SE470298B - Kaskadkopplad kapacitiv effektventil och anordning med sådan ventil - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 -ß sa c; ßâ xo co bd Uppfinningen skall nu närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningar, där fig. 1 visar ett generellt utförande av en effektventil med två parallellkopplade kondensatorstaplar och mellan staplarna anordnade strömriktarelement i sicksack-koppling, fig. 2 visar ventilen i den kända användningen som likrik- tare, fig. 3 visar sambandet mellan ström och spänning för effekt- ventilen vid olika parametrar, fig. 4 visar en effektventil med högfrekvent effektkälla för energiutbyte mellan effektventiler, fig. 4.1 visar effektventilens spänning, ström och ström genom strömriktarelement, fig. 4.2 visar den momentana aktiva effekten för effekt- ventiler i 1-fas respektive 3-fas system, fig. 5 visar en tillämpning som enfastransformator för växelspänning eller likspänning med två effektventiler med ener- giutbyte vid en gemensam högfrekvent effektkälla, fig. 6 visar schematiskt en transformatorkoppling för 3-fas växelström med energibyte mellan effektventiler, fig. 7 visar en tillämpning med effektventil vid serielänk och brytare för AC och DC (växelströms- resp. likströms-) system, fig. 8 visar schematiskt effektventiler i serie med konven- tionella ventiler i en sexpulsbrygga för omriktning av AC-DC, och fig. 9 visar en tillämpning med effektventiler i sexpuls- brygga för omriktning AC-DC, varvid filtreringskraven löses med enkla installationer för filtrering.

I fig. 1 betecknar 11 till 16 kondensatorer i en första kondensatorstapel 10, samt 21 till 27 kondensatorer i en andra kondensatorstapel 20. På förbindningarna mellan de olika konden- satorerna finns anslutningspunkter 51-57 resp. 61-68, mellan vilka strömriktarelement 31-36, 41-46 är kopplade i sicksack.

Strömriktarelementen 31-36, 41-46 är så utförda att de kan bringas styra strömmen i önskad riktning genom att tändas och släckas under inverkan av styrsignaler från en styrenhet 5 via 10 15 20 25 30 35 3 470 298 en med styrenheten 5 förbunden ledning 6. Anordningen är sådan att varje strömriktarelement 31-36, 41-46 kan styras individuellt av styrenheten.

Under påverkan av styrsignaler kan strömriktarelementet tändas och släckas så att ström kan erhållas i godtycklig rikt- ning genom elementet.

Effektventilen har två terminaler 7 och 8, vardera med en första ventilklämma 17 resp. 18 vid den första kondensator- stapelns 10 ändar och andra ventilklämmor 61 resp. 68 vid den andra kondensatorstapelns 20 ändpunkter. Mellan ventilklämmorna 17 och 61 är en skena 4 ansluten och till ventilklämmorna 18 och 68 en motsvarande skena 3 ansluten. De båda skenorna har jämförelsevis hög frekvens, dvs. en frekvens som är betydligt högre än den normala driftfrekvensen, exempelvis 5 kHz. Här kan effekt av hög frekvens, dvs. effektventilens arbetsfrekvens, matas in till eller tagas ut från effektventilerna. Frekvensen är lika för de båda skenorna. Den driftfrekventa effekten tas ut från och matas in till effektventilen vid klämmorna 17 och 18. Om så önskas kan en driftfrekvent effekt tas ut eller matas in i position mellan terminalerna 17, 18. I figuren är denna position markerad med 55. Frekvensen mellan effektventilens ventilklämmor 17 och 18 kan också vara lika med noll i vilket fall klämspänningen således är en ren likspänning. Klämmorna är normalt anslutna till endast en kondensatorstapel men i princip kan driftfrekvent effekt även tas ut över klämmer vid motstående kondensatorstapel, dvs. över 17 och 61 eller över 18 och 68.

Den lågfrekventa effekt, som omsättes vid effektventilens klämmor, kan bestämmas till belopp och riktning genom styrning av tre av effektkällornas parametrar, nämligen spänningens ampli- tud, spännings frekvens samt tidpunkten för tändning och släck- ning av effektventilens omriktarorgan.

Fig. 2 visar effektventilen använd vid likriktardrift, vilket är den för effektventilen enklaste funktionen med endast en strömriktning. Beteckningarna enligt fig. 1 är samma i denna figur liksom i alla följande figurer. En högfrekvent växelspän- 10 15 20 25 30 35 ningskälla 19 vid jordpotential laddar vid positivt spännings- maximum den första våningen eller steget 47 i likspänningssidan, kondensatorstapeln 10, som i sin tur laddar första steget 48 i den växelströmsanslutna kondensatorstapeln 20 vid följande minimum i växelspänningen. Detta steg 48 laddar i sin tur det andra steget 49 i likspänningssidan osv. Vid tändning av ström- riktarelementen i ventilen aktiveras således varannan grupp samtidigt. Den andra hälften är släckt. På detta sätt laddas kondensatorstaplarna 10, 20 från den jordanslutna växelströms- källan 19 till en total likspänningsnivå, som är högre än topp- värdet på växelströmskällans spänning varvid likspänningsnivån 39 har positiv polaritet relativt spänningsnivån 38.

Fig. 3 visar effektventilens ström-spänning-karaktäristik.

Förmågan att hantera effekt står i direkt proportion till fre- kvensen. Genom styrning av strömomriktarelementens 31-36, 41-46 tändníng och släckning, t.ex. senareläggning av tändögonblicket i förhållande till spänningens nollgenomgång och tidigareläggning av släckögonblicket i förhållande till strömmens nollgenomgång, kan ventilens genomgångseffekt styras även vid konstant frekvens.

I figuren anger ordinatan U effektventilens spänning och J effektventilens strömstyrka. Kurvskarorna 71 resp. 72 anger spänningsnivån på ändanslutna växelströmskällor varvid kurvskaran 71 erhålles vid en frekvens, som är högre än den frekvens, för vilken kurvskaran 72 erhålles. De övre kurvorna 73 resp. 75 erhålles vid lägre styrvinklar än de för kurvorna 74 och 76.

Karaktäristiken visar att effektventilen har störst förutsätt- ningar att konkurrera ekonomiskt i tillämpningar som SVC eller bryggor för omriktning av effekt mellan AC och DC. I dessa tillämpningar sammanfaller strömmens maximum med spänníngens minimum och vice versa.

Karakteristikorna har strömspänningsvärden sådana att pro- dukten u* i dvs. ventilens effekt är nära konstant för varje enskild kombination av frekvens och styrvinkel. Effektventilens karakteristik kan också ändras genom att en större eller mindre del av strömomriktarelementen är kontinuerligt ledande varvid motsvarande kondensatorer blir inaktiva. Tillämpningar för a n 10 15 20 25 30 35 5 470 298 effektventilen beskrivs mera utförligt senare.

I tillämpning som likriktare enligt fig. 2 är fördelningen av likström och likspänning genom grupperna strömomriktar- element 31-36, 41-46 och över kondensatorstaplarna 10, 20 sådan att genomgående likströmseffekt är konstant. Spänningsfördel- ningen är därför ojämn och kondensatorerna 11-16, 21-27 utnyttjas i olika grad med jämförelsevis hög belastning av de terminalan- slutna kondensatorerna, som omsätter hela effekten, och låg belastning av kondensatorerna vid likspänningspolen. I en dimen- sionering av en effektventil med detta schema är antalet våningar vanligen fyra eller fem. I en tillämpning med två högfrekventa växelströmskällor vid skenorna 3, 4 i fig. 1 blir utnyttjningen av effektventilens steg mindre ojämn eftersom matning sker från två håll. Detta kan utnyttjas till en konstruktion med större antal våningar och bättre ekonomi.

De tänkbara tillämpningarna av den nya effektventilen är mångfasetterade och ger fördelar vid olika apparatsystem.

De apparater, som idag används inom transmissionsteknik för elkraft för att omsätta och hantera effekt, aktiv eller reaktiv effekt, kan indelas i två kategorier. 1) Apparater vars relationer mellan klämspänningar och strömmar i normaldrift enkelt kan beskrivas med första ordningens differentialekvationer, resp. 2) kopplingsdon som karaktäriseras av att impedansen över klämmorna är antingen noll, dvs. sluten krets, eller oändligt stort, dvs. öppen krets.

Till den första kategorien hör i första hand transformato- rer, shuntreaktorer, shuntkondensatorer och seriekondensatorer.

I den andra kategorien inräknas t.ex. brytare, ventiler för SVC och HVDC omriktaranläggningar.

Den uppfunna effektventilen kan ses som en grundkomponent i ett nytt apparatsystem, med vars hjälp man kan ersätt många nu använda apparater vid 3-fas transmissioner t.ex. transformator - SVC-funktioner och AC/DC-omriktarfunktioner. Effektventilen har egenskapen att klämspänning och ström kan styras från en gemensam styrenhet. Ur apparatsynpunkt innebär detta att effekt- 10 15 20 25 30 35 476 ND 3 CU G* flödet mellan en apparats klämmor och dess terminaler kan styras.

Genom anslutning av flera effektventiler till en högfrekvent effektkälla vid en för effektventilerna gemensam skena erhålles ett slutet system med möjlighet att driva effektventilerna utan nettoeffektutbyte med det till vid klämmorna anslutna trans- missionssystemet. I ett sådant system av effektventiler är summa ineffekt vid klämmorna lika med summa uteffekt från klämmorna.

De effektventiler vars omriktare leder ström under blockerings- intervallet går i likriktardrift medan de effektventiler, som leder ström under spärrintervallet går i växelriktardrift.

Den praktiska betydelsen av möjligheten att koppla samman flera effektventiler till ett slutet system utan effektutbyte till det anslutna transmissionsnätet framgår ur det faktum att -samma förhållande - dvs. summa ineffekt är lika med summa ut- effekt gäller för samtliga apparattillämpningar i ett ordinärt trefas växelströmsystem föf"transmission av elkraft. Så exempel- vis omsätter en trefas SVC i varje ögonblick aktiv effekt vid sina tre högspänningsterminaler på ett sådant sätt att summa ineffekt till de tre faserna alltid är lika med summa uteffekt.

Ett annat exempel är transformering av effekt från en spännings- nivå till en annan. I en induktiv transformator är momentan aktiv effektinmatning från det anslutna nätet till transforma- torns lindningar lika med utmatning av aktiv effekt från lind- ningarna. Samma förhållande gäller för trefaskondensatorer och reaktorer.

Ur dessa exempel framgår att konventionella trefasapparater och vissa enfasapparater, t.ex. enfastransformatorer, kan er- 'sättas av ett system av effektventiler med överföring av momentan aktiv effekt vid en gemensam skena. Till skenan är då också effektventilernas högfrekvenskälla ansluten. I vissa fall kan effektkällan ersättas med en krets av endast passiva komponenter.* Nedan ges exempel på tillämpningar av olika anordningar eller system i vilka effektventiler med två strömríktningar * enligt uppfinningen kommer till användning.

Fig. 4 visar en högfrekvent effektkälla. En sådan kan ut- föras på många sätt men ett i detta sammanhang naturligt ut- 10 15 20 25 30 35 '4 470 298 förande är att ombesörja omriktning av effekten till likström med en tvåpolsbrygga av fyra ventiler med tyristorer - eller strömriktare med motsvarande funktion - i antiparallellkoppling.

Med denna brygga kan effekt matas in till och tas ut från effekt- ventilen vid olika frekvenser. Med tyristorerna i utförande som GTO (Gate turn off) ej indikerat i fig. 4 kan tillförlitlig- heten höjas och laddningsmängden kontrolleras i varje ledinter- vall.

Figuren visar en trefas SVC (Static Var Compensator) vilken består enbart av tre effektventiler med energiutbyte - en för varje fas - och en gemensam högfrekvent effektkälla 29 som kan anslutas till effektventilernas terminaler 8 vid jordpotential.

Summan av de aktiva effekterna i de tre faserna är noll. Effekten kan därför summeras vid en för alla faserna gemensam skena på jordpotential. I figuren betecknar 58 GTO-tyristorer och S9 ett enkelt högpassfilter. I jämförelse med konventionell teknik är insatsen av tekniska komponenter kraftig reducerade. Den konventionella tekniken kräver minst fem huvudkomponenter och i vissa tillämpningar ingår dessutom komplicerade filter. De fem huvudkomponenterna är transformator, kondensatorer med till- hörande ventiler samt reaktorer med tillhörande ventiler.

I fig. 4.1 visas sambanden i tidsdomänen mellan följande storheter - Effektventilens spänning Heldragen sinuskurva - Effektventilens ström Streckad kurva - Ström genom omriktarelement på på högsta potential (I 12) Bruten kurva Den höga övertonshalten i ventilens klämström kan filtreras med exempelvis ett L-C filter vid ventilens klämmor enligt fig. 4.

I fig. 4.2 visas sambanden i tidsdomänen mellan följande storhet - Effektventilens momentana aktiva effekt - Summan av momentan aktiv effekt från tre effektventiler Låg nivå Heldragen sinusformad kurva. Hög nivå Heldragen kurva. i ett trefassystem. 10 15 20 25 30 35 En SVC i utförande med effektventiler erbjuder således en markant reduktion av behovet av installationer av fysiska komponenter. Det bör noteras att installationerna av kondensa- torer i effektventilerna inte står i något direkt förhållande till den reaktiva effekt som effektventilerna omsätter gentemot växelströmsnätet. Vid en ekonomisk dimensionering med hög fre- kvens är effektventilernas kondensatorer väsentligt mindre än deras motsvarighet vid konventionell teknik. Trefassystemet av effektventiler kan också användas som omriktare av högspänd växelströmseffekt till likströmseffekt för energilagring vid lägre spänningsnivå. I detta sammanhang är det ur praktisk syn- punkt mycket värdefullt att effektventilen till följd av den höga arbetsfrekvensen har en svarstid, som är 10-100 gånger kortare än en konventionell SVC. Detta kan tillämpas för att ge ur praktisk synpunkt momentan kompensering av aktiva effekt- stötar i nätet.

Pig. 5 visar en anordning som kan användas som likströms- transformator eller enfastransformator för växelström. I varje enskilt ögonblick arbetar en ventil, 1 alternativt 1', som lik- riktare och den andra, 1' alternativt 1, som växelriktare. Summan av ventilernas genomgångseffekter är noll. Effektutbyte mellan ventilerna kan därför ske vid en gemensam skena på potential.

Med en anordning enligt figuren kan transformering av likströms- effekt ske mellan två likströmsnivåer utan mellanled med växel- spänning, se beteckningen U och J i figurerna. Dessutom inne- håller den effektventil, som är ansluten mellan likspännings- nivåerna, en funktion som begränsare av kortslutningsström mellan spänningsnivåerna. I vissa tillämpningar kan detta dessutom utnyttjas som ersättning för likströmsbrytare, vilket ger ytter- ligare ekonomiska vinster.

Fig. 6 visar en anordning för transformering av trefas växelström bestående av ett system av sex effektventiler och fyra högfrekvenskällor 681 - 683 och 69. Effektutbyte mellan effektventilerna 11 - 13 och inbördes mellan effektventilerna 1'-1 1 3' sker vid jordpotential, i detta fall vid mellanspän- O) 10 15 20 25 30 35 q 470 298 ningsnivåerna 781 - 783 och vid jordpotential. 791 793 beteck- nar högsta spänningsnivå. I detta utförande ger trefastrans- formatorn förutom transformering av effekt mellan spänningsnivåer för växelström även några ytterligare funktioner. Dels ingår en SVC-funktion för den lägre spänningsnivån i och med den gemen- samma skenan vid jordpotential. Denna funktion implementeras med effektventilerna 11', 12' och 13'. Dels kommer effekten att transformeras mellan växelströmsnivåerna utan att effekten för kortslutningsströmmen ökas i någondera skenan genom att effektventilerna 11, 12 och 13 erbjuder momentan spärr och blockeringsförmåga.

Fig. 7 visar en serielänk och brytare för tillämpning i växelströms -och likströmssystem. Beteckningarna är samma som i fig. 1. Dessutom anger 4' enhet för generering och lagring av aktiv effekt. I växelströmstillämpning kan man med serielänken erhålla steglös reglering av den reaktiva effekten från ett ändläge i funktionsmod seriekondensator till ett motsatt ändläge i seriereaktormod. I likströmstillämpning kan serielänken fungera som kombination av likströmsbrytare och effektventil med effekt- utbyte från likspänning till växelspänning med lägre spännings- nivå.

Fig. 8 visar effektventiler 11 - 13, 11' - 13' i serie med konventionella strömventiler 701 - 703, 701' - 703' för AC-DComriktning i en sexpulsbrygga. Med 81, 81' betecknas hög- frekventa effektkällor för energiutbyte mellan effektventilerna Systemet av effektventiler minskar behovet av filterbankar på ' såväl växelströmssidan som likströmssidan.

Fig. 9 visar en anordning med ersättning av en bipolär HVDC omriktarstation i kombination med SVC, där systemet av effektventiler 11 - 13, 11' 13' utförs som en koppling i sex- pulsbrygga. Summa genomgångseffekt för alla effektventiler i sexpulsbryggan är noll. Effektutbytet kan anordnas vid stjärn- kopplingarna 811 - 813 vid växelströmsingångarna och 81 - 81' vid likströmspolerna.

En sexpulsbrygga med effektventiler av den nya konstruk- tionen ersätter i en bipolär tillämpning hela omriktarfunktionen 47n_29s \0 AC/DC med transformering, omriktning, glättning av likströmmen och filtrering på växelströmssidan och likströmssidan. Motsvar- ande erforderliga konventionella apparater utgår därför vid z en anordning med effektventiler. Dessutom ger sexpulsbryggan med effektventiler automatiskt SVC-funktion till växelströms- _ nätet. Denna rationalisering har ansenliga potentiellamöjligheter att utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ till känd omriktar- teknik vid bipolära anläggningar.

Claims (12)

H 479 298 Patentkrav

1. Kaskadkopplad kapacitiv effektventil (1) för elektrisk kraftöverföring, innefattande anslutningsklämmor vid första förbindningspunkter (51, 57) och ändpunkter vid andra anslutningspunkter (61, 68), varvid ett antal första kapacitanser (11-16) är kopplade i serie i en första kondensatorstapel (10) mellan nämnda första förbindningspunkter (51, 57) och ett antal andra kapacitanser (21-27) är kopplade i serie i en andra kon- densatorstapel (20) mellan vid ändpunkterna anordnade andra förbindningspunkter (61, 68), varjämte strömriktarelement (31-36; 41-46) är anordnade mellan två anslutningspunkter (51-57 resp. 62-67), av vilka den ena anslutningspunkten (52-56) är belägen på förbindningen mellan två kapacitanser (11-12, 12-13, ...) i den första kondensatorstapeln (10) och den andra anslutnings- punkten (62-67) är belägen på förbindningen mellan två kapaci- tanser (21-22, 22-23, ...) i den andra kondensatorstapeln (20) i ett sicksack-mönster medan förbindningspunkterna (51, 57) är belägna vid den första kondensatorstapelns (10) ändpunkter, varjämte strömriktarelementen (31-37, 41-46) under inverkan av en styrsignal kan antingen medge strömgenomgång eller spärra strömgenomgång, k ä n n e t e c k n a d av att styrsignaler från en styrenhet (5) via en styrsignalled- ning (6) är så utformade att varje strömriktarelement kan styras individuellt utan något ömsesidigt beroende av styrningen av andra strömriktarelement, att strömriktarelementen (31-36, 41-46) är av omriktartyp, dvs. är utformade så, att de i beroende av styrsignalen kan bringas leda ström i valfri riktning, dvs. i varandra motsatta riktningar, genom strömriktarelementen eller momentant spärra strömgenomgång. 470 298 'z

2. Ventil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att varannat strömriktarelement (31-36 alternativt 41-46) styres att leda ström inom samma halvperiod av ventilens elektriska arbetsfrekvens medan de andra strömriktarelementen spärrar ström- genomgång.

3. Ventil enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att en grupp strömriktarelement (31-36 alternativt 41-46) styres till strömledning först efter det att den andra gruppen ström- riktarelement bringats till spärrande tillstånd.

4. Ventil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att en växelströmskälla är ansluten till minst en av ändpunkter- nas anslutningspunkter (61; 68).

5. Ventil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att en del av strömriktarelementen under begränsade och periodiskt upprepade tidsintervall styres till kontinuerligt ledande tillstånd varvid motsvarande del av effektventilen är elektriskt kortsluten.

6. Ventil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att effektventilen vid en eller båda av sina terminaler är ansluten till en högfrekvent effektkälla via seriekondensatorer varvid effektventilen är en serielänk på en elektrisk potential väsentligt skild från potentialen hos nämnda effektkälla (Fig. 7).

7. Anordning innefattande kaskadkopplade kapacitiva effektventiler (1) för elektrisk kraftöverföring, med anslutningsklämmor vid första förbindningspunkter (51, 57) och ändpunkter vid andra anslutningspunkter (61, 68), varvid ett antal första kapacitanser (11-16) är kopplade i serie i en första kondensatorstapel (10) mellan nämnda första förbindningspunkter (51, 57) och ett antal andra kapacitanser (21-27) är kopplade i serie i en andra kondensatorstapel (20) mellan vid ändpunkterna anordnade andra förbindningspunkter (61, 68), varjämte strömriktarelement (31-36; 41-46) är anordnade mellan två anslutningspunkter (51-57 resp. 62-67), av vilka den ena anslutningspunkten (52-56) är belägen på förbindningen mellan två kapacitanser (11-12, 12-13, ...) i den första lg 470 298 kondensatorstapeln (10) och den andra anslutningspunkten (62-67) är belägen på förbindningen mellan två kapacitanser (21-22, 22-23, ...) i den andra kondensatorstapeln (20) i ett sicksack-mönster medan förbindningspunkterna (51, 57) är belägna vid den första kondensatorstapelns (10) ändpunkter, varjämte strömriktarelementen (31-37, 41-46) under inverkan av en styrsignal kan antingen medge strömgenomgång eller spärra strömgenomgång, k ä n n e t e c k n a d av att styrsignaler från en styrenhet (5) via en styrsignalled- ning (6) är så utformade att varje strömriktarelement kan styras individuellt utan något ömsesidigt beroende av styrningen av andra strömriktarelement, att strömriktarelementen (31-36, 41-46) är av omriktartyp, dvs. är utformade så, att de i beroende av styrsignalen kan bringas leda ström i valfri riktning, dvs. i varandra motsatta riktningar, genom strömriktarelementen eller momentant spärra strömgenomgång samt att flera effektventiler är anslutna till en eller flera växelströmskällor. 7

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att flera effektventiler av samma slag vid sina anslutningspunkter (61 och/eller 68) är anslutna till en eller flera växelströmskällor vilka är utformade för effektutbyte mellan effektventilerna.

9. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att ett system innefattande två effektventiler (1, 1'), anslutna till en gemensam högfrekvent effektkälla på hög potential för elkraftöverföringsändamål varvid det totala systemet av två effektventiler och gemensam effektkälla är utformat för transformering av effekt och kortslutningsströmbegränsning mellan skilda spänningsnivåer vid systemets anslutningsklämmor (fig. 5).

10. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att ett system innefattande effektventiler och fyra högfrekventa effektkällor (681-683, 69), anslutna vid nio anslutningsklämmor, 570 298 W' bildar en apparat i trefas utförande utformad för transformering och kortslutningsströmbegränsning mellan skilda spänningsnivåer i ett trefas växelströmssystem samt reglering av reaktiv effekt vid den lägre spänningsnivån (fig. 6).

11. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att ett system av fyra effektventiler med en gemensam högfrekvent effektkälla i seriekoppling med vanliga strömriktare i en trepulsbryggekoppling för omriktning av trefas växelströmsefffekt till likströmseffekt är utformad för kompensering av ström och spänningsvariationer i bryggan så, att filtrering av ström och spänning ej behöver genomföras med särskilda kapacitiva filter vid bryggans terminaler (fig. 8).

12. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att ett system av sex effektventiler och fem högfrekventa effektkällor anslutna vid tre anslutningsklämmor till ett trefassystem för växelströmsöverföring och två anslutningsklämmor till likströmsöverföring, bildar en apparat i trefasutförande för omriktning av effekt mellan växelströms- och likströmstransmissioner, vilken innefattar transformeringsfunktion och reglering av reaktiv effekt vid växelströmssidan.