SE510860C2 - System, anordning och metod för integration av ett mikrovågssystem med ett millimetervågssystem - Google Patents

Description

510 860 10 15 20 25 30 2 heter med högre omgivande vegetation och byggnader, t.ex. villor i "uppvuxna" bostadsområden och skymda husbaksidor (se figur 1).

Räckvidden är också begränsad till att vara mindre än ca 5 km från basstationen (även vid LOS) pá grund av hög utbredningsdämpning och regndämpning.

MMS (Multichannel Multipoint Distribution Service) och terrest TV är exempel på fasta mikrovàgs radiosystem som opererar pà frekvenser under 10 Ghz. Vid dessa frekvenser och framför allt för frekvenser under ca 5 Ghz krävs dock i väsentligt mindre utsträckning fri sikt mellan en bas- stationsantenn (BSA) och en terminalantenn, ATA, eftersom penetrations- och diffraktionsegenskaperna är mera gynn- samma. Detta ökar antalet abonnenter som kan täckas (den s.k. täckningsgraden ökar). Denna fördel med bättre täck- ningsgrad, kombinerat med låg tillgång på lediga frekvenser under 10 Ghz, medför emellertid ett tekniskt problem.

Detta tekniska problem utgörs av en låg frekvensupprep- ningsfaktor, vilket medför låg systemkapacitet. Detta medför således att om ett stort antal abonnenter kan täckas, så kan endast en mindre del av dessa utnyttja MK-systemet på grund av dess låga kapacitet. Förvisso utnyttjar MK-system ofta man överför en större informa- tionsmängd per modulationssymbol. Detta medför dock krav på ett ökat signal-/störförhällande, varför frekvensupprep- högre modulationsnivä, dvs. ningsfaktorn blir ännu lägre. Den totala systemkapaciteten i cellulára tilllämpningar ökar därför inte säkert för MK- system med hög modulationsnivà.

Typiska egenskaper för fasta radiosystem som opererar pà frekvenser under 10 Ghz (MK-system), respektive över 20 Ghz (ML-system) sammanfattas i tabell 1.

Egenskaper Frekvens MK-system ML-system 20 Ghz Räckvidd hög (typiskt <50 km) medel (typiskt <5 km) Frekvensupprepning låg-medel god Modulation 4-6 bitar per symbol 2 bitar per symbol Krav pà fri sikt medel hög 10 15 20 25 30 35 510 860 3 Tillgång pà låg-medel hög bandbredd Upplänk låg kapacitet medel-hög kapacitet Fysisk storlek medel liten riktantenn Tabell 1. Frekvensjámförelse för fast bredbandig radio- access. Jämförelsen är övergripande och beskriver typiska skillnader snarare än absoluta data.

Sammanfattning av uppfinningen Syftet med föreliggande uppfinning är således att lösa ovan diskuterade problem. Detta syfte uppnås med ett system, en anordning och en metod i enlighet med den kännetecknande delen av patentkraven 1, 5 respektive 10.

Föreliggande uppfinning medför således att genom en ny kombinerad användning av mikro- och millimetervågssystem, så undviks respektive delsystems problem medan fördelarna ut- nyttjas. Man erhåller följaktligen ett system som kombinerar hög täckningsgrad med hög systemkapacitet.

Uppfinningen utgörs av en integration av ett mikrovågs- system med ett millimetervågssystem så att det integrerade systemets egenskaper optimeras. Genom att kombinera mikro- och millimetervågssystem går det att mycket flexibelt bygga upp en optimal infrastruktur för olika typer av områden.

Täckningsgrad och räckvidd kan därigenom starkt förbättras, där respektive system utnyttjas för den uppgift som det är mest lämpat för.

Ytterligare kännetecken hos uppfinningen ges i under- kraven.

I det följande ges en detaljerad beskrivning av en utföringsform av uppfinningen med hänvisning till de át- följande ritningarna.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Figur 1 visar schematiskt ett scenario där uppfinningen användes; figur 2 visar schematiskt hur integrationsenheten enligt föreliggande uppfinning är uppbyggd; figur 3 visar täckningsomráden för olika stationer 510 860 10 15 20 25 30 35 40 4 enligt föreliggande uppfinning; figur 4 visar en radioaccessform enligt föreliggande uppfinning.

Detalfierad beskrivning av en utförinqsform av uppfinningen Först och främst kommer en allmän beskrivning av radio- system med anknytning till uppfinningen att ges. Därefter kommer det uppfinningsenliga IMBRA-systemet (Integration av Mikro- och Millimetervágssystem för Bredbandig Radioaccess) att beskrivas med hänvisning till figurerna, framför allt till figurerna 1 och 2.

LMDS är av amerikanskt ursprung och inkluderar distri- butiva samt tvàvägs fasta bredbandstjänster. LMS-system är allokerade kring 28 Ghz likt även att licensieras pá 41 Ghz bandet (1 Ghz bandbredd) men komer sanno- (2 Ghz band- bredd). Det högre frekvensbandet är samma som MVDS-systemen i Europa kommer att operera pà. En skillnad mellan MVDS och LMS är att MVDS ursprungligen var tänkt som ett distri- butivt system. Flera tillverkare håller dock på att plocka fram en returkanal även för MVDS-system, vilket kommer att göra systemen mera lika. Nyligen har en diskussion initi- erats i England om att även allokera 42.5-43.5 Ghz till MVDS. I huvudsak är avsikten att detta delband i så fall skall användas för multimediatillämpningar. (>2O Ghz) nyttjade frekvensband. Den höga utbredningsdämpningen be- Vid högre frekvenser finns det gott om out- gränsar dock räckvidden och minskar samtidigt energin som når angränsande celler. Därmed kan ett cellulärt (cellradie < 4 km) ner med hög riktverkan och inbyggd nedkonverterare till interaktivt bredbandsnät realiseras, där smà anten- satellit- mottagare eller DAVIC LMS mottagare kan användas för att basband användas. DVB (Digital Video Broadcasting) avkoda Videofilmer och data. DVB s satellitspecifikation är internationellt accepterad, och därmed förväntas DVB-mot- tagarna att tillverkas i mycket stora volymer. Modulations- metoden som används är QPSK som inte är lika spektrumeffek- 64-QAM men betydligt robustare. Den totala systemkapaciteten (spektrumeffektivi- tiv för en enskild kanal som t.ex. teten) med QPSK för ett yttäckande cellulärt system är dock 10 15 20 25 30 35 40 510 860 5 högre om C/I (nyttig energi i förhållande till vilket gör att ett frekvensband kan åter- Kapaciteten störenergi)- nivåer beaktas, utnyttjas tätare, t.o.m. i en angränsande cell. kan ökas ytterligare genom att dela upp cellen i sektorer samt utnyttja polarisationsdiversitet.

HPMP (Högkapacitets Punkt-till-MultiPunkt)-system ope- rerar i frekvensområdet 10-27 Ghz och är primärt symmetriska med avseende på upp- och nedlánkskapacitet. Systemräckvidd och därmed cellstorleken blir större än för högre frekvenser (>27 Ghz), medan tillgänglig bandbredd år betydligt mindre.

HPMP-system är intressanta alternativ i glesbygd och som initiala system i tätort eller industriomráden för att snabbt erbjuda telefoni, ISDN eller n x 2 Mbps förbindelser samt som förbindelse till företag, till/mellan basstationer för mobiltelefoni. Kapaciteten blir med en måttlig frekvens- tilldelning för liten för ett generellt bredbandssystem i tätort.

MDS-system, eller trådlösa kabel-TV-system som de ofta kallas, opererar ofta kring 2,5 Ghz och ar alternativ till naden mellan MMDS, MVDS ochLMDS. MVDS- och LMDS-system har många gemensamma nämnare medan MMDS-system skiljer sig fundamentalt från de övriga två. genom att sända en hög uteffekt. I föreliggande uppfinning utnyttjas en MMDS- Spektrumet för MDS är begränsat några enstaka andra länder, Europa har bandet) råde täcks. (<20O Mhz i USA och i inte allokerat några mil, gör att ett stort om- För låga frekvenser, som i första hand skall allokeras till mobila tillämpningar, medan räckvidden, är det svårt att finna ledigt spektrum och att få frekvenstillstånd. För att få en acceptabel kapacitet på den begränsade bandbredden måste 64- QAM-modulation användas med höga krav på C/I, vilket bl.a. försvårar fleroperatörsanvändning - dvs. två eller flera 510 860 10 15 20 25 30 35 40 6 operatörer kan inte konkurrera med ett MMS-system inom samma geografiska område på samma frekvensband. Antenner med hög riktverkan vid 2,5 Ghz är svära att tillverka och stora, vilket i stort sett omöjliggör en upplänks-antenn hos varje enskild abonnent. Föreliggande uppfinning lindrar dock kraven på hög riktverkan i abonnentantennen. En returkanal inom nuvarande MMDS-frekvensband skulle också störa ned- länken så kraftigt att systemet skulle bli extremt svårt att realisera. Vad som àterstár är att erbjuda en returkanal via ett separat frekvensband eller helst via annat media, t.ex. telefonledningen eller DECT. Dessa fakta, tillsammans med svårigheten att fâ en bra frekvensutnyttjningsfaktor med ett yttâckande makrocellulárt nät vid MMDS-frekvenser, utesluter en (bredbandig) returkanal inom bandet.

I USA har MDS-system fått en relativt stor utbredning, trots tillgång till en begränsad frekvensallokering. Exem- pelvis kan námnas att TELE-TV (ett samarbete mellan NYNEX, Bell Atlantic och Pacific Telsis) har beställt 3 miljoner digitala set-top-boxar från Thomson med ett integrerat tele- fonmodem som returkanal. Set-top-boxen baseras för MS pà DVB:s eller DAVIC:s kabelspecifikationer. Modulationen sker med 16, 32, 64 eller 256 QAM.

Terresta'TV-system omfattar system för distribution av TV, video och data och kan även inrymma en terrest retur- kanal. Utbyggnaden av ett digitalt terrest nät i Sverige är föreslaget och inom DVB utreds interaktivitet, antingen via telenätet, DECT eller terrest returkanal. Avkodningen av data, ljud och video sker med en DVB terrest set-top-box.

Modulationen sker med OFDM (Ortogonal Frequency Division Multiplexing). Trots att modulationen är olika för MVDS, MMDS och terrest TV har DVB-mottagarna många gemensamma komponenter, t ex. kan samma kretsar användas för kodning och interleaving.

Såsom nämnts tidigare är LMS, MVDS och HPMP exempel pà ML-system, medan MMDS och terrest TV är exempel pà MK- system.

För att definiera mera exakt vad som menas med ML- system respektive MK-system görs följande sammanfattning.

Med millimetervàgs(ML)-system avses följande: 10 15 20 25 30 35 40 510 860 7 0 <5 km generell cellradie vid LOS 0 cellulärt system 0 frekvensband >20 Ghz 0 Låg uteffekt (typiskt <-52 dBW/Hz) 0 Stort frekvensband (i storleksordningen 1 Ghz) 0 Hög upplänkskapacitet 0 små riktantenner med hög riktverkan Med mikrovågs(MK)-system avses följande: 0 < 50 km generell cellradie vid LOS 0 inte nödvändigtvis cellulärt system 0 frekvensband <20 Ghz 0 Låg till hög uteffekt (repeterare har låg uteffekt medan basstation har hög uteffekt) 0 Medelstort frekvensband (i storleksordningen 100 Mhz) 0 Låg-medel upplänkskapacitet 0 medelstora riktantenner med medelhög riktverkan I IMBRA-systemet i figur 1 utnyttjas både ett ML-system och ett MK-system.

Ingående delsystem i IMMBRA-systemet återfinns i figur 1. Millimetervågs-basstationsantennen (MLBSA) placeras högt relativt omgivningen, t.ex. på höga byggnader alternativt i höga master. MLBSA är yttâckande genom ett rundstrålande eller sektoriserat antennsystem.

Detta medför att abonnenter inom några hundra till tusen meter från MLBS i mycket hög utsträckning har fri sikt.

Vidare råder ofta fri sikt till flervåningsfastigheter, eftersom dessa är högre än omgivningen (byggnader och vege- tation). I takt med att avståndet ökar, minskar dock sanno- likheten för fri sikt. Särskilt abonnenter i låga byggnader omgivna av höga hinder får sämre tàckningsgrad. För ML-system råder en mycket stark korrelation mellan täckning och fri sikt.

IMMBRA-stationsantennen (ISA) placeras på en byggnad, en stolpe eller i'en mast så att låg utbredningsdämpning råder mot MLBSA (kräver fri sikt, eller stark och stabil reflex).

ISA är ansluten till en IMMBRA-station (IS) kommer att förklaras med hänvisning till figur 2.

SOm HU 510 860 10 15 20 25 30 35 40 8 IS består av en del som är avsedd för sàndning/mottag- ning i millimetervàgsband (>20 Ghz) och en del som år avsedd för sändning/mottagning i mikrovågsband (<2O Ghz). Dessutom innehåller IS en styrmodul som hanterar omformatering av data mellan MK- och ML-utrustningen. IS vidareförmedlar data mellan MLBS och MKT (mikrovágsterminal). Kommunikationen med MLBS sker pá millimetervågsband. Kommunikationen med MKT sker på mikrovågsband. ISA har hög antennförstårkning i riktning mot MLBSA.

Med MKT (mikrovågs-terminal) avses den utrustning hos abonnenten som konverterar ned signalen till det basband där den överlämnas till annan utrustning såsom t.ex. TV eller dator. MKT kallas ofta mikrovågs-set-top-box.

Själva informationsutbytet sker oftast mellan en applikation i abonnentens TV eller PC och en applikation på en annan plats, t.ex. en server.

IS kan utgöras av en MLT (millimetervágs-terminal) samt en MKBS (mikrovågs-basstation) eller en MKR (mikrovågs-repe- terare). Dessa block utför funktioner enligt den generella IS-beskrivningen i figur 2, där IS visas som en integrerad enhet.

MLT är en terminal som klarar av att avkoda data, till och från basband, och millimetervàg. Denna har likhet med en vanlig abonnentterminal som tar emot data direkt från en MLBS, men klarar av högre datahastigheter. IS och MKBS har många likheter där båda fungerar som en basstation på MK- frekvensband. IS har dock en funktionalitet för att förmedla trafik via ML-frekvensbandet. En MKBS får data i basbands- format från en fast förbindelse, exempelvis koppar, fiber eller radiolänk.

Transmodulation (TM) mellan olika modulationsmetoder kan utföras för att anpassa transmissionen på ML och MK så att systemets prestanda optimeras, se figur 2. TM kan omfatta kodning, interleaving, kanalutjámning, kanal-/länkkontroll m.m. T.ex. kan transmodulation mellan nedanstående modu- lationssätt koma ifråga: QPSK (Quaternary Phase Shift Keying) QAM (Quadrature Amplitude Modulation) CFDM (Ortogonal Frequency Division Modulation) Kretsar från SMATV/CATV-industrin kan utnyttjas för TM. 10 15 20 25 30 35 40 510 860 9 Dessa används där till att omforma QPSK-modulerade satellit- signaler till QAM-signaler då dessa skall transporteras i kabelnät.

ISA MK och ISA ML kan integreras såsom framgår ur figur I vissa situationer kan det dock vara en fördel med separata antennenheter, b1.a. för att ge ISA ML fri sikt till MLBSA, att ISA MK skall ge.

ISA MK kan också ha riktverkan, vilket minskar störning samt för att kunna optimera den täckning som man vill för basstationer och övriga abonnenter.

MK-terminalantennen (MKTA) placeras på, i eller vid abonnentens fastighet eller lägenhet beroende på vilken täck- ning som önskas. Mast kan användas så att MKTA komer ovan omgivande hinder.

Eftersom komunikationen med abonnenten sker på mikro- vågsband, så kan ofta även icke-fri-sikts-förbindelser etableras. På så sätt kan t.ex. låga fastigheter i många fall täckas trots eventuell omgivande hög vegetation.

MK-kommunikationen sker på lägre höjd med inslag av icke-fri-sikt, varför tillräckligt goda frekvensupprepnings- egenskaper erhàlls. ML-kommunikationen sker på hög höjd, vilket ökar sannolikhet för fri sikt. Frekvensupprepnings- egenskaperna vid ML är tillräckligt bra, eftersom ML-bandet är mycket stort och utbredningsdämpningen hög.

En abonnent som är inom LOS-täckning av MLBS kan och bör anslutas direkt via denna och behöver alltså inte komunicera via IMBRA-stationen (IS), man användningen av det breda ML-bandet och minskar kapaci- se figur 4. På så sätt maximerar tetsbelastningen på det smalare MK-bandet.

Kombinationen av ML- och MK-system bidrar till att öka separationen av MK-system. MLR (millimetervågs-repeterare) av samma typ som ML-systemet kan användas för att erhålla till- räcklig isolation mellan två MK-områden för att minska stör- ningar (se figur 3).

Infrastruktur kan delas av MK- och ML-system. Detta gäller kostsam infrastruktur som videokodare, programutbud, videoservrar och transportnät.

MK-system kan användas för makrocell-tillämpningar, dvs. för cellradier över 5 km. En MKBS eller IS kan också fånga 510 86.0 10 15 20 25 30 35 40 10 upp enstaka glesbygdsabonnenter med riktantenn (se figur 3, övre vänstra hörnet för MKBS, respektive övre högra hörnet för IS). För abonnenter som endast har behov av viss inter- aktivitet kan MK-system även användas i kombination med DECT eller kopparmodem.

IS som makrocell är endast lämplig för en IS som be- finner sig i ett ytteromráde där IS används med riktantenn för att täcka abonnenter utanför tätorten. Därigenom kan abonnenter upp till någon mil ifrån samhället täckas.

Inom tättbebyggt omrâde för smal- till bredbandig inter- aktivitet skall MK-system endast användas i mikro-/smàcell- tillämpningar anslutna via MLBS eller HC (huvudcentral), se figur 3.

Kombinerade DVB-mottagare, dvs. mottagare som klarar av att avkoda flera av specifikationerna håller på att tas fram. Detta medför att Telia kan sälja samma box till abon- nenter som använder olika system, och att kunder inte behöver byta box om de byter antenn-/radiosystem.

I figur 4 beskrivs hur val av radioaccessform sker för en specifik abonnentförbindelse. Figur 4 visar ett flödes- schema för ett protokoll för val av radioaccessform för bred- bandiga, interaktiva överföringar. Om en abonnent befinner sig inom fri-sikt-avstånd fràn MLBS bör abonnenten direkt anslutas till denna station. Detta innebär ju att man ut- nyttjar det breda ML-bandet, och minskar kapacitetsbelastning på det smala MK-bandet. Om abonnenten ej täcks av MLBS bör avgöras enligt protokoll huruvida abonnenten täcks av IS. Om abonnent ej täcks av IS avgörs huruvida bredbandig inter- aktivt behov föreligger. Om detta behov ej föreligger avgörs huruvida abonnent täcks av MKBS osv.

Det skall inses att protokollet främst avser tättbebyggt omrâde. I glesbebyggt område kan MKBS utnyttjas för bredban- diga interaktiva överföringar mot huvudcentral (HC), se figur 3.

Figur 3 visar, såsom ovan nämnts, ett möjligt IMBRA- scenario. Det streckade området indikerar tätbebyggt omrâde.

Inom detta omrâde skapas bredbandig interaktiv yttäckning direkt mot MLBS eller mot IS via MLBS (MKBS mikrocell direkt ansluten till HC kan också ge bredbandig interaktiv anslut- ning, se figur 3). Inom tätbebyggt område skapas dock inte 10 15 20 510 860 ll bredbandig interaktiv yttäckning direkt mot makrocell MKBS.

HC (huvudcentralen) är den enhet som är överordnad bas- stationerna och som är systemets primära port mot omvärlden/ transportnätet.

Observera att området täcks med utritade basstationer där de finstreckade ringarna endast indikerar områden där det finns en stor sannolikhet att abonnenten kan täckas direkt av MLBS för MLBS pá 5 km innebär detta att alla platser i det be- (millimetervàgs-basstation). Med en fri-sikts räckvidd byggda området kunde täckas från flera MLBS om det inte finns nägra hinder, s.k. övertäckning. Övertäckning bidrar till att öka täckningsgraden och âr en bra metod för att öka täck- ningsgraden från t.ex. 50 till ca 80 %. Metoden blir sanno- likt därefter mycket dyr att tillämpa för att öka täcknings- graden ytterligare. Uppfinningen kan dock lösa detta problem och är sannolikt en mer ekonomisk metod för att nå höga täck- ningsgrader (över 80 %).

Det ovan nämnda är endast att betrakta som en fördel- aktig utföringsform av uppfinningen, och uppfinningens skyddsomfäng begränsas endast av vad som anges i de ät- följande patentkraven.

Claims (8)

510 860 PATENTKRAV

1. System för bredbandig radioaccess med hög täckningsgrad och hög systemkapacitet, där ett Mikrometervågsystem (MK-system) integreras med ett Millimetervågsystem (ML-system) på så sätt att nämnda MK-system utnyttjas vid icke-fri-sikts-förbindelser mellan en basstation och en terminal, och att nämnda ML-system utnyttjas vid fri-sikts-förbindelser mellan nämnda basstation och nämnda terminal kännetecknat av att det innefattar åtminstone en Mikrometervågterrninal (MKT) med Mikrometervåg-terrninalantenn (MKTA), åtminstone en Station för integration av rnikrovågsystem och niillimetervågsystem för bredbandig radioaccessUS) med IS-antenn (ISA) samt åtminstone en Millimetervåg-basstation (MLBS) med Millimetervåg-basstationsantenn (MLBSA), varvid nämnda MLBSA är placerade högt relativt omgivningen, företrädesvis på höga byggnader altemativt stolpar, master, samt att nämnda ISA är placerad högt relativt omgivningen, företrädesvis på höga byggnader eller stolpar, master, på så sätt att låg utbredningsdämpning råder mot MLBSA, samt att nämnda MKT avser en abonnentutrustning och dess MKTA är placerad på godtycklig höjd hos en abonnent.

2. System enligt patentkrav 1, kännetecknat av att vid bredbandig radiokommunikation mellan nämnda MLBSA och en godtycklig MKTA sker radiotransmissionen av information i ML- bandet om inget hinder, t.ex. träd, hus etc., blockerar transmissionsvägen, varvid om hinder föreligger sker nämnda radiokommunikation i ML-bandet till nämnda IS, vilken IS frekvenstransponerar nämnda information till MK-bandet, varvid IS medelst ISA överför nämnda infonnation i MK-bandet till närrmda MKT via nämnda MKTA.

3. Anordning för bredbandig radioaccess med hög täckningsgrad och hög systernkapacitet, där ett Mikrometervågsystem (MK-system) integreras med ett Millimetervâgsystem (ML-system) på så sätt att nämnda MK-system utnyttjas vid icke-fri-sikts-förbindelser mellan en basstation och en terminal, och att nämnda ML-system utnyttjas vid fri-sikts-förbindelser mellan närrmda basstation och närrmda terminal kännetecknad av att den innefattar enheter för bredbandig radioinformation på MK-bandet och ML-bandet, varvid en MLBS/MKT är anordnad att överföra bredbandig radioinfonnation direkt, eller via närrmda anordning, till en godtycklig MKT/MLBS, varvid om nämnda överföring sker via nämnda anordning frekvenstransponerar närrmda enheter nämnda radioinformation till rnikrometervågbandet (MK-bandet) om närrmda radioinformation skall överföras till närrmda MKT eller till Millimetervågbandet (ML-bandet) om närrmda radioinformation skall överföras till nämnda MLBS, samt att den utgörs av en IS innefattande en ISA och en Stymiodulenhet (SM-enhet), varvid nämnda SM-enhet ombesörjer omformatering av närrmda radioinfonnation mellan ML-bandet och MK-bandet, varvid nämnda IS är placerad högt relativt omgivningen så att låg utbredningsdämpning råder mot närrmda MLBS medan MKTA är placerad på godtycklig höjd hos abonnent. /5' li 510 sen

4. Anordning enligt patentkrav 3, kännetecknad av att en Transmodulator-enhet (TM- enhet) i nämnda SM-enhet utnyttjar olika modulationsmetoder, företrädesvis QPSK, QAM, OFDM för att anpassa radiotransmissionen för ML-bandet och MK-bandet.

5. Anordning enligt patentkrav 4, kännetecknad av att transmodulationen i TM-enheten omfattar åtminstone kodning, interleaving, kanalutjämning och kanal-llänkkontroll.

6. Anordning enligt något av patentkraven 3-5, kännetecknad av att nämnda ISA innefattar separata antennenheter (ISA MK, ISA ML), dels för MK-bandet, dels för ML-bandet, varvid MK-kommunikation sker på lägre höjd med inslag av icke-fri-sikt mellan en godtycklig abonnent och ISA MK, och ML-kommunikation sker på hög höjd med fri sikt mellan ISA ML och en MLBS.

7. Metod för bredbandig radioaccess med hög täckningsgrad och hög systemkapacitet, kännetecknad av ett protokoll som styr anslutning av en godtycklig abonnent till en basstation, innefattande stegen av att: a) en abonnent som är inom Frisiktstäckning (LOS-täckning) av MLBS ansluts direkt via denna, och kommunicerar ej via IS; b) en abonnent som är inom täckningsornrådet för IS men ej MLBS ansluts till IS; c) en abonnent som är inom täckningsornrådet för MKBS men ej MLBS eller IS ansluts till MKBS.

8. Metod enligt patentkrav 7, kännetecknad av att nämnda bredbandiga radiokommunikation i så stor utsträckning som möjligt överföres i nämnda breda ML-band, varigenom kapacitetsbelastningen minskar i det smala MK-bandet,