SE504080C2 - Metod för kapacitetsökning i DECT - Google Patents

Description

IS 20 25 30 504 080 DECTs frekvensområde. Frekvenstilldelande myndigheter är dock rela- tivt ovilliga till en sådan utökning för andra system ockuperar redan omkringsliggande frekvensband.

Det finns dock en möjlighet att använda det allmänna ISM-bandet på 2,4 Ghz, där 83,5 Mhz kan användas under förutsättning att vissa specifika villkor iakttas (ISM betyder Industry, dicine och detta frekvensband är avsett för en stor flora radiosy- stem), Vilka specificeras i ETS 300 328.

En samutnyttjning av ISM-bandet med DECT blir extra intressant då detta ger en möjlighet att använda bandet för taltjänster. Villkoren för ISM-bandet innebär generellt att bandet kan användas för flera olika ändamål samtidigt såsom t.ex. dörröppnare, tatjänster osv. Följden av detta är att en användare oanmält kan Scientific and Me- mikrovågsugnar, da- drabbas av kraftiga störningar vilket minskar framkomligheten/kapa- citeten.

Ett samutnyttjande av DECT-banden och ISM-banden kan medföra att användaren kan "fly" tillbaka till det "säkra" DECT-bandet då kraft- iga störningar uppträder på ISM-bandet. På detta sätt kan även ISM- bandet användas för talbaserade tjänster vilket inte är möjligt med ett system som endast har tillgång till ISM-bandet.

Samutnyttjande av frekvensband är inte helt nytt och det har di- skuterats och standardisering pågår för att GSM (900) och DCSl800 skall kunna samverka intimt t om med handover mellan systemen.

Vid användning av DECT på 2,4 Ghz-bandet uppstår emellertid ett antal intrikata problem. Ett problem är att ISM-bandet används för en mångfald olika kommunikationstjänster, vilket kan medföra att DECT-transmissioner kan komma att interferera med andra transmis- sioner. Ytterligare ett besvärligt problem är att anpassa DECT efter de villkor som anges i standarden ETS 300 328. Dessa problem och ytterligare problem som uppstår vid samutnyttjning av DECT-bandet (1800 Mhz-bandet) och ISM-bandet (2,4 Ghz-bandet) kommer att analyseras noggrant i den följande beskrivningen. Vid en förunder- sökning som genomfördes för att utröna huruvida den tidigare teknik- en beskriver samutnyttjning av DECT-bandet och ISM-bandet samt löser ovan nämnda problem framkom följande dokument. Dokumentet WO,Al,92/4 796 visar ett trådlöst telefon- 10 15 20 25 30 35 40 504 080 s system. Systemet som är ett CT-2 system utnyttjar ett ISM- frekvensband för kommunikation i företagsmiljö och hemmiljö.

Kommunikation via "telepoints" utnyttjar samma frekvensband som det cellulära mobiltelefonsystemet. ISM-bandet som diskuteras i dokumentet ligger på 902-928 MHz. överförings- protokollet är "spread spectrum".

Dokumentet US,A,5 115 463 beskriver ett utökat system för trådlös telefoni. Detta system utnyttjar delar av 900-928 Mhz-bandet för att erhålla ytterligare kanaler.

Dokumentet US,A,5 025 452 visar ett kommunikationssystem som bl.a. är tänkt att utnyttja ISM-bandet 2400-2483,5 MHz.

Systemet erbjuder full-duplex kommunikation genom att använda "spread spectrum" i valda "sub-band" av ISM-banden.

Dokumenten us,A,s 218 630, wo,A1,9s/01o39 och wo,A1,93/ 20 624 visar olika sätt att expandera det utnyttjade frek- vensbandet för ett trådlöst telefonsystem. Dokumenten avser CT-2 (andra generationens sladdlösa telefoner).

Dessa dokument beskriver följaktligen inga DBCT-system som utökats med ISM-bandet, och lösningar pá de ovan angivna problemen som uppkommer vid denna utökning anges således inte.

SAMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att avsevärt öka kapaciteten i ett DECT-system genom att utnyttja ISM-bandet (2,4 GH:-bandet) och undanröja de ovan beskrivna problem som uppkommer vid ett samtidigt utnyttjande av DECT-bandet och ISM-bandet.

Detta syfte uppnås med en metod i ett digitalt kommu- nikationssystem såsom DECT genom att DECT förutom DECT-bandet (1880-1900 MHz) samtidigt utnyttjar ISM-bandet på 2,4 GHz för transmission av information, och att en tidslucka i DECTs frekvenstidsluckestruktur på 1880 MHz-bandet får en speciell funktion som medför att då en basstation vid kanalavsökningen kommer till nämnda tidslucka startar en scanning m.m. inom 2,4 GHz-bandet och om den dynamiska kanalallokeringsalgo- ritmen (DCA) väljer att använda nämnda tidslucka ställer basstation och portabel om sig till 2,4 GHz-bandet samt att en tidslucka i 2,4 GHz-bandet pà motsvarande sätt fungerar såsom kommunikationslänk mot 1800 MHz-bandet, varvid om den 504 080 10 15 20 25 30 35 40 4 dynamiska kanalallokeringsalgoritmen (DCA) väljer att använda denna tidslucka ställer basstation och portabel 1800 MHz-bandet. Ä Ytterligare kännetecken hos föreliggande uppfinning om sig till kommer att anges i de osjälvständiga patentkraven.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas mera detaljerat nedan med hänvisning till de åtföljande ritningarna.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Figur 1 visar normal dynamisk kanaltilldelning (DCA) i DECT.

Figur 2 visar hur en tidslucka i 1,8 GHz-bandet kan fungera som öppning mot en tidslucka i 2,4 GHz-bandet.

Figur 3 visar hur ett frekvensblock vandrar i frekvens pà ISM-bandet medan kanalnumrering m.m. bibehàlles.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN I det följande ges en kortfattad beskrivning av dynamisk kanaltilldelning i DECT med hänvisning till figur 1. Därefter följer en allmän presentation av ISM-bandet med dess huvud- alternativ FHSS (Frequency Hopping Spread Spectrum) och DSSS (Direct Sequence Spread Spectrum) innan en mer djupgående analys av föreliggande uppfinning presenteras.

E] ul. .nu Dynamisk kanaltilldelning (DCA; Dynamic Channel Alloca- tion) har blivit ytterst effektiv i DECT. Kanaltilldelning styrs huvudsakligen av portablerna som väljer bästa tillgäng- liga kanal i frekvensplanet och tidsplanet. DECTs normala kanalallokering illustreras med matrisen i figur 1.

Såsom framgår av figur 1 finns det 10 tillgängliga kanaler, i frekvensintervallet 1880-1900 MHz, som vardera har en bandbredd på 1,728 MHz. Varje ram som har en tidslängd om 10 ms är indelad i 24 tidsluckor där 12 tidsluckor används i riktningen från basstation till portabel (nedlänk) och de återstående tidsluckorna frán portabel till basenhet (upplänk).

I figur 1 framgår också hur en portabel kan söka av tidsplanet och frekvensplanet för att fá en översikt över tillgängliga kanaler och tidsluckor och kvalitén hos dessa 10 15 20 25 30 35 40 504 080 5 sedd ur portabelns perspektiv. I det enklaste scenariot använder portabeln en tidslucka per ram, och basstationen (egentligen RFP, Radio Fixed Part) innehåller endast en radioenhet. Under de tidsluckor portabeln inte är aktiv ll av 12) frekvenserna; maximalt antal bärvàgsfrekvenser är således (t.ex. söker den av de tio tillgängliga bärvågs- mindre än maximalt antal tillgängliga tidsluckor.

Fördelarna med DCA är många, bland annat behövs ingen frekvensplanering och kapaciteten styrs dit den behövs.

I Europa har DECT fått en pan-europeisk frekvens- tilldelning (1880-1900 MHz) som DECTs DCA är speciellt anpassad för.

EJ] U Is"_] i ETSI har i standarden "Wireless Wideband Data" (ETS 300 328) definierat kraven för att använda ISM-bandet pà 2,4 GHz (83,5 MHz finns tillgängligt). Ett av de grundläggande kraven i standarden är att "spread spectrum"-teknik tillämpas, dock med en mycket vid tolkning. De första produkterna som följer denna standard har redan lanserats (av t.ex. NCR), och det förväntas komma fler inom kort.

Såsom tidigare nämnts finns ett intresse av att ut- sträcka DECT till ovan nämnda frekvensomràde. Detta skulle i så fall kräva att DECT måste uppfylla kraven i ETS 300 328.

Villkor för användning av 2,4 GHz-bandet enligt ETS 300 328 sammanfattas nedan. Standarden beskriver tvà huvud- alternativ: 0 FHSS, dvs Frequency Hopping Spread Spectrum, vilket är en frekvenshoppningsvariant med en maximal uteffekt om -10 dBW (100 mW) per 100 kHz. 0 DSSS, dvs Direct Sequence Spread Spectrum med en maximal uteffekt om -20 dBW (10 mW) per 1 MHz.

De angivna kanalbredderna avser också mätfönstrets bredd; för bägge fallen gäller att totala integrerade ut- effekten i frekvens är maximerad till 100 mW. Båda metoderna är relativt bredbandiga, även om detta inte direkt specifice- ras.

FHSS och DSSS i ETS 300 328 kan sägas beskriva metoder för samexistens med annan användning av 2,4 GHZ-bandet, antingen genom ett flitigt hoppande i frekvens (FHSS) så att 504 080 10 15 20 25 30 35 40 6 störningen av andra system begränsas i tid och frekvens, eller genom att "smeta ut" en lägre uteffekt över ett större område i tids- och frekvensplanet så att "störningen" hamnar under brusgolvet. 0 Det är känt att myndigheter medgivit användning av ISM- bandet med högre uteffekter än vad som anges i ETS 300 328.

Ett sådant medgivande kräver sannolikt att det är möjligt att påvisa att den använda utrustningen inte avsevärt (t.ex. under lång tid) kommer att störa annan utrustning som också använder ISM-bandet. Detta talar för FHSS där störningen pà varje frekvens blir relativt kortvarig. DSSS med "större" uteffekt skulle kunna leda till en oacceptabelt hög brusnivá och sannolikheten för att frekvenstilldelande myndigheter skulle tillåta detta kan ur detta perspektiv antas vara något mindre.

Till kraven ovan kan tilläggas det generella krav pá en avsedd data-rate per kanal som skall överskrida 422 Kbit/s.

DECTs motsvarande data-rate är 1l37,6 Kbit/s (såsom det används pà DECT-bandet), vilket för övrigt är i samma stor- leksordning som kommersiella produkter enligt ETS 300 328 har.

EE:I_ t 1 . IsH_r I I EHEE Den främsta fördelen med frekvenshopp (FHSS) ligger tro- ligen i den enligt standarden maximalt tillåtna uteffekten.

Med bibehållande av DECTs kanalbredd (1,7 MHz) skulle ut- effekten bli 100 mW per frekvenskanal (jämfört med uteffekten i DECT-bandet om max 250 mw, eller med DSSS på 2,4 GHz som max medger ca 20 mW). De krav som framförs i ETS 300 328 är: a Minst 20 skilda kanaler skall finnas tillgängliga. I standarden kopplas ordet kanal till frekvens och någon tidsindelning förutsätts inte, men förbjuds inte heller. b Maximal "dwell time" är 0,4 sekunder. Med detta avses den tidsperiod som en kanal, dvs frekvens , är ockuperad av en användare. c Varje tillgänglig kanal skall användas minst en gång under en tidsperiod av 4 X dwell time x antalet kanaler. Standarden säger inget om att kanalen måste användas om den är störd eller användes av andra 10 15 20 25 30 35 40 504 080 7 användare. Det är rimligt att antaga att detta inte är ett krav.

Beskrivningen av DSSS och de tillhörande villkoren är ytterst sparsamt i ETS 300 328. I standarden anges att allt som inte uppfyller villkoren för FHSS klassificeras som DSSS.

Det finns dock CEPT-rekommendationer för 2,4 GHz-bandet som eventuellt kan ställa ökade krav på "spread spectrum"- produkter. DSSS i 2,4 GHz-bandet är med andra ord en gråzon, och kan komma att bli föremål för nationell prövning.

Om man nöjer sig med att följa ETS 300 328 kan DECTs accessmetod klassificeras som DSSS där uteffekt och frekvens- område är den enda justering som är nödvändig.

TEKNISKA PROBLEM Om DECT används pà 2,4 GHz-bandet uppkommer såsom nämnts tidigare ett antal problem som alla måste få någon typ av lösning. Nedan listas de viktigaste problemen: l. ISM-bandet används för ett vitt spektrum av andra tjänster och system. På detta band finns system för data- kommunikation men också helt andra tillämpningar som t.ex. mikrovågsugnar. Detta leder till att omfattande interferens kan förekomma lokalt i tid, frekvens eller rum eller inom stora delar av bandet. 2. DCA-funktionen skall behållas i så stor utsträckning som möjligt, bland annat för att snabbt och enkelt hitta ostörda kanaler. Helst skall DCA fungera både inom varje band och mellan banden (1,8 och 2,4 GHz). 3. Det generella kravet i 2,4 GHz-bandet på frekvenshopp kan "förstöra" den dynamiska kanaltilldelningen (dvs minska dess funktion). 4. Förändringarna skall vara så små som möjligt, och DECT-stacken skall vara i stort sett oförändrad. Detta av kostnadsskäl, tekniska skäl och för att medge en integrerad användning av de två banden. En följd av detta blir därmed att tidsluckestrukturen med samma parametrar och värden bör bibehàllas även i 2,4 GHz-bandet. 5. Om hela frekvensområdet på 2,4 GH: och eventuellt också 1,8 GHz skall ingå i en utvidgad DCA så skall ca 105 504 080 10 15 20 25 30 35 40 8 MHz (20 MHz + 83,5 Mhz) övervakas och hanteras dynamiskt, vilket ställer större krav på snabbhet i basstation (ca 10 gånger snabbare än om endast 1,8 GHz-bandet används). 6. De nödvändiga kraven i standarden ETS 300 328 skall uppfyllas.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN De ovan beskrivna tekniska problemen kommer nu att lösas i samband med att uppfinningen beskrives i detalj med hän- visning till figurerna 2 och 3.

Problemen l och 2 ovan löses genom att skapa möjlighet till dynamiskt hopp mellan DECT-bandet och ISM-bandet. ningen av detta hopp tillgàr på samma sätt som allokeringen En av de 120 (virtuell eller reell) i DECTS frekvenstids- Styr- inom 1,8 GHz-bandet, dvs DCA-algoritmen används. tidsluckorna luckestruktur på 1,8 GHz-bandet såsom framgår av figur 2 får en speciell funktion; den öppnar dörren till 2,4 GHz-området.

När basstationen vid en kanalavsökning kommer till denna lucka så startar därmed scanning m.m. inom 2,4 GHz-området.

Om DCAn väljer att använda denna tidslucka så ställer bas och portabel om sig till 2,4 GHz-bandet och en motsvarande (reell eller virtuell) tidslucka i 2,4 GHz-bandet fungerar som "titthål" in till 1,8 GHz-bandet. Då DCAn anser att stör- ningarna är för kraftiga på 2,4 GHz-bandet utnyttjar DCAn denna "titthåls"-tidslucka i 2,4 GHz-bandet för att överföra transmissionen till 1800 MHz-bandet.

Som tidigare nämnts uppfyller DECT DSSS-kraven i ETS 300 328 om endast uteffekten och frekvensen justeras. Emellertid har FHSS vissa fördelar, speciellt den högre uteffekten som ger bättre räckvidd. Kraven för FHSS är dock besvärliga att uppfylla.

Både för DSSS och FHSS delas i föreliggande uppfinning 2,4 GH:-bandet in i ett antal block som vardera svarar mot DECTs indelning på 1,8 GH:-bandet. Varje block får därmed en bandbredd på 20 MHz, 2,4 GHz-bandet.

Eftersom DECT vid användning av ISM-bandet i princip redan uppfyller DSSS-kraven i ETS 300 328 kommer nu anpass- och det får plats fyra sådana block på ningen till FHSS-villkoren att beskrivas.

I varje DECT-block på 20 MHz tillhandahållas 10 fre- 10 15 20 25 30 35 40 504 080 9 kvenskanaler med en bandbredd på vardera ca 1,7 MHz. I ISM- bandet som har en bandbredd på 83,5 MHz finns det följakt- ligen plats för fyra sådana DECT-block, vilket medför att antalet tillgängliga kanaler är fyra block X 10 kanaler per block = 40 kanaler. Kravet i FHSS att det skall finnas minst 20 skilda tillgängliga kanaler är alltså uppfyllt.

Såsom visas i figur 3 förflyttar sig det använda fre- kvensblocket för varje DECT-ram med en ramcykeltid om 10 ms en frekvenskanal på ISM-bandet. Enklast är att tänka sig att denna förflyttning sker till nästa (t.ex. högre) frekvens, men det är möjligt att använda andra algoritmer för detta. I denna förflyttning numreras alla kanaler om så att DECT- utrustningen till största delen hanterar blocket som om det vore fast i frekvens. Frekvensblocket flyttar sig således, men detta "noteras" inte av hela DECT-utrustningen. Därmed bibehålles allokeringsfunktionen DCA inom blocket samtidigt som dwell time blir maximalt 0,1 sekunder; ramcykeltiden är 10 ms och antalet frekvenskanaler är 10 vilket medför att det totalt tar 100 ms att förflytta blocket ett helt steg. Därmed uppfylles kravet i FHSS med att dwell time maximalt får vara 0,4 sekunder.

I FHSS skall vidare varje tillgänglig kanal användas minst en gång under en tidsperiod av 4 X dwell time X antalet kanaler. Denna tidsperiod är enligt ovan 16 sekunder med en dwell time på 0,1 sekunder och med 40 kanaler. Såsom be- skrivits ovan genomgås varje kanal med en periodtid om 0,1 sekunder X 40 = 4 sekunder varigenom även detta krav upp- fylles.

Den dynamiska kanalallokeringen (DCA) kan vid en sådan blockförflyttning som beskrivits ovan upptäcka att den nya frekvenskanalen inte längre är tillräckligt bra. En ny kanal kommer då att väljas och det är möjligt för DCAn att välja en kanal med lägre frekvens, dvs DCAn kan i viss mån motverka kravet på genomlöpning av alla kanaler och i någon mån på dwell time. Men med den snabba förflyttningen av blocket så överskrids aldrig gränserna och endast störningar på bandet medför förflyttningar.

Sammanfattningsvis kan sägas att problemen 2-6 löses såsom ovan beskrivits genom att anpassa DECT för transmission på ISM-bandet efter de krav som anges i ETS 300 328 och in- 504 080 10 15 20 25 30 35 40 10 dela FHSS och DSSS i ett antal block som vardera svarar mot DECTS indelning på 1800 MHz-bandet, och att för varje DECT- ram förflyttar sig det utnyttjade blocket en frekvenskanal på ISM-bandet varvid alla kanaler i denna förflyttning numreras om så att DECT-utrustningen till största delen hanterar blocket som om det vore fast i frekvens varigenom alloke- ringsfunktionen DCA kan bibehállas inom blocket.

Den ovan beskrivna metoden med i frekvens "vandrande block" kan kompletteras med hantering av problemet då stora områden av 2,4 GHz-bandet i praktiken är spärrat av annan användning, vilket av DECT upplevs som störningar.

I viss mån löser DECTs DCA själv detta problem då ett block vandrar in i ett område med störningar. DCAn söker då efter andra lediga och bättre luckor, vilket förr eller senare leder till att DCAn hittar luckan som leder till 1,8 GHz-bandet. De stora blocken med störningar bör dock undvikas för att öka kvaliteten och minska insatserna hos DCAn.

I föreliggande uppfinning registreras därför resultaten av scanningen som DCAn genomför systematiskt, och då flera konsekutiva kanaler har registrerats med hög interferensnivá används detta för att antingen hoppa direkt tillbaka till 1,8 GHz-området och/eller låta hela blocket förflytta sig t.ex. en blocklängd i frekvensplanet.

Ytterligare förfining av kriteriet för sådan genom- gripande aktivitet kan erhållas genom att derivera störnivàn med avseende på frekvensen eller tid; positiv derivata talar för att störningar ökar "längre fram". Denna förfining är troligen inte lämplig att använda separat utan bör kombineras med störningarnas absolutbelopp (motsvarande är vanligt inom reglerteori).

De frekvensområden som innehåller stora störningar kan sedan märkas ut som "dåliga områden" vilka undvikes under en begränsad tid. Exempelvis kan en inställbar timer användas där den begränsade tiden kan vara några sekunder eller några minuter, vilka tidsperioder är typiska för varaktigheten hos störningar på ISM-bandet.

Det ovan beskrivna medför att kommunikation mellan bas- station och portabel kan ske störningsfritt i samma tidsram på både DECT-bandet och ISM-bandet om behov av sådan kapa- citet föreligger. Ett exempel på styrning är att normalt låta 10 504 080 ll datatrafik gå pà 2,4 GHz-bandet och taltrafik pà 1,8 GHz- bandet.

Föreliggande uppfinning är i första hand avsedd att användas för att avsevärt höja kapaciteten i DECT-system. Den kan användas inom alla DECTs användningsområden (företag, publikt, privat och i lokalnät). Störst intresse av upp- finningen torde vara i företagsanvändning och lokalnäts- användning.

Det ovan beskrivna är endast att betrakta såsom ut- föringsformer av föreliggande uppfinning och uppfinningens skyddsomfång begränsas endast av vad som anges i de åt- följande patentkraven.

Claims (19)

504 080 10 15 20 25 30 35 40 12 PATENTKRAV

1. Metod för att i ett digitalt kommunikationssystem såsom DECT utöka transmissionskapaciteten, kännetecknad av att DECT förutom DECT-bandet (1880-1900 MHz) samtidigt ut- nyttjar ISM-bandet på 2,4 GHz för transmission av informa- tion, och att en tidslucka i DECTs tidsluckestruktur får en speciell funktion som medför att då en basstation vid en kanalavsökning kommer till nämnda tidslucka startar en scanning m.m. inom ISM-bandet och om en för DECT avsedd dynamisk kanalallokeringsalgoritm (DCA) väljer att använda denna tidslucka så ställer basstation och portabel om sig för transmission på ISM-bandet samt att en tidslucka i ISM-bandet på motsvarande sätt fungerar såsom kommunikationslänk mot 1800 MHz-bandet, varvid om den dynamiska kanalallokerings- algoritmen (DCA) väljer att utnyttja denna tidslucka ställer basstation och portabel om sig för transmission på 1800 MHz- bandet.

2. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad av att DCAn väljer att utnyttja nämnda tidslucka på DECT-bandet om kommunikation skall ske på båda frekvensbanden.

3. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad av att tidsluckan som agerar kommunikationslänk från ISM-bandet till DECT-bandet antingen är virtuell eller reell.

4. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad av att tidsluckan som agerar kommunikationslänk från DECT-bandet till ISM-bandet antingen är virtuell eller reell.

5. Metod enligt krav 1, kännetecknad av att basstation är en Radio Fixed Part (RFP).

6. Metod enligt patentkrav 2, kännetecknad av att kommunikationen mellan basstation och portabel sker pá båda frekvensbanden samtidigt under samma tidsram.

7. Metod enligt patentkrav 6, kännetecknad av att en styrning av kommunikationstrafiken ombesörjes av DCAn genom att datatrafik normalt överföres på 2,4 GHz-bandet och tal- trafik på 1,8 GHz-bandet.

8. Metod enligt patentkrav 2, kännetecknad av att den dynamiska kanalallokeringsalgoritmen (DCA) kan välja att ut- nyttja nämnda tidslucka på ISM-bandet då omfattande inter- ferens förekommer lokalt i tid, frekvens eller rum, eller inom stora delar av nämnda frekvensband. 10 15 20 25 30 35 40 504 080 13

9. Metod enligt patentkrav 8, kännetecknad av att ISM- bandet både för DSSS och FHSS uppdelas i ett antal frekvens- block som vardera motsvarar DECTs frekvensindelning på DECT- bandet (1880-1900 MHz).

10. Metod enligt patentkrav 9, kánnetecknad av att varje frekvensblock är 20 MHz varigenom fyra sådana frekvens- block tillhandahálles pà ISM-bandet.

11. för varje transmitterad DECT-ram sker en förflyttning av det Metod enligt patentkrav 10, kännetecknad av att använda frekvensblocket till en godtycklig frekvenskanal enligt en algoritm i DCA.

12. förflyttning av frekvensblocket sker till närmast högre Metod enligt patentkrav 11, kännetecknad av att en frekvenskanal pá ISM-bandet.

13. vid nämnda förflyttning numreras alla kanaler om i frekvens- Metod enligt patentkrav 11, kännetecknad av att blocket sá att en DECT-utrustning till största delen hanterar frekvensblocket som om det vore fast i frekvens, varigenom den dynamiska kanalallokeringen (DCA) kan bibehàllas inom frekvensblocket.

14. frekvenskanalen vid nämnda blockförflyttning övervakas av DCAn, på denna frekvenskanal väljer DCAn en ny frekvenskanal. Metod enligt patentkrav 13, kännetacknad av att varvid om en förutbestämd interferensnivå överskrides

15. Metod enligt patentkrav 14, kännetecknad av att DCAn väljer en frekvenskanal med lägre frekvens.

16. Metod enligt patentkrav 14, kännetecknad av att frekvenskanaler systematiskt övervakas av DCAn och om flera konsekutiva kanaler har registrerats med hög interferensnivå ombesörjer DCAn så att transmissionen mellan basstationen och portabeln direkt överförs till 1,8 GHz-bandet eller låter hela frekvensblocket flytta sig t.ex. en blocklängd i pà ISM-bandet. enligt patentkrav 16, frekvensplanet

17. Metod störningsnivàn deriveras med avseende på frekvens eller tid.

18. Metod frekvensomráde med mycket störningar registreras av DCAn kännetecknad av att enligt patentkrav 16, kännetecknad av att såsom störzoner vilka undvikes under en förutbestämd tidsperiod.

19. kännetecknad av att en Metod enligt patentkrav 18, 504 080 14 inställbar timer användes där den begränsade tidsperioden är några sekunder eller några minuter, vilka tidsperioder är typiska för varaktigheten hos störningar på ISM-bandet.