SE459740B - Limningskomposition innefattande en karboxylsyraanhydrid och en nonjonisk polyoxialkentensid och foerfarande foer limning av papper daermed - Google Patents

Limningskomposition innefattande en karboxylsyraanhydrid och en nonjonisk polyoxialkentensid och foerfarande foer limning av papper daermed

Info

Publication number
SE459740B
SE459740B SE8303155A SE8303155A SE459740B SE 459740 B SE459740 B SE 459740B SE 8303155 A SE8303155 A SE 8303155A SE 8303155 A SE8303155 A SE 8303155A SE 459740 B SE459740 B SE 459740B
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
adhesive composition
group
composition according
carbon atoms
weight
Prior art date
Application number
SE8303155A
Other languages
English (en)
Other versions
SE8303155D0 (sv
SE8303155L (sv
Inventor
M Okada
Y Nishigakiuchi
Y Tominaga
Original Assignee
Sanyo Chemical Ind Ltd
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Priority claimed from JP10097482A external-priority patent/JPS58220897A/ja
Priority claimed from JP14198582A external-priority patent/JPS5930993A/ja
Application filed by Sanyo Chemical Ind Ltd filed Critical Sanyo Chemical Ind Ltd
Publication of SE8303155D0 publication Critical patent/SE8303155D0/sv
Publication of SE8303155L publication Critical patent/SE8303155L/sv
Publication of SE459740B publication Critical patent/SE459740B/sv

Links

Classifications

    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C08—ORGANIC MACROMOLECULAR COMPOUNDS; THEIR PREPARATION OR CHEMICAL WORKING-UP; COMPOSITIONS BASED THEREON
    • C08G—MACROMOLECULAR COMPOUNDS OBTAINED OTHERWISE THAN BY REACTIONS ONLY INVOLVING UNSATURATED CARBON-TO-CARBON BONDS
    • C08G65/00—Macromolecular compounds obtained by reactions forming an ether link in the main chain of the macromolecule
    • C08G65/02—Macromolecular compounds obtained by reactions forming an ether link in the main chain of the macromolecule from cyclic ethers by opening of the heterocyclic ring
    • C08G65/32—Polymers modified by chemical after-treatment
    • C08G65/329—Polymers modified by chemical after-treatment with organic compounds
    • C08G65/331—Polymers modified by chemical after-treatment with organic compounds containing oxygen
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C08—ORGANIC MACROMOLECULAR COMPOUNDS; THEIR PREPARATION OR CHEMICAL WORKING-UP; COMPOSITIONS BASED THEREON
    • C08G—MACROMOLECULAR COMPOUNDS OBTAINED OTHERWISE THAN BY REACTIONS ONLY INVOLVING UNSATURATED CARBON-TO-CARBON BONDS
    • C08G65/00—Macromolecular compounds obtained by reactions forming an ether link in the main chain of the macromolecule
    • C08G65/02—Macromolecular compounds obtained by reactions forming an ether link in the main chain of the macromolecule from cyclic ethers by opening of the heterocyclic ring
    • C08G65/32—Polymers modified by chemical after-treatment
    • C08G65/329—Polymers modified by chemical after-treatment with organic compounds
    • C08G65/331—Polymers modified by chemical after-treatment with organic compounds containing oxygen
    • C08G65/332—Polymers modified by chemical after-treatment with organic compounds containing oxygen containing carboxyl groups, or halides, or esters thereof
    • C08G65/3322—Polymers modified by chemical after-treatment with organic compounds containing oxygen containing carboxyl groups, or halides, or esters thereof acyclic
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C08—ORGANIC MACROMOLECULAR COMPOUNDS; THEIR PREPARATION OR CHEMICAL WORKING-UP; COMPOSITIONS BASED THEREON
    • C08G—MACROMOLECULAR COMPOUNDS OBTAINED OTHERWISE THAN BY REACTIONS ONLY INVOLVING UNSATURATED CARBON-TO-CARBON BONDS
    • C08G65/00—Macromolecular compounds obtained by reactions forming an ether link in the main chain of the macromolecule
    • C08G65/02—Macromolecular compounds obtained by reactions forming an ether link in the main chain of the macromolecule from cyclic ethers by opening of the heterocyclic ring
    • C08G65/32—Polymers modified by chemical after-treatment
    • C08G65/329—Polymers modified by chemical after-treatment with organic compounds
    • C08G65/333—Polymers modified by chemical after-treatment with organic compounds containing nitrogen
    • C08G65/33344—Polymers modified by chemical after-treatment with organic compounds containing nitrogen containing carbamate group
    • D—TEXTILES; PAPER
    • D21—PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21H—PULP COMPOSITIONS; PREPARATION THEREOF NOT COVERED BY SUBCLASSES D21C OR D21D; IMPREGNATING OR COATING OF PAPER; TREATMENT OF FINISHED PAPER NOT COVERED BY CLASS B31 OR SUBCLASS D21G; PAPER NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • D21H17/00—Non-fibrous material added to the pulp, characterised by its constitution; Paper-impregnating material characterised by its constitution
    • D21H17/03—Non-macromolecular organic compounds
    • D21H17/05—Non-macromolecular organic compounds containing elements other than carbon and hydrogen only
    • D21H17/06—Alcohols; Phenols; Ethers; Aldehydes; Ketones; Acetals; Ketals
    • D—TEXTILES; PAPER
    • D21—PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21H—PULP COMPOSITIONS; PREPARATION THEREOF NOT COVERED BY SUBCLASSES D21C OR D21D; IMPREGNATING OR COATING OF PAPER; TREATMENT OF FINISHED PAPER NOT COVERED BY CLASS B31 OR SUBCLASS D21G; PAPER NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • D21H17/00—Non-fibrous material added to the pulp, characterised by its constitution; Paper-impregnating material characterised by its constitution
    • D21H17/03—Non-macromolecular organic compounds
    • D21H17/05—Non-macromolecular organic compounds containing elements other than carbon and hydrogen only
    • D21H17/09—Sulfur-containing compounds
    • D—TEXTILES; PAPER
    • D21—PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21H—PULP COMPOSITIONS; PREPARATION THEREOF NOT COVERED BY SUBCLASSES D21C OR D21D; IMPREGNATING OR COATING OF PAPER; TREATMENT OF FINISHED PAPER NOT COVERED BY CLASS B31 OR SUBCLASS D21G; PAPER NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • D21H17/00—Non-fibrous material added to the pulp, characterised by its constitution; Paper-impregnating material characterised by its constitution
    • D21H17/03—Non-macromolecular organic compounds
    • D21H17/05—Non-macromolecular organic compounds containing elements other than carbon and hydrogen only
    • D21H17/14—Carboxylic acids; Derivatives thereof
    • D21H17/15—Polycarboxylic acids, e.g. maleic acid
    • D—TEXTILES; PAPER
    • D21—PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21H—PULP COMPOSITIONS; PREPARATION THEREOF NOT COVERED BY SUBCLASSES D21C OR D21D; IMPREGNATING OR COATING OF PAPER; TREATMENT OF FINISHED PAPER NOT COVERED BY CLASS B31 OR SUBCLASS D21G; PAPER NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • D21H17/00—Non-fibrous material added to the pulp, characterised by its constitution; Paper-impregnating material characterised by its constitution
    • D21H17/03—Non-macromolecular organic compounds
    • D21H17/05—Non-macromolecular organic compounds containing elements other than carbon and hydrogen only
    • D21H17/14—Carboxylic acids; Derivatives thereof
    • D21H17/15—Polycarboxylic acids, e.g. maleic acid
    • D21H17/16—Addition products thereof with hydrocarbons
    • D—TEXTILES; PAPER
    • D21—PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21H—PULP COMPOSITIONS; PREPARATION THEREOF NOT COVERED BY SUBCLASSES D21C OR D21D; IMPREGNATING OR COATING OF PAPER; TREATMENT OF FINISHED PAPER NOT COVERED BY CLASS B31 OR SUBCLASS D21G; PAPER NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • D21H17/00—Non-fibrous material added to the pulp, characterised by its constitution; Paper-impregnating material characterised by its constitution
    • D21H17/20—Macromolecular organic compounds
    • D21H17/33—Synthetic macromolecular compounds
    • D21H17/46—Synthetic macromolecular compounds obtained otherwise than by reactions only involving carbon-to-carbon unsaturated bonds
    • D21H17/53—Polyethers; Polyesters

Landscapes

  • Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Chemical Kinetics & Catalysis (AREA)
  • General Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Health & Medical Sciences (AREA)
  • Medicinal Chemistry (AREA)
  • Polymers & Plastics (AREA)
  • Organic Chemistry (AREA)
  • Paper (AREA)
  • Adhesives Or Adhesive Processes (AREA)

Description

15 20 25 30 4:0 2. 459 740 o C \\\.
R-çc H o (l) l p 2p-lííí c/ o och O O 112-c--o--c--R3 (2) vari Rl och R2 Àr hydrofoba grupper med mer Àn 5 kolatomer, valda ur klassen bestÄende av alkyl-, alkenyl- , aralkyl- och aralkenylgrupper, R 3 Àr vald ur klassen bestÄende av alkyl-1 alkenyl-, aralkyl- och aralkenylgrupper, p Àr ett helt tal frÄn 2 till 3, och (II) en emulgatorkomponent, omfattande minst en emulgator, vald ur en grupp bestÄende av (i) en blockerad polyoxialkenförening (b) med den allmÀnna formeln f 114-42- o-x]m (3) vari R4 Àr en Äterstod av en nonjonisk tensid av polyoxialkentyp, X Àr -R5, -CO-Rs, -CONH-RS eller -CO-Q-COOM, R5 betecknar en envÀrd kolvùtegrupp med 1 till 6 kolatomer, av_en dikarboxylsyra, M Àr en katjon, l till 8, och (ii) en svavelinnehùllande, anjonisk tensid (c) i form av ett alkaliskt jordartsmetallsalt.
Q Àr en Äterstod m Àr ett helt tal frÄn EQ Syraanhydrid I de allmÀnna formlerna (1) och (2) inkluderar de hydrofoba gngpena Rl och R2 t.ex. alkyl-, alkenyl-, aralkyl- och aralkenylgrupper med 6-30 kolatomer. Föredragna Àr rakkedjiga och grenade alkyl- och alkenylgrupper, isynnerhet sÄdana med 12-25 kolatomer.
Föredraget p-vÀrde Àr 2. I den allmÀnna formeln (2) Àr exempel pÄ R3 hydrofoba grupper enligt ovan samt lÀgre alkyl- och alkenylgrupper med l-5 kolatomer. Föredragna Àr alkyl- alkenylgrupper med l-25 kolatomer. och Syraanhydriderna med den allmÀnna formeln(l) beskrivas full- stÀndigt 1 us patenfskrifcer 3 102 064 och 4 040 9oo. 3 Som specifika exempel pÄ sÄdana anhydrider kan namnas de följande: (1) AlkenylbÀrnstenssyraanhydriderz grenade alkenylbÀrnsten- syraahydrider [t.ex. monoalkenylbÀrnstenssyraanhydrider, som t.ex. 1-metyl-2-pentadecenylbÀrnstensyraanhydrid, l-etyl-2- tetradecenylbÀrnstenssyraanhydrid och l-propyl-2-pentadecenyl- bÀrnstenssyraanhydríd, och polyalkenylbÀrnstenssyraanhydrider, som t.ex. poly(4-10)propenbÀrnstenssyraanhydrider, poly(3-8)- butenbÀrnstenssyraanhyderider och poly(3-6)isobutenylbÀrnstens- syraanhydri§7 och rakkedjiga alkenylbÀrnstenssyraanhydrider [ƥom t.ex. n-oktadecenylbÀrnstensyraanhydrid, isooktadecenylbÀrn- stenssyraanhydrid, n-hexadecenylbÀrnstenssyraanhydrid och eiko- senylbÀrnstenssyraanhydri§7. (2) AlkylbÀrnstenssyraanhydrider: dodecylbÀrnstenssyraanhydrid, n-hexadecylbÀrnstensyraanhydrid etc. (3) Alkylglutarsyraanhydrider: dodecylglutarsyraanhydrid, hexa- decylglutarsyraanhydrid etc.
Exempel pÄ lÀmpliga syraanhydrider som ùskùdliggöres med hjÀlp av den allmÀnna formeln (2) Àr distearinsyraanhydrid, dipalmitin- syraanhydrid, Àttiksyra-stearinsyraanhydrid och liknande före- ningar.
Bland dessa syraanhydrider föredrages alkenylbĂ€rnstenssyra- anhydrider, i all synnerhet grenade alkenylbĂ€rnstenssyraan- hydrider (isynnerhet polyalkenylbĂ€rnstenssyraanhydrider) samt blandningar av tvĂ„ eller flera av dessa. ÜI] Emulgatorkomponent (II-1) Blockerad polyoxialkenförening De blockerade polyoxialkenföreningarna (b) med den allmĂ€nna 'formeln (3) Ă€r nonjontensider av polyoxialkentyp, vilkas hydroxylgrupp eller -grupper har blockerats eller substituerats med substituent X. Substituenten X kan vara -R5, -CO-RS, -CONH-RS, -CO-Q-COOM eller tvĂą eller flera av dessa substituenter.
R5 Àr en envÀrd kolvÀtegrupp och mÄste ha högst 6 kolatomer.
LĂ€mpliga kolvĂ€tegrupper inkluderar t.ex. alkylgrupĂ­ver, som t.ex. metyl-, etyl-, n-propyl-, isopropyl-, butyl~ och pentylgrupp, och alkenylgrupper, som t.ex. allylgrupp. Föredragna Ă€r metyl 10 15 20 2s_ 30 40 459 740 “ och etyl, isynnerhet metyl.
AnvÀndning av föreningar med envÀrda kolvÀteradikaler (som t.ex. alkylgrupper) med mer Àn 6 kolatomer, istÀllet för R 5, resulterar i dÄlig emulgerbarhet.
Q Àr en grupper Äterstod av en dikarboxylsyra, frÄn vilken tvù karboxyl- eliminerats. LÀmpliga dikarboxylsyrorimdndÊÊm Lex. och omÀttade, alifatiska dikarboxylsyror, 4 till 8 kolatomer, som t.ex. mÀiade vanligen innehÄllande maleinsyra, itakonsyra och bÀrn- stenssyra, samt aromatiska dikarboxylsyror, som t.ex. ftalsyra.
LÀmpliga exempel pÄ katjoner M inkluderar H och alkalimetaller, som t.ex. Na och K.
I den allmÀnna formeln (3) betecknar R nonjontensid av polyoxialkentyp, grupp eller hydroxylgrupper. 4 en Äterstod av en frÄn vilken eliminerats hydroxyl- SÄsom nonjoniska tensider av polyoxialkentyp, vilka bildar Äter- stoden R4, kan nÀmnas de med den allmÀnna formeln R6 ___E(Ao+n_H]m (4) vari R6 Àr en Äterstod av en förening med aktiv vÀteatom, A Àr en alkengrupp med 2 till 4 kolatomer, n Àr ett helt tal av minst l, m Àr ett helt tal frÄn l till 8.
I den allmÀnna formeln (4) betecknar R förening med aktiv vÀteatom, vÀteatom eller -atomer. 6 en Äterstod av en frÄn vilken eliminerats aktiv Vilka som helst föreningar innehÄllande en eller flera aktiva vÀteatomer och med förmÄga att reagera med alkenoxider under bildning av nonjontensider av polyoxialkentyp kan anvÀndas och hÀr kan nÀmnas fenoler, alkoholer, karboxylsyror, aminer, merkaptaner och amider.
LÀmPlíga 521101913 inkluderar bar. de med den .allmÀnna formeln (5) 10 15 20 25 30 35 ;*4D 5 459 740 Ar-_+omq i (s) dÀr q Àr ett helt tal frÄn 1 till 3 och Ar Àr en bensen- eller naftalenkÀrna, vilken kan vara substituerad med Ätminstone en grupp, vald bland alkylgrupper med l-15 kolatomer dÀr Z betecknar vÀte, hydroxylgrupp, en alkylgrupp med 1 till 15 kolatomer och Y betecknar en alkengrupp med 1-5 kolatomer eller en fluorsubstituerad alkengrupp med l-5 kolatomer, samt de som framstÀlles genom omsÀttning av föreningarna med formeln (5) med styren eller en substituerad styren, som t.ex.0<-metylstyren.
Illustrativa exempel pÄ fenolerna Àr ensamma fenoler, som t.ex. fenol, alkylfenoler och flervÀrd fenol, och polyringfenoler, som t.ex. fenylfenol, kumylfenol, bensylfenol, hydrokinonmono- fenyleter, naftol och bisfenoler (som t.ex. bisfenol A), samt styrenreagerade fenoler, vilka erhÄlles genom omsÀttning av 1 mol av dessa fenoler med omkring l till 20 mol, företrÀdesvis 1 till l0 mol, av styren eller GK-metylstyren.
LÀmpliga exempel pÄ alkoholer inkluderar naturliga och syntetiska, mÀttade och omÀttade, raka och grenade, alifatiska alkoholer med vanligen 8-20, företrÀdesvis 12-18 kolatomer, som t.ex.
Ziegler-alkoholer med 6 till 20 kolatomer, oktylalkohol och hydrerad kokosnötoljaalkohol, och flervĂ€rda alkoholer med 2-8 hydroxylgrupper, dĂ€nĂŒïŹ‚and -alkanpolyoler, som t.ex. etenglykol, propenglykol, butenglykol, hexandiol, glycerol, trimetylolpropan, hexantriol, pentaerytritol, sorbitol och intramolekylĂ€ra an- hydrider av dessa, som t.ex. sorbitan, och sockerarter, t.ex. sackaros. Andra exempel pĂą alkoholer Ă€r partiella estrar av dessa flervĂ€rda alkoholer med fettsyror med vanligen 8-20, företrĂ€desvis 12-18, kolatomer, sĂ„som de nedan beskrivna.
Exempel pĂ„ lĂ€mpliga karboxylsyror inkluderar mĂ€ttade och omĂ€ttade fettsyror med i allmĂ€nhet 8-20, företrĂ€desvis 12-18, kolatomer, , sĂ„som laurinsyra, stearinsyra och oljesyra, polykarboxylsyror med 4-36 kolatomer och 2-4 karboxylgrupper, som t.ex. bĂ€rnstens- 10 15 20 25 30 35 40 459 740 f” syra, maleinsyra, och liknande syror liksom dimersyror (t.ex. dimeriserad rĂ­nolsyra) och hydroxikarboxylsyror med 10-20 kolatomer, t.ex. ricinolsyra etc.
Exempel pĂ„ lĂ€mpliga aminer Ă€r monoaminer, dĂ€ribland alkylaminer med 8-20 kolatomer, som t.ex. sïŹ‚uykmïŹn, och polyaminer, som t.ex. (2-6 C) alkendiaminer (etendiamin etc.) och polyalken (2-6 C) polyaminer (dietentriamin etc.). Exempel pĂ„ lĂ€mpliga merkaptaner Ă€r alkylmerkaptaner med 8-20 kolatomer, sĂ„som oktylmerkaptan. LĂ€mpliga amider inkluderar t.ex. alkylolamider med den allmĂ€nna formeln (6) R'coN”/R (6) RU I dĂ€r R' Ă€r en kolvĂ€teradikal med 5-20 kolatomer, R" Ă€r en hydroxialkylgrupp med 2-4 kolatomer, R“' betecknar H, hydroxi- alkylgrupp med 2-4 kolatomer eller en kolvĂ€teradikal med l-18 kolatomer. Exempel pĂ„ sĂ„dana alkylolamider Ă€r reaktionsprodukter av fettsyror med mono- eller dietanolamin, som t.ex. laurinsyra- dietanolamid.
Bland dessa aktiva vÀteatominnehùllande föreningar föredrages fenoler, isynnerhet alkylfenoler och alkylnaftoler (med 8-12 kolatomer i alkylgruppen), styrenreagerade fenoler [reaktions- produkter av styren (l-20 mol) med mono- och polycykliska fenoler (fenol,(l-l2C) alkylfenoler, fenylfenoler, kumylfenol, naftoler och (l-l2C) alkylnaftolerL7, alkoholer, isynnerhet alifatiska alkoholer (sÀrskilt de med 12-18 kolatomer), och fettsyror (sÀrskilt de med 12-18 kolatomer). LÀmpligast Àr alkylfenoler och isynnerhet med styren omsatta fenoler.
Nonjontensiderna av polyoxialkentyp med den allmÀnna formeln (4) kan vara addukter av en eller flera föreningar som inne- hÄller en eller flera aktiva VÀteatomer, med en eller flera alkenoxider. LÀmpliga alkenoxider inkluderar etenoxid, propen- oxid, 1,2-, l,3-, 2,3- och 1,4-butenoxider samt kombinationer av tvÄ eller flera av dessa alkenoxíder (som t.ex. kombination av etenoxid och propenoxid). Föredragna Àr etenoxid och kombina- tioner av etenoxid med annan oxid (isynnerhet propenoxid) (vikt- förhÀllanae 100 = o - 10 =9o, företrÀdesvis 100 = 0 - 40 - 60). 10 l5 20 25 30 35 raw w 459 740 Alkenoxidernas mÀngder och arter kan variera i stor omfattning i den utstrÀckning som nonjoniska tensider kan erhÄllas. Om den aktiv vÀteatoninnahùllande föreningen har en hydrofob grupp (en kolvÀteradikal med 8 eller flera kolatomer), Àr vanligen 2-50 mol alkenoxider, huvudsakligen bestÄende av etenoxid (etenoxid eller kombination dÀrav med mindre mÀngd av nÄgon annan oxid, t.ex. propenoxid) tillsatta till l mol (ekvivalent) av föreningen som innehÄller en eller flera aktiva vÀteatomer.
Föredragna mÀngder (antal mol per mol aktiv vÀteatom-innehÄllande förening) av alkenoxiderna Àr 5-20 mol i samband med sÄdana med en relativt sett lÀgre hydrofob grupp, som t.ex. alkyl- fenoler, fettalkoholer, fettsyror, alkylaminer, alkylmerkaptaner och fettsyraalkylolamider, och 5-40 mol i samband med den med en högre hydrofob grupp, som t.ex. med styren omsatta fenoler och fettsyraestrar av flervÀrda alkoholer. NÀr föreningen inne- hÄllande aktiv vÀteatom (-er) Àr sÄdana utan nÄgon hydrofob grupp, som t.ex. flervÀrda alkoholer, polykarboxylsyror och polyaminer, tillsÀttes (företrÀdesvis blocktillsÀttning) i allmÀnhet bÄde etenoxid och högre alkenoxider, som t.ex. propen- oxid, och sammanlagda mÀngder av alkenoxiderna Àr vanligen 10-500 mol, företrÀdesvis 15-400 mol, per mol av föreningarna innehÄllande en eller flera aktiva vÀteatomer. Exempel pÄ addukter av sÄdana alkenoxider Àr etenoxidaddukter av polypro- penglykol med en genomsnittlig molekylvikt av 900-2900. Eten- oxidhalten i molekylen (den resulterande nonjontensiden av polyoxialkentyp) Àr vanligen l0-80 viktprocent, företrÀdesvis 40-80 viktprocent.
Specifika exempel pÄ dessa nonjontensider med formeln (4) anges i kolumn B i tabell I.
De blockerade polyoxialkenföreningarna (b) med den allmÀnna formeln (3) kan framstÀllas genom att man omsÀtter de non- joniska tensiderna enligt formeln (4) med ett eller flera företringsmedel, acyleringsmedel och karbamoyleringsmedel.
Exempel pĂ„ lĂ€mpliga företringsmedel, inkluderande alkylerings- och allyleringsmedel, Ă€r alkylhalogenider (som t.ex. metyl- klorid och etylklorid), dialkylsulfater (t.ex. dimetylsulfat och dietylsulfat) och allylhalogenider (t.ex. allylklorid och allylbromid). LĂ€mpliga acyleringsmedel innefattar t.ex. mono- karboxylsyror med 2 till 7 kolatomer, dikarboxylsyror med 10 15 20 25 30 35 ÅO 459 740 g 4 till 8 kolatomer och anhydrider och halogenider av dessa syror [som t.ex. Ă€ttiksyra, propionsyra, maleinsyra, itakon- syra och bĂ€rnstenssyra, samt motsvarande anhydrider, acetyl- klorid och propionylklorig/. NĂ€r en dikarboxylsyra eller an- hydrid dĂ€rav anvĂ€ndes för blockering, kan den erhĂ„llna pro- duktens (halvester) fria karboxylgrupp neutraliseras med ett alkali, t.ex. natriumhydroxid. LĂ€mpliga karbamoyleringsmedel inkluderar t.ex. alkylmonoisocyanater (som t.ex. metylisocyanat och etylisocyanat) samt allylmonoisocyanat.
Föreningarna (b) som ùskùdliggöres med den allmÀnna formeln (3) kan Àven framstÀllas genom omsÀttning av alkenoxidaddukter av envÀrda alkoholer ¿§5O§7 med fettsyror med 8-20 kolatomer, dikarboxylsyror med 4 till 8 kolatomer eller anhydrider av dessa syror, aromatiska, eller organiska polyisocyanater (dÀribland alifatiska och cykloalifatiska polyisocyanater med 4-15 kolatomer), som t.ex. tolylen- hexametylen-, lysin-, isoforo nater. , difenylmetan-, n- och dicyklohexylmetandiisocya- Bland de blockerade polyoxialkenföreningarna (b) föredrages sÄdana med HLB-vÀrde av 5-20, isynnerhet 10-20.
Belysande exempel pĂ„ de blockerade polyoxialkenföreningarna (b) Ă€r de som hĂ€rstammar frĂ„n de nonjoniska tensiderna med formeln (4) och som finns upprĂ€knade i kolumn B i tabell I, vilkas hydroxylgrupper har blockerats (alkylerats, acylerats eller karbamoylerats) under bildning av derivat Ă­ĆĄlkyletrar, acetater eller alkylkarbamater (uretaner)7 sĂ„som angivits i kolumn A i tabell I. Ă…ïŹedan stĂ„r AO för alkenoxid innehĂ„llande 2 till 4 kolatomer, BO för etenoxid, PO för propenoxid och PPG för polypropen- glykol. Sifferuppgifterna inom parentes anger antalet mol.
Uttrycket "styrenbehandlad (2) fenol-PO(lO)EO(25)P0(3)" be- tyder t.ex. en produkt som erhÄllits genom mass-tillsÀttning av 10 mol PO, 25 mol EO och 3 mol P0 i denna ordningsföljd till en reaktionsprodukt av 1 mol fenol med 2 mol styren.
Delar och % anger viktdelar resp. vĂ­ktprocent, sĂ„vida icke annat sĂ€rskilt angesÂż7 ' 10 15 20 25 30 35 459 740 °\ Tabell I Nr Kolumn A Kolumn B 1 acejzater av styrenbehandlad(2)fenol-ED(l0) 2 styrenbeharxilad ( 2) fenol-BOÜ) PO (2) 3 styrenbeĂŻlanĂ€lad (2) fenOl-ED (20) PO(3) 4 styrenbelxaxudladĂŒ) fenol-POUO) EO( 25) 5 styrenbduandlad (2) fenol-POHO) EO(25) PO ( 3) 6 styrenbehandladĂŒ) fenol-1~D(l7)PO(2) 7 styrenbehaxxdlad (2) fenol-POQO) ED(30) PO (3) 8 nonylfenol-EDQO) 9 nonylfenol-EDHO) l O nonylfenol-ED (8) ll dcĆĄdecylfenol-ECLO) 12 C12_14-Zieg1er-aJJ l 3 cetylalkohol-ED (10) l 4 oktylalkohOl-m (10) 15 stearjnsyra-I-'DHH _ 16 oljesyra-EĂŻïŹ‚lĆĄ) 17 PPG (MlZOO) ~1'33(40%) 18 PPG (Ml750) -BĂ­)(50%) 19 glycerol-Eo/m (vmförh. 1/1, slumpvis) * 20 Tetronic 304, 704 och 707 (Wyandotte) 21 biĆĄferxol A-ED(8) 22 ricinolja-EDBO) 23 stearylaInin-E) (10) 24 cetyhruerkaptan-HNN) 25 laurinsyradietanolaxnid 26 sorbĂ­ tanrnonooleat-H) ( 35) 27 nxetyletrar av styrenbeharxdladß) feno1-PO(lO)EO( 25) 28 nonylfĂŠol-EDGO) 29 oktylfenol-EDQO) 30 C12_14-Zieg1er-a]koho1er-ED(8) 31 laurinsyra-BD (10) 32 etyleter av nonylfenol-EDHO) 33 propyleter av nonylfenol-IDHO) 34 metykarbarnater av nonylfenol-HDUO) 35 nonylfenol-BO (18) PO (2) 36 stearinsyra-EDUS 10 15 20 25 30 35 40 459 740 :o Tabell 1 (forts.) Nr Kolumn A 37 netylkarbamïŹ‚ĂŠm av 38 39 40 habmĂŠĂŒeatav Kolumn B oktyl faxol-ED (15) hydrerad kokosnötoljealkohol-ED(10) styrenbehandlad(5)feno1-ED(l7)PO(2) nonylfenol-EO(l0) Anm: * M 2800 (II-2) Anjonisk tensid i form av alkaliskt jordartsmetallsalt De svavelinnehĂąllande, anjoniska tensiderna (c) i form av alkaliska jordartsmetallsalter, vilka anvĂ€ndes istĂ€llet för eller i förening med den blockerade polyoxialkenföreningen (b), innefattar dem av sulfonsyratyp och sulfatestertyp.
Exempel pÄ lÀmpliga sulfonsyror Àr följande: (l) Alkylbensensulfonsyror med en eller flera grenade eller raka alkylgrupper (i allmÀnhet 8-20 C-atomer, företrÀdesvis l0-18 C-atomer), som t.ex. dodecylbensensulfonsyra och undecyl- bensensulfonsyra; (2) alfa-olefinsulfonsyror (i allmÀnhet 8-20 C-atomer, före- trÀdesvis 10-18 C-atomer), som t.ex. de med 12-16 C-atomer; (3) sulfobÀrnstenssyraestrar (estrar av suffobÀrnstenssyra med alkoholer (vanligen 6-20 C-atomer), t.ex. dialkylsulfobÀrn- stenssyreestrar som t.ex. di~2-etylhexylsulfobÀrnstenssyra- ester och dicykloalkylsulfobÀrnstenssyraestrar, t-ex. dicyklo- hexylsulfobÀrnstenssyraester; (4) naftalensulfonsyror och alkylnaftalensulfonsyror med en eller flera alkylgrupper (1-18 C), som t.ex. diísopropyl- naftalensulfonsyror, liksom kondensationsprodukter av dessa med formaldehyd (polykondensationsgrad : vanligen l till 20, företrÀdesvis 1 till 8); ' (5) alkansulfonsyror (vanligen 8-20 C), som t.ex. tetradecyl- sulfonsyra; och (6) fettsyra (10-20 C) amidsulfonsyror (t.ex. N-metyloleyl- amidoetylsulfonsyra), petroleumsulfonsyror, ligninsulfonsyra osv.
LĂ€mpliga sulfatestrar innefattar t.ex.: (1) Alkylsulfater: sulfatestrar av rakkedjiga och/eller grenade, 10 15 20 25 30 35 459 740 (\ mĂ€ttade och/eller omĂ€ttade alkoholer (i allmĂ€nhet 6-20 C-atomer, företrĂ€desvis l2-18 C-atomer), som t.ex. decylsulfat, lauryl- sulfat, sulfater av C -oxoalkoholer med en sidokedjehalt C av 50 % eller dĂ€röverĂŻĂŻochzsulfaterade alfa-olefiner (vanligen 12-18 C)} som t.ex. Teepol (Shell); (2) polyoxialkenalkylsulfater Åơulfatestrar av AO-addukter av raka och/eller grenade, mĂ€ttade och/eller omĂ€ttade alkoholer (vanligen 6-20, företrĂ€desvis 12-18, C-atomer), vanligen inne- hĂ„llande 2 till 50 mol, företrĂ€desvis 2 till 20 mol, AO per mol av alkoholen7, som t.ex. sulfater av decylalkohol-EO(l), laurylalkohol-EO(4) och cetylalkohol-EO(8); (3) polyoxialkenalkylaryletersulfater Ă­ĆĄulfatestrar av AO- addukter av alkylfenoler med minst en alkylgrupp (vanligen B-12 C) innehĂ„llande vanligen 2-50 mol, företrĂ€desvis 2-20 mol, per mol av fenolen7, som t.ex. nonylfenol-EO(2)sulfatester; (4) fettsyraestersulfater [ĆĄulfater av mĂ€ttade och/eller omĂ€ttade fettsyra (10-20 C) estrar (som t.ex. mono-, di- och tri- glycerider och lĂ€gre och högre alkylestrar)7, t.ex. monoglycerid- sulfater, t.ex. kokosnötoljefettsyramonoglyceridsulfat, sulfate- rade oljor (dĂ€ribland kraftigt sulfaterade oljor), sĂ„som turkröd- olja, och sulfaterade fettsyraestrar, t.ex. sulfaterat metyl- oleat; (5) fettsyraalkylamidsulfater ¿ƥulfater av mĂ€ttad eller omĂ€ttad fettsyra (vanligen 10-20 C) alkylol (2-4 C) amide§7, som t.ex. kokosnötoljefettsyramonoetanolamidsulfat, och (6) sulfaterade fettsyror (vanligen 10-20 C-atomer), som t.ex. sulfaterad oljesyra och liknande.
Bland dessa anjoniska tensider Àr alkylbensensulfonsyror, alfa-olefinsulfonsyror och alkylsulfatestrar föredragna.
Alkaliska jordartsmetaller, som bildar salter med dessa an- joniska tensider, inkluderar kalcium, magnesium, beryllium, strontium och barium. Föredragna bland dessa Àr magnesium och isynnerhet kalcium.
(II-3) Andra tensider Förutom emulgatorerna (b) och (C) kan andra ytaktiva Ă€mnen, som t.ex. nonjontensider och anjontensider, anvĂ€ndas om sĂ„ Ă€r nödvĂ€ndigt. 10 15 20 25 30 h) U1 40 459 74Û *Z- Andra nonjoniska tensider, vilka anvĂ€ndes valfritt, inkluderar sĂ„dana av oblockerad polyoxialkentyp och flervĂ€rd alkohol-fett- syra-estertyp.
Exempel pÄ nonjontensiderna av oblockerad polyoxialkentyp inklu- derar dem med den allmÀnna formeln (4), sÄsom beskrivits ovan, vilka kan vara delvis blockerade.
Fettsyraestrarna av flervÀrd alkohol omfattar t.ex. partiella estrar och fullstÀndiga estrar av flervÀrda alkoholer med 3-8 hydroxylgrupper, t.ex. glycerol, pentaerytritol, sorbitol, sorbitan, sackaros etc.) med C8_20-fettsyror (t.ex. laurinsyra- monoglycerid, sorbitanmono- eller -seskvistearat och sackaros- mono- eller distearat samt sorbitantrioleat och sorbitantristea- rat) och blockerade föreningar av de ovannÀmnda, partiella est- rarna, vilkas aktiva vÀteatomer har blockerats eller substituerats med X, definierad i samband med formeln (3), som t.ex. reaktions- produkter av ovannÀmnda partiella estrar med ovan angivna för- etrings-, acylerings- och karbamoyleringsmedel, och dessutom fullstÀndiga estrar av polyoxialkenpolyoler med 3-8 hydroxyl- grupper tillsammans med C8_20-fettsyror, som t.ex. polyoxi- etensorbitantristearat och polyoxietensorbitolhexaoleat.
Bland dessa föredragna Àr sÄdana med ett HLB-vÀrde av 5 till 20, isynnerhet 10 till 20.
Nonjoniska tensider med grupper som innehÄller aktiva vÀte- atomer (t.ex. hydroxylgrupper) andra Àn karboxylgrupp (t.ex. oblockerade polyoxialkennonjontensider och~partiella estrar) anvÀndes företrÀdesvis i kombination med anjontensiderna (c) och inte med nÀmnda blockerade polyoxialkenföreningar (b).
Bland dessa nonjontensider föredrages polyoxialkenalkylaryl- etrar, polyoxialkenstyrenbehandlade aryletrar, polyoxi- alken-alkyletrar och kombinationer av tvù eller flera av dessa.
Andra anjoniska tensider, vilka eventuellt kan anvĂ€ndas, inklu- derar t.ex. alkalimetallsalter (t.ex. Na- och K-salter) av dĂ€ribland de av sulfonsyratyp och sulfatestertyp, och anjontensider av ovannĂ€mnda, svavelinnehĂąllande anjontensider, 10 15 20 25 30 -40 Û 459 740 karboxylattyp, t.ex. alkalimetallsalter av mĂ€ttade eller omĂ€ttade fettsyror (i allmĂ€nhet 6-20, företrĂ€desvis 12-18, C-atomer), och eterkarboxylat (reaktionsprodukter av ovannĂ€mnda oblockerade nonjontensider med C2_5-monohalofettsyror, t.ex. monokloro- Ă€ttiksyrĂ ).
[III] Komposition I limkompositionen enligt föreliggande uppfinning kan halterna av komponenten (I) [ƥyraanhydriden (a)7 och emulgatorkompo- nenten (II) [Ätminstone en av (b) och (c) och valfritt andra ytaktiva Àmnen_7 variera i stor utstrÀckning. Med hÀnsyn till limningsverkan och emulgerbarhet anvÀndes (I) en mÀngd av vanligen 75-99 %, företrÀdesvis 80-97 %, i all synnerhet 83-95 %, och (II) utnyttjas i en mÀngd av vanligen l-25 %, företrÀdesvis 3-20 %, i all synnerhet 5-17 %, rÀknat pÄ limkompositionens vikt.
MÀngderna av (b) och (c) i emulgatorkomponenten (II) kan variera i hög grad. I allmÀnhet kan mÀngden (b) varieras frÄn O till 100 %, företrÀdesvis minst 20 %, i all synnerhet minst 50 %, medan mÀngden (c) vanligen kan vara högst 80 %, företrÀdesvis 20 till S0 % och den sammanlagda mÀngden av (b) och (c) vanligen Àr minst 10 %, företrÀdesvis minst 40 %.
SÄsom en aspekt av föreliggande uppfinning begagnas den blocke- rade polyoxialkenföreningen (b) som en nödvÀndig komponent.
I detta sammanhang kan föreningen (b) anvÀndas i en mÀngd av 0,05 - 20 %, företrÀdesvis 1 - 15 %, rÀknat pÄ anhydridens (a) vikt. Föreningen (b) kan anvÀndas i förbindelse med en eller flera andra ytaktiva Àmnen sÄsom beskrivits ovan (II~3), inkluderande anjoniska tensider, t.ex. de av sulfonsyratyp och av sulfatestertyp, i form av alkaliska jordartsmetallsalter och andra (t.ex. alkalimetallsalter), och de av karboxylattyp, liksom andra nonjoniska tensider utan nÄgon aktiv vÀteatom.
Dessa anjoniska tensider kan begagnas i en mĂ€ngd av vanligen högst 80 %, företrĂ€desvis högst 50 %, rĂ€knat pĂ„ vikten av komponenten (II). ViktförhĂąllandet mellan (b) och de andra nonjontensiderna Ă€r vanligen 100 : O - 50 : lO0 : 0 ~ 70 : 30. 50, företrĂ€desvis 10 15 20 25 30 35 40 459 740 . N Vid en annan aspekt av denna uppfinning anvĂ€ndes den anjonĂ­ska tensiden (c) i form av ett alkaliskt jordartsmetallsalt som en viktig komponent. Med hĂ€nsyn till sjĂ€lvemulgeringsförmĂ„ga Ă€r det att föredraga att anvĂ€nda (c) i en mĂ€ngd av 0,05-20 %, sĂ€rskilt l-15 %, rĂ€knat pĂ„ vikten av (a). I allmĂ€nhet anvĂ€ndes tensiden (c) i kombination med en eller flera nonjontensider, som t.ex. nĂ€mnda blockerade polyoxialkenförening (b), non- jontensider av oblockerad polyoxialkentyp och nonjontensider av typen flervĂ€rda alkhol-fettsyraester-typ, sĂ„som beskrivits ovan. MĂ€ngden av dessa nonjoniska tensider Ă€r i allmĂ€nhet 20-90 %, företrĂ€desvis 50-80 % och den anjoniska tensidens (c) mĂ€ngd Ă€r vanligen 10-80 %, företrĂ€desvis 20-50 %, rĂ€knat pĂ„ vikten av komponenten (II). ïŹv] Limemulsion Limkompositionen enligt föreliggande uppfinning kan anvĂ€ndas för papperslimning i form av en vattenhaltig emulsion. Den vattenhaltiga emulsionen kan beredas med hjĂ€lp av nĂ„gon god- tycklig kĂ€nd emulgeringsmetod.
Som exempel pÄ sÄdana emulgeringsmetoder kan nÀmnas de följande: (i) Hela mÀngden emulgatorkomponent och syraanhydrid (a) för- blandas utan vatten, och sedan sÀttes den erhÄllna limbland- ningen till vatten och emulgeras. (ii) Emulgatorkomponenten dispergeras i vatten och dÀrefter tillsÀttes (a) och emulgeras. (iii) En del av emulgatorn och (a) blandas ihop och dispergeras sedan i vatten, varefter resterande andel av emulgatorn till- sÀttes och blandningen emulgeras. (iv) En del av emulgatorn dispergeras i vatten och dÀrefter tillsÀttes en blandning av (a) med resterande andel av emulga- torn och blandningen emulgeras.
Bland dessa metoder föredrages metod (i), dÄ enklaste metoden och man med denna kan uppnÄ denna Àr den emulsioner med mindre partikelstorlek och utmÀrkt limningseffekt för papper med anvÀndning endast av en liten mÀngd av emulgatorn.
Den till vatten tillförda mĂ€ngden av limkompositionen kan variera i stor utstrĂ€ckning, men det Ă€r vanligt att till- sĂ€tta tillrĂ€cklig mĂ€ngd för att erhĂ„lla en emulsion inne” 10 15 20 25 30 h! UI 40 xĂ­ 459 74Û hĂ„llande anhydriden (a) i en koncentration av omkring 0,1-20 %.
Metoderna kan genomföras antingen genom utformning av en lim- emulsion och efterföljande tillsÀttning av denna till massa- systemet, eller genom tillsÀttning av bestÄndsdelarna i lim- blandningen direkt till massasystemet [nÀmligen under anvÀndande av massasystemet som vatten (istÀllet för vatten) i ovannÀmnda metoder (1)-(iv¿7.
Emulgering kan genomföras genom anvÀndning av emulgeringsut- rustningar, som t.ex. homogeniseringsblandare, högtrycks- homogenisatorer, ultraljudshomogenisatorer och turbinblandare, men limkompositionerna, isynnerhet de som innehÄller anjon- tensiden (c), kan emulgeras helt enkelt genom omröring utan anvÀndning av nÄgra sÄdana komplicerade anordningar med hög skÀrverkan, utan helt enkelt omröring med enkla omrörare av typen blandare i rad, omrörare av propellertyp och skoveltyp, eller genom vanlig omröring som förekommer i ett mÀldbered- ningssystem.
Limkompositionerna enligt föreliggande uppfinning kan med fram- gÄng utnyttjas för limning av papper (dÀribland ark och formade produkter), tillverkade av alla typer av sÄvÀl cellulosafibrer (hÀrstammande frÄn naturliga och syntetiska rÄvaror) och kom- binationer av cellulosafibrer med icke-cellulosahaltiga fibrer ¿t.ex. sÄdana syntetiska fibrer som polyamid-, polystyren-, polyester-och polyakrylfibrer och mineralfibrer som hÀrstammar frÄn asbest och glas? liksom sÄdana fibrer som tillverkats av enbart icke-cellulosahaltiga fibrer. Exempel pÄ sÄdant papper inkluderar papper för allmÀn anvÀndning, t.ex. tryck- papper, skrivpapper och omslagspapper, specialpapper och kartong liksom byggnadsmaterial, t.ex. vÀggmaterial och takmaterial.
Vid genomförande av papperslimning kan vilken kÀnd metod som helst anvÀndas, t.ex. de som beskrives i US patentskrifter 4 040 900 och 3 102 064.
BestÄndsdelarna i limkompositionen, vilka kan blandas ihop i förvÀg eller inte och vilka kan vara föremulgerade eller inte, kan dispergeras i ett pappersmÀldsystem eller vÄt massa, 10 15 20 25 30 35 40 459 740 (Q före den slutliga omvandlingen av massan till en torr bana.
Exempelvis kan de sÀttas till pappersmassasystemet medan massan Àr i inloppslÄdan, hollÀndaren, kokaren eller mÀldkaret eller till papperstillverkningsmaskinens vÄta Ànde. Limemul- sionen kan Àven sprutas pù ytan av den formade banan vid nÄgon punkt före torkningssteget.
LimmÀngden kommer att vara beroende pÄ betingelserna, massatypen och den slutliga anvÀndningen av papperetf men limmet tillsÀttes för att ge en koncentration av anhydriden (a) av vanligen 0,01- 5 %, företrÀdesvis 0,05 - 2 %, rÀknat pÄ torr fibervikt.
Limkompositionen enligt uppfinningen kan anvÀndas i förbindelse med katjoniska medel vilka Àr lÀmpliga för att bidra till kvar- hÄllningen av anhydriden (a) och dessutom för att bringa (a) i nÀra anslutning till massafibrerna. LÀmpliga katjoniska medel omfattar t.ex. oorganiska, katjoniska föreningar av flervÀrda metaller (aluminium och liknande), t.ex. alun, aluminiumklorid och natriumaluminat, och katjoniska polymerer, t.ex. olika katjoniska stÀrkelsederivat, polyamin-polyamid-epiklorohydrin- polymerer, cykliska polymerer av diallylammoniumhalogenider, polyvinylpyridiner och olika katjoniska polyakrylamider etc.
Vilka som helst av de ovan nÀmnda katjoniska kvarhùllningsmedlen kan tillsÀttas till mÀlden, massauppslamningen, antingen före, tillsammans med eller efter tillsÀttningen av limkompositionerna (eller limemulsionerna). Det Àr föredraga att tillsÀtta de kat- joniska medlen efter limkompositionerna för att uppnÄ maximal fördelning. Det katjoniska medlet kan tillsÀttas till massa- systemet i en mÀngd av vanligen minst 0,01 %, företrÀdesvis 0,025-3 %, rÀknat pÀ torr fibervikt.
AllÀtyper av pigment och fyllmedel kan sÀttas till pappret, som skall limmas med limpositionerna enligt denna uppfinning.
SĂ„dana material inkluderar kalciumkarbonat, talk, lera, titan- dioxid och kalciumsulfat. SĂ„dana mĂ€ldtillsatser som skumdĂ€mpare, hartsdispergermedel, slembekĂ€mpningsmedel etc. limföreningar (t.ex. liksom andra kolofoniumhartser,. P8tr0lĂȘUmhĂȘrtS6If alkylketendimerer och paraffinvax) kan dessutom begagnas tillsammans med limkompositionerna enligt denna uppfinning.
Efter tillsÀttningen av limblandningen (eller limemulsionen) 10 15 20 25 30 40 f? 459 740 och kvarhÄllningshjÀlpmedlet, formas och torkas den vÄta banan pÄ pappersmaskinen pÄ sedvanligt sÀtt, varvid banan i allmÀnhet uppvÀrmes till temperaturer i omrÄdet frÄn 70 till l50°C.
Limkompositionen som innefattar syraanhydriden (a) och den blockerade polyoxialkenföreningen (b) i enlighet med denna uppfinning Àr stabil under en lÄng tidsperiod och har förmÄga att ge stabila och homogena limemulsioner utan att sÀnka deras emulgeringsförmÄga, Àven nÀr de anvÀndes efter lagring i t.ex. 6 mÄnader. Följaktligen Àr det möjligt att tillverka, lagra och anvÀnda limföreningen och emulgatorn i form av blandningar, vilka lÀtt och snabbt kan emulgeras och att sÄlunda eliminera nackdelen med kÀnda limkompositioner, som Àr sammansatta av (a) och oblockerade nonjontensider, vilka mÄste anvÀndas inom en kort tidsperiod. Dessutom har kompositionerna av (a) och (b) förbÀttrad emulgerbarhet jÀmfört med de kompositioner, som innehÄller (a) och polyoxialken-nonjontensider, blockerade med högre fettacylgrupper.
Limpositionerna, som omfattar (a) och den anjoniska tensiden (C) i form av alkaliska jordartsmetallsalter Àr ocksÄ stabila och uppvisar likartade effekter som de ovannÀmnda.
Dessutom kan limkompcsitionerna, innehÄllande (a), (c) och andra emulgatorer [(b) och andra nonjontensider7 lÀtt emulgeras i vatten genom att man helt enkelt omrör med mÄttlig hastighet och utan nÄgot behov av att anvÀnda dyrbara och komplicerade emulgeringsapparaturer med hög skjuvkraft, som t.ex. homoblanda- re, högtryckshomogenisatorer och turbinblandare. De erhÄllna emulsionerna har liten partikelstorlek hÀstan alla partiklar Àr mindre Àn 3 /um) och uppvisar utmÀrkt limningsverkan. Vidare bör noteras, att kompositionen lÀtt kan emulgeras och disper- geras i pappersmÀld genom att man helt enkelt tillsÀtter lim- kompositionen direkt till pappersmÀldsystemet vid inloppet till pumpen eller silinloppet vid arkutformningsystem och detta kan eliminera komplicerade metoder och anvÀndning av komplicerade emulgeringsapparaturer med hög verkan, och det kan uppnÄs en anmÀrkningsvÀrd reducering av kontakttiden för anhydriden (a) med vatten och sÄledes utmÀrkta limningseffekter utan att reducera effektiva reaktiva grupper i (a). 10 15 20 25 30 35 40 459 740 *g Efter föregÄende allmÀnna beskrivning av uppfinningen kan en fullstÀndigare förstÄelse och bild dÀrav erhÄllas med hjÀlp av vissa specifika exempel, vilka Àr medtagna endast i illustrerande syfte och de Àr inte avsedda att begrÀnsa uppfinningen, sÄvida icke annat sÀrskilt anges.
I exemplen avses med delar och viktprocent viktdelar resp. procent. vikt- I det följande betecknar föreningar nr 5-40 de blockerade polyoxialkenföreningarna i tabell I med motsvarande nummer, oblockerade föreningar nr l-39 representerar de nonjoniska tensiderna, som Ă€r angivna i kolumn B i tabell I med motsvarande sifferbeteckningar. och Exempel l-l2 AlkenylbĂ€rnstenssyraanhydrider, vilka framstĂ€llts genom omsĂ€tt- ning av rakkedjiga, inre olefiner lhuvudsakligen sammansatta av ß - och 3'-olefiner) och innehĂ„llande 14 till 20 kolatomer, blandades homogent med 5 %, rĂ€knat pĂ„ alkenylbĂ€rnsstensyraanhydridens vikt, av varje emulgator som finns angiven i tabell II varefter blandningarna fick stĂ„ vid 3000 i 5 timmar. DĂ€refter utspĂ€ddes varje blandning med vatten och emulgerades under utnyttjande av en snabbgĂ„ende laboratorieblandare.
De erhÄllna limemulsionernas partikelstorlek mÀttes enligt kolrÀknarmetoden (coal counter method) som partikelstorleks- fördelning för minst 90 %.
Under anvÀndande av dessa limemulsioner i en mÀngd av 0,2 % eller 0,3 % av limmet, rÀknat pÄ vikten av torr massa, fram- stÀlldes neutrala pappersark under följande betingelser: Massa LBKP 100 %, 430 c.s.f. uwmt,tmxt 70gA? Askhalt 20 % Fyllmedel tungt kalciumkarbonat Kvarhùllningsmedel katjonisk stÀrkelse Pappersmaskin Tappi-maskin för kvadratiskt papper Torkning 1o5°c, 2 minuter - Stöckigt limningsgrad för pÄ sÄ sÀtt formade, neutrala pappers- ark mÀttes enligt JIS P-8122. ' 10 15 20 25 30 35 40 459 740 [Q Dessa resultat finns angivna i tabell II.
Limkompositioner enligt uppfinningen (exemplen l till 9) upp- visade ett gott emulsionstillstùnd med en partikelstorlek i emulsionen av 0,5 till 8/um och god limningseffekt, under det att limkompositioner innehÄllande de konventionella emulgatorerna (exemplen 10 till 12) resulterade i otillfreds- stÀllande emulgerbarhet och limningseffekt.
Tabell II Exempel emulgatorer Emulsionens Stöckigt limnings- nr partikelstor- grad (s) lek ( um) OÂż2 % _ 053 % / lnu lnn 1 förening nr 9 0,5-3 27 32 2 förening nr 13 0,5-3 28 33 3 förening nr 28 0,5-3 25 31 4 förening nr 32 l ~ 4 26 34 5 förening nr 6 0,5-3 28 30 6 förening nr 15 1 -3 25 30 7 förening nr 34 l -4 25 30 8 förening nr 40 l -4 24 29 9 förening nr 33 2 -4 24 29 :Lo snor: *l m) ll oblockerad ïŹ‚Ă€ĂŠming nr9 (*2) 12 oblockerad fönaĂŒng nr 15 (*2) 0 0 ÂżanmĂ€rkningar7 * l sorbitanmonooleat - EO(l0) * 2 separerade i tvĂ„ faser vid lagring pĂ„ grund av dĂ„lig emulgeringsförmĂąga.
Exemglen 13 till 22 AlkenylbÀrnstenssyraanhydrider som erhÄllits av rakkedjiga, inre olefiner med 15 till 20 kolatomer blandades homogent med varje i tabell III angiven emulgator.
Varje blandning sattes till vatten och dispergerades regelbundet med anvĂ€ndning av en laboratorieomrörare för att erhĂ„lla en lim- emulsion som innehöll 0,5 % av alkenylbĂ€rnssyraanhydriderna. 459 74Ü w Utseende (visuell kontroll) och partikelstorlek (med hjĂ€lp av kolrĂ€knarmetoden) hos de erhĂ„llna limemulsionerna noterades.
Under utnyttjande av dessa limemulsioner i en mÀngd av 0,1 till 0,3 % av limmetf rÀknat pÄ vikten av den torra massan, framstÀll- des neutrala pappersark under samma betingelser som i exempel l till 12 med undantag för att ytarean i torrt tillstÄnd var 75 g/m2.
Limningsverkan mÀttes medelst Stöckigt limningsgrad för papper (JIS P-8122)- Dessa resultat framgÄr av tabell IV.
Tabell III Exempel MĂ€ngd emulgator *7 nr Enulgatorer (%) 13 mas - ca*3 obldïŹ‚Â«ïŹ‚ïŹ‚d,föremĂŒr;nr 35 oblodquad fönaĂŒxg nr 9 14 DBS - Ca oblockerad förenhrynr 5 obloïŹ‚aïŹ‚ad ïŹĂŒnaĂŒng nr l2 15 DBS-Ca ctïŹ‚rckerad fönaĂŒzg nr 22 oblodkerad ïŹĂŒĂŠĂŻïŹng nr l 16 DBS-Ca cblockerad föraïŹ:g'nr_3 förening nr 9 i: 17 Aos-ca4 förening nr l5 fönaïŹngxm'26 * 18 LAs-cas oblockerad förening nr 39 oblodkerad fönaĂŒng nr 10 19 DBS - Ca fönaĂŒng nr S fönaïŹ‚ngIu'l2 20 EBS-Ca fönĂŠïŹngIu'7 förening nr 9 m uwßcn u1ß u1m:n u1mLn uvn-m u1ß Zl obhuïŹ‚wïŹ‚ad fönaĂŒng nr 9 * 6 |-' U'| 22 SLE F' UI l0 15 20 25 30 35 40 459 740 24 * 3 dodecylbensensulfonsyra -Ca-salt * 4 alfa-olefin (12-16 C) sulfonsyra-Ca-salt * 5 laurylsulfat-Ca-salt * 6 sorbitanmonolaurat~EO(10) * 7 rĂ€knĂ t pĂ„ vikten av alkenylbĂ€rnstenssyraanhydriderna.
Tabell IV Exempel Ehulsionsegenskaper Stöckigt limningsgrad (s) nr unÀÊmde partïŹ‚aïŹ‚stor- lïŹ‚mĂŒĂŒgd lek (Anm 0,1 % 0,2 % 0,3 % I 13 mjölkvit 0,5-3 4 35 50 14 svagt blĂąaktig 0,5-3 4 36 52 nĂŒĂ¶ĂŒadt ' 15 mjölkvĂ­t 0,5~4 6 38 53 16 mjölkvit 0,5-4 '5 37 52 l7 mjölkvit l -8 2 32 45 18 mjölkvit 2 -10 0 30 42 19 svagt blĂ„aktig 0,5-3 4 36 52 nĂŒĂ«ïŹ‚kvit 20 svagt blĂ„aktig 0,5-3 4 36 52 nĂŒĂ¶lkvit 21 svagt brunaktig 5-30 0 0 6 vit 22 svagt brunaktig 5-30 0 O 7 vit MalĂ„ 23 och 24 Exemplen 1 till 12 upprepades med undantag för att följande emulgatorer begagnades.
De erhĂ„llna limemulsionernas partikelstorlek och papprets Stöckigt limningsgrad hade följande vĂ€rden. 459 740 22 Tabell V EXempel Emulgatorer Emulsionens Stöckigt mïŹ partĂ­kel- limningsgrad storlek (sĂ„ (pm) 0,2 % &.3 % ' lim lim 5 23 1:1:1-blandning av DBS-Ca, förening nr 5 och förening nr 12 0,5 - 3 32 37 24 1:1:1-blandning av DBS-Ca, förening nr 7 och förening nr 9 0,5 - 3 32 37 Exempel 25 och 26 Exemplen 1 till 12 upprepades, med undantag av att nedanstĂ„nde emulgatorer anvĂ€ndes.
Partikelstorleken hos den resulterande emulsionen och papperets limningsgrad enligt Stöckigt var sam följer.
Tabell VI |Exempel: Emulgator Emulsionens StÀckigt I partikel- limníngsgrad storlek Àn ( ) Q 2 % 0 3 % Pm lim lim 25 PEG-dilaurat *8 5,4 5 13 26 PEG-monolaurat- . monohexanoat *9 1,63 15 21 *s etylen-delen var 600. *9 vikten hos polyoxietylen~delen var 600.
Polyoxietylendilauratester dÀr molekylvikten pÄ polyoxí~ Po1yoxietylenmonolaurat-monohexanoat-ester, dÀr molekyl-

Claims (20)

10 15 20 25 30 35 40 lb 459 740 Patentkrav
1. l. Limkomposition, k À n n e t e c k n a d av att den inne- fattar: (I) minst en syraanhydrid (a) ur klassen bestÄende av sÄdana med den allmÀnna formeln o c \ R1_'_6CpHzp-1< / O fi' (l) o och o R2 -- -- O -- ç -- R3 (2) vari Rl och R Àr hydrofoba grupper med mer Àn 5 kolatomer, valda ur en klass bestÄende av alkyl-, alkenyl-, aralkyl- och aralkenylgrupper, R3 Àr vald ur en klass bestÄende av alkyl-, alkenyl-, aralkyl~ och aralkenylgrupper, p Àr ett helt tal frÄn 2 till 3, och (II) en emulgatorkomponent, omfattande minst en hydroxylfri emulgator, vald ur en grupp bestÄende av (i) minst en blockerad polyoxialkenförening (b) med den allmÀnna 114_-E o-x]m (3) formeln dÀr R4 Àr en Äterstod av en nonjonisk tensid av polyoxialken~ typ, X Àr -R5, -CO-R5, -CONH-R5 eller -CO-Q-COOM, R5 envÀrd kolvÀtegrupp med l till 6 kolatomer, Q Àr en Äterstod Àr en av en dikarboxylsyra med 4-8 kolatomer, M Àr en katjon, m Àr ett helt tal frÄn l till 8, och (ii) minst en svavelinnehùllande anjontensid (c) i form av ett alkaliskt jordartsmetallsalt.
2. Limkomposition enligt krav 1, k À n n e t e c k n a d av att den nonjoniska tensiden utgöres av minst en polyoxialkenföre- ning, vald ur en grupp bestÄende av oxialkenderivat av fenoler, alkholer, karboxylsyror, aminer, merkaptaner och amider.
3. Limkomposition enligt krav 2, k Ă€ n n e t e C k n a d av att 10 l5 20 25 30 35 40 459 74:: l” fenolen Ă€r minst en, vald ur en grupp bestĂ„ende av en förening med formeln (5): Ar --+ OH )q (5) dĂ€r q Ă€r-ett helt tal frĂ„n l till 3, Ar Ă€r bensenkĂ€rna eller naftalenkĂ€rna, vilken kĂ€rna kan vara substituerad med Ăąt- minstone en gruppering, vald ur en grupp bestĂ„ende av en alkylgrupp med l till 15 kolatomer, , __,0 och ...Y z z Z dĂ€r Z betecknar H, OH eller en alkylgrupp med l till 15 kolatomer och Y Ă€r en alkengrupp med l till 5 kolatomer eller en fluor- substituerad alkengrupp med l till 5 kolatomer, och en reak- tionsprodukt av en förening med formeln (5) med minst en före- ning, vald ur en grupp bestĂ„ende av styren och en substituerad styren.
4. Limkomposition enligt krav 2, k À n n e t e c k n a d av att alkoholen utgöres av minst en, vald ur en grupp bestÄende av alifatiska alkoholer med 8-20 kolatomer och flervÀrda alkoholer med 2-8 hydroxylgrupper.
5. Limkomposition enligt krav 2, k À n n e t e c k n a d av att karboxylsyran utgöres av minst en, som Àr vald ur en grupp bestÄende av fettsyror och hydroxikarboxylsyror med 8-20 kolatomer.
6. Limkomposition enligt krav l, k À n n e t e c k n a d av att den nonjoniska tensiden utgöres av minst en nonjonisk förening, vald ur en grupp bestÄende av polyoxialken-styrenreagerad aryl- _etrar, polyoxialkenalkylaryletrar, polyoxialkenalkyletrar, polyoxialkenfettsyraestrar, polyoxialkenpolyoler, polyoxi- alkenalkylaminer, polyoxialkenalkylmerkaptaner och nonjon- tensider av alkylolamidtyp.
7. Limkomposition enligt ett eller flera av föregĂ„ende krav, k Ă€ n n e t e c k n a d av att den anjoniska tensiden Ă€r vald 10 15 20 25 30 35 40 ”g 459 74o ur en klass bestĂ„ende av sulfonsyror och sulfatestrar.
8. Límkomposition enligt krav 7, k À n n e t e c k n a d av att sulfonsyran utgöres av minst em som Àr vald ur en grupp bestÄende av-alkylbensensulfonsyror,(X-olefinsulfonsyror, sulfosuccinater, naftalen- eller alkylnaftalen-sulfonsyror och kondensationsprodukter dÀrav med formaldehyd samt alkan- sulfonsyror.
9. Limkomposition enligt krav 7, k À n n e t e c k n a d av att sulfatestern utgöres av minst en, vald ur en grupp bestÄen- de av alkylsulfater, polyoxialkenalkylsulfater, polyoxialken- alkylaryletersulfater, fettsyraestersulfater, fettsyraalkylol- amidsulfater och sulfaterade fettsyror.
10. Limkomposition enligt ett eller flera av föregÄende krav, k À n n e t e c k n a d av att emulgatorkomponenten inne- hÄller den blockerade polyoxialkenföreningen (b) och/eller den anjoniska tensiden (c) i en mÀngd av minst 10 %, rÀknat pÄ vikten av komponenten.
11. ll. Limkomposition enligt ett eller flera av föregÄende krav, k À n n e t e c k n a d av att emulgatorkomponenten omfattar (1) 20-100 viktprocent av den blockerade polyoxialkenföreningen (b) och (2) 0-80 viktprocent av minst en anjonisk tensid.
12. l2. Limkomposition enligt krav ll, k À n n e t e c k n a d av att den anjoniska tensiden Àr vald ur en grupp bestÄende av anjontensider av sulfonsyratyp, anjontensider av sulfat- estertyp och anjontensider av karboxylattyp.
13. Limkomposition enligt ett eller flera av föregÄende krav, k À n n e t e c k n a d av att emulgatorkomponenten omfattar 20-100 viktprocent av den blockerade polyoxialkenföreningen (b) och 0-80 viktprocent av den anjoniska tensiden (c).
14. Limkomposition enligt ett eller flera av föregÄende krav, k À n n e t e c k n a d av att emulgatorkomponenten omfattar (l) 10-80 viktprocent av den anjoniska tensiden (c) och (2) 20-90 viktprocent av Ätminstone en andra tensid. 10 15 20 25 30 35 40 459 740 S50
15. Limkomposition enligt krav 14, kñÀ n n e t e c k n a d av att den andra tensiden Àr vald ur en grupp bestÄende av de blockerade polyoxialkenföreningarna (b), nonjontensider av oblockerad polyoxialkentyp och nonjontensider av flervÀnd alkohol=fettsyraester-typ.
16. Limkomposition enligt ett eller flera av föregÄende krav, ' ' k À n n e t e c k n a d av att den omfattar (I) 75-99 vikt- procent av syraanhydriden (a) och (II) 1-25 viktprocent av emulgatorkomponenten.
17. Förfarande för limning av papper, k À n n e t e c k n a t av att en limkomposition enligt ett eller flera av föregÄende krav noggrant dispergeras i den vÄta massan före den slutliga omvandlingen av massan till en torr pappersbana.
18. Förfarande enligt krav 17, k À n n e t e c k n a t av att limkompositionen föreligger i form av en vattenhaltig enmlsion.
19. Förfarande enligt krav l7 eller 18, k Ă€ n n e t e c k n a t av att man före den slutliga omvandlingen av massan till en torr pappersbana dispergerar in minst 0,01 % ĂŒnxa vikten av massan, , rĂ€knat pĂ„ den av minst ett katjoniskt kvarhĂ„llnings- medel i pappersmassan.
20. Förfarande enligt ett eller flera av kraven 17-19, k À n n e t e c k n a t av att man (i) Ästadkommer ett pappersmassesystem, (ii) utformar en limemulsion, som omfattar limkompositieen och vatten, i nÀrvaro eller frÄnvaro av höga skhvkrafter och under normala eller höga tryck, (iii) utformar en pappersbana av pappersmassasystemet och (iv) intimt dispergerar emulsionen i pappersmassan antingen före eller efter utformning av banan men innan man lÄter banan passera genom torkningssteget i papperstillverkningsprocessen, i en tillrÀckligt stor mÀngd för att ge en koncentration av .' ' syraanhydriden (a) av frÄn 0,01 till 2,0 %, rÀknat pÄ torr fibervikt. '
SE8303155A 1982-06-11 1983-06-03 Limningskomposition innefattande en karboxylsyraanhydrid och en nonjonisk polyoxialkentensid och foerfarande foer limning av papper daermed SE459740B (sv)

Applications Claiming Priority (2)

Application Number Priority Date Filing Date Title
JP10097482A JPS58220897A (ja) 1982-06-11 1982-06-11 èŁœçŽ™ç”šă‚”ă‚€ă‚ș所
JP14198582A JPS5930993A (ja) 1982-08-16 1982-08-16 漉漚ăȘèŁœçŽ™ç”šă‚”ă‚€ă‚ș所

Publications (3)

Publication Number Publication Date
SE8303155D0 SE8303155D0 (sv) 1983-06-03
SE8303155L SE8303155L (sv) 1983-12-12
SE459740B true SE459740B (sv) 1989-07-31

Family

ID=26441904

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE8303155A SE459740B (sv) 1982-06-11 1983-06-03 Limningskomposition innefattande en karboxylsyraanhydrid och en nonjonisk polyoxialkentensid och foerfarande foer limning av papper daermed

Country Status (4)

Country Link
US (1) US4529447A (sv)
CA (1) CA1196453A (sv)
GB (1) GB2122659B (sv)
SE (1) SE459740B (sv)

Families Citing this family (29)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
CA1279874C (en) * 1983-10-28 1991-02-05 Chevron Research And Technology Company Stable emulsifier and substituted succinic anhydride compositions therewith
EP0218110B1 (en) * 1985-10-03 1989-01-18 National Starch and Chemical Corporation Storage stable paper size composition containing ethoxylated lanolin
US4832792A (en) * 1985-10-03 1989-05-23 Mazzarella Emil D Storage stable paper size composition containing ethoxylated castor oil
US4728366A (en) * 1985-10-03 1988-03-01 National Starch And Chemical Corporation Storage stable paper size composition containing ethoxylated castor oil
EP0217202B1 (en) * 1985-10-03 1989-01-18 National Starch and Chemical Corporation Storage stable paper size composition containing ethoxylated castor oil
US4747910A (en) * 1985-10-03 1988-05-31 National Starch And Chemical Corporation Storage stable paper size composition containing ethoxylated lanolin
US4711671A (en) * 1985-10-03 1987-12-08 National Starch And Chemical Corporation Storage stable paper size composition containing ethoxylated lanolin
FI74080C (sv) * 1985-10-22 1987-12-10 Kemira Oy Ett nytt, effektivt neutrallim
US4849131A (en) * 1986-06-30 1989-07-18 Chevron Research Company Nonionic emulsifier and substituted succinic anhydride compositions therewith
US5176748A (en) * 1988-07-05 1993-01-05 Bercen, Inc. Alkenyl succinic anhydride emulsion
US4935096A (en) * 1988-12-06 1990-06-19 Garden State Paper Company, Inc. Process for the deinking of cellulosic materials
DE68918935T2 (de) * 1988-12-27 1995-05-24 Nippon Oils & Fats Co Ltd Verfahren zur papierschlichtung mit selbstemulgierendem schlichtemittel.
DE69113348T2 (de) * 1990-07-11 1996-04-04 Mitsubishi Oil Co Emulgierte AlkenylbernsteinsÀure als Leimungsmittel.
JPH06128896A (ja) * 1992-10-16 1994-05-10 Mitsubishi Oil Co Ltd ă‚ąăƒ«ă‚±ăƒ‹ăƒ«ă‚łăƒă‚Żé…žçł»ă‚šăƒžăƒ«ă‚·ăƒ§ăƒłă‚”ă‚€ă‚ș所
AU720443B2 (en) * 1996-06-25 2000-06-01 Buckman Laboratories International, Inc. ASA sizing emulsions containing low and high molecular weight cationic polymers
ID21891A (id) * 1997-02-04 1999-08-05 Cytec Tech Corp Emulsi-emulsi perekat
US6165259A (en) * 1997-02-05 2000-12-26 Akzo Nobel N.V. Aqueous dispersions of hydrophobic material
US5882478A (en) * 1997-11-12 1999-03-16 Kimberly-Clark Worldwide, Inc. Tissue products containing esters of polyoxyethylene alkyl ether carboxylic acids
EP1256655A1 (en) * 2001-05-09 2002-11-13 Akzo Nobel N.V. Sizing dispersion
US8163133B2 (en) * 2003-04-01 2012-04-24 Akzo Nobel N.V. Dispersion
ZA200506665B (en) * 2003-04-01 2006-12-27 Akzo Nobel Nv Dispersion
AT503093B1 (de) * 2005-12-23 2008-02-15 Kemira Chemie Ges Mbh Papierleimungsemulsion, verfahren zu ihrer herstellung und deren verwendung
US7938934B2 (en) * 2006-01-25 2011-05-10 Nalco Company ASA emulsification with ultrasound
FR2897280A1 (fr) * 2006-02-13 2007-08-17 Arjowiggins Soc Par Actions Si Procede pour fabriquer une emulsion de collage et procede de fabrication de papier utilisant cette emulsion
CA2687068A1 (en) * 2007-05-09 2008-11-20 Buckman Laboratories International, Inc. Asa sizing emulsions for paper and paperboard
AT506695B1 (de) * 2008-11-14 2009-11-15 Kemira Chemie Ges Mbh Zusammensetzung zur papierleimung
US8747616B2 (en) 2012-09-12 2014-06-10 Ecolab Usa Inc Method for the emulsification of ASA with polyamidoamine epihalohydrin (PAE)
CA2910668C (en) 2013-06-13 2024-05-28 Ecolab Usa Inc. Water-free surface sizing composition and method for treating a paper substrate with same
US10988899B2 (en) 2017-03-09 2021-04-27 Ecolab Usa Inc. Fluff dryer machine drainage aid

Family Cites Families (4)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
NL129371C (sv) * 1961-09-08
AR204448A1 (es) * 1974-05-20 1976-02-06 Nat Starch Chem Corp Mezcla de encolado para aprestar papel
US4040900A (en) * 1974-05-20 1977-08-09 National Starch And Chemical Corporation Method of sizing paper
US4279794A (en) * 1979-04-26 1981-07-21 Hercules Incorporated Sizing method and sizing composition for use therein

Also Published As

Publication number Publication date
GB2122659A (en) 1984-01-18
SE8303155D0 (sv) 1983-06-03
GB8315150D0 (en) 1983-07-06
US4529447A (en) 1985-07-16
CA1196453A (en) 1985-11-12
SE8303155L (sv) 1983-12-12
GB2122659B (en) 1985-10-02

Similar Documents

Publication Publication Date Title
US4529447A (en) Sizing composition
US4040900A (en) Method of sizing paper
US4214948A (en) Method of sizing paper
KR0160556B1 (ko) ì‚ŹìŽì§• ë°©ëȕ 및 수성 ì‚ŹìŽì§•ì œ ë¶„ì‚°ëŹŒ
USRE29960E (en) Method of sizing paper
EP2691572B1 (en) Sizing compositions
AU2002258324B2 (en) Sizing dispersion
EP0235334B1 (en) Sizing agent suitable for use in paper making
FI57993B (fi) Limblandning avsedd till limning av papper samt limningsfoerfarande
US4711671A (en) Storage stable paper size composition containing ethoxylated lanolin
US6228219B1 (en) Rosin sizing at neutral to alkaline pH
US4545856A (en) Stable substituted succinic anhydride/ether-ester emulsifier composition and methods for its use
CA1044859A (en) Method of sizing paper
US4832792A (en) Storage stable paper size composition containing ethoxylated castor oil
US4747910A (en) Storage stable paper size composition containing ethoxylated lanolin
US4728366A (en) Storage stable paper size composition containing ethoxylated castor oil
EP0217202B1 (en) Storage stable paper size composition containing ethoxylated castor oil
JPS58220897A (ja) èŁœçŽ™ç”šă‚”ă‚€ă‚ș所
EP0218110B1 (en) Storage stable paper size composition containing ethoxylated lanolin
JPH0123599B2 (sv)
NZ614875B2 (en) Sizing compositions

Legal Events

Date Code Title Description
NAL Patent in force

Ref document number: 8303155-9

Format of ref document f/p: F