SE454005B - Byggnadssten - Google Patents

Description

454 005 2 På ritningen visar figur 1 en konventionell byggnadssten med en lagd stötfog med en annan sten, figur 2 är en snittvy efter linjen II-II i figur 1, figur 3 visar en byggnadssten enligt uppfinningen och den stötfog den bildar med en intilliggande sten, figur H visar en modifierad byggnadssten enligt upp- finningen, sedd i stötfogens riktning, figur 5 är en.vy efter linjen V-V i i figur H.

På figur 1 visas en första konventionell byggnadssten 1, tillverkad exempelvis av bränd lera och en andra, identisk sten 2. De båda stenarna har på ena ändytan en rännformad, i båda ändarna öppen urtagning B, inrättad att ligga vertikalt. Det är emellertid även möjligt att förse de båda motstâende, till stöt- fogen anslutande ändytorna eller koppytorna med sådana urtag- ningar 6, men det antages i det följande att varje sten är försedd med en urtagning 6 på endast den ena ändytan. Vid murning av en fasad e.d. anbringas stenarna l och 2 på avstånd från varandra för bildandet av synliga fogar och tryckes på murbruket i en liggfog 8, anbringad på underliggande stenar 7 (figur 2)~ Då stenarna l och 2 tryckes ner i murbruket kommer detta att tränga upp i urtagningen 6, såsom áskådliggöres i figur 2 och då man spritsar ner under tryck stående murbruk i den i genomskärning mellan fasadytan 10 och baksidan ll på murverket helt symmetriska urtagníngen 6 kommer bruket att tränga ut och bilda strängar H och 5, av vilka strängen 5 skrapas bort. Strängens 5 underkant 5' kommer att nå bruket i liggfogen B tidigare än spritsbrukets centrala del och detta gäller även för baksidan där strängens H underkänt H'når fram till liggfogen B snabbare än den centrala delen 12. Anledningen är väsentligen_att friktionsmotståndet för det inströmmande murbruket, vilket tillföres väsentligen centralt på urtagningar 5 mellan de båda på liggfogen 8 applicerade ste- narna l och 2, är väsentligen lika stort mot baksidan ll 3 454 005 som mot fasadsidan 10 och att en omlänkning nedåt av det lättflytande bruket erhålles vid kantpartierna 6'.

Resultatet blir att en luftinneslutning 9 bildas, som endast kan avlägsnas genom insprutning av ett stort överskott av bruk med de nackdelar, som inledningsvis berörts och givetvis medför en alltför stor förlust av murbruk. ' Enligt uppfinningen, som åskådliggöres på figurerna 3-5, utformas urtagningens 6 väggyta så, att friktionsmotståndet blir betydligt större i riktning mot baksidan ll än mot fasadsidan eller framsidan 10 och därmed säkerställer man dels att bruket helt fyllt stötfogen mot sidan 10 innan spalten mot baksidan fyllts och bruk börjar tränga ut eller i alla händelser att endast en obetydlig mängd trängerwrtpâ baksidan sedan man visuellt konstaterat att fogen på fasadsidan är helt fylld. Detta stora friktionsmotstånd mot baksidan innebär ett stort tryckfall och att bruket därigenom styrs'mot fasadsidan där tryckfallet är lågt och helt fyller stötfogen, dvs man får en mycket tät fog mot den för regn och snö utsatta fasadsidan och därmed hindras vatten- genomgång till baksidanochin i eventuell isolering. Genom lämplig anpassning av murbrukets viskositet kan man helt förhindra att murbruk tränger ut på baksidan och dessutom kan man åstadkomma en spalt 15 på stötfogens 16 (fig. 3) baksida.

En sådan spalt 15 bildar ett effektivt hinder mot vatten- intrång i en bakomliggande isolering. Figur 3 åskådliggör en ut- föringsform av en urtagning 17, vilkens vägg är utformad som en jämnt krökt kurva med ett väggparti 18 med mindre krökningsradie än det övriga, till fasadsidan 10 anslutande väggpartiet 19.

För att ytterligare öka tryckfallet inom det mot baksidan ll vända väggpartiet 18 kan stenarnas 13 och lä bakre vertikala sidoytor 20 respektive 21 göras något längre än de främre sidoytorna 22 respektive 23 och därmed kommer de fria fogspalterna på baksidan ll att bli smalare än fasadsidans 10 fogspalter eller i extrem- fallet helt att elimineras.

Figurerna U och 5 visar en modifierad urtagning, vid vilken det bakre partiet 2H med hög friktion är försett med vertikala e 454 ons H kammar eller àsar 25,?C,?7 medan det mot fasadsídan vända vägg- partiet 29 är slätt och ger låg friktion dvs ett lågt tryckfall.

I detta fall kan krökningsradierna för de båda väggpartierna 2u,28 vara lika stora, men lämpligen har partiet 2H mindre radie än partiet 28.

De ovan angivan båda utföringsformerna på urtagningarna kan ändras på olika sätt inom ramen för patentkravenoch det är för fackmannen uppenbart vilka utformningar'som är möjliga för att så styra den under tryck stående murbruksströmmen att murbruket lättast strömmar till stenarnas ena sida, ovan beñâmnda fasad- sidan. Qom en sådan modifiering kan nämnas en urtagning med en tvärsnittsarea i form av en triangel med basen vänd mot baksidan ll. En sådan urtagning i form av en rätvinklig triangel antydes medelst streckade linjer på vänstra änden av stenen lH i figur 3.

Claims (5)

1. E' 454 005 l Byggnadssten (13), avsedd att ingå i en vertikal vägg, en vertikal fasad e.d. och att förbindas med intilliggande byggnadsstenar medelst horisontella, väggen, fasaden e.d. genom- gående och med fogmassa fyllda liggfogar (8) och vertikala, väggen, fasaden e.d. genomgående med fogmassa fyllda stötfogar (16) och vilken byggnadssten (13) på åtminstone en ändyta, be- gränsande en stötfog (16) är försedd med en i båda ändar öppen, rännformad urtagning (17), som i den färdiga väggen, fasaden e.d. ligger vertikalt inriktad, k ä n n e t e c k n a d därav, att urtagningens (17) ena, till byggnadsstenens ena yttre, längs stötfogen gående sidoyta (20) anslutande väggparti (18, 24) är utformat att åstadkomma ett högre tryckfall i spritsbar fog- massa, som under tryck pressas ner i urtagningen och som under inverkan av trycket pressas ut mot byggnadsstenens nämnda ena sidoyta än det tryckfall, som åstadkommas i fogmassan under dennas pressning ut förbi urtagningens andra, till en motstående och med den nämnda ena yttre sidoytan (20) parallell sidoyta (22) på väggen, fasaden e.d. anslutande väggparti (19; 28).

2. Byggnadssten enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda ena väggparti (18) har mindre krökningsradie än nämnda andra väggparti (19).

3. Byggnadssten enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k - n a d därav, att nämnda ena väggparti (24) är försett med i stötfogens riktning gående kammar (25~27).

4. U. Byggnadssten enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att urtagningens tvärsnittsarea är väsentligen triangu- lär med triangelns bas vänd mot nämnda ena yttre sidoyta (20). ; 454 005

5. Byggnadssten enligt något av kraven 1-H, k ä n n e - t e c k n a d längre än den nämnda parallella sídoytan (22). därav, att nämnda ena yttre sidoyta (20) är '41 a;