SE449934B - Apparat for samtidig genering och detektering av registreringar - Google Patents

Description

20 25 50 35 449 954 2 Den i detta patent presenterade givaren bygger på den tidigare kända princi- pen (se t ex US 5 182 291) innefattande en specialbyggd penna för samtidig generering och detektering av registreringar, varvid en optisk sensor är anordnad att avkänna riktningen hos registreringen relativt pennans orien- tering. Med de tekniska lösningar som finnes idag blir detektorsignalen starkt beroende av avståndet mellan den optiska sensorn och det medium registreringen görs pá, pennans lutning, ljus från läslampor, nedsmutsning av sensorn etc. Dessa felkällor gör att extremt stora krav ställas på hur användaren håller pennan mot det medium registreringen görs på, vilka belys- ningsbetingelser som föreligger, hur ofta pennspetsen rengöres etc, vilket har gjort att denna typ av givare för handskriftsinmatning aldrig funnit några större tillämpningar.

I föreliggande patent presenteras anordningar, som helt eliminerar samtliga ovan nämnda problem. Uppfinningen kännetecknas därav, att nämnda optiska egenskap hos mediet utgöres av mediets ljusabsorptionsspektrum, ljusref- lexionsspektrum, ljustransmissionsspektrum, ljuspolarisation och/eller ljus- luminiscens.

Med moderna optik- och optoelektronikkomponenter som laserdioder, lysdioder, fotodioder, optiska fibrer, optiska förgreningar och optiska interferens- filter, vilka kan tillverkas i mikroformat till lågt pris och i stora voly- mer för installation i smala, lätta och behändiga pennor, göres enligt upp- finningen en mycket noggrann detektion av registreríngens riktning relativt pennans orientering utan något beroende av hur nära pennspetsen befinner sig underlaget, pennans lutning, ljus från omgivningen, nedsmutsning av pennspet- sen o s v. Denna detektionsnoggrannhet erhålles genom att införa anordningar för spektral selektering mellan själva registrerirgen och det medium regist- reringen göres på. Således mätes registreringens riktning relativt pennans orientering genom att ljusabsorptionsspektrat, ljusreflexionsspektrat, ljus- transmissionsspektrat och/eller ljusluminiscensen avkännes på minst ett om- råde intill den punkt på mediet där registreringen genereras.

Uppfinningen är närmare exemplifierad i bifogade figurer, av vilka fig 1, 2 och 3a-e visar en schematisk bild av den grundläggande mätprincipen att av- känna riktningen hos registreringen relativt pennans orientering. Fig Na-c visar ett exempel på uppbyggnaden av den penna uppfinningen gäller, med optiska sensorfibrer för ledning av ljus till och från pennspetsen. Fig Sa-c, 6a-d och Ta och b visar sensorprinciper vid avkänning av mediets och regist- reringens ljusabsorptionsspektrum, 1justransmissionsspektrum och/eller ljus- 10 15 20 25 50 55 3 449 934 reflexionsspektrum och fig da och b visar- sensorregistreringens ljuslumi- niscens. Fig 9, 10, Ha och b samt 12 visar uppbyggnaden av ett komplett system för handskriftsinmatning till datorer. Fig 13a-c visar ett detektor- arrangemang. Fig 111 visar' optisk Stabilisering av en ljuskälla. Fig 15 visar' ett arrangemang med polariserat ljus.

I princip kan en apparat enligt uppfinningen innefatta tre huvudelement, ett regístrerande organ, en sensor och en elektronikenhet. Det registrerande organet utför registreringar på ett medium, varigenom minst en fysikalisk eller kemisk egenskap hos mediet ändras där registreringen görs. Sensor-n käzmer av nämnda medinms egenskap och detekterar under hela eller delar av registreringens generering registreringens riktning på mediet i relation till en, parallellt med mediets tangentyta gående referensriktning hos det regist- rerande organet. Sensorsignalen utgör därigenom ett mer eller mindre noggrant mått på. registreringsriktningen i förhållande till det registrerande organet.

Då registreringen sammanfaller med eller korsar tidigare registreringar utgör den även ett mått på riktningen eller riktningarna hos dessa registreringar relativt det registrerande organet, samtidigt som en signifikant detektering erhålles av sanmanfallande eller korsande linjer. Elektronikenheten kan inne- hålla elektroniska kretsar för analys av sensorsignalens förlopp, då det registrerande organet förflyttas. Denna analys bygger på kända mönsterigen- känningsmetoder och extraherar ur sensorsignalen eller sensorsignalerna hela eller delar av den registrerande informationen för presentation i elektrisk, optisk eller mekanisk form. I en applikation kan det registrerande organet styras av en människohand, varvid det registrerande organet och sensorn är mekaniskt förbundna med varandra. Uppfinningsföremålet kan exempelvis bestå av en apparat för samtidig registrering och avkänning av registreringar, där registreringen utförs genom att ändra de optiska egenskaperna hos det mate- rial, på vilket registreringen göres, och där avkàlrmirigen göres med ett optiskt detektorsystem inbyggt i apparaten. Ljusets spektrala sammansätt- ning kan analyseras, varvid både absorptions-, transmissions- och lumi- niscensspektra utnyttjas för att noggrant detektera registreringarnas rikt- ning, bredd, styrka och krökning.

I fig 1 visas en apparat 1 för samtidig generering och avkänning av regist- reringen 2, där genereringen utföres genom att ändra de optiska egenskaperna hos det material 3, som registreringen göres på, och där avkänningen göres av ett optiskt sensorsystem inbyggt i apparaten 1. Vid registreringen 2 änd- 10 15 20 25 50 55 449 954 ras materialets 3 ljusabsorption, ljusreflexion, ljustransmission, ljuspola- risation och/eller ljusluminiscens på den del av materialets yta, där re- gistreringen utförts. Registreringen göres med känd telmik genom att t ex använda fast stift av grafit, filt- eller nylonstift för flytande medium, kapillärstift av typ reservoar- eller tuschpenna, lculspets förbunden med flytande medium, termiskt stift, bläckstråle, ljusstråle eller ritsande stift. I den fortsatta beskrivningen kommer i figurerna stift av kulspets- typ (se detalj 6 i fig 2) att användas, men i samtliga fall kan i princip vilken annan typ av stift som helst komma i fråga.

För att under registreringsförloppet kontinuerligt avkäxma registreringen måste apparaten vara försedd med ett fotodetektorarrangemang, exemplifierat i fig 2. Fotodetektordelen 4 detekterar enligt denna figur det från materia- let 3 reflekterade ljuset, då. den externa ljuskällan 5 belyser materialet 5 från samma sida som registreringen göres. Själva registreringen 2 ändrar materialets reflexionsförmåga, absorption, luminiscens, polarisation och/eller transmission. För att utnyttja förändrad absorptions- och/eller transmissions- förmåga kan underlaget tillmaterialet vara reflekterande, alternativt kan materialets undersida förses med ett reflekterande skikt. Om den externa ljuskällan 5 belyser materialet från motsatta sidan relativt registreringen, vilket kan arrangeras genom att placera ljuskällan under materialet 3 enligt fig 2 eller genom att införa ett system av t ex speglar, prismor och/eller ljusledare, kan fotodetektorn 4 direkt mäta den av registreringen förorsakade ändringen i absorptions- och/eller transmissionsförmåga hos materialet B.

Det registrerande organet utgöres i fig 2 av en kula, som släpper fram registreringsmediet i rätt proportion från patronen med slcc-ivmedel 7.

Det optiska detektorarrangemaxaget 4 kan ha en mängd olika utföringsformer, vilket närmare framgår av fig 5, som visar apparaten 1 enligt fig 2, sedd från materialets 5 sida och i apparatens 1 längdaxels riktning. Detektorn 9 är placerad på. en hållare 8, som är fäst vid apparaten 1 via dess hölje och/eller patron 7 och/eller medelst annan mekanik.

I fig ša ses kulspetsen 6 i mitten. Genom att införa ytterligare en, två, tre eller fyra detekterar, placerade runt kulspetsen enligt fig šb, Bo resp Sd, kan en ökad upplösning erhållas av ändringar i registreringens riktning relativt apparatens orienteringsrilctnirag. Naturligtvis kan ett god- tyckligt antal fotodetektorer användas i en ring kring kulspetsen, varvid fotodetektorer i form av diodrader och/eller CCD-kretsar kan bliaktuella. 10 15 20 25 50 55 449 934 I stället för att använda flera detektorer 9, 10, 11, 12 etc kan en de- tektor 12 användas enligt fig 39. För att här erhålla en signal, som beror av registreringsriktningen, förses detektorn med ett optiskt filter, exemp- lifierat av 13 och 14, eller så tillverkas detektorn med varierande känslig- het för .olika registreringsriktningsr. Filtret 13 har fyra sektorer 15 med hög ljustransmission och fyra sektorer 16 med låg ljustransmission. Filtret 14 har en kontinuerligt varierande ljustransmission, som i fig ös är minst vid delen 17 och störst vid delen 18 av filtret. Vid alternativet att förse apparaten 1 med en fotodetektor 12 med varierande känslighet kan t ex käns- ligheten vara låg i de områden kring kulspetsen, som markerats mörka i filt- ren 15 eller 14.

Med detektorarrangemangen i fig 5 mätes i huvudsak registreringens riktning i förhållande till detektorarrangemanget. Genom att införa detekterar pâ olika avstånd i radiell led från kulspetsen kan även registreringens krök- ning detekteras. Exempel på detektorarrangemang för detta visas i fig 13.

I fig15a är förutom detektorerna 9, 10, 11 och 12 fyra yttre detektorer 19, 20, 21 och 22 monterade på hållaren 8, varigenom t ex en rak registre- ring förbi detektorn 9 endast påverkar denna, medan en registrering krökt uppåt även kommer att påverka den yttre detektorn 22. För att erhålla en noggrannare bild av krökningen hos registreringen kan en matris av detekto- rer 25 användas såsom visas i figßb. Denna matris kan vara av fotodiod- eller CCD-typ. Slutligen visar fig 15:: alternativet med två ringformade detek- torer 12 och 24, som känner av registreringen vid olika avstånd från kul- spetsen 6 med hjälp av filtret 14, som har varierande ljustransmission.

Naturligtvis kan flera ringdetektorer användas samt andra typer av trans- missionsvariationer hos filtret 14.

Då apparaten 1 skall föras av en männískohand är det önskvärt att apparatens spets med den registrerande och avkännande anordningen är så tunn som möj- ligt för att inte registreringen skall skymmas och för att inte apparaten skall vara otymplig att hålla i handen. För att klara av detta kan tunna optiska fibrer användas, vilket visas i fig 4a. Här visas en stiftpenna, i vilken själva stiftet 34 omges enligt fig 4b och 4c av fyra ljusledande fib- rer BS, 36, 37 och §8, som kan ha en diameter ner emot 10/um. Antalet ljus- ledare och dess konfiguration vid det registrerande stiftet kan varieras på en mångfald sätt inom de riktlinjer som beskrivits ovan i samband med fig 5 och 13 för detektorarrangemanget. 10 15 20 25 50 35 449 934 För att komma ifrån känsligheten för patronens 7 lutning för längden hos det utskjutande stiftet 54, nedsmutsning etc görs enligt uppfinningen spektralana- lys av ljuset som komer från materialet 3. Spektralanalysen utföres enligt fig Sb genom att de reflekterade ljusstrålarna delas upp i två delstrålar 67 och 68, vilka passerar var sitt optiskt filter 69 resp 70 på sin väg till var sin detektor 71 resp 72. Exempel på de spektrals sambanden som kan gälla visas i fig Sc. Ljuskällan 5 antas här ha ett brett emissionsspektrum 75, det opå- verkade materialet 5 ett brett reflexionsspektrum 74, materialet 3 med regist- rering 2 ett salare reflexionsspektrum 75, motsvarande en färg, och de op- tiska filtren 69 och 70 smala trsnsmissionsspektra 76 resp 77. Såsom framgår av fig So komer detektorsignalen från detektorn 71 med filtret 69 med filter- karakteristiken 76 inte nämnvärt att ändras av om strålen 67 härrör från en reflexion mot en registrering eller inte. Däremot kommer detektorsignalen från 72 att bli mycket liten om strålen 68 härrör från en reflexion mot en registrering, eftersom registreringens reflexionsförmåga är liten i det våg- längdsområde filterkarakteristiken 77 ligger inom. Detta gör att signalen från detektorn 71 kan fungera som referenssígnal.

Då ljuskällan 5 placeras i apparaten 1 är det lämpligast att använda lys- dioder eller laserdioder, varvid smalbandig belysning erhålles. I fig 6 visas schematiskt ett exempel på ljuskälle- och detektorarrangemang med lysdiod resp fotodioder. Samma beteckningar och beskrivning gäller som för fig S.

Två exempel på spektrala samband visas i fig 6c och 6d, även här med samma beteckningar som i fig 5. Många varianter finns för de spektrala sambanden, men alla har det gemensamt, att de extraherar minst två detektorsignaler, där ena detektorsignalen (efter filtret 69), motsvarande filterkarakteristi- ken 76, har ett mindre beroende av om registrering 2 finns på materialet eller ej än den andra detektorsignalen. Då båda detektorsignalerna har unge- fär samma beroende av avståndet mellan detektorn och materialet 5 kan man t ex genom kvotbildning mellan signalerna från de båda detektorerna erhålla en signal, som endast är beroende av om registrering förekommer eller ej.

Naturligtvis kan fler än två spektralt känsliga detektorer användas, varvid det optiska systemet kan fås att utföra en mer eller mindre avancerad spektral- analys av materialet 3.

För att göra mätningen vid mer än ett våglängdsintervall kan även två eller flera ljuskällor koma i fråga, vilket exemplifieras i fig 7. Lysdioderna 78 och 79 med emissionsspektra 89 resp 90 kopplas växelvis till strömgenera- torn 81 via swítchen 80. Ljusstrålarna 82 och 83 träffar samma punkt på mate- rialet 5 och en ljusstråle 84, reflekterad i denna punkt, kommer att växelvis 10 15 20 25 30 55 7 449 934 innehålla ljus från de båda lysdioderna 78 och 79. Ljusstrålen 84 detekte- ras av fotodioden 85, vars utsignal omväxlande kopplas in till minneskret- sarna 87 och 88, synkront med växlingen av ljuskällorna, varvid signalen från utgången på 87 utgör ett mått på det av materialet påverkade ljuset från lysdioden 78, och signalen från 68 ett mått på det av materialet på- verkade ljuset från lysdioden 79. Systemet är vad man kallar tidsmultiplexat.

Naturligtvis kan också frekvensmultiplexing användas. Exempel på spektrala samband visas i fig 7. Lysdioden 78 emitterar spektrat 89, som reflekteras både av materialet 3 genom reflexionsspektrat 74 och registreringen 2 genom reflexionsspektrat 75. Lysdioden 79 emitterar spektrat 90, som är så valt, att registreringens reflexionsförmåga här är lägre än för det opåverkade materialet 3. Detektorns spektrala känslighetskurva 91 är i fig 7b plan, men möjlighet finns naturligtvis att kombinera flera ljuskällor med olika emis- sionsspektra med flera detektorer med olika känslighetsspektra.

Om materialet 3 och/eller registreringarna 2 på materialet luminiscerar kan detta utnyttjas, förutom för att minska känsligheten för lutning, stiftlängd, nedsmutsning etc, även för att komma ifrån oönskade reflexer i t ex kulspet- sen. Fig 8 visar ett exempel på optiskt arrangemang och spektrala samband.

Lysdioden 78 sänder ljus 82 med spektralfördelningen 89 mot materialet 5.

Materialet antages ha samma reflexionsförmåga såväl med som utan brett ref- lexionsspektrum. Reflexerna av ljuset från lysdioden 78 stoppas emellertid upp av det optiska filtret 92, som har transmissionskurvan 96, varför signa- len från detektorn 85 är mycket liten. Om emellertid registreringen innehål- ler ett luminiscerande material, erhålles ett luminisoensspektrum 95, som obehindrat kan passera filtret 92 och ge upphov till en detektorsignal.

Genom användning av spektralanalys i någon form enligt fig 5-8 erhålles en noggrann mätning av registreringen, varigenom även variationer i registre- ringens bredd och styrka kan detekteras. Hegistreringarnas bredd bestäms av relativa detektorsignalvärdena mellan olika detektorer (jämför fig 15b) och registreringens styrka bestäms av absolutvärdet hos de enskilda detektor- signalerna.

I samtliga fall då noggrann optisk detektering önskas bör de optiska kompo- nenterna temperaturstabiliseras. Dessutom bör ljuskällorna optiskt stabili- seras genom införande av en optoelektrisk återkoppling, se fig 14. En del av ljuset från 78 förs till en detektor 106, vars utsignal förstärks 1 en förstärkare 107, jämförs med en referens i ett jämförelsedon 108, regleras 1 en regierlxsn 109 och förstärka 1 ijuskalians arivsteg 110. A 10 15 20 25 50 55 449 934 Apparatens 1 totalfunktion kommer i det följande att beskrivas med utgångs- punkt från utförandeformen enligt fig 4, försedd med ett registrerande stift 54, omgivet av fyra symmetriskt placerade optiska fibrer 55, 56, 57 och 58.

I fig 9 visas ett exempel på optislct arrangemang för fyra optiska fibrer.

Två lysdiodchips 111 och 112 är monterade på en Iqlplatta 115 och anslutna till kontakterna 114 resp 115. Ljus från 111 och 112 kopplas in till de fyra fibrerna 116, 117, 118 och 119 och leds via förgreningarna 124, 125, 126 resp 127 till fibrerna 55, 56, 57 resp 58. Det ljus som från materialet 5 reflekteras tillbaka in i fibrerna 55-58 leds till förgreningarna 124-127, från vilka en del av resp fibers ljus leds vidare till fibrerna 120, 121, 122 resp 125 och fram till fotodioderna 128, 129, 150 resp 151. Dessa är i denna utförandeform integrerade på sannna halvledarkristall 140, som också har ett ledningsmönster, som gör det möjligt att ansluta de fyra foto- dioderna till kontakterna 141, 142, 145 resp 144. För att förhindra att ljus läcker över direkt från lysdioderna 111 och 112 till fotodioderrxa 128-151 finns en skärm 145. lys- och fotodioder är inkopplade till en mätelektronikenhet, för vilken en utförandefom visas i fig 10. Två oscillatorer 146 och 147 med de skilda frekvenserna f1 resp f2 matar via drivförstàlrkanxa 148 resp 149 lysdioderna. 111 resp 112. Iysdiodernas emissionsspektra är skilda åt och valda såsom tidigare beskrivits i anslutning till fig 7 . Signalerna från fotodetekto- rerna 128-151 förstärks i förstärkarna 150-155 och delas upp i de två frek- venskomponenterxza f1 och f2 samt demoduleras av Detsamma 154-161. För att erhålla signaler S1, S2, S5 och S4, som är kompenserade för lutningen hos det registrerande donet 53 (se fig4 ), göres kvotbildriingar mellan de båda signalkomponenterna för varje detektorkanal i kvoteringsdonen 161-164. För att kunna utvärdera de kompenserade detektorsignalerzaa i digitala system finns en analog/digital-omvandlare 172, kopplad till en sample å; hold-krets 169, vilken i tur och ordning avläser signalerna S1-S4 via switcharna 165- -168, som styrs av ringräkrxaren 170. Denna parallell/serie-omvandling styrs liksom A/D-omvazidlingen av en klocka 171.

I fig 11 visas förloppen hos signalerna S1-S4 då en trea (siffran 5), se fig 11a, och en åtta (siffran 8), se fig 11b, registreras. P1-P8 anger några. godtyckligt valda positioner av registreringen, som märkts ut på den upp- förstorade trean. På sanma sätt anger P1-P11 några positioner vid regist- reringen av en åtta.. E95 anger tidpunkten för det att det registrerande organet sättas ned mot materialet, _s_'_t¿l¿'t_ anger tidpunkten för det att registreringen börjar, Lbgpp för det att registreringen slutar och ligt för det att det registrerande organet lyftes från materialet 5.

Claims (11)

10 15 20 9 449 954 För att analysera signalerna S1-S4 med målet att identifiera de registrerade siffrorna, bokstäverna eller symbolerna kan en elektroniksrkitelctur enligt fig 12 användas. Sigialerna S1-S4 analog/digital-omvandlas av donen 173-176. (I jämförelse med anordningen enligt fig 10 göres alltså här ingen parallell/ /serie-omvandling.) De digitala värdena tas hand om av en processor PROC1 per signal. Denna parallellitet kan vara nödvändig för att i realtid analy- sera registreringen 2. Processorenia 177-180 är identiska och tar ur signa- lerna fram speciella karakteristika som t ex tidpunkter för signalminima, signalminimas djup och bredd samt eventuell tidpunkt för start och stopp av registrering. För det senare kan enfleztra signal S5, se fig14 , behövas. Parametrarna för signaler-nas karakteristika lagras efterhand i minnena RAM1, 181-184. Då en siffra etc har registrerats och nästa påbörjats läser pro- cessorn PROC2 (185) ut parametervärdena från 181-184, och jämför dessa med referensvärdena, som finns lagrade i minnet RAM? (186). Då den registrerade siffran etc identifieras sändes denna ut via I/0-enheten 187, samtidigt som den statistiska spridningen hos referensens parameteruppsättning kan uppdate- IQS. Vid referenslagring fungerar systemet på. samma sätt, bara med den skillnaden, att den registrerade siffran etc måste definieras, t ex genom information till PROCZ från t ex en dator via I/O-enheten 187. Naturligtvis kan referens- lagringen ske genom att operatören på. materialet 5 registrerar en förut- bestämd i minnet RAMZ (186) lagrad teokensekvens. im Anordningarna enligt ovan kan varieras på mångahanda sätt inom ramen för nedanstående patentkrav. PATENTKRAV

1. Apparat för samtidig generering och detektering av registreringar (2) innefattande minst ett'registrerande organ (6, 7) och minst en optisk sensor (H), som är anordnad att avkänna minst en optisk egenskap hos det medium, på vilket registreringen göres, varvid det registrerande organet är anordnat att ändra nämnda egenskaper hos mediet (3) där registreringen (2) göres och varvid nämnda optiska sensor (U) är anordnad att avkänna riktningen hos nämnda registrering (2) relativt apparatens orientering, k ä n n e t e c k - n a d därav, att nämnda optiska egenskap hos mediet (3) utgöres av mediets ljusabsorptionsspektrum, ljusreflexionsspektrum, 1justransmissionsspektrum, ljuspolarisation och/eller ljusluminiscens. 449 934 10

2. Apparat enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda optiska sensor (35-58) är anordnad att avkänna mediets ljusabsorp- tions-, ljusreflexions- och/eller ljustransmissionsspektrum inom minst två skilda våglängdsområden (76, 77), varvid de erhållna detektorsignalerna är anordnade att påföras en beräkningsenhet innehållande t ex kvoteringsdon (161-164) eller reglerkretsar i och för att göra avkänningen oberoende av epperetene avstånd till den/eller lutning i förhållande till mediet (5), störljus, instabiliteter hos ljuskällor och optik, nedsmutsning av sensorn etc.

3. 5. Apparat enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda optiska sensor (55-38) är anordnad att avkänna mediets ljusluminiscens (fosforescens), varvid nämnda avkänning sker i ett mot luminiscensen svarande våglängdsintervall, varigenom nämnda avkänning göres mindre beroende av appa- ieiene eveidnd till een/eller lutning i förhållande till mediet (5), störljue, instabiliteter hos ljuskällor och optik etc.

4. Apparat enligt patentkrav 5, k ä n n e t e o k n a d därav, att sensorn innehåller minst en ljuskälla (78) för excitering av luminisoens hos mediet samt minst en fotodetektor (85) försedd med minst ett optiskt filter (92), som transmitterar luminiscensljuset (95) i högre grad än excitations~ ljuset (94) till den i sensorn befintliga fotodetektorn (85).

5. Apparat enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att sensorn innehåller minst två uppsättningar fotodetektorer (71, 72) med skilda spektrala känslighetsområden och/eller försedda med optiska filter (69, 70) med ej identiska transmissionsspektra och/eller reflexionsspektra, och/eller att sensorn innehåller minst två ljuskällor (78, 79) med ej identiska emis- sionsspektra (89, 90) och att dessa ljuskällor är tids- eller frekvensmulti- plexade.

6. Apparat enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda sensor innehåller organ för ljuspolarisering (105), varvid nämnda registrerande organ är anordnat att i varierande grad depolarisera och/eller polarisera ljussignalen från mediet (3) till sensorn, varigenom nämnda av- känning göres mindre beroende av apparatens avstånd till mediet (B), lutning, störljus etc. 11 449 954

7. Apparat enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda ljuskällor utgöres av lys- eller laserdio- der, vilka är termiskt och/eller optiskt stabiliserade.

8. Apparat enligt patentkrav 5, k ä. n n e t e c k n a d därav, att apparaten är försedd med ett optoelektroniskt system, bestående av minst tvâ. lys- eller laserdioder (111, 112) med skilda emissionsspektra, minst en optisk fiber (55-38), försedd med minst en optisk förgrening (124-127) och minst en fotodiod eller fototransistor (128-131), samt att ljus kopplas från nämnda ljuskällor (111 ,112) in i nämnda optiska förgreningar (124-127) sant ett reflekterat ljus från mediet (3) via fibrerna (55-58) och förgreningar-na (124-127) kopplas till feteaetekterena (128-151).

9. . Apparat enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att apparaten är försedd med ett optoelektroniskt system, bestående av minst en lyr- eller laserainahn, 112), minst en optisk fiber (55-3e), försedd ned minst en optisk förgrening (124-127) och minst två. fotodioder eller foto- transistorer (128-1§1) med ej identiska känslighetsspektra, samt att ljus kopplas från nämnda ljuskälla (111,112) in i nämnda optiska förgreningar (124-127) sant ett reflekterat ljus från medlet (5) vie fibrerna (55-58) och förgreningarna (124-127) kopplas till fotodetektorerlla (128-151).

10. Apparat enligt patentlcrav 1, k ä. n n e t e c k n a d därav, att sensorelementen (4) är inbördes så. anordnade relativt det registrerande orga- net (6, 7) att registreringen avkännes på minst två skilda avstånd från det registrerande organet (fig 4), t ex i och för avkänning av såväl riktning som kröknixlg för registreringen relativt sensorelementen (4).

11. Apparat enligt patentkrav 1, k ä. n n e t e c k n a d därav, att nämnda sensorelements utsignaler är påförda elektronikkretsar för mätning av registreringens bredd och/eller styrka.