SE457236B - Glidbotten foer skida samt foerfarande foer framstaellning av djupbottens yta hos gripdelen paa en skida - Google Patents

Description

l0 l5 20 30 35 457*236 sträcker sig i samma riktning som träets celler och sålunda , avslutas snett i glidytan. Användning av fibertrádar för detta ändamål är ej i och för sig en ny ide, men tidigare har fibertrádarna haft utsträckning från glidytan, den så kak lade sälskinnsprincipen, och framställningsmetoderna har Ill F visat sig vara besvärliga. Dessutom föreslås i den finska patentskriften nr 48676, att utforma glidytan av ihåliga cellulosafibrer, som antingen kan vara godtyckligt ordnade eller orienterade på vilket som helst önskat sätt. Den “önskvärda orienteringen" har emellertid ej diskuterats mer detaljerat, och det antydes ej på något sätt, att den önskade greppeffekten utan något som helst vax skul- le kunna uppnås genom att orientera fibrerna på ett spe- ciellt sätt. Det enda ändamål som åsyftas är den så kalla- de mikroporositeten, som medverkar till vaxets vidhäftning.

Inte heller harskidornaenligt nämnda patentskrift kommit till utförande i praktiken.

Alternativt är det också möjligt att använda plast- laminat, i vilka fibertràdar är positionerade på samma sätt som i utförandet med trälaminat.

Uppfinningen beskrivas mer detaljerat i det följande under hänvisning till bifogade riktning.

Figur l är en sidovy av en skida.

Figur 2 är en vy underifrån av skidan.

Figurerna 3 och 4_utgöres av en vy underifrån respek- tive ett längdsnitt av greppdelen hos ett utförande av skidan.

Figur 5 är ett tvärsnitt av ett speciellt utförande av skidan.

Figur 6 illustrerar tillverkning av den laminatstruk- tur, som användes för skidans glidande botten.

Figur 7 är en vy underifrån av greppdelen hos ett andra utförande av skidan.

Figur 8 illustrerar en kombinationsmöjlighet baserad väsentligen på figurerna 3 och 4. l0 l5 20 25 30 35 " 457 236 Figurerna 9 och l0 illustrerar tillverkning av den glidande bottnen av ett flertal gjutna delar.

En skida betecknas rent allmänt med hänvisningsbe- teckningen l. Den främre och den bakre delen av skidan utgör de så kallade glidande delarna, och mittdelen, som är av betydelse med avseende på skidans grepp, be- tecknas med hänvisningsbeteckningen 4.

Ett specifikt särdrag hos skidan enligt uppfinning- en är förknippat med mittdelen 4. Glidytan hos denna del är utformad av en laminatstruktur 5, i vilken laminat- lagerna företrädesvis är belägna intill varandra eller efter varandra i glidytans tvärriktning, så som framgår av figur 3. Laminatstrukturen 5 kan exempelvis innefat- ta ett trälaminat. I figur 3 är fanerbladen hos lamina- tet betecknade med hänvisningsbeteckningen 6 och adhesiv- lagerna mellan fanerbladen med hänvisningsbeteckningen 7.

För tydlighets skull, visas adhesivlagren 7 i figur 3 med för stor tjocklek, och kommer i praktiken i allmänhet att göras väsentligen tunnare än fanerbladen. De i adhe- sivlagerna markerade punkterna 8 betecknar fibertrâdar, företrädesvis fibertrádar av syntetiska fibrer, såsom nylon eller glasull, som avslutas snett i glidytan. Fi- bertrådarna 8 är åtminstone i huvudsak parallella med träcellerna 9 så som schematiskt visas i figur 4. Vid det i figur 5 visade utförandet av uppfinningen är en liknande laminatstruktur 5 också positionerad i'sidorna av skidan. På detta sätt uppnås en förbättrad greppeffekt vid branta uppförsbackar, i vilka saxklättring måste an- vändas.

I det följande skall framställning av laminatstruk- turen beskrivas under hänvisning till figur 6. Det önska- de antalet av exempelvis fanerblad 6 och adhesiva skikt 7, positioneras ovanpå varandra varvid skikten pressas tillsammans under samtidig upphettning, varvid fanerbla- den impregneras med adhesiv så att träet ej längre kommer l0 15 20 25 35 457 236 att absorbera fukt. Cellerna i samtliga fanerblad sträc- ker sig i samma riktning, vilken i figur 6 markeras ge- nom pilen A. Ur den pa så sätt utformade laminatstruktu- ren utskäres en laminatremsa 5 för anbringning i mitt- partiet av skidans glidyta exempelvis genom snedsâgning så att vinkeln o mellan träcellerna och längdriktningen hos remsan 5 är omkring l0 till 700. Ju större vinkeln u är ju bättre är greppet, men självfallet minskas glid- ningen samtidigt i viss utsträckning. Redan en relativt liten lutningsvinkel kan vara tillräcklig för en erfaren skidåkare.

När laminatremsorna utskäres på det sätt som i fi- gur 6 indikeras med hänvisningsbeteckningen 5, erhålles en botten av det slag som visas i figur 3. Alternativt är det också möjligt att utskära laminatremsorna på det sätt som betecknas med hänvisningsbeteckningen 10 i fi- gur 6, i vilket fall en botten av det slag som visas i figur 7 erhålles. I detta fall avslutas fibertràdarnas ändar i glidytan i en vinkel B. Självfallet kan laminat- remsan utskäras snett också på andra sätt för att exem- pelvis erhålla remsor, i vilka laminatlagerna är beläg- na snett intill varandra, så som i figur 8 markeras med hänvisningsbeteckningarna l5 och l6.

Det är självfallet möjligt att fritt kombinera de utskurna laminatremsorna.pá olika sätt. Detta illustre- ras genom figur 8, i vilken glidytan består av ett fler- tal laminatremsor ll till 20, varvid de längdriktade, tvärriktade och snett förlöpande linjerna representerar laminatskikt. Det föreligger självfallet ett stort an- tal variationsmöjligheter. Av ritningstekniska skäl har laminatkonstruktionerna i figurerna 3 till 8 visats re- lativt grova; i praktiken erhålles en mycket jämn glid- yta, så att det är svårt att känna någon som helst skrov- lighet om man exempelvis stryker med handen längs ytan mot den bakre änden i varje särskilt fall. .vw l0 l5 20 25 35 457 236 För att adhesivet skall kunna grundligt impregnera fanerbladen är det lämpligt att använda fanerblad med en maximal tjocklek av ca l mm. Tjockleken hos laminatrem- san 5 (eller l0) är á andra sidan i allmänhet omkring l till 2 mm.

Företrädesvis kan fibertrâdar 8, som också är paral- lella med pilen A, positioneras i adhesivlagerna. En yt- terligare förbättring av greppet uppnås medelst ekempel- vis nylonfibertrâdar eller fibrer av glasull.

Fastän den sålunda impregnerade glidytan av trä är klart bättre än hittills kända glidytor av trä, kan den eventuellt med tiden absorbera fukt i viss utsträckning vid skidåkning under så kallade noll-betingelser. För att undvika detta föreslås också ett andra utförande, vid vilken en del av fanerbladen eller samtliga av dem ersät- tes med plastskikt, mellan vilka inplaceras fibertràdar 8 av ovan beskrivet slag.

I princip kan tillverkningen utföras pá samma sätt.

Plastskikten uppvärmes och sammanpressas, varvid de hop- smälter till en praktiskt taget helt homogen massa med undantag av fibertrádarna som emellertid är helt och hållet bundna i den struktur som bildas, och som i före- liggande patentansökan, på basis av framställningsmeto- den, inkluderas under beteckningen "laminatstruktur“.

De änddelar av fibertradarna som avslutas i glidytan åstadkommer det erforderliga greppet. Plasten kan vara av vilken som helst kvalitet som vanligtvis brukar an- vändas i glidytor för skidor, t.ex. polyetylen. För fi- bertrådarna 8 föreslås huvudsakligen två huvudtyper som exempelvis representeras av nylon och glasullsfibrer.

Nylon är allmänt sett mera motstándskraftigt mot för- slitning än de plastkvaliteter som ifrâgakommer, var- vid, efter hand som plasten förslites en mycket liten "lugg" gradvis efterlämnas på ytan. Fibrer av glasull, á andra sidan, är spröda, och eventuella ändar som l0 l5 20 25 35 457-236 sticker ut utanför glidytan kommer att brytas av, varvid mycket små suggropar bildas. Genom att samtidigt använda såväl fibertrådar av nylontyp och fibertrådar av typ glas- ullfibrer, bildas sålunda såväl en liten lugg som små suggropar.

Om polyetylen bedömes vara för mjukt och förslitas för snabbt, kan ett adhesivskikt av exempelvis s.k. Aral- dit-klister anbringas på dess yta. När nämnda klister upp- värmes medelst en anordning såsom ett strykjärn, erhålles en hårdare glidyta. Alternativt är det möjligt att i stäl- let för att använda plast exempelvis använda nylon, i vil- ket fibertrådarna 8 självfallet måste väljas så, att de ej smälter ihop i nylonet när detta uppvärmes och hoppres- sas.

Ytterligare en alternativ framställningsmetod är gjut- ning, varvid gjuten plast eller nylonmassa gjutes ovanpå fibertrådarna som har insatts på plats i förväg. Glidytan kan i detta fall självfallet gjutas i ett stycke men, al- ternativt, kan glidytan också vara uppbyggd av ett fler- tal gjutna delar, vilken framställningsmetod illustreras i figurerna 9 och l0.

T.ex kan man gjuta en stång 2l med cirkulärt tvär- snitt inne i vilket fibertrådarna med utsträckning i längdriktningen är positionerade. Skivor som erhåller en elliptisk form utskäres snett ur stången, varvid ytan sammansättes av dessa. skivor- De delar 23 som återstàr- mellan skivorna kan vara av vilket som helst glidyts-material.

Stångens 2l tvärsnittsform kan väljas fritt, och den kan exempelvis ha formen av en bokstav. Detta sätt kan också en text inkluderasi glidytan, d.v.s. skidtillver- kare kan, i enlighet med uppfinningen, märka skidans glidyta på samma sätt som tidigare har gjorts vid alla kända glidbottnar.

I det i figur 3 illustrerade utförandet täcker la- minatstrukturen 5 praktiskt taget hela bredden av glid- in l0 l5 20 457 23.6 ytan hos skidan. Detta behöver ej nödvändigtvis vara fallet, varvid t.ex. i den centrala delen av den yttre kanten kan helt enkelt lämnas en konventionell glidyta, till och med mer än vad som visas i figur 5. Detsamma gäller självfallet också för glidytor framställda i en- lighet med principen enligt figur l0. Ett hartsadhesiv, exempelvis så kallat Araldit-klister och så kallat Re- sinol-klister, kan användas som adhesivskikt., Vilken som helst känd struktur kan användas i skidans kropp, och även glidytorna 2 och 3 är i och för sig kända.

Orienteringen och den jämna distributionen av fiber- trådarna 8 kan exempelvis åstadkommas genom användning av kamliknande organ vid varje ände av den laminatstruk- tur som skall formas. Fibertrâdar 8 som avslutas i glid- bottnen har illustrerats mycket schematiskt och åtskilda från varandra på ritningen, exempelvis i figurerna 4, 6, 9 och 10. I realiteten är antalet av dessa fibertrådar tämligen stort, varvid mängden av dem exempelvis i stång- en enligt figur 9 kan uppgå till omkring l0 till 50 vikt- procent. Exempelvis kan adhesivskikten 7 hos laminatstruk- turen också innehålla ovan nämnda kvantitet fibertrådar.

Claims (3)

457 236 - 10 15 20 25 30 35 PATENTKRAV

1. l. Glidbotten för skida, speciellt terrängskida, med främre och bakre gliddel och Ined en som glidbottnens mittdel anordnad gripdel, som är försedd med snett i glidbottnens yta slutande konstfiber för åstadkommande av fäste utan användning av vax, k ä n n e t e c k n a d av att gripdelen (4) är utformad så- som en laminatstruktur (5, 10), vars laminatskikt (6) ligger bredvid varandra i gripdelens (4) glidyta, och att konstfib- rerna (8) är anordnade mellan laminatskikten (6).

2. Förfarande för framställning av glidbottnens yta hos grip- delen på en skida i enlighet med patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a t av att man formar en grundstruktur (24) av la- minat (6), i vilken grundstruktur (24) konstfibrerna (8) in- lägges väsentligen parallellt med varandra mellan laminaten, och att ett eller flera skikt som skall anbringas i glidbott- nen skäres från grundstrukturen snett i förhållande till konstfibrerna (8)Så, att konstfibrerna (8) på i och för sig känt sätt slutar snett i snittytan, som bildar glidytan.

3. Förfarande enligt patentkravet 2, k ä n«n e t e c k n a t av att laminaten (6) är av plast och att plastlaminaten upp- värmes och sammanpressas till en väsentligen homogen massa. CA