65 andra gränsvärde_och svarar mot ett tillstånd där en minsta mängd förstärkning ges åt signaler som behandlas i intervallet II och där en minsta manga dämpning eller iiketaiiignet ges at signa- ler som behandlas i intervallet III. I detta exempel begränsas det minsta gensvaret som hör samman med överföringsgensvaret an för fintervallen II och III av lutningen hos den återställningsöver- föringsfünktion som hör samman med intervallet I. Signalförstärk~ ningen som bibringas signaler som behandlas i intervallen II och III blir således lika med återställningsförstärkningen som ges åt signaler i intervallet I, varigenom återställningsförstärkningen ' bringas att svara mot den maximala förstärkningen som står till _ buds 1 intervallet II och den maximala förstärkningen som står till buds i intervallet lII, En brytpunkt P som anger gränsen mellan oningsregleringAutförsÄt _ 12 _ intervallen II och III beskriver en Vertikal ortkurva då förstärk- Det ovan beskrivna signalbehandlingsarrangemanget medger på ett önskvärt sätt att vertikaldetaljsignaler med måttlig och stor amplitud kan förstärkningsregleras utan att man ändrar den_förut- 'bestämda fixerade_förstärkningen som ges åt lågnivåsignaler som behandlas i intervallet I. Det beskrivna arrangemanget medger också I ß att förstärkningen i intervallet III för signaler med stor amplitud kan ökas samtidigt med en minskning i omfattningen av förstärk- níngen som ges åt signaler med måttlig amplitud i ökníngsintere vallet II, varigenom förlusterna av detaljer som hör samman med i intervallet. III behandlade signaler med stor ampiitua blir små.

Det Variable motståndet 165 kan svara mot ett av TV-tittaren inställbart reglage eller kan utgöras av ett reglerorgan som vid tillverkning eller konstruktion förhandsinställs så att vertikal» detaljsignalenslolinjära överförinääåensvar anpassas till kraven hos skilda systern. Transistornl65 kan vidare ersättas med andra nät med variabel impedans, såsom ett nät som inkluderar en transis- tor som ett organ med reglerad_impedans som är päverkbar såsom gen-_ o svar på en lämplig källa för förstärkningsregleringsspänning. r (v) ti?

Claims (5)

i.) 44sas34 13leg,

1.~' ,Krets för behandling av signaler tillförda av en källa, vilken krets inkluderar första (H2) och andra (50) sígnalom- vandlare, som är nåverkbara såsom gensvar på signaler tillför- ” da av nämnda källaj och signalsummeringsorgan (30), som är påverkbara såsom gensvar på utsignalerna från nämnda första ooh andra signalomvandlare, varvid nämnda första signalomvand- lare åstadkommer linjär överföring av nämnda signaler och nämnda andra signalomvandlare åstadkommer olinjär överföring av nämnda signaler, k ä'n n e t'e c kun a'd därav, att nämnda andra signalomvandlare innefattar kombinationen av första organ (155) kopplade till nämnda källa för linjär överföring av nämnda signaler; andra organ (151) kopplade till nämnda källa och utförda med en olinjär signalöverföringsfunktion för överföring av små amplitudutsvängningar hos nämnda signal med en första förstärkning större än noll i ett första område, vidare för överföring av måttliga amplitudutsvängningar hos nämnda signaler med-en andra förstärkning större än nämnda första förstärkning i ett andra område, och för överföring av stora-amplitudutsvängningar hos nämnda signaler med en tredje Z förstärkning som är större än noll men mindre än nämnda första förstärkning i ett tredje område, och organ (148) för att kombinera utsignaler från nämnda första och andra organ för att bilda nämnda utsignal från nämnda andra signalomvandlare med små signalamplitudntsvängningar väsentligen upphävda däri.

2.Vl 'Krets_enligt krav 1; k ä n n e t e c k n a d därav,_r att organ (165) är anordnade att variera storleken hos utsigna- ler från nämnda kombineringsorgan. g

3. Krets enligt krav 2,f k ägn n e t e c k n a d därav, att nämnda varieringsorgan innefattar en variabel impedans (165) kopplad till nämnda kombineringsorgan (142),

4. U. Krets enligt krav 1, 'k ä'n n e t e c k n a d _därav, att en variabel impedans (165) är inkopplad i en kretsbana mellan nämnda kömbineringsorgan (1ü2) oeh nämnda signalsumme- ríngsorgan (É0,110) för att variera storlekarna hos måttliga^ oeh stora amplítudntsvängningar hos utsignaler från nämnda signalsummeringsorgan ömsesidigt komplementärt väsentligen utan störning av storlekarna nos små amplitudutsvängningar i däri- från avgivna utsignaler. 44558 553451 14

5. _ 1 Krets enligt krav 1 för användning i en färgtelevisions- mottagare som behandlar en sammansatt videosígnal innehållande' bildrepresentativa_luminansf och_krominanskomposanter anordnade i ett givet frekvensspektrum under inbördes frekvensinterfolie- ring, varvid nämnda mottagare inklnderar kamfilterorgan (15), 'för att-åstadkomma vid en första utgång en version (Y) av nämnda sammansatta videosignal som har utsatts för en första 'frekvensgensvarkarataristik med amplitudtoppar vid heltals~ , mu1tiplaraN'en bildlinjeavsökningsfrekvens och amplitudnoll- v 7«värden vid udda multinlar av halva nämnda linjefrekvens och för att åstadkomma vid en andra utgång en version (C) av nämnda sammansatta videosignal som har utsatts för en andra frekvens- gensvarkaraktäristik med amplítudtoppar vid udda multiplar av halva nämnda linjefrekvens ooh amplitndnollvärden vid neltals- multiplar av nämnda linjefrekvens, varjämte signaler som åstadkommes vid nämnda andna_utgång inkluderar signalfrekvenser som är representativa för luminansvertikalbilddetaljinformation som saknas i signalerna vid nämnda första utgång,_och organ (35) kopplade till nämnda andra utgång från nämnda kamfilter- organ för att selektivt genomsläppa nämnda signalfrekvenser 7 svarande mot vertikaldetaljsignalinformation med uteslutande av signaler som upotar bandet av krominanssignalfrekvenser, k a n n e.t e-c E nga d därav; att nämnda genomsläppningsorgan (35) utgör nämnda källa för signaler och att organ (22) är 7 anordnade att ytterligare tillföra signalerna vid nämnda första utgång från nämnda kamfilterorgan (15) till nämnda signal- summeringsorgan'(3Ql. ha I I å? '° (7 va]