SE454477B - Komposition for ensilering av gronfoder eller liknande - Google Patents

Description

454 477 för allt smörsyrabakterier, vilka kraftigt försämrar fod- rets kvalitet och användningsvärde samt åstadkommer stora förluster i näringsämnen. Avsikten är sålunda att på detta sätt minska eller förhindra konkurrensen från andra mikro- ber med mjölksyrabakterierna om den gemensamma energikälla, som fodermaterialets socker utgör.

Ett idealiskt ensileringsmedel vore sålunda ett medel eller en komposition, som förutom en omedelbar pH-sänkande ver- kan har en specifikt avvärjande verkan.9¶fiemot livsbeting- elserna för de med mjölksyrabakterierna om energikällan tävlande mikroorganismerna utan att störa den rena mjölk- syrajäsningen. Den eftersträvade slutliga surhetsgraden uppnås härvid på gynnsammaste möjliga sätt genom att effek- tivt omvandla fodermaterialets socker till mjölksyra med lägsta möjliga sockerförbrukning.

Hittills kända ensileringsmedel eller -kompositioner har icke konstaterats ha skadlig jäsning specifikt förhindrande egenskaper, som skulle gynna mjölksyrajäsningen på ovan beskrivet sätt, utan deras gynnsamma verkan är begränsad till den grand, som kan förklaras på grund av den ökning av vätejonkoncentrationen som de åstadkommer.

Nu har man i enlighet med föreliggande uppfinning överras- kande kunnat konstatera, att genom att kombinera en väte- jonkoncentrationen höjande komponent och en bensoesyra- komponent kan åstadkomma en synnerligen effektiv konser- veringsmedelkomposition. Uppfinningen avser sålunda en konserveringsmedelkomposition för konservering av grönfoder och liknande vilken komposition innehåller en vätejonkon- centrationen hos fodret som skall konserveras höjande kom- ponent, såsom en mineralsyra eller myrsyra eller ett salt av myrsyra tillsamnan med en sur fosfatförening, och upp- finningen kännetecknas av att kompositionen även inne- håller en bensoesyrakomponent, som kan utgöras av bensoe- syra eller ett salt eller ett derivat därav. Mängderna av l 454 477 komponenterna kan variera, så att konserveringsmedelkom- positionen kan innehålla ca 40-98 vikt-% av den vätejonkon- centrationen höjande komponenten och ca 2-60 vikt-% av bensoesyrakomponenten beräknad som bensoesyra.

Bensoesyra och dess salt liksom även vissa derivat därav är tidigare i och för sig kända som konserveringsmedel och man har även prövat dem för konservering av grönfoder. Med un- dantag för vissa specialfall har emellertid resultaten av försöken varit otillfredsställande. En möjlig förklaring härtill är, att i dessa tidigare-försök har man icke ut- över bensoesyrakomponenten använt en vätejonkoncentrationen effektivt höjande syratillsats. Det förhåller sig nämligen så, att inom ramen för de både fysiologiskt och ekonomiskt godtagbara mängderna verkan av bensoesyrakomponenten blir ringa med hänsyn till vätejonkoncentrationen, och den ute- blir helt då bensoesyran användes i form av ett salt.

Med konserveringsmedelkompositionen enligt föreliggande uppfinning erhålles däremot resultat, som är bättre än de som erhålles genom att använda kompositionens komponenter skilt för sig. För belysande av.detta redovisas i det föl- jande resultaten av ensilering av gräns. som utfördes med användning av olika mängder av .saltsyra, eller myrsyra som vätejonkoncentrationen höjande komponent, antingen utan tillsats av bensoesyra eller med tillsats av bensoe- syra i två-olika koncentrationer. Vid samtliga försök an- vändes bensoesyra i form av dess ammoniumsalt. Som jäm- förelseobjekt.anföres motsvarande ensilering utan använd- ning av en vätejonkoncentrationen höjande komponent.

I nedanstående tabell l har anförts mängden av mjölksyra i fodret angiven dels i viktprocent och dels inom parentes i ekvivalenter per ton foder¿ Ur tabell 1 framgår, att vid varje tillsatsmängd av “annan syra", utgående från noll, är koncentrationen av mjölksyra i stort sett konstant. Detta visar att bensoesyratillsat- 454 477 sen icke förhindrar mjölksyrajäsningen. Däremot har en ök- ning av doseringen av "annan syra" reducerat mängden av_ bildad mjölksyra, och i detta avseende har myrsyran krafti- gare verkan än klorvätesyran. På basen av de i tabell 1 i ekvivalenter angivna mängderna mjölksyra kan man med lätt- het konstatera att en ekvivalent ökning av klorvätesyrans dosering reducerat mängden mjölksyra i ungefär samma ekvi- valenta grad. Däremot åstadkommer en ökning av doseringen av myrsyra en kraftigare reducering av mjölksyramängden än i ekvivalent grad.

Tabell 1 Mjölksyra i fodret, vikt~% (ekv/t) Annan syra Bensoesyra, kg/t ekv/t 0 0,25 0,50 0 2,07 2,11 2,10 (230) (234)' (233) 20 1,93 1,97 1,62 (214) (219) (180) HCl 40 1,75 1,77 1,73 (194) (197) (192) 60 1,55 1,46 1,52 (172) (162) (169) 20 1,71 1,83 1,80 (190) (203) (200) HCOOH 40 1,19 1,28 1,38 (132) (142) (153) 60 0,98 0,99 0,93 (108) (110) (103) I tabell 2 anges halten av reducerande socker i fodret i viktprocent vid avslutad jäsning. Ur tabellen framgår att en tillsats av bensoesyra i kombination med vätejonkon- centrationen höjande syror reducerar förbrukningen av socker för med hänsyn till ensileringen ofördelaktiga jäsningsprocesser vid samtliga koncentrationer av de sistnämnda syrorna. Mängden restsocker har i bästa fall i-v “4s4i477i U1 varit lika stor som eller rentav större än den i fodret ursprungligen ingående mängden. Detta kan förklaras endast därigenom, att av fodermaterialets övriga kolhydrater bil- dats socker, som bevarats oförbrukade i fodermassan.

Tabell 2 utvisar klart, att ensileringsmedelkompositionen enligt föreliggande uppfinning har den fördelaktiga ver- kan, att den skyddar sockren mot med hänsyn till ensile- ringen ogynnsamma eller skadliga jäsningsprocesser. Denna verkan är klart större för kompositionen än för dess kom- ponenter använda skilt för sig.

Den fördelaktiga kombinationsverkan framgår tydligast ur det nedtill i tabell 2 anförda. Därur framgår, att vid användning av enbart myrsyra i ökande koncentrationer har mängden restsocker nedgâtt, vilket är direkt motsatt mot vad som sker vid användning av klorvätesyra ensamt för sig.

Däremot ser man vid en granskning av inverkan av en bensoe- syratillsats dels ensamt för sig på mängden restsocker och dels tillsamman med myrsyra, att sockerhalten till följd av tillsatsen av bensoesyra bevarats i bästa fall dubbelt så stor (den översta raden), medan åter i närvaro av myrsyra sockerhalten bevarats nästan 2,5-faldig i jämförelse med kontrollen eller relativt sett klart rikligare (de tvâ nedersta raderna). 454 477 Tabell 2 Reducerande socker i fodret, vikt-% (Sockerhalten i det färska fodret i genomsnitt 3,57 vikt-%) Annan syra Bensoesyra, kg/t akv/t 0 0,25 0,50 0 1,27 1,96 2,53 zo 1,97 2,73 3,31 HCl 40 2,92 3,83 3,78 60 3,11 3,67 3,54 20 2,26 2,33 '2,78 ncoon 40 1,24 2,39 3,06 sol 1,11 1,43 2,66 I tabell 3 anges svinnet i fordrets torrmaterial vid ensi- leringen. De_i denna tabell anförda försöksresultaten be- kräftar ytterligare, att den gynnsamma verkan av bensoe- syran i ensileringsmedelkompositionen enligt uppfinningen är mer än additiv. Detta framgår därur, att vid samtliga halter av saltsyratillsatsen har bensoesyrakomponenten reducerat svinnet av torrmaterial klart effektivare än då den användes ensam för sig.

Det ovan visade äger på samma sätt giltighet med hänsyn till svinnet av organiskt material, i det pressaft icke avfiok från silorna vid det beskrivna försöket. Något svinn av mineraliska material förelåg sålunda icke, och svinnet av organiskt material kan föras på jäsningens konto. ~ (ä. 0454 477 Tabell 3 Svinn av torrmaterial vid ensileringen,-vikt-% Annan syra, Bensoesyra, kg/t .ekv/t o 0,25 o~,so o 12,75 8,64 8,34 20 9,45 10,80 3,70 HCl 40 6,52 3,85 2,58 60 12,93 4,47 2,90 '20 7,90 8,49 10,00 HCOOH 40 19,03 13,97 10,09 ao 18,22 17,62 - 10,72 I tabell 4 anföres resultaten av en undersökning avseende etanoljäsning. Etanoljäsningen kan utgöra en orsak till de ovan anförda svinnen. Av de i tabell 4 anförda resultaten kan man se, att bensoesyran använd tillsamman med salt- syra har reducerat.uppkomsten av etanol tydligt mera än ' _använd ensam för sig. Använd tillsamman med myrsyra är samma verkan tydlig, men delvis dock förhållandevis mindre.

En förklaring härtill synes vara myrsyrans oväntade upp- komsten av etanol befrämjande verkan. 454 477 Tabell 4 Etanol i fodret, vikt-% Annan syra, Bensoesyra, kg/t , ekv/t 0 0,25 0,50 0 0,75 0,53 0,32 20 0,75 0,38 0,28 HCl 40 0,46 0,23 0,09 60 0,52 0,16 0,09 20 0,75 0,52 0,27 HCOOH 40 1,42 0,95 0,26 60 1,56 1,27 0,61 För klarläggande av konserveringsmedelkompositionen enligt uppfinningen lämplighet för sitt ändamål testades verkan av rikligare mängder bensoesyra på smakligheten och smält- barhetsegenskaperna. Beträffande syrorna är verkningarna i dessa avseenden kända sedan tidigare. För testen fram- ställdes av gräs ensilage genom tillsats av bensoesyra som konserveringsmedel med i ett fall l kg och i ett annat fall 2 kg per ton färskt foder eller 0,1 respektive 0,2 vikt-%. Som jämförelseobjekt framställdes foder utan kon- serveringsmedel och med tillsats av 5 l 86-procentig myr- syra per ton foder.

Vid de enligt den latinska kvadraten med gumsar utförda smaklighets- och smältbarhetsförsöken kunde varken i fod- rets smaklighet eller smältbarheten av dess organiska material märkbara statisktiska skillnader mellan de olika fodren påvisas. Då endast konserverat foder gavs ät dju- ren, kan man med fog sluta sig till, att bensoesyra kan (iv inkluderas som en komponent i konserveringsmedelkomposi- tionen i en mängd av åtminstone 2 kg per ton foder. s! På basen av det ovan anförda kan det anses vara klart ådagalagt, att konserveringsmedelkompositionen enligt 454 477 uppfinningen, som innefattar en vâtejonkoncentrationen höjan- de komponent och en bensoesyrakomponent, har förmånliga egen- skaper, vilka icke återfinnes i lika mångsidig grad hos ti- digare kända konserveringsmedel för grönfoder eller kombina- tioner av sådana. Med rätt små mängder bensoesyra i komposi- tionen är det sålunda möjligt att väsentligt reducera den använda mängden av den fodrets pH direkt påverkande syran utan att försämra resultatet eller rentav med samtidig för- bättring av resultatet. Då pH regleras med hjälp av en orga- nisk syra, såsom myrsyra, har detta även en ekonomiskt gynn- sam verkan; Vid användning av billigare mineralsyror är möj- ligheten att minska syramängden särskilt fördelaktig på grund av att en på sedvanligt sätt använd riklig mängd av dessa syror har en fysiologiskt ogynnsam verkan, då fodret ges i stora mängder åt djuren.

Då effekten och inverkan av den pH reglerande komponenten utan men kan reduceras, är det möjligt att i konserverings- xnedelkompositionen enligt uppfinningen som pH reglerande komponent använda sura salter eller blandningar av sådana i stället för fria syror. Man erhåller sålunda bättre möj- lighet än tidigare att undvika användning av vätskeformiga syror och blandningar därav, vilka är besvärliga att han- tera och lätt förorsakar olyckor. I konserveringsmedel- kompositionen enligt uppfinningen kan man sålunda som pH reglerande komponent använda vilka som helst för detta ändamål lämpliga, i och för sig kända substanser eller substansblandningar.

Bensoesyrakomponenten kan föreligga i form av bensoesyra el- ler ett salt eller ett derivat därav, som har likadan ver- kan som syran eller dess salter. Som exempel på ett använd- bart derivat kan nämnas parahydroxibensoesyra och dess metyl- och etylestrar, vilka även är godkända som konser- veringsmedel för livsmedel.

Konserveringsmedelkompositionen enligt uppfinningen kan .454 477 10 föreligga antingen i fast form eller som en lösning. Då bensoesyra icke är löslig i syror, såsom klorvätesyra och myrsyra, suspenderas den i syran till en så homogen sus- pension som möjligt med användning av i och för sig kända förtjocknings- och gelatineringsmedel, såsom t.ex. agar- agar, alginater, cellulosderivater, stärkelsedextrin eller pektin.

I konserveringsmedelkompositionen enligt uppfinningen kan även inkluderas andra konserveringsresultatet befrämjande ämnen, såsom socker eller sockerhaltiga ämnen, mjölksyra- bakterier, cellulosa och stärkelse spjälkande enzymer, på fodrets arom inverkande ämnen eller lösligheten av fodrets äggviteämnen påverkande ämnen.

Ett typiskt användningsområde för konserveringsmedelkompo- sitionen enligt uppfinningen innefattar konservering av färskt vegetabiliskt material i ett från luften slutet rum. Som andra användningsområden kan exempelvis komma i fråga korn och frön som skall uppbevaras i tämligen fuk- tigt tillstånd samt hö och halm, varvid konserveringen kan beroende på materialets fuktighetsgrad ske antingen i ett från luften slutet eller icke slutet rum. Mängderna av komponenterna i kompositionen kan härvid variera inom tämligen vida gränser beroende på det material som skall behandlas och dess egenskaper. En lämplig mängd bensoesy- rakomponent vid anaerob konservering av färskt gräs kan så- lunda uppgå till ca 100-1000 g per ton foder beräknad som bensoesyra, och mängden av bensoesyrakomponenten borde icke för något ändamål överskrida 2 kg bensoesyra per ton foder.

De rikligaste mängderna inom det angivna intervallet är att föredraga för fodermaterial med riklig halt av ägg- viteämnen och starkt basisk mineralämnessammansättning, såsom baljväxter. Mindre mängder åter är tillfyllest för arter med lägre halt av äggviteämnen och svagare basisk eller neutral mineralämnessammansättning. I konserverings- medelkompositioner med myrsvra som enda surheten väsent- 454 477 ll ligen reglerande komponent är det dock fördelaktigt att an- vända större mängder av bensoesyrakomponenten oberoende av det fodermaterial som skall konserveras.

Mängden av den surheten ökande komponenten i konserverings- medelkompositionen är lämpligen 20-60 syraekvivalenter per ton foder, då kompositionens surhet bestämmes genom titre- ring av densamma med en stark bas till pH 7. Både större och mindre mängder inom det angivna intervallet bestämmas på samma grunder som ovan angivits för bensoesyrakompo- nenten.

Mängden av den surheten ökande komponenten i ensilerings- medelkompositionen enligt uppfinningen kan sålunda, bero- ende på den använda syran och användningsändamålet, variera inom intervallet 40-98 vikt-% beräknad som syra, och på motsvarande sätt kan mängden av bensoesyrakomponenten variera inom intervallet 2-60 vikt-% beräknad som bensoe- syra.

Claims (2)

10 15 20 25 30 35 454 47'_7 . U. P A T E N T K R A V

1. Komposition för ensilering av grönfoder eller liknande, vilken innehåller en komponent, som höjer det ensilerade fodrets vätejonkoncentration, såsom mineralsyra eller myr- syra, eller salter av myrsyran tillsammans med en sur fos- forförening, samt en konserverande syrakomponent, k ä n - n e t e c k n a d av att kompositionen innehåller 40 - 98 vikts-% av den vätejonkoncentrationen höjande komponenten och 2 - 60 vikts-% av en bensoesyrakomponent, som kan ut- göras av bensoesyra eller ett salt eller derivat därav, som den konserverande syrakomponenten, samt eventuellt i och för sig kända tillsatsmedel såsom socker eller socker- haltiga ämnen, mjölksyrabakterier, cellulosa och stärkelse spjälkande enzymer, fodrets arom pàverkande ämnen eller löslighetenf av fodrets äggviteämnen reglerande ämnen.

2. Ensileringsmedelskomposition enligt_krav 1 i form av en lösning, vari bensoesyrakomponenten utgöres av bensoesyra, k ä n n e t e c k n a d av att bensoesyran är homogent sus- penderad i lösningen med hjälp av förtjocknings- eller gelatineringsmedel. ,__ ff. |. . - sl,