SE506246C2 - Förfarande för styrning av en elektrostatisk stoftavskiljare - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 506 246 fx) pulsmatning av strömmen till filtren föreslagits. Exempel finns i US 4,052,l77 och US 4,4lO,849. föreslas inmatning av pulser som är av storleksordningen I det förstnämnda mikrosekunder, vilket innebär höga krav pä den elektriska utrustningen. I det senare föreslas pulser av storleksord- ningen millisekunder, vilket enkelt kan erhällas genom selektiv styrning av tyristorer som matas med växelspanning av nätfrekvens.

En för funktionen av en elektrostatisk stoftavskiljare central process är slagningen av utfällningselektroderna.

Genom slagningen lösgöres det avskilda stoftet fràn elekt- roderna och faller i därför avsedda uppsamlingsfickor. Slag- ningsfrekvensen, dvs hur ofta slagningen genomförs per tids- enhet, styrs i huvudsak av tva motsatta krav: Eftersom stoft- kakan vid utfällningselektroden genom sin tillväxt gradvis försämrar filtrets funktion är slagning önskvärd innan stoft- kakan blir för tjock. Å andra sidan frigörs under varje slag- ning en avsevärd mängd stoft som äterförs till rökgasen, med momentant minskad avskiljningsgrad som följd. Dessutom leder en för hög slagningsfrekvens till utbildandet av en härd fastsittande beläggning pä utfällningselektroden som ej längre kan avlägsnas genom slagning. Den valda slagningsfrek- vensen blir en kompromiss som exempelvis ska maximera den genomsnittliga avskiljningsgraden. Andra slagningsparametrar som kan varieras är antalet slag under varje slagningsperiod och deras styrka. Även den elektriska spänningen och/eller strömmen mellan emissionselektrod och utfällningselektrod kan sänkas, kopplas bort eller t o m reverseras under slagningen för att underlätta stoftets lösgörande under slagningen.

Reversering beskrivs exempelvis i SE 455 048.

En elektrostatisk stoftavskiljare bestar av ett antal avskiljarenheter som är seriekopplade. Eftersom den, i en viss enhet, avskilda stoftmängden per tidsenhet minskar kraftigt med antalet avskiljarenheter som rökgasen har 10 l5 20 25 30 35 506 246 passerat mäste slagningen regleras separat för varje av- skiljarenhet. För att vid slagning i en avskiljarenhet frigjort stoft ska kunna avskiljas igen i en senare av- skiljarenhet ska dock slagningen vara samordnad sä att den inte genomförs samtidigt i flera avskiljarenheter. Även slagningsföljden i en avskiljarenhet, som innehåller ett flertal avskiljningselektroder som ska släs, väljs med omsorg, sä att alla plätar släs en gäng under en s k slagningscykel, där slagningsföljden mellan plätarna har valts med mälet att minimera äterföringen av stoft till rökgasen.

Det växande antalet styrparametrar hos en elektrostatisk stoftavskiljare har ökat komplexiteten i reglersystemen. Ett problem med detta är att själva inregleringen av slagnings- parametrar som exempelvis slagningsfrekvensen ökar störningen i avskiljarens funktion.

Om injusteringen av exempelvis slagningsfrekvensen görs manuellt med hjälp av utslaget pä en opacitesmätare (röktät- hetsmätare) atgär sä läng tid för justeringen, att ett ogynn- samt värde hos slagningsfrekvensen under injusteringen kan leda till förhöjda utsläpp under inställningstiden. Dessutom finns en risk att driftvariationer negativt päverkar injuste- ringen om avsevärda förändringar i stoftkoncentrationen, stoftsammansättningen eller gastemperaturen förekommer under den tid som ätgär för injusteringen. Detta gäller redan vid inreguleringen av avskiljarens elektriska parametrar och är ett ännu mera svärbemästrat problem vid injusteringen av exempelvis slagningsfrekvensen därför att slagningsfrekvensen varierar mellan minuter för den första avskiljarenheten till flera timmar eller t o m dygn för den sista.

I US 4,432,062 beskrivs en automatisk optimering av slag- ningsfrekvensen med avseende pa medelvärdet av den resterande stofthalten i rökgasen efter filtret. Nackdelarna med denna lO 15 20 25 30 35 506 246 metod är ett beroende av mätningen av den resterande stoft- halten i rökgasen och att slagningsfrekvensen varierar över flera storleksordningar mellan avskiljarenheterna. Vid val av slagningsfrekvenserna hos avskiljarenheterna som oberoende parametrar leder detta till en samtidig optimering av manga parametrar, nagot som lätt leder till suboptimering eller avsaknad av konvergens hos optimeringsalgoritmen. Väljs i förväg bestämda funktionella sammanhang mellan slagningsfrek- be- gränsas ä andra sidan antalet frihetsgrader för mycket, venserna, exempelvis konstanta relativa förhällanden, med risk för suboptimering. Motsvarande förhållanden gäller för andra slagningsparametrar, exempelvis spänningen/strömmen under slagningen.

Det har visat sig att de hittills prövade metoderna för styr- ning av slagningsparametrarna inte alltid leder fram till den optimala parameterkombinationen och framför allt är alldeles för längsamma.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen avser ett förfarande vid styrning av en elekt- risk stoftavskiljarenhet, som innefattar emissionselektroder och utfällningselektroder. Mellan elektroderna upprätthålls en varierande högspänning genom en till dessa matad pulse- rande likström. Under inverkan av det elektriska fältet mellan elektroderna förs de av strömmen mellan dessa upp- laddade partiklarna mot utfällningselektroderna och deponeras pä dessa. Pä utfällningselektroderna deponerat stoft avlägs- nas med mekanisk slagning under äterkommande, relativt korta, slagningsperioder ätskilda genom slagningsintervall av väsentligt större längd. Under varje slagningsperiod rensas enhetens samtliga utfällningselektroder genom att de pà ett förutbestämt sätt, enskilt eller gruppvis, päförs en eller flera mekaniska impulser. Under slagningsperioden reduceras spänningen mellan elektroderna i förhällande till spänningen 10 15 20 25 30 35 506 246 mellan elektroderna under intervallen mellan slagningsperioderna.

Vid förfarandet enligt uppfinningen varieras den pulserande likströmmens frekvens, pulsladdning och/eller pulslängd, sä att ett flertal frekvens-laddnings-längd-kombinationer er- hälls. laddnings-längd-kombination fastställs. En eller flera av En för driften av avskiljarenheten optimal frekvens- parametrarna slagningsfrekvens, slagningsstyrka, antalet slag per slagningsperiod och ström eller spänning under slagnings- perioden regleras i beroende av pulsfrekvensen för den fast- ställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen.

Syftet med uppfinningen är att styra parametrarna för slag- ning av utfällningselektroder hos en elektrostatisk stoftav- skiljare sä att avsevärda vinster uppnäs i form av lägre utsläpp genom en förändrad utvärdering av driftförhällandena.

Detta gäller speciellt i jämförelse med de metoder som bygger pä mätning av stoftkoncentration.

Det är därför en huvuduppgift för föreliggande uppfinning att anvisa en förbättrad metod för individuell styrning av ström eller spänning under slagningsperioden.

En andra uppgift för föreliggande uppfinning är att anvisa en metod för individuell styrning av en eller flera parametrar för slagningen säsom slagningsstyrka, slagningsfrekvens, an- tal slag per slagningsperiod som lättare än hittills kända kan följa driftvariationer med en snabb anpassning av slag- fliflgsparametrarna .

Förfarandet är speciellt lämpligt när den pulserande likströmmen har formen av ett med nätspänningens frekvens synkroniserat pulstäg, där pulserna genereras genom att en del av en halvväg av nätspänningen, med hjälp av en fasvin- kelstyrd likriktare (tyristor) efter upptransformering l0 20 25 30 35 506 246 tillföres avskiljarens elektroder varefter ett flertal perioder av nätspanningen far passera utan att ström till- föres elektroderna. Därefter tillföres anyo en del av en halvvag följd av ett flertal perioder utan ström osv.

Pa detta sätt kan den pulserande likströmmens frekvens, pulsladdning och/eller pulslängd varieras, sa att ett flertal frekvens-laddnings-längd-kombinationer erhalls. För varje kombination mäts eller beräknas ett godhetstal. Godhetstalen används för att fastställa en optimal kombination. Paramet- rarna som exempelvis spänningen eller strömmen under slag- ningsperioden regleras som funktion av pulsfrekvensen för den fastställda optimala kombinationen.

Uppfinningen innebär att man under givna och sa langt det är möjligt konstanta betingelser genomför en rent elektrisk optimering sa att optimala värden pa pulsfrekvens, pulsladd- ning och pulslängd erhalls. Den vid den fastställda optimala kombinationen erhallna pulsfrekvensen används därefter som styrande parameter för val av parametrarna som exempelvis spänningen eller strömmen under slagningsperioden. Exempelvis innebär en högre pulsfrekvens en högre ström/spänning under slagningen, en högre slagningsfrekvens och ett minskat antal slagningar per slagningsperiod.

Godhetstal för beskrivningen av drifttillstandet hos en elektrostatisk stoftavskiljare är i och för sig kända, dock ej för styrningen av slagningsparametrarna. Exempel pa god- hetstal kan vara maximalt toppvärde. medelvärde eller bot- tenvärde för spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder.

En sadan metod föreslas i US 4,3ll,49l.

Det kan ocksa med fördel vara ett pa mer sofistikerade grun- der fastställt värde, som kvoten mellan toppspänning och eventuellt när en av dessa parametrar halles Detta föreslas i EP 0184922. '“ pulsladdning, konstant under injusteringen. 10 15 20 25 30 35 506 246 Ett lämpligt och effektivt förfarande för bestämning av ett godhetstal, ett individuellt godhetstal, PCT/SE92/00815, vis mellan toppvärde och bottenvärde för spänningen mellan och att den där varje parameterkombination kan avspeglas med är att, som föreslas i en referensspänningsnivä fastläggs, vanligt- emissionselektroder och utfällningselektroder, tid som spänningen ligger över denna nivä tillmätes ett posi- tivt värde och den tid spänningen ligger under denna nivä tillmäts ett negativt värde. Denna tillmätning sker före- trädesvis med viktning enligt funktionen A = U-(U-Uref) där U är den för en viss tidpunkt aktuella spänningen mellan elektroderna i stoftavskiljaren.

Efter en optimering genom variation av pulsparametrarna, som resulterar i en optimal frekvens-laddnings-längd kombination, later man, vid det här föreslagna sättet, den fastställda optimala pulsfrekvensen avgöra hur slagningsparametrarna, exempelvis spänningen och/eller strömmen under slagningen, förändras. Vanligtvis blir spänningen/strömmen läg om den optimala pulsfrekvensen är lag och hög om den optimala puls- frekvensen är hög. Pulsfrekvensen fär alltsa tjäna som en mellanparameter för valet av lämpliga slagningsparametrar.

Slagningsparametrarna kan utöver den optimala pulsfrekvensen även vara en funktion av den varierande högspänningens mini- minivä omedelbart före slagningsperioden och av den pulse- rande likströmmens medelvärde omedelbart före slagnings- perioden.

Denna optimering av pulsparametrarna och val av slagnings- parametrarna genomförs individuellt för varje stoftavskiljar- enhet med respektive högspänningsförsörjning och slagnings- utrustning vilket betyder, att de olika tidskalorna för slag- l0 20 25 506 246 ningen i de olika avskiljarenheterna inte behöver blandas i optimeringsprocessen.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall nu närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningar där Fiq.l visar den principiella relationen mellan ström och spänning, som funktion av tiden, i en elektrostatisk stoft- avskiljare; Fig.2 visar uppmätt spänning, som funktion av tiden, i en elektrostatisk stoftavskiljare som matas med strömpulser med en frekvens pà ungefär ll Hz; Fig.3 visar toppvärdet och bottenvärdet för spänningen, mel- lan elektroderna i en elektrostatisk stoftavskiljare, vid konstant pulsfrekvens, som funktion av kvadratroten ur medel- värdet för strömmen genom stoftavskiljaren; Fig.4 visar det principiella sambandet mellan medelvärdet av strömmen genom en stoftavskiljare och respektive toppvärde, medelvärde och bottenvärde för spänningen mellan stoftav- skiljarens elektroder vid driftförhällanden där elektriska urladdningar i avskilt stoftskikt kan förekomma; Fig.5 visar ett sätt att utvärdera spänningen mellan en stoftavskiljarens elektroder; Fig.6 visar i förenklad form en anläggning för genomförande av föreslaget sätt att styra spänningsreverseringen hos en elektrostatisk stoftavskiljare; 10 15 20 25 30 35 506 246 Fig.7 visar schematisk hur den optimala strömmen genom stoft- avskiljaren under slagningen varierar med den optimala puls- frekvensen; Pig.8 visar en bitvis linjär approximation av funktionen enligt Fig.7, lämpad för en regleralgoritm.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER Fig.la visar den allmänna relationen mellan ström och spänn- ing i en elektrostatisk stoftavskiljare som matas med ström frän en fasvinkelstyrd likriktare, bestäende av tyristorer, när tyristorerna tänds i växelspänningens samtliga halv- perioder. Fig.lb visar samma relation när tyristorerna tänds bara i var tredje halvperiod. Sättet enligt föreliggande upp- finning kommer vanligtvis att användas vid väsentligt lägre tändfrekvenser än de visade, som för tydlighetens skull inte ritats skalenligt. Relationen mellan nivåerna är därför ocksa helt utan relevans.

I Fig.2 visas faktiskt uppmätt spänning i en mer realistisk situation, där tyristorerna tänds i var nionde halvperiod och dä ger en mycket brant spänningsökning varefter spänningen först faller brant och sedan allt längsammare. Den stora skillnaden mellan toppvärdet och bottenvärdet för spänningen mellan elektroderna är helt realistisk. Skalförändringen gör jämförelser med föregående figur olämplig. I Fig.2 är spänn- ingens toppvärde ungefär 58 kV och spänningens bottenvärde ungefär 16 kV.

Om tyristorernas tändvinklar varieras vid konstant frekvens, kommer säväl topp- som bottenvärden för spänningen att variera. Under gynnsamma driftförhällanden eller nära optimal drift är bottenvärdet förhällandevis oberoende av tändvinkeln medan toppvärdet växer monotont med minskande tändvinkel, dvs ökad ledtid för tyristorerna. Under svära driftförhällanden 10 15 20 25 30 35 506 246 10 och vid drift med olämpliga parametrar sjunker bottenspänn- ingen, redan vid lag ström, med minskande tändvinkel, och vid högre strömmar sjunker säväl medelvärdet av spänningen som toppvärdet.

Pig 3 äskadliggör de faktiskt uppmätta sambanden för en viss pulsfrekvens vid nära optimal drift.

I Fig.4 visas de principiella sambanden mellan ström och spänning i en stoftavskiljare vid ävskiljning av ett stoft 42 och 43 motsvarar bot- med hög resistivitet. Kurvorna 41, tenvärde 41, medelvärde 42 och toppvärde 43 för spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder. Alla tre kurvorna upp- visar ett lokalt maximum. Detta kan ses som exempel pà elektriska parametrar som indikerar optimal drift. Genom variation av tändvinkel och pulsfrekvens kan man söka sig fram till en optimal kombination.

I Fig.5 äskädliggörs en annan metod för att fastställa god- hetstalet för en viss parameterkombination. Där visas en, för tydlighetens skull nagot förvrängd, bild av hur spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder varierar med tiden under intervallet fràn en strömpulsstart till starten av nästa strömpuls. Där antyds också att mätning av spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder sker vid ett flertal diskreta och ekvidistanta tidpunkter. Mätning sker i det praktiska fallet vid väsentligt fler tidpunkter än de som visas, exem- pelvis l - 3 gänger per millisekund. Dessa mätvärden lagras i en, företrädesvis datoriserad, styrenhet 630, visat i Fig.6, och med hjälp av det likaledes i styrenheten 630 lagrade värdet pä Uref beräknas för varje mätpunkt Ai = Ui~(Ui-Uref).

Därefter approximeras numeriskt integralen Ik = I U- (U-Uref) -dc 10 15 20 25 30 35 506 246 11 genom summan Ik = 2AiAt där At är den konstanta tidsdifferensen mellan tva mätningar.

Denna beräkning utförs automatiskt i styrenheten 630 och resultatet lagras som ett godhetstal för aktuell kombination av pulsfrekvens och tändvinkel för tyristorerna i aktuell likriktare 621, 622 och 623.

Här förutsätts att pulsfrekvensen inte är alltför läg. Vid frekvenser under 10 Hz föreslas att utvärdering sker under ett intervall som är kortare än tiden mellan starten för tvä pä varandra följande pulser. Detta kan ske antingen genom att ett för varje frekvens fast värde pä intervallet bestäms och lagras i styrenheten 630 eller genom att intervallets längd bestäms genom utvärdering av spänningens avtagande.

Fig.6 visar schematiskt en anläggning för genomförande av aktuellt förfarande. En stoftavskiljare 600, med en inlopps- kanal 641 och en utloppskanal 642, innefattar tre stoftav- 602, 603 med var sin stoftficka 611, 612, 613 och avskiljarenheterna matas med pulserande likström frän tre likriktare 621, 622 och 623. 621-623 styrs och övervakas av en styrenhet 630. Denna styrenhet 630 kom- skiljarenheter 601, Likriktarna municerar även med anordningar 651.652 och 653 för slagning av utfällningselektroderna i stoftavskiljarenheterna 601, 602 och 603.

Vid föreslaget förfarande matar likriktaren 621, med en efter förutbestämd princip varierande parameter, pulserande lik- Under slag- ström till sektionens 601 elektroder, ej visade. ningen minskas strömmen, som fär tjäna som exempel för en slagningsparameter. Styrenheten 630 utvärderar inmatad puls- formad ström och uppträdande spänning och beräknar för varje kombination av parametrar eller för varje grupp av kombina- 10 15 20 30 506 246 12 tioner ett godhetstal. Enligt förutbestämd strategi utväljes med hjälp av dessa godhetstal den parameterkombination som kan anses vara den elektriskt optimala, och driften fortsät- ter med denna fastställda parameterkombination, exempelvis med en pulsfrekvens av 18 Hz. Under slagningsperioden redu- ceras dä strömmen till 50 %.

Det principiella sammanhanget mellan pulsfrekvens och optimal strömreducering, visat som strömmen under slagningen i pro- cent av strömmen mellan slagningsperioderna, Fig.7. àskàdliggörs i En approximation av sammanhanget i Fig.7 som bitvis linjär funktion, lämpad för en regleralgoritm, visas i Fig.8: Om den optimala parameterkombinationen innebär en högre puls- frekvens, sker en mindre reducering av strömmen under slag- ningen, överskrider pulsfrekvensen ett förutbestämt första gränsvärde G1, exempelvis 30 Hz, sker ingen reducering alls.

Pä motsvarande sätt reduceras strömmen mera för en lägre pulsfrekvens för att slutligen hàllas konstant pà en lägsta när pulsfrekvensen underskrider procentniva, exempelvis 10 %, ett förutbestámt andra gränsvärde G2, exempelvis 8 Hz. Denna lägsta nivä kan även vara 0 %. Lämplig förändringstaktik maste bygga pa en viss erfarenhet av aktuell anläggning och eventuellt även av aktuellt stoft i den gas som skall renas.

Pa liknande sätt genomförs optimeringen av andra slagnings- parametrar. Exempelvis ökas slagningsfrekvensen med ökande pulsfrekvens, i ett typiskt exempel fràn l gäng per 120 minuter för pulsfrekvensen 4 Hz till 1 gäng per 20 minuter för pulsfrekvensen 30 Hz. Det principiella sammanhanget kan äskadliggöras med hjälp av Fig.7, ett praktiskt tillväga- gàngssätt med hjälp av Fig.8, genom att byta strömreducering mot slagningsfrekvens. Pà samma sätt medför den höga puls- frekvensen 30 Hz, att bara en slagning per slagningscykel genomförs mot tva vid den laga pulsfrekvensen 4 Hz. 10 15 20 25 30 35 506 246 13 Med korta intervall sker en elektrisk optimering av ström- 602 och 603.

Detta initieras och utvärderas av styrenheten 630. tillförseln till samtliga tre sektioner 601, För de nedströms belägna sektionerna 602 och 603 genomförs valet av optimala slagningsparametrar under slagningen pä samma sätt. Även andra storheter än den optimala pulsfrekvensen kan användas som styrande parametrar för slagningen. Tvä sàdana storheter är den varierande spänningens miniminivä omedelbart före slagningsperioden och den pulserande likströmmens medel- värde omedelbart före slagningsperioden. Spänningen och/eller strömmen under slagningsperioden ökas bäde för högre värden hos den varierande spänningens miniminivä och den pulserande' likströmmens medelvärde omedelbart före slagningsperioden. Även antalet slag per slagningsperiod kan väljas som funktion av den varierande spänningens miniminivä eller den pulserande likströmmens medelvärde omedelbart före slagningsperioden. Ändring av en eller flera slagningsparametrar, sker kon- tinuerligt inför varje slagningsperiod. Detta kan också göras efter larm fràn eventuellt övervakande känselorgan, ej visa- de, för stoftmängd eller andra gasen karakteriserande mät- värden i stoftavskiljarens utlopp 642.

Spänningen och/eller strömmen kan antingen hällas konstant pä en nivä under hela slagningsperioden, eller regleras även i beroende av tidpunkten för de enskilda slagen mot utfäll- ningselektroderna. Exempelvis kan strömmen/spänningen regle- ras intermittent mellan tva värden väsentligen synkront med slagen mot utfällningselektroderna.

Förfarandet enligt uppfinningen är givetvis inte begränsat till det ovan beskrivna utföringsexemplet utan kan varieras pà ett flertal sätt inom ramen för följande patentkrav.

Claims (10)

1. 0 15 20 25 30 35 506 246 14 Förfarandet kan tillämpas vid ett flertal andra metoder att tillföra ström i form av pulser till elektriska stoftav- skiljare. Exempel pä sädana metoder är pulsbreddmodulerad högfrekvens och andra former av s k "switch-teknik” samt användande av släckbara tyristorer. Sättet lämpar sig ocksä for användning vid de mycket speciella pulslikriktare som genererar pulser av storleksordningen mikrosekunder, även om detta kan leda till tekniska svärigheter vid själva optime- ringen. PATENTKRAV l.Förfarande vid styrning av en elektrostatisk stoftav- skiljarenhet, innefattande emissionselektroder och utfällningselektroder, mellan vilka en varierande högspänning upprätthàlles, genom en till dessa matad pulserande likström, sä att under inver- kan av det elektriska fältet mellan elektroderna de av ström- men mellan dessa uppladdade partiklarna förs mot utfällnings- elektroden och deponeras pä dessa, varvid, pä utfällningselektroderna deponerat stoft avlägsnas med mekanisk slagning av utfällningselektroderna, genom att en eller flera impulser periodiskt pàförs elektroderna en- skilt eller gruppvis pà ett förutbestämt sätt, sä att en- hetens samtliga utfällningselektroder rensas under äter- slagningsperioder àtskilda genom kommande, relativt korta, slagningsintervall av väsentligt större längd, och spänningen mellan stoftavskiljarenhetens elektroder och/eller strömmen som tillförs elektroderna under slagnings- perioden reduceras i förhällande till spänningen respektive strömmen under intervallen mellan slagningsperioderna, 10 15 20 25 30 35 506 246 15 k a n n e t e c k n a t av att den pulserande likströmmens frekvens, pulsladdning och/eller pulslängd varieras, sä att ett flertal frekvens- laddnings-längd-kombinationer erhälls, att en för driften av avskiljarenheten optimal frekvens- laddnings-längd-kombination fastställs, och att en eller flera av parametrarna slagningsfrekvens, slag- ningsstyrka, antalet slag per slagningsperiod, och ström eller spänning under slagningsperioden regleras, varvid ström eller spänning under slagningsperioden regleras i beroende av pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen.

2. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t av att spänningen och/eller strömmen under slagningsperioden_ reduceras om pulsfrekvensen vid den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen ligger under ett första förutbestämt gränsvärde.

3. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t av att spänningen och/eller strömmen, under slagningsperio- den, reduceras väsentligen proportionellt mot pulsfrekvensen, eller med en faktor väsentligen linjärt beroende av frekven- sen om pulsfrekvensen vid den fastställda optimala frekvens- laddnings-längd-kombinationen ligger under det första förut- bestämda gränsvärdet.

4. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t av att spänningen och/eller strömmen reduceras med en väsentligen konstant faktor eller väljes väsentligen konstant pà ett lägsta värde, om pulsfrekvensen vid den fastställda 10 15 20 25 30 35 506 246 16 optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen ligger under ett andra förutbestämt gränsvärde.

5. Förfarande enligt nagot av patentkraven l till 4, k ä n n e t e c k n a t av att spänningen och/eller strömmen behalls oförändrad under slagningsperioden om pulsfrekvensen vid den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombi- nationen ligger över ett första förutbestämt gränsvärde, att spänningen och/eller strömmen, under slagningsperioden, reduceras med en väsentligen konstant faktor, eller väljs väsentligen konstant pa ett lägsta värde, om pulsfrekvensen vid den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombi- nationen ligger under ett andra förutbestämt gränsvärde och att spänningen sänks och/eller att strömmen, under slagnings- perioden, reduceras väsentligen proportionellt mot pulsfrek- vensen, eller med en faktor väsentligen linjärt beroende av frekvensen, om pulsfrekvensen vid den fastställda optimala kombinationen ligger under det första förutbestämda gränsvär- det, men över det andra förutbestämda gränsvärdet.

6. Förfarande enligt nagot av patentkraven 2 till 5, k ä n n e t e c k n a t av att det första förutbestämda gränsvärdet väljes inom intervallet 10 till 100 Hz, före- trädesvis inom intervallet 15 till 40 Hz.

7. Förfarande enligt nagot av patentkraven 4 till 6, k ä n n e t e c k n a t av att det andra förutbestämda gränsvärdet väljes inom intervallet l till 30 Hz, företrädes- vis inom intervallet 4 till 10 Hz.

8. Förfarande enligt nagot av patentkraven l till 7, k a n n e t e c k n a t av att spänningen och/eller strömmen under slagningsperioden regleras även i beroende av den lO 15 20 25 30 35 _14. Förfarande enligt patentkrav 12 eller 13, 506 246 17 varierande högspänningens miniminivä omedelbart före slag- ningsperioden.

9. Förfarande enligt nägot av patentkraven 1 till 8, k ä n n e t e c k n a t av att spänningen och/eller strömmen under slagningsperioden regleras även i beroende av den pul- serande likströmmens medelvärde omedelbart före slagnings- perioden.

10. Förfarande enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a t av att ett högre värde för den varierande spänningens mini- minivä omedelbart före slagningsperioden ger ett högre värde för spänningen och/eller strömmen under slagningsperioden. ll. Förfarande enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a t av att ett högre värde för den pulserande likströmmens medel- värde omedelbart före slagningsperioden ger ett högre värde för spänningen och/eller strömmen under slagningsperioden. 12. Förfarande enligt nagot av de föregäende patentkraven, k ä n n e t e c k n a t av att slagningsfrekvensen, slag- ningsstyrkan eller antalet slag per slagningsperiod regleras i beroende av pulsfrekvens för den fastställda optimala frek- vens-laddnings-längd-kombinationen. 13. Förfarande enligt patentkrav 12, k ä n n e t e c k n a t av att antalet konsekutiva slag mot enskild utfällnings- elektrod eller grupp av utfällningselektroder, under en slag- ningsperiod, väljs högre vid lägre pulsfrekvens för den fast- ställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen. k ä n n e - t e c k n a t av att antalet konsekutiva slag mot enskild utfällningselektrod eller grupp av utfällningselektroder under en slagningsperiod regleras även i beroende av den lO 20 30 35 506 246 l8 varierande högspänningens miniminivà omedelbart före slag- ningsperioden. 15. Förfarande enligt patentkrav 12 eller l3, káä n n e ~ t e c k n a t av att antalet konsekutiva slag mot enskild utfallningselektrod eller grupp av utfällningselektroder under en slagningsperiod regleras även i beroende av den pulserande likströmmens medelvärde omedelbart före slag- ningsperioden. l6. Förfarande enligt patentkrav l2, k à n n e t e c k n a t av att slagningsfrekvensen väljs högre vid högre värde för pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-ladd- nings-längd-kombinationen_ 17. Förfarande enligt nagot av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a t av att spänningen och/eller strömmen under slagningsperioden regleras även i beroende av tid- punkten för de enskilda slagen mot utfällningselektroderna. 18. Förfarande enligt patentkrav 17, k á n n e t e c k n a t av att spänningen och/eller strömmen under slagningsperioden regleras intermittent mellan tvà värden väsentligen synkront med slagen mot utfällningselektroderna.