SE510531C2 - Hålgjort höljesskikt för att absorberande alster, samt sätt att framställa höljesskiktet - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 510 531 2 detta behandlas med vattenstrålar som sprutas mot materialet under' mycket högt tryck. Spunlacematerialet utgör det ena av två skikt i ett ytmateriallaminat och är därvid avsett att vara det skikt som vid användningen är beläget närmast användaren. Avsikten är att vätskan skall ledas genom hålen i spunlacematerialet ned till det underliggande skiktet. Spunlacematerialet består av» en hydrofoba materialskiktet i ytlaminatet. Fibrerna i det översta högre andel fibrer än det underliggande spunlaceskiktet består till 70% av hydrofoba fibrer och till 30% av hydrofila fibrer, medan det underliggande materialskiktet består av lika andelar hydrofoba och hydrofila fibrer. Det underliggande skiktet har därigenom förmåga att dränera vätska från det övre skiktet.

Ett problem med det i EP 235,309 beskrivna materialet är emellertid att hål som bildas med hjälp av vattenstrålar blir oregelbundna till såväl form som storlek och uppvisar fibrer som skjuter ut från hålkanterna kring och i hålen.

Dessa utstickande fibrer minskar hålens area och tjänar dessutom till att genom kapillärverkan leda in vätska i materialet mellan hålen. De utstickande fiberändarna och hålens oregelbundna form och storlek ökar avsevärt risken för att vätska stannar kvar i skiktet efter vätning.

Eftersom det räcker med en mycket liten mängd vätska för att ytmaterialet skall upplevas som vått, är detta betydande nackdel hos det naturligtvis en kända ytmaterialet.

Ett liknande ytmaterial beskrivs i EP 272,683. Även i denna publikation rör det sig om ett hålgjort höljesskikt av nonwovenmaterial. Vid hålen, som bildats genom perforering av nonwovenmaterialet, finns relativt lösa fibrer, vilka är tänkta att fungera som transportkanaler för vätskan ner till ett underliggande nonwovenskikt av s.k. meltblowntyp.

Så länge det perforerade skiktets fibrer är placerade på 10 15 20 25 30 35 510 531 3 ett sådant sätt, att de leder vätskan i riktning mot det underliggande skiktet, fungerar det beskrivna.ytmaterialet.

Det är dock ett välkänt faktum att ett nonwovenmaterial består av oregelbundet formade fibrer vilka är svåra att rikta i någon bestämd riktning. Det innebär att fiberkapillärer som är avsedda att transportera vätska till det underliggande skiktet, även sprider vätska i horisontell riktning, ut över nonwovenmaterialets yta.

Härigenom kvarstannar en del vätska i ytmaterialet efter vätning, varigenom användaren av ett med ytmaterialet försett alster upplever alstrets yta som våt och obehaglig mot huden.

Ett ytterligare problem med de i det föregående beskrivna nonwovenmaterialen, är att det är svårt att uppnå en viss, väldefinierad hålstorlek. Det är, exempelvis genom och EP 409,535 välkänt att håldimensionen i ett perforerat material är av avgörande betydelse för att optimalt genomsläpp av vätska skall uppnås. För nonwovenmaterial som uppvisar vissa områden med en tät fiberstruktur och andra områden med en gles fiberstruktur, innebär detta att det är svårt att erhålla en enhetlig hålstorlek. Detta beror på att hålen i de täta fiberområdena blir mindre, eftersom de omges av fler fibrer.

De perforerade nonwovenmaterialen i de hittills kända ytmaterialen har vidare relativt låg dragstyrka, eftersom den beskrivna hålgörningen innebär en försvagning av materialet. Eftersom det är viktigt att materialet har en sådan styrka att det inte föreligger någon risk att det går sönder, antingen i samband med hålgörningsprocessen, under tillverkningen av det absorberande alstret, eller under själva användningen av det färdiga absorberande alstret, är självfallet försvagningen av de kända materialen ett problem. 510 531 10 15 20 25 30 35 4 I EP 2l4,608 hålgörs ett nonwovenmaterial med varma nålar, vilka värmer upp nonwovenmaterialet till en temperatur som ligger något under materialets smältpunkt. De hål som därvid skapas i materialet, omges av en kant som uppvisar en förtätad fiberstruktur. Genom det på detta vis hålgjorda materialet, har de omtalade problemen med varierande hålstorlekar och materialförsvagning till viss del lösts.

Problemet med att undvika att vätska sprids ut i nonwovenmaterialet och kvarstannar j. dess fiberstruktur kvarstår emellertid fortfarande. Den tätare fiberstrukturen kring hålen är avsedd att dra åt sig vätska för att på detta sätt leda vätskan vidare genom hålen till ett underliggande materialskikt. Det finns emellertid risk att en del vätska stannar kvar i den tätare hydrofila fiberstrukturen kring hålen. Dessutom kan vätska spridas horisontellt i nonwovenmaterialets plan via fiberkapillärerna i nonwovenmaterialet. Eftersom nonwovenmaterialet vid användningen har direkt kontakt med användarens hud, är detta givetvis synnerligen olämpligt.

Kort beskrivning av uppfinningen Problemet med att åstadkomma ett vätskegenomsläppligt ytskikt för absorberande alster, vilket ytskikt är mjukt och behagligt mot huden, men ändå uppvisar hög yttorrhet, har väsentligen undanröjts med föreliggande uppfinning.

Genom uppfinningen har således åstadkommits ett hålgjort höljesskikt av' nonwovenmaterial, vid vilket risken för vätning av' användarens luui under användningen avsevärt reducerats.

Ett hålgjort höljesskikt av nonwovenmaterial utmärks enligt uppfinningen främst av att det textila materialet uppvisar en mångfald hål, vart och ett omgivet av en väsentligen vätsketät kant. l0 15 20 25 30 35 510 551 5 Med ett textilt material avses i det här sammanhanget ett material i skiktform vilket är tillverkat av naturliga eller syntetiska textila fibrer, såsom exempelvis bomull, rayon, polypropen, polyester, polyeten, bikomponentfibrer eller liknande.

Enligt en föredragen utföringsform innefattar höljesmaterialet kring hålen ett termoplastiskt material vilket smälts och därigenom bildar den vätsketäta kanten.

Hålen kan därvid vara upptagna medelst varma nålar, varvid de vätsketäta kanterna kring hålen är bildade samtidigt som hålen. utföringsform har hålen i Enligt en alternativ höljesskiktet istället åstadkommits med ultraljud.

Genom att hålen omges av en smält kant vilken är vätsketät och fri från utstickande fibrer, kan en väldefinierad hålstorlek erhållas. Den optimala hålstorleken varierar med ytskiktets användning. Exempelvis har mensvätska och urin helt olika ytenergier och olika reologiska egenskaper varför utformningen av ytskiktet måste anpassas därefter.

I ett höljesmaterial enligt uppfinningen avviker emellertid hålens form och storlek minimalt från den avsedda optimala form och storlek som bestämts utifrån den tänkta användningen av' höljesmaterialet. Det är därför enligt uppfinningen möjligt att med stor säkerhet och repeterbarhet utforma välfungerande höljesmaterial för en rad olika absorptionsändamål.

Det har visat sig att ett nonwovenmaterial av spunbondtyp fungerar särskilt väl som ytmaterial i enlighet med uppfinningen. Med begreppet spunbond avses ett termobundet material av ändlösa, randomiserade fibrer. Det är emellertid möjligt att använda andra typer av 10 15 20 25 30 35 510 531 6 nonwovenmaterial. Andra typer av nonwovenmaterial som inte är lika starka, som exempelvis kardade material som har en mindre styrka i materialets tvärriktning än i dess längdriktning är emellertid även användbara, eftersom den sammanhängande kanten runt hålen ger materialet ökad dragstyrka. Det är således möjlig att i enlighet med kardade meltblownmaterial, eller liknande. Ett.meltblownmaterial är uppfinningen använda nonwovenmaterial, nonwovenmaterial bildat genom blåsning av en extruderad plastsmälta mot ett underlag. Vidare kan olika. vävda, stickade, virkade eller flätade textilmaterial utnyttjas i enlighet med uppfinningen.

Enligt en utföringsform av höljesskiktet hål med inbördes olika storlek. Hålen kan uppfinningen uppvisar vara jämnt fördelade över höljesskiktets yta, eller vara tätare anordnade inom vissa områden.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen innefattar höljesskiktet åtminstone två materiallager.

Företrädesvis är därvid ett första materiallager mer hydrofilt än ett höljesskiktet materiallager. Det kan vidare vara fördelaktigt att den andra i ingående vätsketäta kanten kring hålen genom höljesskiktet endast föreligger i det första materiallagret.

Enligt ytterligare en utföringsform, kan höljesskiktet vara laminerat till ett operforerat vätskeöverföringsskikt, vilket då höljesskiktet är anbragt på ett absorberande alster mellan tjänar som vätskeöverföringsorgan höljesskiktet och alstrets absorptionskropp.

Uppfinningen omfattar även ett absorberande alster såsom en dambinda, en blöja, ett inkontinensskydd, eller liknande, innefattande en :i ett hölje innesluten absorptionskropp 10 15 20 25 30 35 510 531' 7 varvid åtminstone ett parti av höljet består av ett vätskegenomsläppligt höljesskikt av textilt, hålgjort material. Alstret enligt uppfinningen utmärks främst av att det hålgjorda höljesskiktet uppvisar en mångfald hål vilka vart och ett är omgivna av en vätskeogenomtränglig kant.

Enligt en utföringsform uppvisar alstret två ändpartier, samt ett mellan ändpartierna beläget grenparti varvid det vätskegenomsläppliga höljesskiktet uppvisar hål anordnade vid grenpartiet vilka har större yta än hål upptagna i höljesskiktet vid något av ändpartierna.

Enligt en annan utföringsform uppvisar alstret två längsgående sidokanter, varvid ett kantområde utmed vardera sidokanten uppvisar hål vilka har mindre dimension och/eller är glesare anordnade än hål anordnade vid alstrets grenparti innanför kantområdena.

Vidare omfattar uppfinningen ett sätt att bilda ett hålgjort textilt höljesskikt varvid varma nålar bringas att penetrera ett textilt:materialskikt innefattande åtminstone en termoplastisk komponent, varvid nålarnas temperatur överskrider smälttemperaturen hos den Sättet termoplastiska komponenten uppgår till minst 55 vikts-% av termoplastiska komponenten. utmärks främst av att den materialet i det textila materialskiktet, samt att de varma nålarna bringas att smälta den termoplastiska komponenten närmast invid nålarna, varefter nålarna avlägsnas och det smälta materialet bringas att stelna till en huvudsakligen vätskeogenomtränglig kant kring vart och ett av de upptagna hålen.

Ett höljesmaterial enligt uppfinningen erhåller en ökad draghållfasthet hos det hålgjorda textila materialet.

Härigenom kan utgångsmaterialet för tillverkning av det hålgjorda höljesmaterialet väljas mer fritt än vad som 10 15 20 25 30 35 510 531 8 varit möjligt vid de tidigare kända perforerade nonwovenmaterialen.

De vätsketäta kanterna kring hålen medför även att vätska inte kan spridas ut horisontellt från hålen genom fiberkapillärer i_ nonwovenmaterialet. Istället passerar vätskan, då höljesmaterialet är anbragt på ett absorberande alster, genom hålen och kan absorberas av alstrets absorptionskropp.

Kort beskrivninq av fiqurerna Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de utföringsexempel som visas på bifogade ritningar.

Figur l visar ett hålgjort nonwovenmaterial med smälta kanter runt hålen. dambinda med ett höljesskikt uppfinningen, sedd från den sida som vid Figur 2 visar en vätskegenomsläppligt enligt användningen är avsedd att vara vänd mot användaren.

Figur 3 visar ett tvärsnitt genom den i figur 2 visade dambindan.

Figur 4 visar en blöja med ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt uppfinningen, sedd från den sida som vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren. 10 15 20 25 30 35 510 5251 9 Figur 5 visar en inkontinensblöja med ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt uppfinningen, sedd från den sida som vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren.

Det i figur l visade vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 består av ett eller flera lager som tillsammans bildar höljesskiktet 2. De olika i höljesskiktet 2 ingående lagren kan vara nonwovenmaterial av olika typ, eller sammansättning. Det är emellertid även möjligt att använda ett eller flera lager av plastfilm, nätmaterial, vävda eller stickade textila material eller liknande. I det fall höljesskiktet 2 består av mer än ett lager, är det emellertid för uppfinningen väsentligt att åtminstone det lager, vilket vid användningen av höljesskiktet 2 som vätskegenomsläppligt ytskikt på ett absorberande alster är avsett att vara vänt mot användaren, utgörs av ett textilt material.

Exempel på tänkbara textila material är vävda eller stickade tyger, samt s.k. nonwovenmaterial, dvs ickevävda fibertyger. I fortsättningen beskrivs höljesskiktet 2 för enkelhets skull som om det endast består av ett enda lager av textil karaktär. Det skall emellertid i samband med alla underförstått att beskrivna utföringsformer vara höljesskiktet 2 kan vara uppbyggt av mer än ett materiallager.

Det textila materialet ger höljesskiktet 2 en mjuk behaglig yta som inte skaver eller på annat sätt irriterar hud. Det textila materialet innefattar åtminstone en värmesmältbar komponent, vilken kan föreligga i form av hela fibrer, eller i form av en delkomponent i en s.k. bikomponentfiber.

För ändamålet lämpliga värmesmältbara.material är polyeten, polypropen, eller'polyester. Den värmesmältbara komponenten 10 15 20 25 30 35 510 531 10 utgör minst 55 vikts-% av det textila materialet, åtminstone inom det område som i enlighet med uppfinningen är perforerat. Företrädesvis utgör den värmesmältbara komponenten åtminstone 70 vikts-% av det textila materialet. Det är nvidare möjligt att använda textila material bestående helt och hållet av termoplastiskt material.

Höljesskiktet 2 uppvisar vidare ett flertal genomgående hål 4, vilka är bildade genom att varma nålar bringats att penetrera skiktet 2. Därvid har nålarnas temperatur varit sådan att den överskridit smälttemperaturen hos den värmesmältbara komponenten i det textila materialet. Genom samband med penetrationen av höljesskiktet är tillräckligt hög, att andelen material som smälter i uppvisar det färdiga materialet en huvudsakligen vätsketät kant 6 kring hålet. Den vätsketäta kanten 6 ökar höljesskiktets draghållfasthet, samt förhindrar att vätska kan spridas från hålkanten 6 ut över höljesskiktets 2 yta.

Vätskespärreffekten beror på att det inte finns några fria fiberändar kring hålen vilka skulle kunna fånga upp vätska och genom kapillärverkan leda den i fel riktning bort från hålet 4.

Genom att materialet kring hålen 4 smälts inom åtminstone ett första lager av höljesskiktet 2, innebär detta att hålkanterna 6 inuti hålen är jämförelsevis släta åtminstone ett stycke ned genom höljesskiktets 2 tjocklek. Av detta skäl utövar hålkanterna 6 en betydligt mindre bromsande effekt på ett vätskeflöde genom höljesskiktet 2 än vad som är fallet vid tidigare kända höljesskikt av perforerade nonwovenmaterial. Vätskepassage genom höljesskiktet 2 enligt uppfinningen kan således ske snabbt och relativt obehindrat. 10 15 20 25 30 35 510 531 ll Den i figurerna 2 och 3 visade dambindan 201 innefattar ett första vätskegenomsläppligt höljesskikt 202 i enlighet med uppfinningen, ett vätskeogenomträngligt höljesskikt 203, 202,203 vätskeogenomträngliga samt en mellan höljesskikten innesluten absorptionskropp 205. Det höljesskiktet 203 kan bestå av en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt son\belagts med ett vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som motstår vätskepenetration. Det är i allmänhet en fördel om det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 203 har viss andningsbarhet, dvs tillåter passage av vattenånga. De båda höljesskikten 202,203 har något större utsträckning i planet än absorptionskroppen 205 och sträcker sig ett stycke ut förbi absorptionskroppens 205 kanter kring hela dennas periferi. Ytskikten 202,203 är inbördes förbundna inom de utskjutande partierna 207, exempelvis medelst limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Absorptionskroppen 205 är vanligen uppbyggd av ett eller skikt av cellulosafluffmassa. Exempel på en för ändamålet lämplig absorberande struktur beskrivs i WO 94/10956, vilken publikation beskriver ett absorberande material som skärs flera cellulosafibrer, exempelvis till från en materialbana, utan föregående defibrering och mattbildning. Materialet ökar det färdiga absorberande alstrets yttorrhet, vilket är en särskild fördel då det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 202 har ett textilt materiallager närmast användaren.

Absorptionskroppen 205 kan förutom cellulosafibrer även innehålla superabsorberande material, dvs. material i form av fibrer, partiklar, granulat, film, eller liknande vilket har förmåga att absorbera vätska motsvarande flera gånger det superabsorberande materialets egen vikt.

Superabsorberande material binder den absorberande vätskan och bildar därvid en vätskehaltig gel. Vidare kan 10 15 20 25 30 35 510 531 12 absorptionskroppen 205 innefatta bindemedel, formstabiliserandekomponenter,ellerliknande.Ytterligare absorptionsskiktsomförbättrarabsorptionsegenskapernakan även användas, såsom olika typer av vätskespridande inlägg, eller materialskikt. Absorptionskroppen 205 kan behandlas kemiskt fysikaliskt för att absorptionsegenskaperna. Det är exempelvis vanligt att eller ändra förse ett absorptionsskikt med komprimeringar för att styra vätskeflödet i absorptionskroppen 205. Vidare kan andra typer av absorptionsmaterial utnyttjas, ensamma eller i kombination med cellulosafibrer och superabsorberande material. Exempel på användbara absorberande material är absorberande nonwovenmaterial, skum, eller liknande.

På utsidan av det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 203 är anordnat ett fastsättningsorgan i form av två områden 212 av självhäftande lim. Limområdena 212 är lämpligen innan användning täckta med på ritningen ej visade löstagbara skyddsskikt av släppmedelbehandlat papper, eller plastfilm. En rad andra limmönster än de visade är naturligtvis liksom tänkbara, andra typer av fastsättningsorgan såsom kardborreytor, tryckknappar gördlar, särskilda underbyxor eller liknande. En dambinda av det i figurerna 2 och. 3 visade slaget fästs vid användningen inuti ett par vanliga underbyxor.

Fastsättningsorganet tjänar därvid till att hålla dambindan på plats i underbyxorna under användningen.

Fastsättningsorganet bör självfallet vara av sådant slag att dambindan kan avlägsnas ur underbyxorna utan att dessa skadas.

Dambindan 201 är timglasformad, med bredare ändpartier 2l4,2l6 och ett smalare grenparti 218 beläget mellan ändpartierna 214,2l6. Grenpartiet 218 är det parti av dambindan vilket är avsett att under användningen vara anbragt i användarens gren och tjäna som mottagningsyta för 10 15 20 25 30 35 510 531 13 den kroppsvätska som avsöndras till dambindan. Vidare uppvisar dambindan två tvärgående ändkanter 220,222, samt sidokanter 224,226 mellan två längsgående löpande ändkanterna 220,222.

Dambindan 201 är vidare försedd med fastsättningsflikar 228,230, vilka är bildade av de båda höljesskikten 202,203 och vilka skjuter ut från dambindans 201 sidokanter 224,226 vid grenpartiet 218. Fastsättningsflikarna 228,230 är avsedda att vid användning av dambindan vara vikta kring benkanterna på användarens underbyxor och vara fästa mot detta utsidan av ändamål är fastsättningsflikarna 228,230 underbyxorna. För försedda med särskilda fastsättningsorgan 232, vilka kan väljas på samma sätt som fastsättningsorganet 212 på det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 203.

Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 202 består av ett åförsta materiallager 208 och ett andra materiallager 209.

Det första materiallagret uppvisar ett flertal genomgående hål 204. Hålen är anordnade i dambindans 201 längdriktning, i ett stråk som löper mellan ändkanterna 220,222 och vars bredd motsvarar den bredd absorptionskroppen 205 har vid dambindans grenparti 218.

Det första materiallagret 208 består ett textilt material vilket vid användning av dambindan är avsett att anligga mot användarens kropp. Det textila materialet kan bestå av ett vävt eller stickat tyg, men är företrädesvis ett nonwovenmaterial av spunbondtyp. Materiallagret 208 består åtminstone delvis av ett material som är värmesmältbart.

Det värmesmältbara materialet har i samband med upptagandet av hålen 204 i materiallagret 208 smälts i området närmast intill varje hål 204. Då det smälta materialet åter stelnat efter hålgörningsprocessen, bildar det en sammanhängande, i det närmaste vätsketät kant 206 kring hela hålets 204 10 15 20 25 30 35 510 531 14 periferi. Den sammanhängande kanten 206 ökar, som tidigare omtalats, Dessutom förhindrar kanten 206 att vätska sprids från hålen 204 ut i höljesskiktet 202. Istället passerar kroppsvätska som träffar dambindan 201 ner genom höljesskiktet 202 till den innanför detta belägna absorptionskroppen 205. höljesmaterialets 202 dragstyrka.

Det vätskegenomsläppliga höljesskiktets 202 andra materiallager 209 är anordnat innanför det första materiallagret 208. Det andra materiallagret 209 är således beläget mellan det första materiallagret 208 och dambindans absorptionskropp 205. Det andra materiallagret 209 består av ett material som är mer hydrofilt än det första materiallagret 208, varigenom vätsketransport mellan de båda materiallagren 208,209 sker i riktning in mot dambindans absorptionskropp 205. Exempel på lämpliga material är olika typer av nonwovenmaterial, luftlagda eller våtlagda cellulosaskikt, vaddar av olika slag, skummaterial, eller liknande.

För att underlätta vätskeöverföringen mellan det vätskegenomsläppligt höljesskiktet 202 och absorptionskroppen 205 är det lämpligt att det andra direkt förbindelse med absorptionskroppen 205. Företrädesvis är nmteriallagret materiallagret 209 står i förbundet med absorptionskroppen genom limning, svetsning, nålning, eller liknande.

I figur 3 visas det andra Inateriallagret 209 som ett separat skikt, med samma bredd som absorptionskroppen 205.

De båda i höljesskiktet 202 ingående materiallagren 208,209, är företrädesvis inbördes förbundna, exempelvis genom limning, medelst ultraljud, eller genom nålning. I det fall att materiallagren 208,209 binds samman medelst nålning, sker detta lämpligen i samband med att hålen 204 upptas i det första materiallagret 208. 10 15 20 25 30 35 15 Även om det andra materiallagret 209 visats som ett separat skikt, med mindre utsträckning i dambindans tvärled än det första materiallagret 208, är det naturligtvis möjligt att istället utforma det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 202 av två eller flera materiallager med samma utsträckning.

Sådana höljesskikt kan vara bildade genom laminering av de ingående skikten, eller bestå av ett enda materialskikt med en integrerad lagerstruktur.

Det kan vara fördelaktigt att utforma det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 202 med olika stora hål 204 i olika områden av dambindan, eller med olika håltäthet i olika områden. Exempelvis är det fördelaktigt om de hål 204, vilka är belägna inom det område av dambindan 201 som beräknas vara det som först träffas av den utsöndrade kroppsvätskan, är förhållandevis stora. Härigenom kan mycket vätska släppas in i dambindan på kort tid.

Höljesskiktet 202 komponenter och förmår även släppa in högviskösa äggvitepartiklar som förekommer i mensvätska. För enkelhets skull antas vanligen att det först vätta området av dambindan ligger någonstans inom dambindans grenparti 218. Eftersom stora hål har liten förmåga att dölja, eller åtminstone dämpa synintrycket av den mensvätska som absorberats av dambindan, är det emellertid önskvärt att begränsa området med stora hål 204 så mycket som möjligt. Av detta skäl och eftersom endast en mindre mängd vätska förväntas passera in i dambindan vid ändpartierna 2l4,2l6, har höljesskiktet 202 inonx dessa partier 2l4,2l6 lämpligen hål 204 av mindre dimension än vid grenpartiet 218. Vidare är det lämpligt att de hål 204 som är anordnade utmed dambindans sidokanter 224,226 är färre och/eller mindre till ytan än de centralt anordnade hålen 204. Härigenom minskas risken att kroppsvätska som dambindan vid absorptionsmaterialet sidokanterna 224,226. Övermättnad av hålen vid absorberats av tränger ut genom '510 531 10 15 20 25 30 35 16 Den i figur 4 visade blöjan 401 har huvudsakligen samma principiella uppbyggnad som dambindan i figurerna 2 och 3.

Således uppvisar blöjan 401 en mellan, två höljesskikt 402,403 innesluten absorptionskropp 405.

Absorptionskroppen 405 kan vara av vilket som helst konventionellt slag. Exempel på vanligen förekommande absorptionsmaterial är cellulosafluffmassa, tissueskikt, högabsorberande absorberande polymerer, skummaterial, absorberande liknande. nonwovenmaterial och Materialblandningar och absorptionskroppar uppbyggda av skikt av material av olika slag och med olika egenskaper och olika form förekommer även.

Blöjan 401 har vidare två längsgående sidokanter 424,426 en främre ändkant 420 och en bakre ändkant 422, samt uppvisar ett framparti 414, ett bakparti 416 och ett mellan och bakpartiet 416 frampartiet 414 beläget smalare grenparti 418.

Vidare är elastiska organ 434,436 anordnade utmed sidokanterna 424,426, vid blöjans grenparti 418. Dessa elastiska organ 434,436 tjänar vid användningen av blöjan till att hålla denna i tätande anliggning kring användarens ben. Ett ytterligare elastiskt organ 438 är anordnat utmed den bakre ändkanten 422 och är avsett att ge blöjan 401 viss töjbarhet och tjäna som tätningsorgan för blöjan kring användarens midja.

En tejpflik 440,442 är anbragt vid vardera sidokanten 424,426, nära den bakre ändkanten 422. Tejpflikarna 440,442 utgör hopfästningsorgan för blöjan 401 och medger att denna kan fästas samman så att den på ett byxliknande vis omsluter den nedre delen av en användares bål. Tejpflikarna 440,442 samverkar med ett mottagningsområde 444 på blöjans 401 vätskeogenomträngliga höljesskikt 403 vid frampartiet 10 l5 20 25 30 35 510 531 17 414. Mottagningsområdet 444 kan exempelvis utgöras av en vilket laminerats till det höljesskiktet 403. förstärkningen kan blöjan 401 tillslutas och öppnas igen, 440,442 förstörs, eller det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 403 förstärkningsmaterial, vätskeogenomträngliga Genom utan att tejpflikarnas vidhäftningsförmåga rivs sönder.

Naturligtvis kan en rad andra typer av hopfästningsorgan användas istället för de beskrivna tejpflikarna 440,442.

Exempel på alternativa hopfästningsorgan är kardborreytor, tryckknappar, knytband, eller liknande.

Liksom vid den tidigare beskrivna dambindan, innefattar det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 402 ett perforerat textilt material i enlighet med uppfinningen. Höljesskiktet 402 är emellertid endast perforerat inom ett centralt på blöjan anordnat rektangulärt omrâde.

I figur 5 visas ett inkontinensskydd 501 uppvisande ett höljesskikt 502 och ett vätskeogenomträngligt höljesskikt 503, vilka tillsammans vätskegenomsläppligt innesluter en absorptionskropp 505.

Liksom den i figurerna 2 och 3 visade dambindan 201, är inkontinensskyddet 501 timglasformat, med bredare 5l4,516 Och ett grenparti 518.

Inkontinensskyddet begränsas i planet av inåtkrökta sidokanter 524,526 och utåtkrökta ändkanter 520,522. ändpartier smalare Inkontinensskyddet 501 är avsett att under användningen bäras inuti ett par vanliga underbyxor. För att inkontinensskyddet skall kunna fästas inuti underbyxorna, är det försett med ett längsgående rektangulärt område 512 av självhäftande lim, anordnat på det vätskeogenomträngliga höijesskiktec 503. 510 531 10 15 20 18 Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 502 är ett höljesskikt i enlighet med uppfinningen, och uppvisar således ett flertal genomgående hål 504, vart och ett omgivet av en sammanhängande, vätsketät kant. Hålen 504 är fördelade över hela inkontinensskyddets yta, men med större täthet inom inkontinensskyddets grenparti 518 än vid ändpartierna 5l4,5l6. Härigenonnuppvisar inkontinensskyddet större vätskegenomsläpplighet inom det parti som beräknas ta emot huvudparten av den till inkontinensskyddet avgivna kroppsvätskan.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de här beskrivna utföringsexemplen, utan en rad ytterligare varianter och modifikationer är tänkbara inom ramen för de efterföljande patentkraven. omfatta alla tänkbara Uppfinningen avses vidare kombinationer av de beskrivna utföringsexemplen.

Claims (14)

10 15 20 25 30 35 510 531 19 PATENTKRAV

1. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (2) till ett absorberande alster blöja (401), ett inkontinensskydd (501), en dambinda (201), eller liknande, vilket innefattar ett hålgjort textilt material, av att det textila materialet såsom en k ä n n e t e c k n a t innefattar åtminstone en värmesmältbar komponent samt att höljesskiktet (2) uppvisar en mångfald hål (4), vart och ett omgivet av en väsentligen vätsketät kant (6), varvid den vätsketäta kanten (6) är bildad genom att den värmesmältbara komponenten kring hålen (4) smälts.

2. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (2) enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att hålen (4) upptagits medelst varma nålar, varvid de vätsketäta kanterna (6) kring hålen (4) är bildade samtidigt som hålen (4).

3. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (2) enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att hålen (4) i höljesskiktet (2) åstadkommits med ultraljud.

4. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (2) enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att det textila materialet är ett nonwovenmaterial.

5. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (502) enligt något av föregående krav, k ä n I1 e t e c 1: n a t av att höljesskiktet (502) uppvisar hål (504) med inbördes olika storlek.

6. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (2) enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av olika områden av höljesskiktet (2) uppvisar olika håltäthet. 10 15 20 25 30 35 510 531 20

7. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (2) enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att det är laminerat till ett operforerat vätskeöverföringsskikt.

8. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (202) enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att höljesskiktet innefattar åtminstone två materiallager.

9. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (202) enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar ett första materiallager (208), samt ett andra materiallager (209) varvid det andra materiallagret (209) är mer hydrofilt än det första materiallagret (208).

10. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (202) enligt krav 9, kännetecknat avatthålen (204) genom höljesskiktet (202) uppvisar en vätsketät kant (206) endast i det första materiallagret (208).

ll. Ett absorberande alster såsom en dambinda (201), en blöja (401), ett inkontinensskydd (501), eller liknande, innefattande en i ett hölje (202,203; 402,403; 502,503) absorptionskropp (205; 405; 505) parti av höljet består av ett höljesskikt (202; 402; 502) av textilt, hålgjort material, innesluten varvid åtminstone ett vätskegenomsläppligt k ä n n e t e c k n a t av att det textila materialet innefattar åtminstone en värmesmältbar komponent samt att höljesskiktet (2) uppvisar en mångfald hål (4), vart och ett omgivet av en väsentligen vätsketät kant (6), varvid den vätsketäta kanten (6) är bildad genom att den värmesmältbara komponenten kring hålen (4) smälts.

12. Absorberande alster enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att det uppvisar två ändpartier (2l4,2l6; 414,4l6; 5l4,5l6), samt ett mellan ändpartierna 10 l5 20 25 30 510 531 21 (2l4,216; 414,416; 5l4,516), beläget grenparti (2l8; 418; 518) varvid det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (202; 402; 502) uppvisar hål (204; 404; 504) anordnade vid grenpartiet (2l8; 418; 518) vilka har större yta än hål (204; 404; 504) upptagna i höljesskiktet (202; 402; 502) vid något av ändpartierna (214,2l6; 414,416; 514,5l6).

13. Absorberande alster enligt krav ll, eller 12, kännetecknat av att det uppvisar två längsgående sidokanter (224,225), varvid ett kantområde utmed vardera sidokanten (224,226) uppvisar hål (204) vilka har mindre dimension och/eller är glesare anordnade än hål (204) anordnade vid alstrets grenparti (218) innanför kantområdena.

14. sätt att bilda ett hålgjort textilt höljesskikt (2) varvid varma nålar bringas att penetrera ett textilt materialskikt innefattande åtminstone en termoplastisk komponent, k ä n n e t e c k n a t av att nålarnas temperatur vid penetrationen överskrider smälttemperaturen hos den termoplastiska komponenten samt att den termoplastiska komponenten uppgår till minst 55% av materialet i det textila materialskiktet, varvid de varma nålarna bringas att smälta den termoplastiska komponenten närmast invid nålarna, varefter nålarna avlägsnas och det smälta materialet bringas att stelna till en huvudsakligen vätskeogenomtränglig kant (6) kring vart och ett av de genom penetrationen upptagna hålen (4).