SE509396C2 - Transportör, innefattande en gejderanordning för en transportörkedja - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 509 396 2 Fig. 3 visar en anordning för framställning' av en transportörkedja, som i princip kan användas för olika alternativa förankringsförfaranden enligt uppfinningen, Fig. 4-7 visar mera i detalj olika anordningar och för- faranden för förankring av medbringarkroppar på dragelement, Fig. 8 & 9 visar ett ytterligare sätt att åstadkomma förankring av medbr ingarkroppar på dragele- ment.

Fig. 10-13 visar perspektivvyer av en wiresträckare, in- gående i gejdanordningen enligt uppfinningen.

Transportören enligt uppfinningen innefattar en trans- portörkedja som tillsammans med en gejdanordning kan transportera föremål utmed en bana, som bestämmas av gejdanordningens sträckning. Gejdanordningen är i huvudsak uppbyggd av en profilbalk 1 av exempelvis stränggjuten aluminium eller aluminiumlegering samt ett antal, i det visade exemplet sex glidelement 2, 3 i form av lister som är anbragta på profilbalken. Denna uppvisar en i profilen utformad bottenlist 4, avsedd att tillsammans med listerna 2, 3 bilda en ränna som utgör gejd för transportörkedjan 5, som med ett exempel visas i Fig. 1 och 2. I det visade exemplet är transportörkedjan uppbyggd av rotationssym- metriska medbringarkroppar 6 med dragelement, d v s med förbindelseorgan 7 i form av en genomgående lina eller wire. Transportörkedjan är avsedd att drivas runt av en ej visad drivanordning och att medbringa ej visade lastbärare som kan vara av olika slag och anslutas till medbringar- kropparna på olika sätt, genom direkt fastsättning eller genom formingrepp med medbringarkropparna och därvid med ett parti vara anpassade till medbringarkropparnas kalott- 10 15 20 25 30 35 509 396 3 form eller nedskjutna mellan medbringarkropparna. Profil- balken uppvisar på sin utsida ett flertal flänsar 8, 9, 10 för att innesluta längsgående rännor för anslutning av ej visade konsoler i en installation. Profilbalkarna utföres därvid i lämpliga längder eller skräddarsys helt för varje särskild installation. Profilbalken och därmed även glidelementen eller glidlisterna kan bringas att böja av såväl i sidled som i höjdled, vilken avlänkning kan ske samtidigt.

Glidelementen 2, 3 utföres i ett lämpligt material som är temperaturbeständigt, och har god mekanisk hållfasthet, exempelvis mot slitage samt ger låg friktion i sina glidytor 11, 12. En typ av glidelementen 3 är helt belägna i rännan 4 och uppvisar i huvudsak T-formigt tvärsnitt där en utåt vänd yta av tvärstycket är anpassad till konturfor- men hos medbringarkropparnas konturform, som är cirkelbåg- formig, varvid glidelementen som är långsträckta och sträcker sig i profilbalkens längdriktning bildar ett parti av en cylindermantelyta. Krökningsradien väljes i huvudsak = krökningsradien hos medbringarkropparnas konturform.

Glidelementen 3 uppvisar vidare var sitt listformigt utsprång 14, som sträcker sig in i spår 15 i rännan. Dessa sträcker sig raidellt in i profilbalken och uppvisar en "nyckelhålsform" dvs. att de uppvisar ett avsmalnat parti 16 mot rännans yta. De listformiga utsprången 14 uppvisar likaså ett avsmalnande halsparti 17, varigenom glidelemen- ten 3 fasthålles i tillhörande spår 15 antingen genom.kunna insnäppas i spåren tvärriktat förutsatt att viss elasti- citet föreligger i materialet hos glidelementen eller att dessa inskjutes i spåren från profilbalkens ena eller andra ände.

Den andra typen av glidelement 2 är två till antalet och är belägen ianslutning till rännans långsträckta.spaltöppning 18 och sträcker sig runt de båda kantpartier 19 av profil- 10 15 20 25 30 35 509 396 4 balken som omger spaltöppningen. Glidelementen 2 uppvisar likaså nämnda listformiga utsprång 14 med samma form och egenskaper så, att glidelementen lägeshålles i tillhörande spår 15. Dessa båda glidelement 2 uppvisar för sitt ändamål speciellt anpassad form och är uppdelad i åtminstone två eller, som i det visade exemplet tre ytpartier, nämligen ett första ytparti som utgör nämnda glidyta 12 för trans- portörkedjan. Detta ytparti är utformat på samma sätt som glidytan 11 för den andra typen av glidelement 3 och således har formen av ett parti av en cylindermantelyta.

Ett andra ytparti 20 är plant och är vänt utåt, i det visade exemplet uppåt och bildar glidyta för lastbärare eller möjligen för de gods som transporteras medelst transportörkedjan. Ett tredje ytparti 21, som i det visade exemplet är konvext utåt och sträcker sig sidledes bildar en glidyta för en speciell typ av lastbärare nämligen hängande lastbärare, som uppvisar ett nedhängande parti, som erhåller stöd mot det tredje utpartiet. Detta ytparti ingår i ett snäpparti 22, som är avsett att snäppas runt en vulstformad del 23 av profilbalkens kantparti 19 varigenom glidelementen 2 fasthålles i. huvudsak. utmed båda sina ändkanter, således dels medelst det listformiga utsprånget 14 och dels genom det omsnäppbara partiet 22.

Enligt uppfinningen är transportörkedjan så anordnad att medbringarkropparna.6 är oförskjutbart anbragta på dragele- mentet 7, d v s wiren. I praktiken är medbringarkropparna i flertalet fall fast förankrade på wiren, såsom är fallet i de visade exemplen, men kan tänkas i princip tillåtas vara roterbart anordnade kring wiren med denna som rota- tionsaxel. Den fasta förankringen är till för att med- bringarkropparna skall upprätthålla ett förutbestämt inbördes avstånd för att möjliggöra maximal flexibilitet hos transportörkedjan och ge ett korrekt formingrepp för såväl lastbärare som drivhjul i drivanordningarna för framdrivning av transportörkedjan. Ett mellanrum är 10 15 20 25 30 35 509 596 5 nämligen nödvändigt för de flesta former av medbringare, eftersom i annat fall stora spänningar uppstår vid böjning av transportörkedjan.

Fig. 3 visar schematiskt ett generellt exempel på anordning för framställning av en transportörkedja, inklusive förankring av medbringarna på wiren. Enligt uppfinningen formsprutas medbringarkropparna 6 direkt på wiren 7, som är anordnad med en över wirens längd varierande form och/eller tvärdimension. Anordningen består av en frammatningsa- nordning 11 för dragelementet, d v s wiren 7, en anordning 12 för wire-förändring och en formsprutningsanordning 13 för formsprutning av medbringare 6, som i det visade exemplet är rotationssymmetriska, närmare bestämt sfäriska.

Frammatningsanordningen 11 utgöres i det visade exemplet av parvis anordnade frammatningshjul ett övre och ett undre hjul 14, 15, utformade exempelvis som linhjul, som är inrättade att stegvis framflytta wiren i steg, som motsva- rar åtminstone ett centrumavstånd mellan två medbringar- kroppar eller en multipel därav. I det visade exemplet sker framflyttning i steg motsvarande två gånger centrumavstån- det mellan medbringarkropparna, p g a att anordningen för wireförändring 12 och formsprutningsanordningen 13 är dubblerade d v s att framställning och förankring sker samtidigt för två medbringarkroppar i taget vilka förankras väl genom krympning. Den stegvisa frammatningen sker i det visade exemplet genom att frammatningshjulens 14, 15 mantelyta 16 framföres periodiskt mot wiren 7 under rotation så att den klämmes mellan frammatningshjulen ett under frammatninsförlopp varefter mantelytorna tillbakaför- es och bildar ett större mellanrum än wirens tvärdimension varigenom frammatningen avbrytes och ersätts av arbetsför- lopp. Detta är enkelt och schematiskt åskådliggjort i det visade exemplet genom att frammatningshjulen är ovala, d v s icke rotationssymmetriska och dessutom excentriskt lagrade kring en rotationsaxel 17. Det övre frammatnings- 10 15 20 25 30 35 509 396 6 hjulet roterar' moturs, medan det undre hjulet roterar medurs.

Anordningen 12 för wire-förändring är i det i Fig. 3 visade exemplet uppbyggd av en fast mothållsdel 18 och en fram- och återgående slagdel 19. Mothållsdelen 18 består av två mothållsorgan 20, belägna med ett inbördes mellanrum lika med centrum-avståndet mellan två medbringarkroppar, som fortsättningsvis för enkelhets skull benämnes kulor.

Mothållsorganen 20 och uppvisar en lämplig profil för att åstadkomma deformation av'i wiren. Slagdelen 19 uppvisar på motsvarande sätt två med motsvarande mellanrum belägna slagorgan 21 med likaså lämplig profilform för att till- sammans med slagorganen ge en markant deformation av wiren från motsatta sidor. För att möjliggöra en speciell wireförändring av ett slag som närmare beskrives nedan är anordnade frammatningsbanor 22, som är antydda med strecka- de linjer och når fram till ett ställe omedelbart framför vart och ett av anslagsorganen 21 för frammatning av förankringselement i form av stift, förankringsbleck eller dylikt. Gejderna kan utgöras av rörformiga enheter eller skenor som bildar gejdrar för förankringselement. Dessa är antingen fasta och befinner sig med sin ände mycket nära anslagsstället eller är böjliga och fästa vid slagdelens 19 slagorgan.

Formsprutningsanordningen 13 består av en övre och en undre formhalva 23, 24, vilka är båda inrättade att föras fram mot respektive tillbaka från wiren i pilarnas 25, 26 riktning, d v s tvärs wirens längdriktning som är lika med dess frammatningsriktning, d v s pilarnas 27, 28 riktning.

Dessa rörelser är synkroniserade med wirens frammatning, så att formhalvorna framföres respektive tillbakaföres under det att.wiren är stillastående, dvs. under arbetsförloppet, men bibehåller tillbakafört läge medan wiren stegas framåt dvs.underframmatningsförloppet.Formsprutningsanordningen 10 15 20 25 30 35 509 396 7 13 uppvisar ej visade konventionella delar för eventuell blandning av plastkomponenter till en lämplig komposition och smältning av plastkomponenter, exempelvis från granulat till en flytande plastmassa, som matas i en kanal 29 i den ena formhalvan 23 och grenas av till två formhålrum 30, som uppvisar formen av en halv medbringarkropp, d v s i det visade exemplet en halvsfär. Vidare bildar formen halva tvärsnittsformen av dragelementet 7 i form av en halv- cylindrisk genomgående ränna 31. Rännan förbinder de båda halvsfärerna med varandra och sträcker sig dessutom till formhalvans 23 yttre kant 32 på ömse sidor av formhalvan.

Den undre formhalvan har motsvarande utformning vad beträffar hålrummen, med behöver ej ha någon egen kanal för tillförsel av plastmassa, utan formen kan fyllas enbart från den övre formhalvan.

Framställningen av transportörkedjan enligt föreliggande uppfinning sker sammanfattningsvis enligt följande. Man utgår således från en färdig komponent i form av dragele- mentet 7, d v s wiren som frammatas i lämpligen en kontinu- erlig längd medelst frammatningsanordningen 11. Denna är lämpligen kompletterad med en i framställningsanordningens slutände placerad, ej visad draganordning i form av exempelvis en motordriven trumma för upprullning av den färdiga transportörkedjan efter kylning av medbringarkrop- parna. När frammatningsanordningen 11 hålles i inaktivt läge, d v s med dragelementet 7 stillastående och vilande på mothållsanordningen 18 övergår frammatningsförloppet till arbetsförloppet varvid aktiveras slaganordningen 19 i anordningen för wire-förändring 12 och framföres snabbt medelst en ej visad drivanordning, exempelvis pneumatisk eller hydraulisk kolvcylinder, elmotordriven excenterskiva eller dylikt. Genom anslag' med slagorganen 21 på två ställen av wiren med ett kulcentrumavstånds mellanrum och med mothållsorganet 20 på motsatta sidan av wiren, kommer denna att deformeras och därvid tillplattas något. Detta är 10 15 20 25 30 35 509 396 8 möjligt utan att påtagligt förändra hållfastheten i wiren genom att denna är uppbyggd av ett stort antal tvinnade ståltrådar, kardeler, som böjs av något utåt så att wiren samtidigt erhåller en lokal utbuktning' åt. båda sidor, betraktat uppifrån, d v s från slagdelen 19. II Fig. 1 antydes med streckade linjer formen hos wiren efter formförändring, som sker i ett parti beläget i huvudsak i kulans 6 mitt. Snittet genom. wiren i Fig. 1 är lagd någonstans mellan två kulor.

Tidsmässigt parallellt med wire-förändringen, d v s under arbetsförloppet, när wiren 7 är stillastående, aktiveras även formsprutningsanordningen 13 genom att de båda formhalvorna 23, 24 medelst en ej visad drivanordning, hydrauliska eller pneumatiska kolvcylindrar, elmotordriven excenter eller dylikt, föres fram mot wiren så att form- halvornas plana delningsytor 34 kommer till tätande anliggning mot varandra. Därvid sker tätning runt den genom hålrummen 30, 33 sig sträckande wiren och bildas två slutna hålrum som bestämmer medbringarkropparnas 6 form. Samtidigt tillföres under tryck plastmassan via tillförselkanalen 25 under samtidig evakuering av innesluten luft i formhål- rummen på i. och för sig känt sätt. Plastmassan fyller därvid formhålrummen helt och lägger sig således runt wiren som sträcker sig centralt och symmetriskt genom formhål- rummen, varvid plastmassan lägger sig helt tätt runt wirens yta och tränger in i varje ojämnhet i denna. Det innebär att wiren kommer att sträcka sig genom ett genomgående utrymme i varje kula, vilket utrymme har en dimension och form som praktiskt taget identiskt utgör en negativ form av wirens mantelyta med den form den har i sitt genom varje kula sig sträckande parti. Detta innebär således att den lokala formförändring som åstadkommits medelst anordningen 12 för wire-förändring ger en motsvarande negativ form i nämnda utrymme och kommer därmed att tillförsäkra en oförskjutbar förankring av kulan på wiren genom att nämnda 10 15 20 25 30 35 509 396 9 utrymme blir inhomogent över dess sträckning i wirens längdriktning. Såväl wiren som utrymmet erhåller således en varierad tvärsnittsform och tvärsnittsdimension över wirens sträckning genom kulan. Därvid uppstår således ingreppsytor som åstadkommer såväl friktions- som formingrepp med wirens mantelyta, och därmed tillförsäkrar dess förankring.

Ingreppet säkerställes genom krympning av kulan på wiren.

Efter avslutat arbetsförlopp, dvs formförändring medelst wire-förändringsanordningen 12 och formsprutning medelst formsprutningsanordningen 13, aktiveras de båda anord- ningarna för att tillbakaföras i riktning tvärriktat wirens längdriktning till det i fig. 3 visade läget. Härefter kan frammatningsanordningen 11 åter aktiveras för att genom ingrepp med wiren föra denna ett steg framåt, i det visade exemplet lika med två kulavstånd. Därefter stoppas wiren 7, varefter ett nytt arbetsförlopp inträder, medförande att efter hand åstadkommes kulor, förankrade på wiren med förutbestämda mellanrum, vilka efterbehandlas på i och för sig känt sätt, såsom kyles, härdas m m innan wiren med förankrade kulor kan uppsamlas, exempelvis på en trumma, eller falla ned i en uppsamlingsbehållare efter passage av en lämplig draganordning.

Fig. 4 visar en detaljvy av anordningen 12 för wire- förändring, som kan representera. en variant med något annorlunda form på slagorgan 21 och mothållsorgan 20. I detta fall är slagorganet 21 något mer spetsat, men har med fördel en större bredd vinkelrätt mot wirens ländriktning och papperets plan än dess bredd i wirens ländriktning, d v s kan med fördel vara utformad såsom en bred, avrundad mejsel för att tolerera vissa sidledsrörelser hos wiren. På liknande sätt är mothållsorganet 20 med fördel av minst samma bredd, men utformat med en motsvarande försänkning, varigenom wiren stukas något på varje ställe för wire- förändring. Anordningen 12 kan utgöras av ett enda slagor- 10 15 20 25 30 35 509 396 10 gan för att åstadkomma wire-förändring med mellanrum lika med kulavståndet, men kan även i detta fall vara uppbyggd av två eller flera slagorgan, såsom i fallet med anord- ningen enligt Fig. 3.

Fig. 5 visar en variant av anordningen för wire-förändring, där slagorganet, som här betecknas med 35, är mer spetsat runtom och inrättat att intränga i wiren för att splitsa upp denna. Mothållsdelen 18 kan härvid antingen vara plan och med fördel något eftergivlig för att tillåta inträng- ning av slagorganet, alternativt vara försedd med en motsvarande urtagning för att mottaga slagorganet. Det är även tänkbart att slagorganets rörelse är så avpassad, att slagorganet i stort sett tränger ned till ett djup som visas i fig. 5, varigenom slagorganet, som här betecknas med 36, kan vara helt plant. Genom denna variant erhålles likaså en lokal formförändring och dimensionsförändring av wirens tvärsnitt, vilket tillförsäkrar en förankring av den pågjutna kulan.

Fig. 6 visar en ytterligare variant av anordningen 12 för wire-förändring, vilken här är kompletterad med inslagning av ett stift 37 för varje förankringsställe. Anordningen är härvid försedd med den i fig. 3 antydda banan 22, utmed vilken en rad av stift frammatas på ett i och för sig känt sätt och till ett ställe ovanför wiren och mothållsdelen 18, som med fördel är försedd med relativt styv elastisk dyna 38, som tillåter viss inträngning av stiftet i det fall det sträcker sig något genom wirens tvärsnitt. Vidare är anordnat ett ändstopp 39 för det frammatade stiftet, som därigenom hålles i läge redo för nedslagning medelst slagdelen 19 vars ände 40 är lämpligt utformad, exempelvis plan för att anslå mot stiftets huvud 41. Denna föran- kringsanordning medför dels en viss formförändring (utvidg- ning) av wiren genom att stiftets spetsdel 42 intränger i wiren och genom sitt utrymmeskrav tränger isär wire- 10 15 20 25 30 35 509 396 11 kardelerna och dels bildar en upphöjning ovanför wirens normala profil med huvudet 37 som ger ett formingrepp med den pågjutna kulan.

Fig. 7 visar en ytterligare variant av wire-förändring, vid vilken slagdelen 19 och mothållsdelen 18 kan vara av samma slag som i utförandet enligt Fig. 6. Även i detta fall är en bana 22 anordnad, som är avpassad för att möjliggöra frammatning i rad av i huvudsak U-formiga förankringsbleck 43, där det främre blecket vid varje tillfälle lägeshålles av ändstoppet 39 och där banan 22 är utformad på lämpligt sätt så att det lägeshålles ovanför mothållsdelen 18, men tillåter att blecket slås ner om wiren medelst slagdelen 19. Härvid kan exempelvis vara anordnade ej visade fram- och återgående hållarbackar som rör sig fram och åter tvärs papperets plan. Dessa hållarbackar kan även tjänstgöra som kompletterande slagorgan som klämmer ihop blecken 43 från sidan från två motsatta håll och fastklämmer blecken ett i sänder om wiren vid varje förankringsställe med mellanrum lika med kulavståndet, d v s centrumavståndet mellan två närbelägna kulor. .Alternativt kan slagdelen 19 i sitt slagorgan 40 vara så utformad, att denna hopklämning åstad- kommes. Slagning av wire med bleckbeslag är i sig känt i andra sammanhang, exempelvis för att bilda öglor eller för att skarva wirar, varför anordningen i detalj ej torde behöva redovisas närmare.

Genom beslag medelst bleck uppstår även i detta fall en formförändring av wiren vid varje förankringsställe så till vida att blecket i sig bildar en "förtjockad" del med kantytor 44, 45, vilka ger ett formgrepp mot de motsvarande kantytor som erhållits i "hålrummet" i kulan, som således utfylles av såväl wire som bleck 43. I beslaget skick kan blecket i stort sett ha formen av en cylinder eller del av cylinder, alternativt vara nmn'kantig, exempelvis U-formig 10 15 20 25 30 35 509 396 12 med förminskade dimensioner i förhållande till ursprungs- dimensionen hos blecket.

Fig. 8 och 9 visar i en delvis bruten vy ovanifrån och ett tvärsnitt genom en kula, en alternativ förankringslösning som bygger på att dragparten, som här betecknas med 46 ges en form-och.dimensionsförändring över olika tvärsnitt genom att som dragpart väljes en kätting med ett flertal kätting- länkar 47. Härvid utelämnas anordningen 12 för wire- förändring ur anordningen enligt fig. 3 varvid dragpartens läge relativt formsprutningsanordningen 13 noga avpassas så, att kulorna 6 formsprutas på varje enskild länk i det fall varje länk ges en dimension som överstiger kulans diameter. I detta fall avpassas diametern så, att kulan lägeshålles oförskjutbart och ovridbart relativt kättingen 46 genom att kulans periferi 48 kommer till anslag mot föregående respektive efterföljande länks ändytor 49, 50.

Detta är i och för sig ej nödvändigt i de fall länkarna utformas så, att deras båda skänklar 51, 52 ej är raka eller parallella utan kan konvergera, alternativt sträcka sig bågformigt, varigenom en fullständig låsning av kulan på varje länk sker genom att skänklarna över olika tvär- snitt i kulan befinner sig på olika avstånd från kulans centrum. Av Fig. 9 framgår att skänklarna i det visade exemplet sträcker sig symmetriskt på ömse sidor om kulans centrumaxel, som i detta fall sträcker sig tvärs papperets plan genom korsningspunkten 53 av två korslagda symmetriax- lar 54, 55.

För att transportörkedjan skall löpa med maximal jämnhet och minimal friktion är gejdanordningen på åtminstone ett ställe i varje slinga försedd med en särskild sektion, som bildar en s k wire-sträckare, som strävar att hålla gejdanordningens slinga i en till transportörkedjan optimalt avpassad längd. Därigenom hålles således trans- portörkedjan något sträckt med en väl avpassad sträcknings- 10 15 20 25 30 35 509 596 13 kraft, varigenom undvikes risk för nypning och liknande friktionshöjande effekter. Wire-sträckaren visas i ett exempel i Fig. 10, 11, 12 och 13 och är i princip uppbyggd av två i varandra ingripande gejddelar 57, 58, där således de bildar en integrerad del av profilbalken, men uppvisar fingerliknande utsprång 59, som är fast anbragta i respek- tive gejddel och inskjuter i motsvarande spår 61, 62 i den andra gejddelen. Därigenom överbryggas eller överlappas profilbalkarnas glidyta obrutet oavsett de båda gejddelar- nas 57, 58 inbördes läge inom ett tillåtet expansionsom- råde. De båda gejddelarna erhåller styrning förutom medelst utsprången i tillhörande spår även medelst två styrprofiler 63, 64, som är fast anbragta 'vid en ej visad .konsol.

Motsvarande konsoler är anordnade på flera ställen utmed banan så att profilbalken överallt kan uppbäras på ett sätt att en viss rörlighet medges i och för att spänningar skall undvikas i de olika profilbalksektionerna. Eftersom de båda gejddelarna 57, 58 i sin tur är fast förbundna med banans övriga sektioner måste således deras inbördes rörelser i huvudsak upptas av anslutande profilbalkssektioner. På styrprofilernas 63, 64 ovansida är i det visade exemplet anordnade glidlister 65, som är belägna på samma höjd som profilbalkens övre glidelement 2. Med fördel är de båda gejddelarna 57, 58 försedda även med övriga glidlister som bildar gejd för transportörkedjan. Dessa glidlister kan antingen vara separata, utbytbara glidlister eller lister utformade i profilbalkens eget material, lämpligen alumi- nium eller någon legering därav.

De båda gejddelarna 57, 58 är förutom att de är rörliga relativt varandra, dessutom är förspända så, att de strävar att vid en fjäderkraft separeras från varandra så, att varje sträckare 56 som helhet expanderar, d v s ökar sin längd. För detta ändamål är, såsom framgår av Fig. 11, på varje sträckares undersida anordnad en spännanordning 66 i form av en kraftanordning 67, i det visade exemplet en 10 15 20 25 509 596 14 tryckfjäder, som är inspänd mellan två konsoler 68, som är infästa i var sin av gejddelarna 57, 58, varvid det relativa läget mellan gejddelarna 57, 58 regleras medelst en reglerstång 70, som sträcker sig centralt genom tryck- fjädern 67 och genom hål i respektive konsol 68, 69.

Reglerstången 70 uppvisar gängade ändar 71 med en mutter 72 på utsidan om varje konsol, varigenom wire-sträckarens sträckning av wiren kan regleras. Kraftanordningen kan alternativt vara en pneumatisk enhet.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna och på ritningarna visade utföringsexempel, utan kan varieras inom ramen för efterföljande patentkrav. Exempelvis kan andra former av dragparter än formförändrande wirar eller kättingar väljas för att erhålla en över dragpartens längd varierande tvärsnittsform och/eller tvärdimension. Med- bringarkropparna kan vara utförda på olika sätt för att medbringa lastbärare. Dessa kan utgöras av vingar, plattor e.d. som kan snäppas eller skruvas fast. I vissa fall är det tillräckligt med påskjutande element i form av kanter, pinnar e.d. Hängande vagnar kan med formingrepp med medbringarkropparna föras framåt. Gejdanordningen kan vara vänd för att uppbära hängande lastbärare eller last, hängande i t.ex. krokar.

Claims (4)

10 15 20 25 30 35 509 396 15 Patentkrav

1. Transportör, innefattande en gejdanordning för en transportörkedja för transport av föremål, inrättade att uppbäras av till transportörkedjan anslutna eller an- slutbara lastbärare, varvid kedjan bildar en sluten, ändlös slinga som drives runt medelst en drivanordning, varvid kedjan bildas av ett flertal i rad anordnade medbringar- kroppar och förbindelseorgan inrättade att sammankoppla medbringarkropparna med varandra så, att kedjan samtidigt kan avlänkas i såväl höjdled som sidled, och gejdanord- ningen är inrättad att styra kedjans sträckning i såväl höjdled som sidled genom att uppvisa en ränna, genom vilken kedjan är avsedd att löpa, varjämte gejdanordningen uppvisar dels en profilbalk som innesluter nämnda ränna, vilken är öppen utåt genom en längsgående spaltöppningen, genom vilken lastbärarna anslutes till kedjan och med- bringas av denna, och dels i profilbalken anbragta, glidelement, son: uppvisar- glidytor, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att glidelementen (3) består av dels en första typ av glidelement som är helt belägen i rännan (4) och inskjuter i spår i rännan och vilkas glidytor uppbär och styr medbringarkropparna och en andra typ av glidele- ment (2) som är belägen i anslutning till rännans båda långsträckta kantpartier (19) som omger rännans öppning (18) och som bildar glidytor (20, 21) för lastbärare eller gods som transporteras medelst transportörkedjan.

2. Transportörenligtpatentkrav l,k ä n n e t e c k - n a d ä r a v, att nämnda andra typ av glidelement (2) är uppdelad i åtminstone tvâ ytpartier, nämligen ett första ytparti, som i likhet med den första typen av glidelment utgör glidyta (12) för medbringarkropparna (6) och ett 10 15 509 396 16 andra ytparti (20) som är vänt utåt och bildar glidyta för lastbärare eller det gods som skall transporteras.

3. Transportör enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att nämnda andra typ av glidelement (3) uppvisar et tredje ytparti (21) som sträcker sig sidledes på utsidan av nämnda kantpartier (19) och bildar en glidyta för lastbärare med nedhängande parti.

4. Transportör enligt patnetkrav 3, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att det tredje ytpartiet (21) ingår i ett snäpparti (22) som är avsett att snäppas runt nämnda kantparti (19) för fasthållning av nämnda glidelement.