SE501444C2 - Kylsystem för ett med retarder utrustat fordon - Google Patents

Description

" 501 4544 10 15 20 25 30 35 retarderkylaren. Det tar enbart nägra fà sekunder att uppvärma kylmediet lokalt i retarderkylaren till koktemperatur, vilket ska jämföras med att det vanligen tar någon minut att helt öppna termostaten frän ett helt stängt läge. En ytterligare faktor att beakta är att kylmediepumpen vanligen är mekaniskt driven av motorn och därmed uppvisar en motorvarvtalsberoende kapacitet. Vid ett bromsförlopp är det naturligt att föraren släpper gaspedalen och motorbromsar, med följd att motorvarvtalet sjunker med minskande hastighet med lägre pumpkapaciteten som följd. Allt detta leder till att det föreligger en risk för kokning av kylmediet vid retarderbromsning.

I avsikt att reducera denna risk är det känt att tillämpa ett speciellt körsátt vid retarderbromsningen som innefattar att föraren växlar ner före bromsningen i avsikt att höja motorvarvtalet, och därmed höja kylmediepumpens kapacitet. Ett ytterligare sätt är att reducera retarderns bromsförmàga sä att det inte kan utvecklas sä mycket värme i densama. Men detta är samtidigt en àtgärd som reducerar nyttan med retardern.

I avsikt att kompensera för den minskade pumpkapaciteten vid làga motorvarvtal är det exempelvis genom US 5 095 855 känt att anordna ytterligare en kylmediepump i kylsystemet. Denna extra pump är elektrisk driven och är inkopplad i serie med den ordinarie kylmediepumpen men denna drivs enbart när kylmediets temperatur överstiger en viss temperatur. Vid ett kylsystem utan retarderkylare torde denna lösning fungera sàsom avsett. Om däremot denna lösning utnyttjas vid ett kylsystem med en retarderkylare, vilken möjlighet i och för sig inte heller är omnämnd, kvarstär de ovannämnda nackdelarna.

Den extra pumpen drivs i beroende av kylmedietemperaturen med följd att även detta kylsystem kommer att reagera 10 15 20 25 30 35 S01 444 för lángsamt för de snabba temperaturförändringar som sker vid aktivering av retardern. Sannolikt kommer kylmediet att börja koka betydligt tidigare än pumpen hinner starta och pàverka kylmediecirkulationen. Om dessutom en för kylsystem sedvanlig termostat av vaxtyp ingàr i kylsystemet är denna alltför làngsam för att hinna omdirigera allt flöde till kylaren innan kokning inträffar lokalt i retarderkylaren.

En ytterligare egenskap hos kända system är att retarderns bromsförmága helt kan utebli eller kraftigt reduceras i de fall som kylningen av densamma upphör att fungera. Detta kan t ex inträffa om motorn stannar sá att kylmediepumpens drivning upphör. Även om retardern ofta betraktas en extra broms som är avsedd som ett komplement till fordonets ordinarie bromsar sá utgör retardern även en extra broms som kan utnyttjas som nödbroms i de fall de ordinarie bromsarna upphör att fungera. Kända kylsystem som innefattar retarderkylare och motordrivna kylmediepumpar uppvisar emellertid den nackdelen att retarderns bromsförmàga uteblir om motorn stannar, varvid möjligheten att utnyttja retardern som nödbroms i praktiken upphör.

Uppfinningens ändamål Föreliggande uppfinning har till syfte att undanröja, eller ätminstone väsentligt reducera, de nackdelar som utmärker de kända lösningarna där en retarderkylare ingar i en motors kylsystem. Ett syfte är således att säkerställa fullgod kylning och förhindra risk för lokal kokning i retarderkylaren även i de fall motorn drivs med làgt motorvarvtal och retardern utnyttjas för fordonsbromsning. Ett annat syfte är att möjliggöra ett optimalt och effektivt utnyttjande av retardern utan att medvetet behöva reducera dess bromsförmäga pä grund av 501 444 10 15 20 25 30 35 kokningsrisken. Ett ytterligare syfte är att kylsystemet i de fall retardern inte utnyttjas ska kunna utformas pá ett optimalt sätt med hänsyn till motorns ordinarie kylbehov. Härutöver ska kylsystemet vara enkelt och billigt och inte kräva nägra mer omfattande modifieringar av kylsystemets övriga komponenter i de fall kylsystemet kompletteras med en retarderkylare.

Ett ytterligare syfte av stor betydelse är att vid flertalet driftsfall möjliggöra ett utnyttjande av retardern som nödbroms i de fall fordonets ordinarie bromsar upphört att fungera.

Kort beskrivning av uppfinningen I enlighet med uppfinningen erhàlls de eftersträvade ändamälen genom att kylsystemet utformas med de särdrag som anges i den kännetecknande delen av patentkravet l.

Genom att uppfinningsenligt anordna drivningen av den andra pumpen i beroende av retarderns aktivering möjliggöres att en ökad kylmedieströmning kan startas omedelbart och innan kylmedietemperaturen hinner öka. Pà detta sätt erhálls en ökad marginal innan kokningsrisken uppkomer. Genom att anordna den andra pumpen och retarderkylaren i en separat krets blir denna krets inte beroende av den ordinarie termostaten. Detta medför att man helt undviker de nackdelar som beror pa termostatens tröghet och att man dessutom undviker det tryckfall som termostaten orsakar. I ett konventionellt kylsystem med en termostat av vaxtyp är det inte ovanligt att termostaten svarar för hälften av hela kylsystemets tryckfall. Det betyder att hälften av den energi som ätgär för att driva pumpen enbart utnyttjas för att övervinna termostatens tryckfall. Som en direkt följd av uppfinningen behöver inte den andra pumpen dimensioneras med avseende pä termostatens tryckfall 10 15 20 25 30 35 ¿5n1 444 Genom att utnyttja en separat driven pump för cirkulering av kylmedium genom retarderkylkretsen, blir denna cirkulering oberoende av motorns drift. Retardern kan således utnyttjas för bromsning även vid motorstopp.

I en fördelaktig utföringsform av uppfinningen är den andra pumpen och retarderkylaren anordnade i en separat kylkrets som är parallell med kylaren. Denna utföringsform är enkel att applicera på ett befintligt kylsystem eftersom appliceringen inte kräver några större ingrepp i det övriga kylsystemet. Det är även möjligt att för övrigt dimensionera kylsystemet efter motorns kylbehov utan att nämnvärt behöva beakta inverkan av retarderkylaren och den andra pumpen.

I en annan fördelaktig utföringsform är retarderkylaren anordnad i en ledning som även ingår i motorns kylkrets och som därmed alltid genomströmmas av kylmedium vid motorns normala drift. I detta fall kommer det kylmedium som leds till motorns kylkanaler att först genomströmma retarderkylaren. Denna utföringsform möjliggör att retardern genom att styras enligt ett särskilt program vid start av motorn kan utnyttjas för att påskynda uppvärmningen av motorn. Därvid inkopplas retardern för att utföra bromsarbete samtidigt som motorn körs med gaspådrag, varigenom den i retardern genererade värmen höjer kylmedietemperaturen vilket i sin tur snabbt höjer motorns temperatur upp till den normala drifttemperaturen.

Ytterligare uppfinningen utmärkande fördelar och egenskaper framgår av den efterföljande beskrivningen som exemplifierar två utföringsformer av uppfinningen. 501 Å44 10 15 20 25 30 35 Figurförteckning Beskrivningen göres med hänvisning till bifogade schematiska ritningar av motorns kylsystem i vilket ingar en andra kylmediepump och en retarderkylare. Därvid visar Fig 1 en utföringsform där den andra pumpen och retarderkylaren är anordnade i en separat kylkrets, och Fig 2 pumpen är ansluten i sama kylkrets som motorns en alternativ utföringsform där den andra ordinarie kylmediepump.

Beskrivning Fig 1 visar schematiskt ett kylsystem för en förbränningsmotor 1, exempelvis en dieselmotor som utnyttjas som drivmotor för ett tyngre fordon sàsom en lastbil eller en buss. I motorn är anordnat kylkanaler 3 som ingär i motorns kylmediekrets och som genomströmas av kylmedium i avsikt att kyla motorn. Kylmediet utgöres av en vätska, vilken lämpligen utgöres av en blandning av vatten och glykol. Ett utlopp 5 frän motorns kylkanaler 3 är via en första ledning 6 förbunden med ett termostathus 7, inrymmande en termostat,d v s en av kylmedie- temperaturen styrd ventil. Termostathuset 7 är i sin tur förbundet bàde med en andra ledning 8 och med en förbiledning 9. Den andra ledningen 8 är förbunden med inloppet 10 till en kylare 11, vars utlopp 12 via en tredje och en fjärde ledning 13 resp 14 är förbundet med inloppet 15 till en ordinarie kylmediepump 16, som är mekaniskt driven av motorn. Ett utlopp 17 frän kylmediepumpen 16 är direkt förbundet med ett inlopp 18 till motorns kylkanaler 3. Den angivna förbiledningen 9 är förutom anslutningen till termostathuset 7 anslutet till en anslutning mellan den tredje och den fjärde ledningen 13 resp 14 och utgör säledes en med kylaren 11 10 l5 20 25 30 35 6501 444 parallellt anordnad ledning som möjliggör att kylmedium kan förbiledas kylaren ll i beroende av den i termostathuset 7 inrymda termostaten. Den ordinarie kylmediepumpen 16 drivs mekaniskt av motorns vevaxel och dess kapacitet är följaktligen beroende av motorns driftsvarvtal. Det aktuella kylsystemet sàsom det hittills beskrivits utgör en motorkylkrets som i sig är konventionell för dagens motorer.

I detta fall är fordonet utrustat med en retarder 2,vilket är en tillsatsbroms som är ansluten till fordonets transmission. Retardern 2 är i detta exempel av hydraulisk typ, varmed avses att bromsverkan ástadkommes genom att dess hydraulvätska under motstánd tvingas att cirkulera i retardern. Detta medför att vid bromsningen kommer hydraulvátskan att upptaga det värme som genereras under ett bromsförlopp och som medför en snabb temperaturhöjning av hydraulvátskan. I avsikt att bortleda hydraulvätskans värme med hjälp av motorns kylsystem och dess kylare ll innefattar retardern 2 en retarderkylare 23, vilket i praktiken utgörs av en vármeváxlare som är anordnad mellan retarderns 2 hydraulvätska och kylsystemets kylmedium. Retarderkylaren 23 är inkopplad i en separat, med kylaren ll parallell retarderkylkrets 24, vilken även innefattar en extra kylmediepump 25. Denna kylmediepump 25 är separat driven, varmed avses att dess kapacitet är oberoende av fordonsmotorns driftsvarvtal eller andra motorparametrar.

I detta exempel är pumpen 25 driven av en elektrisk motor och drivning av densamma sker under inverkan av ett elektriskt styrsystem 26. Alternativt kan pumpen 25 drivas av en hydraulisk motor. Styrsystemet 26 är även förbundet med en vid retardern 2 anordnad givare 21 i avsikt att för styrenheten 26 indikera om retardern är aktiverad eller ej. Pumpen 25 är med fördel av deplacementstyp, exempelvis av vingpumpstypf varmed 501 4044 10 15 20 25 30 35 erhàlles fördelen att pumpen 25 vid stillastående tillika hindrar strömning av kylmedium genom retarderkylkretsen 24. Pumpens 25 utlopp är anslutet till retarderkylarens 23 inlopp 27, men kan alternativt vara anslutet till dess utlopp 28. I retarderkylkretsen 24 ingár även ledningar för anslutning till motorkylsystemet à den ena sidan vid en anslutning mellan kylarens utlopp 12 och den tredje ledningen 13 och à den andra sidan vid kylarens ll inlopp 10.

Funktionen av det beskrivna kylsystemet är den följande.

Inledningsvis förutsättes att retardern 2 ej är aktiverad och att den extra kylmediepumpen 25 ej drivs. Denna pump 25 komer därmed att blockera flödet genom retarderkylkretsen 24. Däremot kommer den ordinarie kylmediepumpen 16 att i beroende av motorns l varvtal cirkulera kylmedium genom motorkylkretsen, dvs genom motorns kylkanaler 3 och vidare till termostathuset 7 där det i beroende av kylmedietemperaturen leds vidare för passage genom kylaren ll, förbiledningen 9 eller uppdelat genom bàda. Kylsystemet fungerar därvid pá ett konventionellt sätt och retarderkylaren 23 och den extra pumpen 25 inverkar inte pä nàgot sätt. I och med att fordonets förare aktiverar retardern 2 och denna pà i sig känt sätt ästadkomer en bromsning, erhäller styrenheten 26 fràn givaren 21 en indikering härom med följd att drivningen av den extra kylmediepumpen 25 startar väsentligen samtidigt med aktiveringen av retardern 2.

Kylmedium komer därvid att insugas fràn kylarens ll utlopp 12 och pumpas genom retarderkylkretsen 24 med retarderkylaren 23 och äter till kylarens inlopp 10. Vid kylarens inlopp 10 kommer kylmedium som passerat motorns kylkanaler 3,under förutsättning att termostaten är öppen, att sammanföras med kylmedium fràn retarderkylaren . Om kapaciteten av den extra pumpen 25 väsentligt överstiger 23 för att gemensamt passera genom kylaren ll 10 15 20 25 30 35 S01 444 den hos den ordinarie pumpen 16 kommer en större andel av flödet frán retarderkylaren 23 också att ledas till kylaren ll. Detta kan medföra en nägot försämrad kylning av kylmediet fràn motorns kylkanaler 3. Dä emellertid motorn drivs med lág belastning under ett bromsförlopp och därmed genererar en relativt liten värmemängd, är detta inget som är kritiskt för motorn under den tid som bromsförloppet varar. Làmpligen är báda kylmediepumparna 16,25 dimensionerade med avseende pä kapacitet och tryck sà att cirkuleringen genom retarderkylkretsen 24 och motorkylkretsen under àtminstone flertalet drifsförhällanden blir optimal. Med detta avses bl a att den extra pumpen 25 ej ska ge upphov till nägot backflöde i motorkylkretsen vid normala motorvarvtal och helst också medge en tillräcklig kylning av kylmedium fràn motorkylkretsen.

I samband med att retarderbromsningen upphör detekteras detta av givaren 21 och styrenheten 26 kan därvid avbryta drivningen av den extra pumpen 25. I huvudsak ska den extra pumpen 25 vara anordnad att drivas under den tid retardern 2 är aktiverad. Det kan dock vara lämpligare att lata pumpen drivas ytterligare en stund eftersom kylmediets temperatur efter bromsningen kan vara förhöjd.

Det kan också vara möjligt att föraren aktiverar retarder pà nytt inom kort, och det skulle kunna föranleda ett antal upprepade tillslag och fránslag. Av dessa anledningar innehäller styrenheten 26 styrorgan som bibehåller drivningen av pumpen 25 en viss förutbestämd tid, av storleksordningen 30 sekunder till nagon minut, efter det att retarderns aktivering upphört. Alternativt kan styrenheten 26 vara förbunden med organ avkánnande kylmediets temperatur för att avbryta pumpens drivning när kylmedietemperaturen understiger en viss temperatur.

I samband med att retardern 2 aktiveras avkännes detta av 5501 444 lO 15 20 25 30 35 l0 givaren 21 vilket päverkar styrenheten att aktivera den extra kylmediepumpen 25. Detta leder till att kylmedium frán retarderkylarens 23 utlopp 28 bibringas strömning genom retarderkylkretsen 24 och direkt till kylarens inlopp 10. Denna strömning är sàledes helt oberoende av den i termostathuset 7 inrymda termostaten.

Kylmediet kommer därigenom att kylas sä mycket som är möjligt i kylaren ll även om dess temperatur frän början är làg. Denna kylning av kylmediet medför att risken för kokning i samband med värmeutvecklingen i retardern minskar. När retardern 2 i samband med ett bromsförlopp retarderkylaren 23 är kylmediet dels nerkylt och dessutom är kylmedieströmningen genom börjar avge värme i retarderkylaren hög genom aktiveringen av den extra pumpen 25.

I avsikt att förstärka denna funktion kan uppfinningen i en modifierad utföringsform anordnas sä att föraren manuellt kan aktivera den extra pumpen 25 omedelbart, t ex om kylmedietemperaturen är onormalt hög.

Fig 2 visar en alternativ utföringsform av uppfinningen i vilken ingár samma komponenter som nämnts ovan, men anordnade pä ett alternativt sätt. Komponenterna har därför sama hänvisningsbeteckningar som utnyttjats ovan där sä är möjligt. Det som främst utmärker utföringsformen enligt fig 2 är att retarderkylaren 23 är anordnad i den fjärde ledningen 14, dvs ledningen mellan kylarens utlopp 12 och den ordinarie pumpens 16 inlopp 15 och vilken ledning 14 även ingar i motorkylkretsen. Den extra pumpen 25 är däremot anordnad i en separat ledning 31 mellan retarderkylarens utlopp 28 och kylarens inlopp 10. I ledningen 31 ingär vidare en backventil 32 avsedd att förhindra kylmedium att ströma i backriktningen när pumpen 25 ej är aktiverad och i det fall att pumpen 25 är av nägon annan typ än av deplacementstyp. Backventilen 32 10 15 20 25 30 35 tsø1 444 ll kan givetvis även utnyttjas tillsammans med en pump av deplacementstyp för att ytterligare säkerställa att inget kylmedium passerar pumpen 25 i felaktig riktning. Om pumpen är av deplacementstyp kan dock normalt backventilen 32 utgá. Likasá bör av sama anledning det i fig l visade kylsystemet kompletteras med en motsvarande backventil om pumpen 25 ej är av deplacementstyp.

Funktionen av den i fig 2 visade utföringsformen är väsentligen densamma med vad som ovan beskrivits med hänvisning till fig 1. När retarder 2 ej är aktiverad är ej heller den extra pumpen 25 aktiverad. Strömning av kylmedium genom ledningen 31 förhindras av pumpen om denna är av deplacementstyp, och dessutom i förekommande fall av backventilen 32. Analogt med vad som beskrivits ovan pumpas kylmedium av den ordinarie pumpen 16 genom motorns kylkanaler 3 och vidare till termostathuset 7 där det leds vidare till kylaren 11 och/eller förbiledningen 9 i beroende av kylmediets temperatur. Därefter sammanföres kylmediet till den fjärde ledningen 14 och passerar genom retarderkylaren 23, pumpinloppet 15 och pumpen 16 för förnyad cirkulation genom motorns kylkanaler 3.

Deaktivering av den extra pumpen 25 sker analogt med vad som ovan beskrivits med hänvisning till fig l.

Utformningen enligt fig 2 uppvisar härutöver en fördel som kan utnyttjas i samband med start av motorn för att pàskynda motorns uppvärming till normal driftstemperatur.

Vid start av motorn är kylmediets temperatur lag och kylmediet kommer av termostaten att ledas genom förbiledningen 9 eftersom det inte föreligger nágot kylbehov. Det antages därvid att retardern 2 ej är aktiverad. Genom att föraren aktiverar en särskild uppvärmningsfunktion i retarderns 2 styrsystem ( ej 501 444 10 15 20 25 30 35 12 visat) utstyres retardern till att utföra ett bromsarbete samtidigt med att fordonet för övrigt körs normalt. I detta fall sker dock ingen aktivering av den extra pumpen 25. Detta medför dels att retardern 2 utför ett bromsarbete som ökar belastningen pà motorn och som därmed pàskyndar uppvärmningen dels att den i retardern genererade värmen direkt tillföres kylmediet i retarderkylaren 23 och som vid passage genom motorns kylkanaler 3 pàskyndar motorns uppvärmning.

Vid detta uppvärmningsprogram kan retardern 2 inte utstyras till att bromsa med full effekt pà grund av kokningsrisken. Denna uppvärmningsfunktion är lagrat som ett program i retarderns styrsystem och vilket retarderstyrsystem ocksa är förbundet med pumpens styrenhet 26. Dä emellertid denna uppvärmningsfunktion inte direkt ingär i föreliggande uppfinning avgränsas beskivningen frän närmare angivelser av densamma.

Uppfinningen kan inom ramen av bifogade patentkrav utformas i alternativa utföringsformer. I beskrivningen och i patentkraven anges att retarderkylaren 23 är förbunden med kylarens 11 inlopp 10 och utlopp 12. Med dessa inlopp 10 och utlopp 12 avses ej enbart vad som är anordnat pà själva kylaren ll utan även de ledningar 8, 13 som är anslutna till inloppet 10 respektive utloppet 12, eller andra ledningar som kan utnyttjas för motsvarande förbindelser.

I beskrivningen utnyttjas en givare 21 och en styrenhet 26 för att detektera aktivering av retardern 2 och för att utstyra drivningen av den andra pumpen 25. I en enkel utföringsform kan dessa komponenter ocksà utgöras av enkla komponenter, exempelvis kan givaren utgöras av det reglage som föraren utnyttjar vid aktivering av retardern och styrenheten kan utgöras av ett enkelt relä. Sàväl 10 15 20 25 30 I 501 444 13 styrenheten 26 som givaren 21 behöver därför inte alltid utgöras av komponenter som vanligtvis benämns med dessa uttryck, utan de kan utgöras av alla komponenter som fungerar pà ett analogt sätt.

I de bada ovan exemplifierade utföringsformerna har den extra pumpen 25 förutsatts vara driven av en elektrisk motor och styrenheten 26 har reglerat pumpens drivning genom reglering av elmotorn. I en alternativ utföringsform behöver inte pumpen vara driven av någon elmotor. I stället kan drivningen ästadkommas genom att pumpen 25 är förbunden med andra drivorgan som bibringar pumpen drivning under den tid retardern är aktiverad. Ett dylikt drivorgan kan exempelvis utgöras av en drivkraft- förbindning med fordonets transmission, t ex med den utgående axeln frän fordonets växellåda eller med ett kraftuttag pà växellådan. En dylik drivkraftförbindning ska därvid innefatta en frikopplingsbar förbindning säsom t ex en elektromagnetisk koppling för att möjliggöra aktivering och deaktivering av pumpen pä analogt sätt. En styrenhet utformad analogt med vad som beskrivits utnyttjas därvid för att aktivera den elektromagnetiska kopplingen för att inkoppla drivningen av den extra pumpen vid retarderns aktivering. Vad som är väsentligt är egentligen enbart att aktivering av retardern också medför aktivering av den extra pumpen pà nägot sätt under den tid retardern är aktiverad.

Claims (8)

501 444 10 15 20 25 30 35 14 Patentkrav

1. Kylsystem för ett med retarder utrustat motordrivet fordon innefattande en motorkylkrets för kylning av (l) (24) kylning av retardern (2) varvid motorkylkretsen (11). (16) för cirkulering av kylmedium genom motorns fordonets drivmotor och en retarderkylkrets for innefattar en motorkylare en första kylmediepump kylkanaler (3), samt ett termostathus (7) med en däri inrymd termostat avkännade kylmediets temperatur för att i beroende därav styra kylmediet genom motorkylaren (ll) och/eller genom en förbiledning (9) förbi motorkylaren (ll), och varvid retarderkylkretsen (24) innefattar en retarderkylare (23) avsedd att överföra i retardern (2) under bromsförlopp alstrat värme till kylmediet, k ä n n e t e c k n a t a v att retarderkylkretsen (24) utgöres av en med motorkylaren (ll) parallell krets som à ena sidan är (10) sidan är ansluten till motorkylarens (ll) utlopp (12), att retarderkylkretsen (24) kylmediepump (25), och ansluten till motorkylarens (ll) inlopp och ä andra innefattar en andra att den andra kylmediepumpen (25) är förbunden med drivorgan som är anordnade att bibringa den andra pumpen (25) drivning under den tid retardern (2) är aktiverad.

2. Kylsystem enligt patentkrav l (25) drivning är styrd under inverkan av en styrenhet (26), k ä n n e t e c k n a t a v att den andra pumpens att styrenheten (26) är förbunden med en givare (21) avkännande retarderns aktivering, och (26) kylmediepumpen (25) till drivning under retarderns att styrenheten är anordnad att utstyra den andra aktivering. 10 15 20 25 30 íso1 444. 15

3. Kylsystem enligt patentkrav 1 eller 2 k á n n e t e c k n a t a v att den andra kylmediepumpen (25) är driven av en elektrisk motor eller en hydraulisk motor.

4. Kylsystem enligt patentkrav 2 k á n n e t e c k n a t a v att den andra pumpen (25) är förbunden med fordonets transmission via en drivkraftöverförande förbindelse, som innefattar en av styrenheten (26) styrd koppling.

5. Kylsystem enligt något av föregående patentkrav k à n n e t e c k n a t a v att den andra kylmediepumpen (25) med ett utlopp år direkt förbundet med retarderkylarens (23) inlopp (27).

6. Kylsystem enligt något av föregående patentkrav (23) är anordnad i en med motorkylkretsen gemensam ledning (14) och att denna ledning (14) vid retarderkylarens utlopp (28) år ansluten såväl till den första kylmediepumpens (16) inlopp (15) som till den andra kylmediepumpens (25) k à n n e t e c k n a t a v att retarderkylaren inlopp.

7. Kylsystem enligt något av föregående patentkrav k à n n e t e c k n a t a v att retarderkylkretsen (24) (32) strömning genom retarderkylkretsen (24) i en riktning som innefattar en backventil som blockerar är motriktad den andra pumpens (25) normala flödesriktning. 501 444 16

8. Kylsystem enligt nàgot av föregående patentkrav kànnetecknat av attdenandra kylmediepumpen (25) är av deplacementstyp som vid stillastående blockerar flödet av kylmedium genøm pumpen 5 (25). 10