SE470184B - Förfarande för torkning av en materialbana och anordning för genomförande av detta förfarande - Google Patents

Description

470 184 10 15 20 25 30 35 2 av torkluft och detta i området kring de s k sugledvalsar- na. De senare tjänar till att hålla fast pappersbanan på stödbandet. Den via varmluftblàslådorna tillförda torkluf- ten kan ta upp en del av den ur pappersbanan utträdande ångan. Detaljer beträffande bortförseln av den med ånga berikade torkluften framgår ej av WO 83/00514.

Under de hittills vanliga förutsättningarna, dvs särskilt vid de hittills vanliga maximala pappersmaskinhastigheterna i storleksordningen av ungefär 1000 till 1200 m/min har de kända torkförfarandena och torkaggregaten åstadkommit mer eller mindre tillfredsställande resultat. De nämnda maximala.arbetshastigheterna.gäller särskilt för framställ- ning av grafiska papper. Framställningen av tissue sker redan idag vid arbetshastigheter upp till ca 1900/min, dock med användning av andra torkförfaranden.

Under senare tid har också vid framställning av grafiskt papper efttersträvats väsentligt högre maximala arbets- hastigheter än tidigare. Man försöker att öka den maximala arbetshastigheten till 1500/min eller ännu mera. För att uppnå detta mål, måste de kända torkförfarandena och torkaggregaten förbättras i många avseenden. Bl a måste följande fordringar uppfyllas: 1. Den specifika torkeffekten mäste höjas. Därigenom avser man att uppnå, att torkaggregatets bygglängd ej eller i ej väsentlig grad överstiger de hittills vanliga måtten; snarare eftersträvas en förkortning av bygglängden. 2. Torkförloppets verkningsgrad. eller lönsamhet mäste förbättras för att hålla energiförbrukningen inom förnuftiga gränser. 3. Den s la körbarheten (runability) hos torkapparaten skall vara så hög som möjligt; dvs de genom.eventuella brott på pappersbanan förorsakade stilleständstiderna 10 15 20 25 30 35 470 184 3 skall hållas så små som på något sätt kan vara möj- ligt. 4. För det fall att trots detta eventuellt ett banbrott sker, skall sådana åtgärder ha 'vidtagits att det utskott, som samlas kan avlägsnas så riskfritt som möjligt. 5. Vid start eller vid återstart av pappersmaskinen skall inträdningen.av pappersbanan (vilket som känt år måste ske vid full arbetshastighet) äga rum automatiskt med hög tillförlitlighet. 6. Den redan kända torktvärprofilstyrningen (genom uppdelning' av* den ankommande torkluften i enskilt styrbara delströmmar) skall också fortsättningsvis vara möjlig och om möjligt göras ännu effektivare.

Till grund för uppfinningen ligger uppgiften att i så måtto förbättra det inledningsvis beskrivna torkförfarandet och tillhörande torkningsaggregat att arbetshastigheten. kan ökas avsevärt relativt tidigare och att samtidigt de ovan angivna fordringarna uppfylles i möjligaste mån.

Denna uppgift löses för torkförfarandet genom de känneteck- nande, utmärkande dragen i patentkravet 1 och för till- hörande torkaggregat genom de kännetecknande, utmärkande dragen.i patentkravet 8. Enligt uppfinningen sörjer man för att i områdena utanför kontaktzonerna styrs flera gånger efter varandra i smala torkluftblåszoner en förhållandevis smal luftstråle mot materialbanan i smala torkluftblås- zoner. Härvid är det väsentigt, att dessa torkluftblåszoner i banans löpriktning sett är förhållandevis smala och att mellan två till varandra gränsande torkluftblåszoner finns ett förhållandevis stort avstånd, så att däremellan finns ett omfångsrikt (dvs i banans löpriktning relativt brett ) förångningsmellanrum. 470 184 10 15 20 25 30 35 4 Det är alltså ej erforderligt, att mellan materialbanans kontaktzoner tillföra så mycket torkluft som möjigt. Det räcker snarare med några få och från varandra på avstånd anordnade (och.företrädesvis banans löpriktninglmotriktade) skarpa luftsträlar. Dessa är i stånd att skala bort eller riva upp det med materialbanan medföljande och av en luft- ång-blandning bestående gränsskiktet. Härigenom stimuleras flera gånger efter varandra en förnyad avdunstning från materialbanan och en ny avskalning eller upprivning av det gränsskikt, som uppkommer. Härvid möjliggör de i banans löpriktning breda förångningsmellanrummen, att den ånga som frigörs snabbt avlägsnas från materialbanan.

Detta kan man, som i och för sig känt är, understödja därigenom att man för bort den ånga som blir fri genom frånluftkanaler, antingen endast under trycket från den tillförda blàsluften eller genom ytterligare utsugning.

I AT B 308 524 beskrivs ett torkförfarande av annat utförande: pappersbanan leds här utan stödband över endast en enda torkcylinder. Det finns här alltså endast en enda kontaktzon, i vilken pappersbanan med sin ena sida anligger mot torkcylindern. Inom denna kontaktzon tillföres pappers- banans andra sida (i området kring tryckkammaren) torkluft.

Mellan vardera två tryckkamrar finns en sugöppning, genom vilken den med ånga berikade torkluften kan föras bort.

Från.denna teknikens ståndpunkt skiljer sig ansökningsföre- målet huvudsakligen därigenom, att pappersbanan löper tillsammans med ett stödband från en kontaktzon till nästa kontaktzon, att torkluften mellan resp två kontaktzoner tillföres den papperssida, vilken tidigare var i beröring med torkcylindern och att torkluftblàszonens bredd endast år en bråkdel av bredden hos däremellan befintliga för- ångningsmellanrum (mätt i banans löpriktning).

Var och en av de i banans löpriktning förhållandevis smala torkluftblåszonerna kan i enklaste fall vara utbildad som en blåsslits som sträcker sig tvärs över maskinens bredd 10 15 20 25 30 35 470 184 5 och bildar utloppet av ett blåsslitsmunstycke. Blàszonen kan emellertid också exempelvis av hållfasthetsskäl vara utformad som en serie av efter varandra liggande blåsslits- ar. Det är också möjligt att använda en rad hålmunstycken.

Som specialfall kan en blåszon bildas av två i banans löpriktning på ringa avstånd efter varandra anordnade blåsslitsar eller blàsslitsrader eller hålrader. Också i detta fall skall emellertid bredden hos den totala blås- zonen göras så smal som möjligt i banans löpriktning.

Som redan nämnts ovan skall utblåsningsriktningen i nämnda smala blåszoner företrädesvis vara motriktad banans löpriktning. Det exakta valet av blàsriktning beror av materialbanans löphastighet och torkluftströmningens strömningshastighet genom blåsöppningarna. Vad som skall uppnås är, att de inskilda torkluftstrålarna då de träffar materialbanan tas med av denna så fullständigt som möjligt, dvs omlänkas så fullständigt som möjligt i banans löprikt- ning. Med andra ord: vid infallspunkten (eller vid fallet en utbredd stràle vid infallslinjen) skall den träffande torkluftstrålen bilda en "mur" för det med materialbanan medförda luftgränsskiktet. Härigenom skall detta av en luft-ång-blandning bestående gränsskikt så fullständigt som möjligt skalas av från materialbanan. Efter infallspunkten bildar den medförda torkluften ett nytt gränsskikt, som upptar vattenånga.

Därigenom att, på det sätt som beskrivits, (i banans löpriktning) bakom varje kontaktzon luftknivsliknande torkluftstrålar och avdunstningszoner byter av varandra flera gånger, äger på en bestämd längd av banans löpväg rum en relativt tidigare väsentligt intensivare avdunstning ur materialbanan och därmed också en intensivare avkylning av materialbanan. Den intensiva avkylningen av materialbanan understöds genom användning av i relativt ringa grad uppvärmd torkluft (föredraget temperaturomrâde mellan 60 och l30°C). Den intensiva avkylningen har till följd, att materialbanan upptar en väsentligen högre värmemängd i 4-70 184 10 15 20 25 30 35 6 nästföljande kontaktzon. Med andra ord: den specifika torkeffekten ökas väsentligt. På grund av detta faktum kan man köra pappersframställningsmaskinen med högre arbets- hastighet och/eller förkorta torkaggregatets bygglängd.

Dessuton1kan.man styra torktvärprofilen.bättre än tidigare, därigenom att man - som i och för sig känt är - över materialbanans bredd delar upp de till materialbanan tillförda torkluftströmmarna i enskilt styrbara delström- mal' .

I princip är uppfinningen användbar vid alla torkaggregat, vid.vilka materialbanan. löper tillsammans med ett stödband omväxlande över upptill liggande valsar. Därvid kan såväl de upptill som de nedtill liggande valsarna vara utbildade som uppvärmbara torkcylindrar. Företrädesvis är emellertid endast antingen de övre eller de undre valsarna utbildade som uppvärmbara torkcylindrar. De i detta fall ej uppvärm- bara valsarna är företrädesvis sugledvalsar. Vad som avses är emellertid ocksâ icke sugande ledvalsar vars mantelyta är slät eller kan vara försedd med omkretsspår.

För att öka körbarheten eftersträvar man, att hålla den fria gángsträckan hos materialbanan (och stödbandet) från en vals till nästa så kort som möjligt. Dessutom efter- strävar man, att vid en första torkgrupp, i vilken materi- albanan, som skall torkas fortfarande är mycket fuktig och sålunda upppvisar en endast ringa egenhållfasthet, anordna de uppvärmbara torkcylindrarna, vilka omedelbart kommer i kontakt med materialbanan i den övre raden och ledvalsarna i den undre raden. Härigenom kan vid ett eventuellt banbrott utskottspapperet utan problem löpa ut nedåt. Om den erforderliga kvaliteten hos den färdiga materialbanan så tillåter kan samtliga torkgrupper i en pappersmaskin vara 'utbildade i denna form. Nackdelen. är, att alltid endast samma sida av materialbanan kommer i kontakt med de uppvärmbara torkcylindrarna. Är det däremot önskvärt, att också den andra sidan av materialbanan kommer i kontakt med lO 15 20 25 30 35 470 184 7 de uppvärmbara torkcylindrarna, väljer man i en andra torkgrupp ett omvänt anordnande relativt den första torkgruppen.

Tar man nu i den första torkgruppen (med upptill liggande uppvärmbara cylindrar) hänsyn till att eventuellt ut- skottspapper från den nedtill liggande ledvalsen löper nedåt, så har det visat sig lämpligt att ej anordna blåszonerna och de mellanliggande befintliga förångnings- mellanrummen.på ledvalsarnas omkrets utan på materialbanans löpsträckor mellan de övre och de nedre valsarna. I första hand kommer för detta ändamål den omedelbart efter den föregående kontaktzonen befintliga och nedåtgående löp- sträckan hos materialbanan i ifråga, ty genom åtgärderna enligt uppfinningen skall ju i första hand avdunstningen accelereras. Emellertid kan man dessutom också blåsa torkluft på den uppåtgående materialbanan, exempelvis genom tillförsel av torkluft genom den ihåliga bärbalken för en schaber eller enligt vad som avslöjas i tyska patentansök- ningen P 38 07 858.9 med samma prioritetsdatum (Voith-akt nr P 4264).

Man skulle nu kunna se det som en nackdel, att man genom den beskrivna anordningen av blåszonen i den första tork- gruppen.måste göra det vertikala avståndet mellan valsarnas vridaxlar i den övre och den undre raden förhållandevis stort för att ha tillräckligt med.plats för blåszonerna och förångningsmellanrummen. Detta skulle kunna ses soul en nackdel, eftersmn den fortfarande fuktiga materialbanan genom sin egenvikt utsättes för större påkänningar, ju större dess löpsträcka är utanför kontaktzonerna. Risken för en eventuell överbelastning av den fortfarande fuktiga materialbanan elimineras emellertid tack vare uppfinningen därigenom, att genon1den.upprepade påblåsningen av torkluft bringas materialbanan till en intim kontakt med stödbandet.

Till detta kommer att den påblåsta torkluften åstadkommer ett visst övertryck i de omedelbart under de uppvärmbara torkcylindrarna befintliga fickorna. w o 10 15 20 25 30 35 184 8 Detta gäller också då det finns frànluftkanaler; ty en del av den tillförda torkluften försvinner alltid i fickorna.

En ytterligare höjning av övertrycket i fickorna kan.uppnäs genom den redan nämnda ytterligare tillförseln av torkluft mot materialbanans uppåtgâende löpsträcka.

Om man, som redan nämnts, i den andra torkgruppen väljer anordningen med nedtill liggande uppvärmbara cylindrar, så kan man här välja ett mycket litet vertikalt avständ.mellan valsaxlarna i den övre och i den undre raden. Ty här är det möjligt att anordna blàszonerna på den övre halvan av omkretsen av de upptill liggande ledvalsarna. Med andra ord: för att få plats med blåszonerna och förångnings- mellanrummen behöver man ej utnyttja materialbanans fria löpsträckor från en vals till nästa.

Ytterligare fördelar hos uppfinningen och utföringsexempel kommer i det följande att beskrivas med hänvisning till ritningen.

Figur 1 visar en schematisk sidovy av en av tvâ torkgrupper bestående torkapparat.

Figur 2 visar en 'vid en ledvals anordnad bläslåda i tvärsnitt.

Figur 3 visar ett alternativ till figur 2.

Den i figur 1 visade torkaparaten är en del av en pappers- framställningsmaskin. Pappersbanan 9, som skall torkas, genomlöper torkapparaten i. det visade utföringsexemplet från vänster till höger. En första torkgrupp omfattar fyra upptill liggande uppvärmbara torkcylindrar 11 till 14 och fyra nedtill liggande sugfiltledvalsar 21 till 24.

Pappersbanan 9 överförs medelst en pappersledvals 8 till ett ändlöst stödband 10 vilket företrädesvis är utbildat som ett poröst filtband ("torkfilt"). tillsammans med stödbandet 10 meanderformigt genom tork- Pappersbanan 9 löper gruppen, alltså omväxlande över torkcylindrarna 11 till 14 10 15 20 25 30 35 470 184 9 och över sugledvalsarna 21 till 24. Från den sista sugled- valsen 24 löper stödbandet 10 över flera ledvalsar 19 tillbaka till pappersledvalsen 8. Vid utloppsstället från varje torkcylinder 11-14 sugs pappersbanan 9 mot stödbandet 10 medelst en känd banstabilisator 38 (t ex US A 4,502,231). En dylik banstabilisator kan också, till skillnad från figur 1, sträcka sig ytterligare nedåt t ex till i närheten av sugledvalsen 21.

Den andra torkgruppen omfattar fyra nedtill liggande uppvärmbara torkcylindrar 15 till 18 och fem upptill liggande sugledvalsar 24a och 25 till 28. Genom denna torkgrupp löper likaså ett ändlöst stödband 20, vilket från den sista sugledvalsen 28 âterförs via ett flertal led- valsar 29 till den första sugledvalsen 24a. Denna sugled- vals 24a övertar~ pappersbanan från stödbandet 10. Vid slutet av denna andra torkgrupp, alltså på den sista sugledvalsen 28, överförs pappersbanan 9 för första gången i ett fritt pappersdrag till efterföljande torkgrupp, Av denna är endast en torkcylinder 31, ett stödband 30 och nägra ledvalsar 39 synliga.

För ökning av den specifika torkeffekten enligt uppfin- ningen. finns i den första torkgruppen följande: under torkcylindrarna 12, 13 och 14 närmare sagt på var och en av de nedåtgående löpsträckorna hos pappersbanan 9 och stödbandet 10 är över varandra anordnade tre blåsmunstycken 40. Dessa visas endast schematiskt i figur 1. Var och en av de tre över varandra liggande blåsmunstyckena 40 är anslutna till en.gemensanltorkluftmatningsledning 42. Varje bläsmunstycke 40 sträcker sig tvärs genom hela torkaggrega- tet. För den utträdande torkluften har varje blåsmunstycke antingen en serie av hålmunstycken, företrädesvis emeller-_ tid en serie av slitsmunstycken; ty de bästa resultaten uppnås om torkluften blåses likt en luftkniv och dessutom på pappersbanan 9 snett mot banlöpriktningen.

Det är viktigt att i området mellan en torkcylinder t ex 12 4-70 184 10 15 20 25 30 35 10 och en sugledvals t ex 22 finns endast ett fåtal smala blåsmunstycken. 40. Dessutom är det viktigt att mellan torkcylindern 12 och det övre blåsmunstycket samt mellan resp två blåsmunstycken finns stora mellanrum 41. Vart och ett av dessa mellanrum 41 bildar ett förångningsmellanrum, vilket kan ta upp den ur pappersbanan utträdande ångan och föra bort den nedåt (pil 7). Dessutom kan det finnas utsugningskanaler för ångan. Dessa har för översiktlighets skull utelämnats på ritningen. Den fria utloppsvidden hos blåsmunstyckena 40 har betecknats med a och bredden hos ett av förångningsmellanrummen 41 med b båda uppmätta i banans löpriktning. Förhållandet a/b skall uppgå till högst 1/20.

Man bör eftersträva ännu mindre värden nämligen 1/50 och 1/200. Dessutom kan det på bärbalken 43 för en schaber finnas bläsöppningar, vilka tillför torkluft till den.uppåt löpande pappersbanan 9.

I den andra torkgruppen finns liknande blåsmunstycken 50.

Dessa är emellertid.hädanefter anordnade fördelade över den övre halvan av omkretsen av sugledvalsarna 25 till 28. På varje sugledvals år exempelvis tre blåsmunstycken 50 sammanfattade till en grupp och anslutna till en gemensam torkluftmatningsledning 52. Blàsmunstycken 50 är sonxnämnts mycket smala i löpriktningen, så att mellan resp två blåsmunstycken kan anordnas i löpriktningen relativt breda förångningsmellanrum 51.

Enligt figur 2 kan varje blâsmunstycksgruPPf som här omfattar fyra blåsmunstycken 50, tillsammans med de däremellan befintliga förångningsmellanrummen 51 samt med tillförselkanaler 52, ångavloppskanaler 53 och. med en maskinbredd frånluftskammare 58 integreras i en blåslåda 60. Tillförselkanalerna. 52 kan. i lådan. vara 'uppdelade medelst mellanväggar 54 i några över banbredden fördelade zoner, av vilka var och en via en styrbar klaff 55 står i förbindelse med en förkammare 56, som sträcker sig över hela maskinbredden. Härigenom kan torktvärprofilen (dvs fördelningen av den återstående fuktighetshalten i pappers- 10 15 20 25 30 35 470 184 ll banan tvärs banans löpriktning) styras företrädesvis på så sätt att torktvärprofilen är så likformig som möjligt. För detta ändamål kan det vara fördelaktigt, att medelst mellanväggar också dela upp förångningsmellanrummen 51 och ångutloppskanalerna 53 i zoner och förse dessa med vardera en styrbar klaff 59.

Företrädesvis lagras en dylik blåslåda rörligt så att man, om det uppträder ett pappersbanbrott, snabbt kan föra bort den uppåt. I den första torkgruppen behöver man ej vidtaga en dylik försiktighetsåtgärd eftersom här är blåszonen 40 och förångningsmellanrummen 41 anordnade på ungefärligen vertikalt löpande bansträckningar. Här kan utskottspappe- ret, vid ett eventuellt brott på pappersbanan, utan problem löpa ut nedåt. Givetvis är det erforderligt, att det vertikala avståndet H mellan torkcylinderaxlarna och sugledvalsaxlarna i den första torkgruppen är väsentligt större än nwtsvarande vertikala avstånd 11 i den andra torkgruppen.

Figur 3 visar en från detta avvikande anordning, vid vilken de nämnda vertikala avstånden, nu betecknade med H1 resp H2, är ungefär lika i båda torkgrupperna. Man ser i en av de båda torkgrupperna fyra nedtill liggande upphettnings- bara torkcylindrar 61-64 och fyra upptill liggande sugled- valsar 71-74. Det ändlösa stödbandet, som löper kring dessa torkcylindrar och sugledvalsar betecknas med 70. Det överför pappersbanan, som skall torkas, efter sugledvalsen 74 till torkviran 80 i nästa torkgrupp. Av denna ser man tre upptill liggande torkcylindrar 65, 66 och 67, tre nedtill liggande sugledvalsar 75, 76 och 77 samt två ytterligare ledvalsar 79. Schematiskt visas några.blåslådor 90, vilka i princip är uppbyggda på samma sätt som den i figur 2 visade blåslådan 60. Till skillnad från figur 2 omsluter* var och en. av' blåslådorna. 90 den tillhörande sugledvalsen.endast omkring med en fjärdedel av dess omfång och närmare bestämt företrädesvis i den andra halvan av den av stödbandet 70 resp 80 omslutna zonen. (Begreppet "andra 470 184- 10 15 12 halvan" gäller med hänvisning till viralöpriktningen. )_ Var och en av blåslådorna 90 vilar i vridlager 91, så att den upptill liggande blåslådan kan vridas uppåt och den nedtill liggande blàslàdan nedåt (så som i figur 3 antytts med streckprickade linjer) . Genom en ej visad styranordning kan man sörja för, att vid ett eventuellt brott på pappersbanan avlägsnas blàslådan 90 automatiskt från sugledvalsarna.

En uppfinningsenligt utbildad torkgrupp t ex den i figur 1 visade torkgruppen med upptill liggande torkcylindrar 11 till 14 och/eller den likaså i figur 1 visade torkgruppen med nedtill liggande torkcylindrar 15 till 18 kan kom- bineras med åtminstone en torkgrupp av en annan typ.

Exempelvis kan som efterföljande torkgrupp anordnas en konventionell typ med tvâ torkcylinderrader och med ett övre och med ett undre stödband. Möjligt är även att förkoppla eller efterkoppla en torkgrupp, vilken är utbildad enligt vad som avslöjas i den prioritetslika tyska patentansökningen P 38 07 858.9 (Voith-akt nr P 4264) .

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 4-70 184 13 Patentkrav Förfarande för torkning av en materialbana, särskilt en pappers- eller kartongbana, vid vilket man leder pappersbanan (9) tillsammans med ett (företrädesvis poröst) stödband (10, 20) omväxlande över kontakt- zoner, dvs över uppvärmbara av materialbanan berörda valsar (t ex torkcylindrar 11 till 14) och över led- valsar, vilka berörs av stödbandet (t ex sugledvalsar (21-24)) och vid vilket man - i de mellan resp två kontaktzoner befintliga avsnitten av banans löpväg - tillför torkluft till den fria banytan och närmare bestämt i flera i banans löpriktning efter varandra anordnade zoner för tillförsel av torkluft, k ä n - n e t e c k n a d därav, att materialbanan (9) efter åtminstone enanrkontaktzonerna flerfaldigt omväxlande förs längs torkluftblåszonerna (40, 50), och förång- ningsutrymmen (41; 51), varvid de enskilda torkluft- blâszonernas (40; 50) bredd (a) sett i banans löprikt- ning - uppgår till högst 1/20 av bredden (b) hos ett förångningsutrymme (41, 51) och att den med.vattenânga (från materialbanan) berikade torkluften bortförs genom en fränluftkanal från förångningsutrymmena. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d därav, att som torkluft används endast i ringa grad uppvärmd luft (temperaturområde mellan 60 och l30°C). Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d. därav, att torkluften j. de enskilda torkluftblåszonerna (40, 50) pàblàses materialbanan liksom en luftkniv i form av en utbredd stråle. Förfarande enligt något av patentkrav 1 till 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att torkluften på- blåses materialbanan mot banans löpriktning. 470 184 5. 5 6. 10 7. 15 20 25 30 35 8. 14. Förfarande enligt något av patentkravet 1 till 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att den torkluft, som strömmar till de enskilda torkluftbläszonerna (40, 50) över materialbanans bredd är uppdelad i enskilt styr- bara delströmmar (torktvärprofilstyrning). Förfarande enligt något av patentkraven 1. till 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att bortförandet av torkluften sker genom en över materialbanans bredd uppdelad frånluftskanal. Anordning för genomförande av förfarandet enligt patentkravet 1, med en serie av uppvärmbara och från materialbanan (9) berörda valsar (t ex ànguppvärmda torkcylindrar ll-14), av vilka var och en bildar en kontaktzon och med en därtill parallell rad av stöd- bandet (10) berörda ledvalsar (20-24), varvid materi- albanan (9) och stödbandet (10) löper meanderformigt (1-14) i banans omväxlande över de uppvärmbara valsarna och (21-24), löpriktning efter varandra kopplade blåszoner (40; över ledvalsarna samt med flera 50), vilka sträcker sig tvärs banans löpriktning, för tillförsel av torkluft till materialbanans yta i områdena utanför kontaktzonerna, k ä n n e t e c k n a d av följande utmärkande drag; a. på båda sidorna om 'varje bläszon (40; 50) (41; 51) och till dessa anslutna fränluftkanaler (53) för bortförsel är anordnade förängningsutrymmen av den med vattenånga berikade torkluften; b. bredden (a) hos en enskild blàszon (t ex den öppna vidden hos en blåsslits (40; 50)) uppgår - mätt i banans löpriktning - till högst 1/20 av bredden (b) hos ett föràngningsutrymme (41; 51). Anordning enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k ~ att bredden (a) (t ex den öppna vidden hos en blåsslits (40; 50)) - n a d därav, hos en enskild blåszon uppmätt i. banans löpriktning - uppgår till endast 40 10 15 20 25 30 35 10. ll. 12. 13. 470 184 15 ungefär 1150 - 1/200 av ett förångningsutrymmes (41; 51) bredd (b). Anordning enligt patentkrav 7 eller 8, k ä n n e ~ t e c k n a d därav, att blåszonernas (40; 50) utblåsningsriktning är motriktad banlöpriktningen. Anordning enligt något av patentkraven 7 till 9, för en torkgrupp, vars uppvärmbara valsar (15-18) år anordnade i en undre rad och vars ledvalsar (25-28) är anordnade i. en övre rad, k ä n n e t e c k n a d därav, att blåszonerna (50) såsom år i och för sig känt, är anordnade på den övre halvan av ledvalsarnas (25-28) omkrets. Anordning enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k - n a d därav, att de på varje enskild ledvals (25-28) befintliga blåszonerna (50) och förångningsutrymmena (51) är sammanfattade i en låda (60; 90), vilken omfattar högst den övre halvan av omkretsen av led- valsen och år avtagbar uppåt. Anordning enligt något av patentkraven 7 till 9, för (11-14) är anordnade i en övre rad och vars ledvalsar (21-24) är k ä n n e t e c k n a d en torkgrupp vars uppvärmbara valsar anordnade i en undre rad, därav, att blåszonerna (40) åtminstone till över- vägande del är anordnade vid materialbanans (9) nedåtgående löpsträckor. Anordning enligt något av patentkraven 7 till 9 för en torkgrupp, vars uppvärmbara valsar (11-14; 65, 66) är anordnade i en övre rad och vars ledvalsar (21-24; 75- 77) är anordnade i en undre rad k ä n n e t e c k - n a d därav, att blåszonerna (40) och åtminstone ett förångningsutrymme (41) är sammanfattade i en låda (9o'). 10 15 20 25 30 35 14. 15. 16. 17. 16 Anordning enligt patentkrav 13, k ä n n e t e c k - n a d därav, att ledningar (42) för tillförsel och också eventuella ledningar för bortförsel av torkluft är anslutna till lådorna underifrån. Anordning enligt något av patentkraven 12 till 14 med en på undersidan av åtminstone en av de uppvärmbara valsarna (11-14) anordnad schaber (43), k ä n n e - t e c k n a d därav, att schabern på i och för sig känt sätt är utformad.sonLytterligare torklufttillför- selanordning och. uppvisar bläsöppningar, vilka är riktade mot den uppâtgående löpsträckan av material- banan (9). Anordning enligt något av patentkraven 7 till 9, med en första torkgrupp vars uppvärmbara valsar (11-14) är anordnade i en övre rad och vars ledvalsar (21-24) är anordnade i en undre rad samt med en andra torkgrupp vars uppvärmbara valsar (15-18) är anordnade i. en undre rad och vars ledvalsar (25-28) är anordnade i en därav, att det vertikala avståndet (H resp h) mellan valsaxlarna hos övre rad, k ä n n e t e c k n a d den övre och den undre raden i den första torkgruppen är större än i den andra torkgruppen. Anordning enligt något av patentkraven 8 till 10, med åtminstone två torkgrupper och med följande drag: a) i en av torkgrupperna finns uppvärmbara valsar (61- 64) i en undre rad och ledvalsar (71-74) i en övre rad; b) i. en intilliggande torkgrupp är anordnade upp- värmbara valsar (65-67) i en övre rad och ledvalsar (75-77) i en undre rad; k ä n n e t e c k n a d genom följande utmärkande drag: c) de vertikala avstånden (H1 resp H2) mellan valsax- larna hos den övre och den undre raden är i båda torkgrupperna åtminstone tillnärmelsevis lika; p; d) 470 184 17 åtminstone de vid de nedtill liggande ledvalsarna anordnade bläslådorna (90) omsluter endast ungefär en fjärdedel av omkretsen av ledvalsen och är försedda med en anordning för att avlägsna bläs- làdan från ledvalsen.