SE511118C2 - Telesvarsanordning och method för överföring av information till en telesvarsanordning - Google Patents

Description

lO 15 20 25 511 118 zh Men det registreras av callcentret. förekommer även att callcentret begär datat i form av DTMF-signaler.

Innehavaren av callcentret har på förhand bestämt strukturen för den information som kan lämnas. Avsikten är att lättare kunna behandla information som annars är svär att tolka. En följd av detta blir att endast sådan information kan lämnas som följer den bestämda strukturen.

En del callcenter ger även en uppringande möjlighet att nä en mänsklig handläggare.

I patentskriften US 5627884 angrips ett problem, som kan uppstå, med telefonkö till handläggarna i ett callcenter. Telefonkön innebär att linjer måste vara uppkopplade trots att ingen kommunikation sker via dem. Den som ringer upp blir väntande, men vågar inte lägga pà för risken att förlora sin plats i kön.

US 5627884 löser problemet genom att callcentret begär och registrerar den uppringandes telefonnummer. Telefonnumret lämnas som DTMF-signaler. I därefter de köordning rings olika telefonnumren upp allteftersom handläggarna blir lediga.

I patentskriften US 5058150 beskrivs ett callcenter vilket har möjlighet att registrera ett telefonnummer som en uppringande lämnar i form av DTMF-signaler. Det registrerade telefonnumret underlättar tillbakaringning för mottagaren.

I de ovan beskrivna exemplen är det innehavaren av callcentret som strukturerat pá vilken form information kan lämnas till callcentret. 10 15 20 25 REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning angriper ett problem som består i att en mottagare av ett talsvarsmeddelande har svårt att uppfatta meddelandet. ökar om det i informationen i Svårigheten meddelandet finns information som är svår att uppfatta, t ex telefonnummer eller andra sifferuppgifter, blandad med information som enkelt uppfattas. Svårigheten ökar också om viktig information blandas med information som mottagaren finner mindre viktig. Svårigheten ökar ytterligare om meddelandet är långt. Dessa svårigheter kan medföra att mottagaren måste lyssna till partier av för honom ointressant information för att komma till de väsentliga. Dessa svårigheter kan också medföra att användaren ibland måste lyssna av meddelandet flera gånger för att korrekt kunna uppfatta den svåruppfattade informationen.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att göra det möjligt för avsändaren av meddelandet att strukturera informationen så att den blir lättare för mottagaren att uppfatta. Avsändaren skall kunna strukturera informationen på ett sätt som är lämpat för dess innehåll.

Mottagaren av meddelandet ska därigenom lättare kunna uppfatta informationen. Mottagaren ska därigenom också få möjlighet att välja vilka delar av informationen som han skall ta del av.

Ovanstående problem löses enligt föreliggande uppfinning av att avsändaren av ett talsvarsmeddelande strukturerar meddelandet och tillfogar en maskinkod. Maskinkoden är avsedd för det mottagande callcentret. Mottagaren av meddelandet får informationen från meddelandet genom att ge styrsignaler till callcentret. Callcentret tolkar dessa styrsignaler med hjälp av 10 15 20 25 511 118- den maskinkod som finns i meddelandet, varefter den önskade informationen presenteras för mottagaren.

Mer utförligt, så redigerar avsändaren meddelandet så att dess information. grupperas i olika segment. Ett av dessa segment innehåller en första instruktion till mottagaren om vilka styrsignaler mottagaren skall ge callcentret för att få ytterligare information. De följande segmenten innehåller maskinkod och ytterligare information till mottagare. Den ytterligare informationen ges till användaren i enlighet med de instruktioner användaren ger callcentret. Användaren kan även ges möjlighet att enkelt ringa den som lämnat meddelandet.

Information i meddelandet som inte är taldata, t ex maskinkoden kan överföras som DTMF-signaler.

Avsändaren är försedd med en teleterminal ansluten till telekommunikationssystemet. Via sin teleterminal redigerar användaren meddelandet.

Det mottagande callcentret är också anslutet till ett telekommunikationssystem. Callcentret är försett med programvara som kan tolka syntaxen för den maskinkod som meddelandet innehåller.

Föreliggande uppfinning har den fördelen att det blir lättare för mottagaren att uppfatta informationen i meddelandet utan att på förhand ha givit en mall för meddelandet. Mottagaren kan även låta bli att ta del av de delar av informationen som hon finner mindre viktigt.

Uppfinningen har den ytterligare fördelen att den gör det möjligt att sända mer avancerade talsvarsmeddelanden än de som idag är vanliga. Sådana avancerade meddelande kan idag fås om 10 15 20 25 5 511 11-8 I avancerade callcenters finns man ringer upp ett callcenter. idag utförlig information som strukturerats så att en uppringande kan erhålla önskad information och enkelt uppfatta den. Föreliggande uppfinning gör det möjligt att pà liknande sätt strukturera ett avsänt meddelande som lämnas till ett callcenter. Mottagaren kan därefter enkelt inhämta informationen i meddelandet pà liknande sätt som det idag är möjligt för en den som ringer upp ett callcenter.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade ritning.

FIGURBESKRIVNING Fig. 1 visar en vy över ett telekommunikationsnät till vilket är anslutet sändarterminaler tillhöriga en avsändare och anslutet en SAM tillhörig en mottagare.

Fig. 2 visar ett strukturellt schema över hur informationen i ett redigerat röstmeddelande kan presenteras för en mottagare.

Fig. 3 visar ett principiellt schema över informationsformatet för ett redigerat röstmeddelande.

Fig. 4 visar ett principiellt schema över hur informationsblock lagras.

Fig. 5 visar ett blockschema över SAM.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Enligt föreliggande uppfinning sänds ett redigerat röstmeddelande kallat fortsättningsvis meddelandet av en avsändande person till en mottagande person. Avsändaren förfogar 10 15 20 25 30 511 118 H ål över en sändarutrustning som är anslutet till ett telekommunikationsnät. Mottagaren förfogar över> ett speciellt callcenter fortsättningsvis kallat callcenter som även det är ansluten till telekommunikationsnätet. Meddelandet sänds från sändarutrustningen via telekommunikationsnätet till callcentret.

I Fig. 1 visas avsändaren A, mottagaren B, två sändarutrustningar PC, MS, telekommunikationsnätet TelN och callcentret, AM. I Fig. l visas även att dessa utrustningar är anslutna till varandra på det sätt som beskrivits ovan. I Fig. 1 indikeras även hur meddelandet, AVM, överförs fràn respektive sändarutrustning PC, MS till callcentret, AM.

Sändarutrustningarna PC, MS omfattar liksom callcentret, AM, fysiska användargränssnitt. Via dessa användargränssnitt kan avsändaren A styra sändarutrustningarna PC, MS och mottagaren B styra callcentret, AM.

En sändarutrustning PC, MS utgörs av en teleterminal med möjlighet att registrera tal och data för ett meddelande ANM samt möjlighet att redigera denna information till ett meddelande AVM. För detta behöver sändarutrustningen vara utrustad med en knappsats, ett register, en styrenhet, och helst möjlighet att visuellt presentera för sändaren B hur ett meddelandet AVM redigeras. Sändarutrustningen PC, MS kan t ex utgöras av en modifierad mobilstation eller en persondator utrustad med modem för anslutning till telekommunikationsnätet TelN.

Avsändaren skapar meddelandet AVM i sändarutrustningen PC, MS varefter det sänds iväg och tas emot av callcentret. För att skapa meddelandet AVM spelas minst en sekvens med röstinformation in. Därefter redigeras meddelandet av avsändaren A. Vid redigeringen tillfogas meddelandet instruktioner avsedda 10 15 20 25 för callcentret AM. Vid redigeringen kan ytterligare information avsedd för mottagaren B tillfogas meddelandet, AVM. Den ytterligare informationen kan bestå av röstinformation men också av information lagrad som text eller siffror.

Vid redigeringen av meddelandet, AVM, struktureras informationen i meddelandet, AVM, för att förenkla för mottagaren B att ta del av denna information.

I Fig. 2 visas ett diagram över ett exempel pà hur informationen i ett meddelande, AVM, strukturerats. Diagrammet har formen av ett rotsystem med en första ring varifrån ett antal grenar utgår till ytterligare ringar. Varje en viss ring representerar information som delges mottagaren B. I den första ringen överst i diagrammet finns text inom citattecken. Denna text är den första röstinformation mottagaren B får då han lyssnar av meddelandet.

I exemplet låter den första informationen enligt följande: “Hej! Det är bilhandlaren. Jag har pà ditt uppdrag funnit tre bilar som kan vara av intresse för dig. En röd, en blå och en grön.

För mer information om den röda, tryck 1, om den blå tryck 2 och om den gröna tryck 3”.

Från den första ringen finns tre förgreningar. Första ringen i vardera gren ger ytterligare information om den röda, den blå respektive den gröna bilen. Väljer mottagaren B att trycka 1 på callcentret kommer följande meddelande att läsas upp. “Den röda bilen är en Volvo 747 av årsmodell -95. Den har endast gått 4 000 mil. Priset är 110 000 kr. För att få dessa data i textformat tryck 2. Vill du tala med vår försäljare tryck 1 för uppringning.” 10 15 20 25 511 118 á Antag att mottagaren B därefter trycker 2 på callcentret.

Information som avsändaren tillfogat meddelandet, AVM, om priset, miltalet och modell för den röda bilen kommer då att visas i textformat antingen på en avsett skärm på callcentret eller genom utskrift på papper.

Skulle mottagaren B j. stället för 2 trycka J. på callcentret skulle callcentret initiera en samtalsuppkoppling med en teleterminal tillhörande återförsäljaren.

Skulle mottagaren B välja att lyssna av information om den blå eller den. gröna. bilen skulle motsvarande val finnas som för grenen med den röda bilen.

För att informationen i meddelandet, AVM, skall kunna presenteras för mottagaren B på det sätt avsändaren A avsett är formatet för datat i meddelandet, AVM, väl strukturerat.

Här skall redogöras för en utföringsform av strukturen för ett meddelandet, AVM, såsom det är avsett att sändas från sändarutrustningen PC, MS, och tas emot utav callcentret.

Meddelandet, AVM, är uppdelat i tre sekvenser. Den första sekvensen innehåller tal som är avsett att vara den första information mottagaren B får. Exempelvis den inledande sekvensen “Hejl Det är bilhandlaren...” Informationen i denna första sekvens är precis som i tidigare kända röstmeddelanden.

Den andra sekvensen innehåller identifieringskod som anger att detta meddelande är ett redigerat röstmeddelande, AVM. Den tredje sekvensen innehåller redigerad information avsedd för mottagaren B och maskinkod till callcentret. De tre sekvenserna sänds i sekventiell ordning enligt deras numrering. 10 15 20 gi 511 113 Tal AVM Identifieringskod Redigerad maskinkod och information Identifieringskoden och maskinkod till callcentret anges med DTMF-kod är 'väl känd för en fackman inom omrâdet. symboler.

Maskinkoden anges med ett fixt antal DTMF-tecken. Antalet DTMF- DTMF-kod.

DTMF-kod är en uppsättning med 3*4=16 olika tecken avgörs av hur många olika maskinkoder som skall finnas.

Användes tvâ DTMF-tecken finns möjlighet till 162 olika maskinkoder.

Numeriska värden anges med ett första DTMF-tecken som anger antalet siffertecken som följer. Därefter följer antalet siffertecken. Det första DTMF-tecknet likson1 siffertecknen är kodade som hexadecimala värden.

Bokstäver representeras av två hexadecimala värden. På så sätt kan ASCII-kod O-255 erhållas.

För att callcentret skall kunna tolka ett mottaget DTMF-tecken på rätt sätt, dvs ska det tolkas som bokstav, numeriskt värde eller maskinkod, mäste maskinkoden och informationen i den tredje sekvensen vara strikt strukturerad.

Av denna anledning är den tredje sekvensen uppdelad i olika block. Varje block innehåller i sin tur maskinkod och användarinformation. Den tredje sekvensen inleds med ett första block som anger hur många efterföljande block den tredje sekvensen omfattar. n Antal block B ock 1 Block(n) 10 15 20 511 118 i 15 Varje block är också hårt strukturerat. Det inleds med en första maskinkod som anger vilken typ som detta block utgör. Därefter följer ytterligare maskinkod och användarinformation beroende på typen av block. Sist i blocket följer en angivelse av vilket block som skall exekveras efter det aktuella blocket. Anges nästa block vara O avslutas presentationen av detta meddelande, AVM.

TYP Data/Parametrar Nästa block Enligt föreliggande utföringsform finns 6 olika typer av block.

De olika typerna är: Tal, Väljare, Hopp, Uppringning, Text och Paus.

För att överföra tal används ett talblock. Talblocket består av den inledande typbeteckningen för tal, själva talet samt sist angivelsen av vilket block som skall följa.

Typ tal Tal Nästa block Ett väljarblock innehåller styrdata som associerar ett visst block med en viss kod som mottagaren B ger exempelvis via en knappsats på callcentret.

Väljarblocket inleds med typbeteckningen för ett väljarblock.

Därefter följer en siffra som anger antalet möjliga val, Därpå anges hur många tecken som det första valet omfattar följt av de DTMF-tecken som det första valet skall omfatta. Efter det sista tecknet i första valets kod följer numret på det block som skall exekveras ifall mottagaren B trycker den första koden.

Pà samma sätt som för det första valet anges därefter för de efterföljande valen deras längd, kod och efterföljande block som 10 11' 511 118 skall exekveras. Sist i blocket finns numret pá det block som skall exekveras om inte något av de valbara koderna tagits.

Typ väljare (n) Antal val (ml) Längd av kod 1 Siffra(l) Siffra(m1) (kl) Blocknummer att hoppa till (m2) Längd av kod 2 Siffra(1) Siffra(m2) (k2) Block nummer att hoppa till (m3) Längd av kod n Siffra(1) Siffra(m3) (k3) Block nummer att hoppa till Nästa block Ett block av typen Hopp har till uppgift att förflytta exekveringen av ett nästkommande block. Det är uppbyggt av en typbeteckning följt av numret för det block som skall exekveras.

Blocket avslutas med numret för nästa block.

Typ Hopp Block nummer Nästa block Ett block av typen Uppringning innehåller ett telefonnummer och instruktion för 'uppringning av detta nummer. Det inleds med typbeteckningen Uppringning, följt av angivelse av antalet siffror i det kommande telefonnumret, därefter siffrorna i telefonnumret och sist numret på det block som skall exekveras efter Uppringningen. 10 15 511 118 12 Typ Uppringning (n) Antal siffror Siffra(1) Siffra(n) Nästa block Ett Textblock innehåller förutom maskinkod textinformation avsedd för mottagaren B. Textblocken inleds med typbeteckningen Text följt av angivelse av hur många tecken, bl a i form av bokstäver, som följer. Därefter kommer tecknen och sist numret på det nästföljande blocket att exekvera.

Typ Text (n) Antal tecken Tecken(l) Tecken(n) Nästa block Ett Pausblock används för att vänta med fortsatt exekvering till dess att mottagaren B bekräftar fortsatt exekvering.

Typ paus Nästa block I de ovan beskrivna blocken utgörs typbetecking, och flertalet numeriska värden av maskinkod. Denna liksom övriga data som inte utgör tal DTMF-kodas så som ovan beskrivits.

I Fig. 3 visas hela formatet för det meddelande, AVM som bilhandlaren sänder mottagaren B. Det är samma meddelande, AVM vars informationsstruktur visas i Fig. 2 fast i Fig. 3 visas formatet. I Pig. 3 är viss text skriven i italics. Text i detta format är ej avsedd att överföras i meddelandet utan utgör endast information till figuren avsedd för förståelse av de olika datats funktion. 10 15 20 25 15 511 118 Genom att formatet för varje block är hårt strukturerat är varje blocks längd känd förutom några flexibla data. Längden av dessa flexibla data anges därför i varje block, varigenom längden för vart block blir känd. När en mottagaren B anger vilket block han vill ta del av kan detta block därför lätt återfinnas och exekveras av callcentret. Fig. 4 visar principiellt hur en sekvens av olika block tillhöriga meddelandet, AVM lagras i ett register. Vart block tar upp ett visst utrymme i registret, hur stort utrymme är känt genom angivelsen av det flexibla datat samt blocktypen. Ett block kan återfinnas genom att dess plats i registret är känd.

Platsen avgörs av hur stort utrymme som tidigare lagrat data upptagit i registret.

Ett talblock skiljer sig dock från de övriga blocken genom att längden av dess flexibla del inte anges i blocket. Slutet pä ett talblock àterfinnes eftersom talblocket avslutas med DTMF-kod.

Fig. 5 visar ett blockschema över callcentret, AM. Callcentret, AM omfattar en port P mot telekommunikationsnätet TelN, en styrenhet CPU, ett användargränssnitt UI, ett register REG och en DTMF-detektor DTD. Alla blocken är anslutna till en gemensam databuss DB via vilken styrsignaler överförs mellan styrenheten CPU och de övriga enheterna.

Dessutom finns en förbindelse CNl från porten P till registret REG, en förbindelse CN2 från registret RBG och som leder till DTMF-detektorn DTD och till användargränssnittet UI. Vidare finns en förbindelse CN3 från registret REG till porten P och en duplexförbindelse CN4 mellan porten P och användargränssnittet UI.

Styrenheten CPU har till uppgift att styra de övriga enheterna i callcentret, AM. Till sin hjälp har styrenheten CPU DTMF- 10 15 20 25 511 118 'i 14 detektorn DTD som kan tolka DTMF-kod och omvandla denna till en kod som förstås av styrenheten CPU.

Användargränssnittet UI omfattar en högtalarutrustning, ett fönster för visuell presentation av information och en knappsats varmed mottagaren B kan styra callcentret AM. Dessutom omfattar användargränssnittet UI en mikrofon.

Porten P ansluter till telekommunikationsnätet TelN. Porten P besvarar anrop som kommer via telekommunikationsnätet TelN, t ex från avsändaren A, och upprätthåller en efterföljande förbindelse.

Under en sådan uppkopplad förbindelse kommer ett meddelande som utgörs av en ström av data till porten P. Denna dataström leds vidare till registret REG där meddelandet registreras. Registret REG utgörs av en bandspelare eller ett digitalt register. I det senare fallet omfattar registret A/D-omvandlare på ingàngarna och D/A-omvandlare på utgångarna.

Mottagaren B begär genom en viss knapptryckning att få det registrerade meddelandet upplåst. Begäran tas emot av styrenheten CPU som styr registret REG att spela upp det inspelade meddelandet. Dataströmmen går via förbindelsen CN2 till användargränssnittet UI.

På detta sätt kan ordinära meddelanden såväl som meddelandet, AVM spelas in i registret REG och senare spelas upp för mottagaren B.

För att kunna presentera meddelandet, AVM på önskvärt sätt styr styrenheten CPU de övriga enheterna på ett sätt som nedan skall beskrivas. För att snabbt kunna återfinna de olika blocken som meddelandet, AVM omfattar gör CPU före presentationen en lO 15 20 25 30 lå 511 i11s förteckning över vart de olika blocken startar. Styrenheten CPU styr registret REG att spela upp det inspelade meddelandet och styr användargränssnittet UI att ej presentera det som spelas upp. Då den första DTMF-sekvensen spelas upp registrerar styrenheten CPU att det aktuella meddelandet är ett redigerat röstmeddelande, AVM. Därpå följer en DTMF-sekvensen som utgör början på nästa block och anger av vilken typ detta nästa block är. När styrenheten CPU detekterar inledningen av ett nytt block stoppas registrets REG uppspelning och styrenheten registrerar vart i registret REG blocket börjar. Utgöres registret REG av en bandspelare registreras hur lång tid det tar att spela fram till blocket fràn en given startpunkt. Är registret digitalt gär adressen för den plats i minnet som tilldelats blocket att peka ut pá tidigare känt sätt. Därefter spelas övriga block i meddelandet upp pà samma sätt och startpunkten för vart block registreras av styrenheten CPU.

Mottagaren B begär senare att få meddelandet presenterat genom ett viss knapptryckning pà användargränssnittet UI.

Användargränssnittet sänder begäran vidare till styrenheten CPU som styr registret REG och användargränssnittet UI att spela upp meddelandet AVM. Antag att meddelandet är det meddelandet, AVM som beskrivs i anslutning till Fig. 2 och Fig. 3. Inledningsvis spelas den första sekvensen upp, dvs den som innehåller tal och ger instruktion till mottagaren B om hur han skall få ytterligare information från detta meddelandet, AVM. Därefter följer den första DTMF-koden som anger att meddelandet är ett redigerat röstmeddelande, AVM. När styrenheten detekterat den förstaf DTMF-koden via DTMF-detektorn DTD beordrar den användargränssnittet UI att hindrat högtalarna att återge den följande information som registret REG spelar upp. Registret REG fortsätter med att spela upp block 1, dvs det block som är av 10 15 20 25 30 511 118 i lši typen väljare och utgör maskinkod. När blocket 1 är uppspelat styr styrenheten CPU registret REG att stoppa uppspelningen av meddelandet, AVM.

När styrenheten CPU åter får styrsignal från mottagaren B via användargränssnittet UI beordrar den registret REG att spela upp det block som enligt block l är associerad med användarens styrsignal.

I detta fall är styrsignalen från mottagaren B siffran 1 och blocket är block 3. Med hjälp av den i förväg uppbyggda förteckningen beordrar styrenheten CPU registret att hoppa fram till det ställe där block 3 börjar och beordrar registret REG att starta uppspelningen. Blocket 3 inleds med beteckningen för ett talblock. När styrenheten CPU detekterat att blocket är ett talblock beordrar den användargränssnittet UI att i högtalaren återge det som registret spelar upp. Blocket 3 avslutas med DTMF-kod. som anger att block 2 skall följa. Styrenheten CPU beordrar därpå användargränssnittet UI att upphöra med uppspelningen av meddelandet, AVM och detekterar med hjälp av DTMF-avkodaren DTD maskinkoden i blocket 2 på samma sätt som för blocket 1.

Begär senare mottagaren B uppringning genom att trycka 1 styr styrenheten CPU registret REG att spela upp block 6. Blocket spelas upp utan att dess innehåll återges av användargränssnittets UI högtalare. Styrenheten CPU detekterar dock maskinkoden och det telefonnummer som skall ringas.

Styrenheten beordrar därpå användargränssnittet UI att j. dess fönster visa mottagaren B vilket telefonnummer som skall ringas och inväntar bekräftelse från mottagaren B. När bekräftelsen erhållits via en knapptryckning beordrar styrenheten CPU porten P att ringa upp telefonnumret. Styrenheten CPU styr också lO 15 20 25 17 511118 användargränssnittet UI och porten P att öppna duplexförbindelsen CN4 dem emellan så att mottagaren B kan använda teleförbindelsen TelN som vid ett vanligt telefonsamtal.

Då ett block av typen text spelas upp beordrar styrenheten CPU användargränssnittet UI att i dess fönster presentera informationen för mottagaren B.

Förutom att callcentret kan ta emot och presentera meddelandet, AVM så kan den också ta emot och presentera vanliga röstmeddelanden. Callcentret besvarar uppringningen och lämnar till den uppringande avsändaren A en välkomstfras så som vanliga telefonsvarare gör. Välkomstfrasen utgörs av röstinformation och en avslutande DTMF-kod som inspelats av mottagaren B via användargränssnittet UI och lagras i registret REG. För detta ändamål är förbindelsen mellan registret REG och användargränssnittet UI i duplex. Den avslutande DTMF-koden i välkomstfrasen anger att callcentret AM är det speciella callcentret AM som kan tolka det redigerade röstmeddelandet, AVM .

Från den uppringande sändarutrustning PC, MS sänds det redigerade röstmeddelandet, AVM endast till ett callcenter som avslutar välkomstfrasen med en sådan DTMF-kod.

Callcentret, AM kan även. vara ansluten till en skrivare via användargränssnittet. I så fall kan textmeddelanden skrivas ut på papper likaväl som att visas i fönstret.

Callcentret, AM så som den är beskriven i anslutning till Pig. 5 finns i den fysiska närheten av mottagaren B. Enligt en annan utföringsform finns callcentret, AM på avstånd från mottagaren B och mottagaren B kan styra callcentret, AM genom instruktioner som sänds via telekommunikationsnätet TelN. Enligt denna utföringsform utgörs användargränssnittet UI av en teleterminal 10 l5 511118 i 18k som mottagaren B har ansluten till telekommunikationsnätet TelN.

Styrdata fràn användaren via teleterminalen och via telekommunikationsnätet TelN når callcentret via porten P.

Information från callcentret gár genom porten P och när mottagaren B via telekommunikationsnätet TelN och via teleterminalen.

Styrdata från mottagaren B till callcentret kan sändas över telekommunikationsnätet TelN i form av t ex DTMF-signaler men även röststyrning av callcentret är möjlig.

Enligt ytterligare en utföringsform redigeras meddelandet, AVM av avsändaren A vid callcentret AM i stället för vid sändarutrustningen MS, PC. Fördelen är att avsändaren A kan vara utrustad med en standard teletermínal i stället för en modifierad. I gengäld måste callcentret vara något mer avancerad, med funktioner inbyggda för att redigera mottagen information.

Claims (18)

10 15 20 25 30 m 511 118 PATENTKRAV

1. Metod för överföring av information från en avsändare (A) till en mottagare (B) via ett telekommunikationsnät (Te1N) till vilket är anslutet, en sändarutrustning (MS, PC), en mottagarutrustning (AM) omfattande en styrenhet (CPU) samt registreringsenhet (REG), och varvid metoden k ä n n e t e c k n a s av följande steg a) överföring av en naskinkodsdel, en instruktionsdel och en informationsdel fràn sändarutrustningen (MS, PC) via tele- kommunikationsnätet (TelN) till mottagarutrustningen (AM), b) presentation av nämnda instruktion för mottagaren (B), c) mottagning av styrsignal från mottagaren (B); d) tolkning av nämnda styrsignal enligt nämnda maskinkod; e) presentation av nämnda information. i enlighet med nämnda styrsignal.

2. Metod enligt patentkravet 1. k ä n n e t e c k n a d av' att ett meddelande (AVM) skapas av avsändaren (A) i nämnda sändarutrustning (MS, PC) genom att nämnda instruktionsdel och nämnda informationsdel registreras och till detta tillfogas nämnda maskinkodsdel i enlighet med ett viss format varefter meddelandet (AVM) överförs till nämnda mottagarutrustning (AM).

3. Metod enligt patentkravet 1 eller 2 k ä n n e t e c k n a d av att nämnda maskinkodsdel kodas som DTMF-signaler.

4. Metod enligt patentkravet 1, 2 eller 3 k ä n n e t e c k n a d av att nämnda instruktion registreras, överföres och avläses som tal. lO 15 20 25 30 26 511118

5. S. Metod enligt patentkravet 1 eller 4 k ä n n e t e c k n a d av att mottagaren (B) styr nämnda mottagarutrustning (AM) via en knappsats som omfattas av nämnda mottagarutrustning (AM).

6. Metod enligt patentkravet 1, 2, 3 eller 4 och enligt vilken mottagaren (B) är försedd med en teleterminal ansluten till telekommunikationsnätet (TelN) k ä n n e t e c k n a d av att mottagaren (B) styr nwttagarutrustningen (AM) genmn att från teleterminalen sända nämnda via styrsignaler telekommunikationsnätet (TelN) till mottagarutrustningen (AM).

7. Metod enligt patentkravet 6 k ä n n e t e c k n a d av att nämnda styrsignal kodas som DTMF-signal.

8. Metod enligt patentkravet 6 k ä n n e t e c k n a d av att nämnda styrsignal är en talsignal.

9. Metod enligt patentkravet 2 k ä n n e t e c k n a d av att enligt nämnda format inleds meddelandet med en talsekvens som utgör nämnda instruktion följt av en första maskinkod som anger att meddelandet utgör ett redigerat meddelande och därpå ytterligare maskinkod samt ytterligare information.

10. Metod för att skapa ett meddelande avsett att via ett telekommunikationsnät (TelN) överföras till ett mottagande callcenter (AM) k ä n n e t e c k n a d av följande steg, a) inspelning av minst en sekvens med röstinformation, b) inspelning av' maskinkod, avsedd för nämnda callcenter, i direkt anslutning till nämnda sekvens varvid meddelandet skapas, 10 15 20 25 30 21" n' 511 118 c) uppkoppling av en förbindelse över telekommunikationsnätet (TelN), d) sändning av nämnda meddelande (AVM) över nämnda förbindelse.

11. Metod enligt patentkravet 10 k ä n n e t e c k n a d av att maskinkoden sänds i form av DTMF-signaler.

12. Callcenter (AM) ansluten till ett telekommunikationsnät (TelN) och omfattande, medel (P, CPU) att besvara ett anrop via telekommunikationsnätet (TelN) och upprätthålla en följande teleförbindelse, medel (REG) att registrera användardata som erhålles över nämnda teleförbindelse, medel (UI) att presentera nämnda användardata, k ä n n e t e c k n a d av: medel (REG) att registrera nmskinkod som erhålls över nämnda teleförbindelse, medel (UI) att fràn en mottagande person (B) ta emot styrsignaler, medel (DTD, CPU) att tolka nämnda styrsignaler i enlighet med nämnda maskinkod, medel (CPU, UI) att presentera nämnda användardata i enlighet med nämnda mottagna styrsignaler.

13. Callcenter enligt patentkravet 12 k ä n n e t e c k n a d av: nämnda medel att tolka nämnda styrsignaler i enlighet med nämnda maskinkod omfattar en DTMF-detektor (DTD).

14. Callcenter enligt patentkravet 12 eller 13 k ä n n e t e c k n a d av: 10 15 20 511 118 n. ä. medel att återge nämnda användardata då det utgörs av tal.

15. Callcenter enligt patentkravet 12 eller 13 k ä n n e t e c k n a d av: medel att presentera nämnda användardata visuellt.

16. Callcenter enligt patentkravet 12, 13 eller 14 k ä n n e t e c k n a d av att: omfatta en knappsats via vilken mottagaren (B) avger nämnda styrsignaler.

17. Callcenter eller 14 enligt patentkravet 12, 13 k ä n n e t e c k n a d av: (TelN) med ett gränssnitt (P) mot nämnda telekommunikationsnät medel att ta emot nämnda styrsignaler.

18. Callcenter enligt patentkravet 17 k ä n n e t e c k n a d av: medel att ta emot nämnda styrsignaler i form av DTMF-signaler.