SE502000C2 - Styckevis framställt arkmaterial baserat på cellulosafibrer och förfarande samt apparat för framställning av arkmaterial - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 502 000 z Teknikens ståndpunkt Vid emballering av exempelvis pappersrullar i ett pappersbruk användes idag som gavelskydd rondeller av well- papp eller solidpapp och i vissa krävande fall av träfiber- skivor, såsom masonite.

Vad gäller wellpapp och solidpapp är de materialen huvudsakligen tillverkade av tidigare ej använda cellulosa- massafibrer. Wellpappen respektive solidpappen är mestadels tillverkade i ändlösa banor. Det färdiga materialet skäres i fyrkantiga ark och ur dessa tillskäres eller utstansas ron- dellerna. Detta framställningssätt leder till cirka 25% spill. Den totala investeringskostnaden för tillverkning av nämnda utgàngsmaterial, d v s wellpapp och solidpapp, är mycket stor, vilket betyder, att dessa utgàngsmaterial i sig betingar ett relativt högt pris. Rondellerna av dessa materi- al betingar ett ändå högre pris, eftersom ca 25% av materia- let blir spill vid konvertering av det fyrkantiga utgångs- materialet till runda gavelämnen (rondeller).

Vad gäller träfiberskivor utgöres utgångsmaterialet av tidigare ej använt lignocellulosamaterial, exempelvis ved i olika former, även om materialet ofta är lågkvalitativt.

Träfiberskivorna framställes i rektangulär form och vid konvertering av dessa skivor till runda gavelämnen (ron- deller) uppkommer även då en stor mängd spill, vilket för- dyrar produkten.

Redogörelse för uppfinningen Tekniskt problem Vid många pappersbruk erhålles vid dess avlopps- rening relativt stora mängder sediment, som huvudsakligen består av fyllnadsmedel och cellulosamassafibrer härrörande från papperstillverkningen. Detta sediment har hittills huvudsakligen ställt till med bekymmer. Endera har materialet deponerats, vilket fordrar lämpligt deponeringsställe, eller har det eldats upp, trots sitt låga värmevärde. Att ånyo använda materialet vid framställning av konventionellt papper 10 15 20 25 30 3 502 000 förhindras bl a av att de sekundära cellulosamassafibrerna har alltför låg våtstyrka för att kunna ingå i en ändlös pappersbana, som föres framåt med hög hastighet. Ett nyttigt tillvaratagande av detta sediment har sedan länge efter- frågats.

Lösningen Föreliggande uppfinning utgör en lösning på detta och avser styckevis framställt arkmaterial med en torrhalt överstigande 90% uppbyggt minst delvis av cellulosamassa- fibrer, kännetecknat av, att materialet innehåller a) en blandning av fyllmedel och massafibrer från papperstillverkning, utvunnet i form av sediment, i en mängd av minst 30 och högst 95% av arkmateria- lets vikt och b) massafibrer i form av färskfibrer och/eller retur- fibrer, huvudsakligen såsom armeringsfibrer.

Vilket som helst fyllmedel, som användes vid pappersframställning, och vilka som helst cellulosamassa- fibrer som olika typer av papper bildas av, kan ingå i sedi- mentet. Sedimentet är således avhängigt av den typ av papper eller de typer av papper, som tillverkas vid ett visst pappersbruk.

Exempel på lämpliga armeringsfibrer (massor) är kvistmassa och grovrejekt samt fibrer erhållna från retur- papper.

Kvistmassa är en biprodukt erhållen vid framställ- ning av exempelvis sulfat- och sulfitmassa. Ett näraliggande material är grovrejekt, som också erhålles vid framställning av exempelvis sulfat- och sulfitmassa. Båda erhålles vid grovsilning och/eller silning av den efter uppslutningen av utgångsmaterialet, vanligtvis ved i form av flis, erhållna cellulosamassan. Vad gäller utvunna kvistar och kvistfragment så utsattes dessa ofta för en mekanisk behandling, exempelvis i form av defibrering eller raffinering, innan lignocellu- 502 000 4 10 15 20 25 30 35 losamaterialet ifråga i en särskild materialström bringas att bilda kvistmassa.

Grovrejekt eller rejekt uppkommer också vid fram- ställning av olika typer av mekaniska massor inkluderande TMP och CTMP. Fibrer av den typen kan med fördel inblandas i arkmaterialet.

Papper i olika former, som redan använts, uppsamlas i stora mängder och finns att köpa. Materialet benämnes returpapper och i detta fall föredrages ett användande av lågkvalitativt returpapper, d v s ett returpapper, som be- tingar ett lågt pris.

Det är också möjligt, att i arkmaterialet inblanda mindre mängder av kemisk massa, såsom exempelvis sulfit- och sulfatmassa. Oblekta (billiga) sådana massor är föredragna.

Viss inblandning av blekta kemiska massor uteslutes ej, även om användning av den typen av massor icke är föredraget.

En blandning av vilka som helst ovan angivna cellu- losamassafibrer kan naturligtvis också användas som arme- ringsfibrer.

Gemensamt för de cellulosamassafibrer, som ark- materialet enligt uppfinningen huvudsakligen är uppbyggt av, är att de betingar ett lågt pris, alternativt inget pris alls (sedimentet).

Den viktigaste beståndsdelen i arkmaterialet är tidigare omnämnda sediment, vilket företrädesvis utgör minst 50 och högst 90% av arkmaterialets vikt. (Alla procenttal an- givna i denna skrift avser viktprocent). I övrigt består materialet av huvudsakligen cellulosamassafibrer, som huvud- sakligen tjänar som armeringsmaterial.

Arkmaterialet enligt uppfinningen innehåller för- utom fyllmedel och cellulosamassafibrer företrädesvis minst en kemikalie med viss funktion. Exempel på kemikalier, som kan vara nödvändiga för att arkmaterialet skall få önskade egenskaper är hydrofoberingskemikalie, kemikalie i form av färgpigment och kemikalie som bildar ett spärrskikt.

Exempel på hydrofoberingskemikalie är limmer av olika slag och olika ytspänningsökande kemikalier. Tjocklut 10 15 20 25 30 35 xfl ID TO (exkluderande eller inkluderande blekeriavlut) erhållen från sulfat- och/eller sulfitmassatillverkning har visat sig vara en effektiv tillsats för att få en god planhet hos ark- materialet. Satsad och i fallet med tjocklut kvarhállen kemi- kaliemängd är lämpligen 0,1-7% av arkmaterialets vikt (ex- klusive kemikalie(r)).

Om färgpigment skall tillsättas arkmaterialet och i så fall vilket färgpigment avgörs av arkmaterialets använd- ning. Exempel pà användbara färgpigment är metylviolett och chrysoidin.

Satsad färgpigmentsmängd är lämpligen 0.001 - 1% av arkmaterialets vikt (exklusive kemikalie(r)).

Som spärrskiktskemikalie har polyeten och poly- vinylalkohol visat sig lämpliga. Tillsatsmängd är lämpligen 0.5 - 5% av arkmaterialets vikt (exklusive kemikalie(r)).

Arkmaterialet kan med fördel vara plant. Dock är det speciellt fördelaktigt om materialets tvärsnitt är våg- format. Detta bidrar till att öka materialets stötupptagande förmåga.

Arkmaterialet framställes, som senare kommer att beskrivas i detalj, styckevis, d v s ett stycke eller ett materiallag framställes àt gången. I normalfallet torkas varje materiallag så, att ett färdigt arkmaterial uppkommer.

Dock är det fullt möjligt, att efter det att enskilda stycken tillverkats uppvisande en torrhalt, exempelvis inom inter- vallet 15-25%, lägga två eller flera stycken ovanpå varandra och pressa samman dessa stycken till ett arkmaterial, med en ytvikt, som är en multipel av det enskilda styckets ytvikt.

Därefter torkas arkmaterialet till önskad torrhalt, d v s överstigande 90%.

Ytvikten hos det färdiga materiallaget överstiger lämpligen 300 g/m2, företrädesvis överstiges 500 g/m2. Van- ligen ligger ytvikten inom intervallet 900-1500 g/mÄ Arkmaterialet kan med fördel kombineras med andra materiallag bildande ett laminat. Om hög vätskeoigenom- släpplighet önskas är det lämpligt att förse arkmaterialets ena sida eller båda sidor med en plastfilm, av vilket som 502 000 6 10 15 20 25 30 35 helst känt slag. Om materialet också skall ha en reklam- bärande funktion och god tryckbarhet eftersträvas är det lämpligt att förse arkmaterialets ena sida eller båda sidor med pappersark, av vilket som helst känt slag. Ihopfästningen mellan de olika materiallagen kan ske enligt vilket som helst känt sätt.

Laminatet kan också bestå av samtliga tre omnämnda materiallag.

Arkmaterialets form och storlek bestämmes av an- En föredragen form är den runda och stor- att ark- vändningsomrádet. leken, exempelvis diametern, avgöres i de fall, materialet användes som gavelskydd till pappersrullar för avsalu, av pappersrullarnas storlek i det enskilda fallet.

Arkmaterialet kan naturligtvis användas som gods- skydd och för emballering generellt sett och därför kan arkmaterialet uppvisa vilken som helst form och storlek inom relativt omfattande intervall.

Uppfinningen avser också ett förfarande för inter- mittent framställning av arkmaterial utifrån en vattensuspen- sion, som minst delvis som fastämne uppvisar cellulosamassa- fibrer i làg koncentration, kännetecknat av, att suspensionen innehållande en blandning av fyllmedel och massafibrer från papperstillverkning utvunnet i form av sediment, och huvud- sakligen armeringsfibrer tillföres en fast förankrad underdel med viss form och volym i en formeringsapparat varefter en motsvarande rörlig överdel av formeringsapparaten nerföres i underdelen sä, att fastämnena ansamlas till ett samman- hängande ark i ett med vira eller viror avgränsat utrymme mellan underdelen och överdelen under avlägsnande av vatten fràn formeringsapparaten och att det bildade arket lyftes ur formeringsapparatens underdel medelst nämnda rörliga överdel under utnyttjande av vakuum och att arket därefter torkas till hög torrhalt.

Koncentrationen av fastämnena i suspensionen när den tillföres formeringsapparaten ligger lämpligen inom intervallet 0.1-2.0%.

Ovannämnda suspension kan också benämnas mäld. I 10 15 20 25 30 35 7 502 ÛÛÛ mälden ingår alltid sedimentet i tidigare beskriven mängd.

Den inledande hanteringen av sedimentet bestämmes av sedi- mentets form och utseende i det enskilda fallet. Vanligen måste sedimentet tillföras vatten och lagras i ett kärl.

Raffinering av materialet kan också förekomma. Om kvistmassa och/eller grovrejekt införskaffas i form av balar med hög torrhalt måste materialet slås upp i vatten så, att fria massafibrer uppstår. På liknande sätt behandlas införskaffade balar av andra massatyper. Eventuellt raffineras materialet innan det lagras i ett kärl. Om returpapper utgör del av utgångsmaterialet så omvandlas det till i vatten förefintliga fria massafibrer på känt sätt och den uppkomna suspensionen lagras i ett kärl. Materialen från minst två av ovannämnda kärl sammanföres och blandas och bildar aktuell mäld. Even- tuella nödvändiga kemikalier tillföres företrädesvis mälden innan denna införes i formeringsapparaten.

Vid formningen av arkmaterialet är det fullt möj- ligt att använda sig av tyngdkraften vid avlägsnandet av vatten, innebärande att mälden eller suspensionen förvandlas till ett sammanhängande ark. Därigenom förstås, att vattnet lämnar formeringsapparaten via dess fast förankrade underdel.

Formeringen av arkmaterialet avslutas med, att formerings- apparatens rörliga överdel nerföres i underdelen och bringas till anslutning mot underdelen, med arkmaterialet som mellan- liggande lag. Även om det är möjligt att forma arkmaterialet i huvudsak enbart medelst självavrinning av vattnet är det dock fördelaktigt, att åtminstone under en del av vattenavlägs- ningsfasen (och då lämpligen under dess senare del), forme- ringsapparatens under- och/eller överdel förlänas ett under- tryck (vakuum) eller ett övertryck. Ur arkformeringssynpunkt är det fördelaktigt, att suspensionen hålles i rörelse före och under en del av formeringsförloppet medelst en pump ansluten till en cirkulationsledning, vars inlopps- respek- tive utloppsände är anbringad vid formeringsapparatens under- del.

På grund av fyllmedlets finkornighet kommer inte 10 15 20 25 30 35 502 ÛÛÛ 8 allt tillfört fyllmedel att kvarhállas inom arkmaterialet, utan en del kommer att följa med vattnet till avloppsrenings- anläggningen.

Efter det att arkmaterialet formats och lämnat formeringsapparaten torkas materialet så, att dess torrhalt uppgår till minst 90%. Torkningen kan ske på vilket som helst känt sätt.

Ett lämpligt sätt är användandet av en torktunnel av en konstruktion, som är vanlig vid tillverkning av papp.

Möjligen behöver den utrustningen kompletteras med infra- värmare för att torkkapaciteten skall ökas. Arkmaterialet, exempelvis i form av rondeller, staplas därefter lämpligen på pallar för leverans till användaren.

Om exempelvis rondellerna ifråga också skall vara reklambärare eller av något annat skäl skall förses med tryck, såsom flexotryck, är det lämpligt, att arkmaterialet på dess ena sida förses med ett papper, som eventuellt är förtryckt. Ett annat sätt att erhålla en slät sida är, att över- och/eller underdelens formeringsyta väljes slät och ej vågformad.

Den tredje kategori som uppfinningen avser är appa- rat för intermittent framställning av arkmaterial med en torrhalt inom intervallet 15-25% och uppbyggt minst delvis av cellulosamassafibrer, kännetecknad av, att den uppvisar en fast förankrad underdel med viss form och volym innehållande ett perforerat eller på annat sätt vätskegenomsläppligt och huvudsakligen horisontellt anbringat materialskikt och ovanpå detta belägen vira och medel för avlägsnande av vatten samt medel för anbringande av undertryck (vakuum) eller övertryck och en i underdelen väl passande rörlig överdel med viss volym innehållande ett perforerat eller på annat sätt vätske- genomsläppligt materialskikt och under detta belägen vira samt medel för anbringade av undertryck (vakuum).

Enligt en utföringsform av uppfinningen är forme- ringsapparatens överdel även utrustad med medel för anbring- ande av övertryck. Det är fullt möjligt, att medelst ett och samma medel skapa endera vakuum eller ett övertryck. 10 IS 20 25 30 35 9 502 000 Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är det perforerade eller pà annat sätt vätskegenomsläppliga materialskiktet i underdelen och/eller överdelen pà forme- ringsapparaten anbringat mot en stödanordning.

Detta materialskikt kan vara plant, men det är fördelaktigt om det är vàgformat, vilket leder till att även arkmaterialet blir vàgformat. Vätskegenomsläppligheten hos materialskiktet kan orsakas av ett flertal làngsträckta slitsar, med en sammanlagd längd exempelvis motsvarande överdelens diameter minus 200 mm och en bredd exempelvis inom intervallet 0.1-3 mm. Avståndet mellan slitsarna är lämpligen 1-10 mm. Även rader av hàl, exempelvis med en diameter inom intervallet 0.5-10 mm, kan användas. Överdelen på formeringsapparaten är alltid utrustad med medel för anbringade av vakuum. Detta medel utformas företrädesvis sä, ringsapparaten med hjälp av detta.

Formeringsapparatens, inkluderande underdelens respektive överdelens, tvärsnittsarea kan ha vilken som helst form och de horisontella materiallagen omges av en tätslutan- de mantel eller periferi i form av ett vertikalt eller svagt att även vatten kan avlägsnas ur forme- lutande kantparti.

Tvärsnittsareans form bestäms av vilken typ av arkmaterial som skall tillverkas. Den runda eller cirkulära formen är föredragen, eftersom framställt arkmaterial lämpar sig utmärkt som gavelskydd för pappersrullar. Om det är exempelvis rektangulärt arkmaterial, som efterfrågas, så väljes en rektangulär form på tvärsnittsarean.

Fördelar Arkmaterialet enligt uppfinningen kan framställas relativt billigt, eftersom utgàngsmaterialet är mycket billigt. Den styckevisa framställningen gör det möjligt att skräddarsy det arkmaterial som efterfrågas, vad gäller form och storlek, d v s mängden för produkten fördyrande spill är ringa. Vidare innebär uppfinningen, att cellulosamassafibrer av làg kvalitet, exempelvis med dålig vàtstyrka, kan tas 5Ü2 ÛÛÛ 10 10 15 20 25 30 35 tillvara och användas till något nyttigt. Uppfinningen möj- liggör en etablering av småskaliga produktionsanläggningar, som arbetar med lokala råmaterial. förvandla sitt sediment, för pappersframställningen som helhet, Enskilda pappersbruk kan som vanligen innebär en belastning till en på marknaden efterfrågad produkt.

Figurbeskrivning I figur l visas en föredragen utföringsform av apparaten enligt uppfinningen.

Bästa utföringsform I det följande beskrives i första hand olika ut- föringsformer av apparaten enligt uppfinningen under hän- visning till figur 1 och vidare redogöres för ett antal försök där arkmaterial enligt uppfinningen jämföres med på marknaden förekommande arkmaterial.

Formeringsapparaten enligt uppfinningen såsom den visas i figur 1 består av en fast förankrad underdel 1 och en rörlig överdel 2.

Båda delarnas tvärsnitt är cylindriska och dia- metern bestämmes av det i apparaten framställda arkmateria- lets användning. Om gavelskydd för nytillverkade pappers- rullar skall tillverkas så bestämmes diametern av pappers- rullarnas diameter. Vanligen ligger diametern hos pappers- rullar inom intervallet l-3 meter och den kan exempelvis vara 1,3 meter.

Underdelens 1 huvudbeståndsdelar är ett vertikalt mantelparti 3 och ett inuti detta horisontellt beläget parti, mot vilket arkmaterialet formas. olika sätt. en stödanordning 4 bestående exempelvis av ett nätverk av Detta parti kan uppbyggas på I detta fall utgöres partiet underifrån räknat av plattjärn förankrade (exempelvis svetsade) utefter mantel- partiet. Ovanpå stödanordningen 4 vilar ett perforerat eller på annat sätt vätskegenomsläppligt materialskikt 5. Materia- let kan bestå av en plåt av metall i vilken runda hål eller långsträckta slitsar upptagits. Det är föredraget, att mate- I0 15 20 25 30 35 11 502 ÛÛÛ rialet är vågformat, såsom framgår av figuren l.

Materialskiktet 5, exempelvis plåten, är tätt an- sluten till mantelpartiet 3. Mantelpartiet 3 kan vara verti- kalt eller uppvisa en svag lutning inåt eller utåt. Dock måste överdelen 2 och underdelen 1 alltid vara så utformad, att de passar in i varandra.

Nämnda plåt 5 är täckt av en formeringsvira 6 av plast och/eller metall.

Under formeringspartiet finns en trattformad vätskeuppsamlingsanordning (ej visad i figuren), som övergår i en avloppsledning 7 försedd med en ventil 8. Till ledningen 7 är ytterligare en ledning 9 ansluten uppvisande en ventil 10. Via sistnämnda ledning kan undertryck (vakuum) eller övertryck skapas i det trattformade utrymmet under forme- ringspartiet.

I nederkant av den rörliga överdelen 2 finns (ej visat i figuren) motsvarande tre materiallag 4, 5 och 6. Dock i spegelvänd ordning. I överdelen 2 måste även viran 6 för- ankras på något sätt för motverkande av tyngdkraften. Via rörstosen ll kan undertryck (vakuum) skapas i utrymmet ovan- för materiallagen 6, 5 och 4. l Det är fullt möjligt att i såväl underdelen l som överdelen 2 utesluta stödanordningen 4.

Det är föredraget, att underdelen 1 uppvisar en inloppsledning 12 och en utloppsledning 13.

Mälden eller suspensionen kan tillföras den fast förankrade underdelen 1 på flera olika sätt. Exempelvis kan den införas medelst en svängbar ledning (ej visad i figuren), vars utloppsöppning placeras innanför manteln 3. Efter det att avsedd suspensionsmängd tillförts, vikes ledningen undan.

Det är även möjligt att tillföra suspensionen huvudsakligen tangentiellt via inloppsledningen 12.

Efter det att suspensionen tillförts formerings- apparatens underdel 1 öppnas ventilen 8 på utloppsledningen 7. I och med detta påbörjas avlägsnandet av vatten ur suspen- sionen. Vattnet rinner på grund av tyngdkraften igenom viran 6 och de i plåten 5 upptagna slitsarna ner till uppsamlings- 502 ÛÛÛ 13 10 15 20 25 30 35 anordningen och lämnar apparaten via avloppsledningen 7.

När suspensionens volym minskats exempelvis till cirka hälften av den ursprungliga volymen föres den rörliga överdelen 2 ner i underdelen l. Tyngdkraften och ihopförandet av formeringsapparaten leder till, att huvuddelen av det i den ursprungliga suspensionen förefintliga vattnet avlägsnas via avloppsledningen 7 och samtidigt formas ett sammanhän- gande ark av de i suspensionen ingående fastämnena. I ut- rymmet mellan de två virorna 6 erhålles ett runt ark, med en torrhalt inom intervallet 15-25%. I det läget anbringas vakuum i det ovanför formeringspartiet befintliga utrymmet i överdelen 2 via en slang eller ledning, som i ena änden är fästad vid rörstosen 11 och i andra änden är fästad vid en vakuumpump (ej visat i figuren). Därefter lyftes överdelen 2 upp ur underdelen l och tack vare vakuumet så följer ark- materialet med överdelen 2 och denna överdel föres till en lämplig position och vakuumet brytes ledande till, att ark- materialet faller ner (lägges av) mot ett underlag.

Under hela eller företrädesvis en del av vatten- avlägsningsförloppet kan vakuum anbringas i det trattformade utrymmet under formeringspartiet i underdelen 1. Detta sker genom att ventilen 10, på ledningen 9 (som är ansluten till en vakuumpump), öppnas. När arket är färdigformat brytes vakuumet.

Det är fullt möjligt att låta vakuum vara anbringat under vattenavlägsningsfasen i såväl underdelen l som över- delen 2. I det fallet måste rörstosen ll och ledningen frán denna vara så anordnade, att det utsugna vattnet kan tas om hand. Dessutom bör överdelen innehålla en trattformad vatten- uppsamlingsanordning (ej visad 1 figuren).

Det är också möjligt att avlägsna allt vatten med hjälp av vakuum via överdelen 2 och i det fallet fungerar underdelen 1 huvudsakligen som uppsamlingsbehállare för suspensionen.

Slutligen är det möjligt att i sàväl underdelen 1 som överdelen 2 istället för vakuum anbringa övertryck, som innebär att vattnet pressas ut ur suspensionen och det forma- 10 IS 20 25 30 35 13 502 ÛÛÛ de arkmaterialet. I de fallen måste vakuumpumpen utbytas mot en tryckalstrande apparat, exempelvis en kompressor.

Ur arkformningssynpunkt har det visat sig fördel- aktigt, att låta suspensionen före och/eller i början av arkformningsprocessen cirkulera via underdelen 1 och ut- loppsledningen 13 och en vid denna och inloppsledningen 12 anbringad cirkulationsledning (ej visad i figuren). Cirkula- tionen frambringas medelst en pump (ej visad i figuren) ansluten till cirkulationssystemet.

Hanteringen av arkmaterialet efter den ovan be- skrivna formeringen redogöres för på andra ställen i denna Skrift.

Exempel 1 Försök gjordes under användande av en apparatur enligt uppfinningen liknande den figur 1 visade. Inner- diametern hos apparaturen var 130 cm.

En mald upparbetades bestående av 80% sediment, från ett pappersbruk där bestruket (bestrykningsskiktet i en mängd av 25 g/ml består av kaolinlera, bindemedel och eventu- ellt andra tillsatser i liten mängd) trähaltigt tryckpapper (60% blekt slipmassa och 40% blekt sulfitmassa) med en ytvikt av 80 g/ml framställes, och 20% oblekt sulfitmassa. Räknat på 1.9 kg fastämne i mälden satsades 2 kg sulfitkokavlut (ej uppblandad med blekavlut) med en fastämneshalt av 50%. Reten- tionen för sulfitkokavluten uppskattas till ca 10%. Denna tillsats är såväl ytspänningssänkande som torrstyrkehöjande.

Vatten tillfördes mälden så, att en massakoncentration av 1% i mälden eller suspensionen uppkom.

Suspensionen i en mängd av 190 liter hälldes i for- meringsapparatens underdel 1. Såväl ventilen 8 som ventilen 10 öppnades och ett vakuum av 0,5 bar skapades via ledningen 9. Därvid inleddes avvattningen av suspensionen neråt och det avdragna vattnet bortfördes via ledningen 7. När så mycket vatten avdragits, att vattenspegeln försvann sänktes forme- ringsapparatens överdel 2 ner i underdelen l och anslöts mot det uppkomna arket. Såväl underdelen 1 som överdelen 2 upp- 502 000 1* 10 IS 20 25 30 35 visar en stödanordning 4, en vätskegenomsläpplig borrad plåt 5 av stål med en håldiameter av 6 mm och en Vira 6 av fos- forbrons (med 27 respektive 24 trådar per cm och en tråddia- meter av 0.22 mm). Stålplåten 5 i underdelen l är vågformad såsom framgår av figuren 1. överdelen 2 uppvisar motsvarande element 4, 5 och 6, fastän i spegelvänd ordning, och med den skillnaden, att den borrade plåten 5 av stål är plan och ej vågformad, som plåten 5 i underdelen 1. överdelen 2 sattes via rörstosen 11 under ett vakuum av 0,5 bar. Samtidigt bröts vakuumet i underdelen l genom att ventilen 10 stängdes. Överdelen 2 lyftes därefter tillsammans med det bildade vidhängande arkmaterialet ur underdelen 1 och placeras på en järnplåt. Vakuumet i överdelen 2 bröts och överdelen 2 av- lägsnades till utgångsläget. En perforerad stålplåt placera- des ovanpå arkmaterialet och plåten belastades med ett yt- tryck av 50 kp/m2. Arkmaterialet tillsammans med de två plåtarna lades in i en torkugn med en temperatur av l35%L Arkmaterialet hade då en torrhalt av ca 20%. Arkmaterialet torkades tills dess torrhalt stigit till 95%. Därefter togs arkmaterialet och de två plåtarna ut ur ugnen, varefter plåtarna avlägsnades och kvar fanns arkmaterialet med en ytvikt av 1000 g/mz och med en tjocklek av ca 7 mm.

Detta arkmaterial enligt uppfinningen 1 form av rondeller testades därefter avseende dess förmåga att som gavelskydd för pappersrullar från pappersbruket förhindra att papperet i rullarna skadades. Två emballerade pappersrullar placerades på en golvyta ovanpå varandra. Den undre pappers- rullens nedre gavel skyddades av arkmaterialet enligt upp- finningen, med dess vågiga yta vänd neråt. Mellan nämnda nedre gavel och golvytan och på denna yta placerades följande fyra föremål i avsikt att se om defekter på gavelskyddet och den innanför liggande pappersrullen uppstod; nämligen a) mutter med en tjocklek av 9 mm b) plåtskruv med en diameter av 10 mm c) sten med en höjd av 12 mm d) betongstycke med en höjd av 19 mm. 10 IS 20 25 30 35 15 509. ÛÛÛ Pappersrullarna fick stà pà beskrivet sätt under en vecka. Därefter öppnades emballaget eller förpackningen och intryckningarna i såväl gavelskyddet som pappersrullen stu- derades.

Testet upprepades pà samma sätt, men med andra gaveländen pà pappersrullen vänd nedåt och med gavelskydd av de vanligen använda rondellerna av wellpapp av typ BC 220 med en ytvikt av 720 g/mï Resultatet bedömdes med hänsyn till följande tre faktorer: 1. Utseendet av intryckningen i gavelskyddet. 2. Intryckningens art i pappersrullen. 3. Inverkan på pappersrullens användbarhet.

Bedömningarna utföll enligt nedan; Föremål Gavelskydd enl. Gavelskydd enl. uppfinningen teknikens ståndpunkt Mutter 1. 3 mm, hel yta 1. 0.5-1 mm, hel yta 2. svag påverkan 2. svag påverkan 3 ingen 3 ingen Plåtskruv 1. 2 mm, svag bristning 1. 3 mm, brusten yta 2. svag påverkan 2. kraftig skada 3. ingen 3. risk för banbrott Sten 1. 3 mm, hel yta 1. 4 mm, brusten yta 2. svag påverkan 2. krafiig skada 3. ingen 3. risk för banbrott Betongstycke 1. 10 mm, hel yta 1. 10 mm, brusten yta 2. djup, men mjuka kanter 2. djup, såriga kanter 3. troligen ingen 3. risk för banbrott Som framgår har arkmaterialet enligt uppfinningen, använt som gavelskydd för pappersrullar, stått emot de störande föremålen pà ett bättre sätt än vad det konven- tionella gavelskyddet av wellpapp gjorde. Detta är anmärk- ningsvärt med tanke pà, att wellpapprondeller betingar ett betydligt högre pris än rondeller i form av arkmaterial enligt uppfinningen.

Claims (19)

502 ÛÛÛ 15 10 15 20 25 30 PATENTKRRV

1. Styckevis framställt arkmaterial med en torrhalt överstigande 90% uppbyggt minst delvis av cellulosamassa- fibrer, k ä n n e t e c k n a t a v, att materialet inne- håller a) en blandning av fyllmedel och massafibrer från papperstillverkning utvunnet i form av sediment, i en mängd av minst 30 och högst 95% av arkmateria- lets vikt och b) massafibrer i form av färskfibrer och/eller retur- fibrer, huvudsakligen såsom armeringsfibrer.

2. Styckevis framställt arkmaterial enligt patent- kravet 1, k ä n n e t e c k n a t a v, att materialet innehåller sediment enligt a) i en mängd av minst 50% och högst 90% av arkmaterialets vikt.

3. Styckevis framställt arkmaterial enligt patent- kraven l-2, k ä n n e t e c k n a t att materialet innehåller hydrofoberingskemikalie och/eller färgpigment och/eller spärrskikt. a v,

4. Styckevis framställt arkmaterial enligt patent- kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a t a v, att materialet har en ytvikt som överstiger 300, företrädesvis 500 g/mz.

5. Styckevis framställt arkmaterial enligt patent- kraven l-4, k ä n n e t e c k n a t a v, att materialets tvärsnitt är vágformat.

6. Styckevis framställt arkmaterial enligt patent- kravet 1-5, k ä n n e t e c k n a t a v, att materialet utgör del av laminat. 10 15 20 25 30 35 17 502 ÛÛÛ

7. Styckevis framställt arkmaterial enligt patent- kravet 6, k ä n n e t e c k n a t att laminatet i övrigt består av pappersark eller plastark fästat vid ark- a v, materialet.

8. Styckevis framställt arkmaterial enligt patent- kraven 1-7, k ä n n e t e c k n a t att det har en rund form och användes som gavelskydd för pappersrullar. a v,

9. Förfarande för intermittent framställning av ark- material utifrân en vattensuspension, som minst delvis som fastämne uppvisar cellulosamassafibrer i làg koncentration, k ä n n e t e c k n a t att suspensionen innehållande en blandning av fyllmedel och massafibrer fràn papperstill- aV, verkning, utvunnet i form av sediment, och huvudsakligen armeringsfibrer tillföres en fast förankrad underdel med viss form och volym i en formeringsapparat varefter en motsvarande rörlig överdel av formeringsapparaten nerföres i underdelen sä, att fastämnena ansamlas till sammanhängande ark i ett med vira eller viror avgränsat utrymme mellan underdelen och överdelen under avlägsnande av vatten fràn formeringsappa- raten och att det bildade arket lyftes ur formeringsappa- ratens underdel medelst nämnda rörliga överdel under utnytt- jande av vakuum och att arket därefter torkas till hög torr- halt.

10. Förfarande enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a t a v, att åtminstone under en del av vattenavlägsningsfasen, formeringsapparatens under- och/eller överdel förlänas ett undertryck (vakuum) eller ett övertryck.

11. ll. Förfarande enligt patentkraven 9-10, k ä n n e t e c k n a t a v, att suspensionen hálles i rörelse före och/eller under en del av formeringsförloppet medelst en pump ansluten till en cirkulationsledning, vars inlopps- respektive utloppsände är anbringad vid formerings- apparatens underdel. 10 IS 20 25 30 35 502 000 18

12. Apparat för intermittent framställning av ark- material med en torrhalt inom intervallet 15-25% och uppbyggt minst delvis av cellulosamassafibrer, k ä n n e t e c k n a d a v, att den uppvisar en fast förankrad underdel (1) med viss form och volym innehållande ett perforerat eller pà annat sätt vätskegenomsläppligt och huvudsakligen horison- tellt anbringat materialskikt (5) och ovanpå detta belägen vira (6) och medel för avlägsnande av vatten (7, 8) samt medel för anbringade av undertryck (vakuum) eller övertryck (9, 10) och en i underdelen väl passande rörlig överdel (2) med viss volym innehållande ett perforerat eller pà annat sätt vätskegenomsläppligt materialskikt (5) och under detta belägen vira (6) samt medel (ll) för anbringande av under- tryck (vakuum).

13. Apparat enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n a d a v, att överdelen (2) också upp- visar medel för anbringande av övertryck.

14. k ä n n e t e c k n a d a v, att det perforerade eller pá Apparat enligt patentkraven 12-13, annat sätt vätskegenomsläppliga materialskiktet (5) i under- delen och/eller överdelen är anbringat mot en stödanordning (4).

15. k ä n n e t e c k n a d a v, att det perforerade eller pá Apparat enligt patentkraven 12-14, annat sätt vätskegenomsläppliga materialskiktet (5) är våg- format.

16. k ä n n e t e c k n a d Apparat enligt patentkraven 12-15, a v, att överdelen (2) uppvisar medel för avlägsnande av vatten.

17. k ä n n e t e c k n a d Apparat enligt patentkraven 12-16, a v, att underdelens (1) respektive överdelens (2) tvärsnittsarea har vilken som helst form och 10 19 502 ÛÛÛ omges av en tätslutande mantel eller periferi i form av ett vertikalt eller svagt lutande kantparti (3).

18. Apparat enligt patentkraven 12-17, k ä n n e t e c k n a d a v, att vid underdelens mantelparti (3) eller periferi är såväl en inlopps-(12) som utloppsstos (13) anbringad för anslutning av en cirkulationsledning och en pump.

19. Apparat enligt patentkraven 12-18, att underdelens (1) respektive k ä n n e t e c k n a d a v, överdelens (2) tvärsnittsarea är cirkulär.