SE512076C2 - Stereokamera - Google Patents

Description

512 076 resulterar i ett misslyckande p g a regndroppar eller smuts som har vidhäftat på en lins.

Det är därför nödvändigt att lösa de ovannämnda tekniska pro- blemen så att den högra och vänstra fokalskiveavbilden kan be- traktas genom endast en sökare vilket gör det enkelt att be- kräfta avbilden och enkelt att arbeta med kameran, och även göra sökaren enkel för att bidra till lägre kostnader. Syftet med den föreliggande uppfinningen är därför att lösa det ovan- nämnda tekniska problemet.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN För att åstadkomma ovan nämnda syfte tillhandahåller den före- liggande uppfinningen en stereokamera av spegelreflextyp inne- fattande två, höger och vänster, optiska system från en enlins- spegelreflexkamera vardera inkluderande en lins, en re- flexspegel och ett prisma, vilka är monterade på kamerakroppen, för att möjliggöra att bilder som alstras av den högra och vänstra linsen kan observeras genom reflexspeglarna och pris- morna, varvid ett sammansatt prisma är anordnat för att synte- tisera en rättstáende avbild genom att symmetriskt invertera de yttre halvbilderna inom fotograferingsintervallet för den högra respektive den vänstra linsen från högra till vänstra sidan så att de yttre halvbilderna i fotograferingsintervallet för den högra respektive den vänstra linsen kan observeras av ett öga.

Uppfinningen tillhandahåller vidare en stereokamera i. vilken avståndet nællan centrum för den högra och vänstra linsen är fritt justerbart, och en spärrmekanism är anordnad uællan en brännpunktsjusteringsmekanism och en mekanism för att justera avståndet nællan linsernas mitt, så att fotograferingsinter- vallen för de högra och vänstra linserna vid brännvidden bring- as i överensstämmelse med varandra vid alla tidpunkter. 512 076 KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Figur 1 är en frontvy av en stereokamera enligt patentkrav 1; Figur 2 visar ett prisma i stereokameran i Figur 1, varvid Figur 2(a) är en bakre vy, Figur 2(b) är en planvy, Figur 2(c) är en frontvy, Figur 2(d) är en bottenvy, Figur 2(e) är en vy längs linjen A-A i Figur 2(b) och Figur 2(f) är en sidovy; Figur 3 är ett schema som visar sambandet mellan storleken pà prismat och breddelningen för fokalskivorna; Figur 4 är en perspektivvy av prismat i Figur 2 ; Figur 5 visar ytterligare en utföringsform av prismat, i vilken Figur 5(a) är en planvy, Figur 5(b) är en frontvy, Figur 5(c) är en bottenvy, Figur 5(d) är en bakre vy, Figur 5(e) är en vy längs linjen A-A i Figur 5(b) och Figur 5(f) är en sidovy; Figur 6 är en perspektivvy av prismat i Figur 5; Figur 7 är en frontvy av en stereokamera enligt en annan utföringsform av patentkrav 1; Figur 8 är ett prisma i stereokameran i Figur 7, i vilken Figur 8(a) är en planvy, Figur 8(b) är en frontvy, Figur 8(c) är en bottenvy, Figur 8(d) är en bakre vy, Figur 8(e) är en vy längs linjen A-A i Figur 8(b) och Figur 5(f) är en sidovy; Figur 9 är ett schema som visar arrangemanget för prismat och reflexspegeln i stereokameran i Figur 7; '512 1076 g: 4 Figur 10 är en perspektivvy som visar arrangemanget för prismat och reflexspegeln i stereokameran i Figur 7; Figur ll är= ett schema av ytterligare en utföringsform av stereokameran i Figur 7 och visar arrangemanget för prismat och reflexspegeln; Figur 12 är ett schema som visar fotograferingsinter- vallet och det synliga området genom sökaren för stereokameran som visas i Figur 1; Figur 13 är en frontvy av stereokameran enligt patentkrav 2; Figur 14 är ett schema som visar en brännpunkts- justeringsmekanism och en mekanism för att justera avståndet mellan linsernas mitt i stereokameran enligt patentkrav 2; Figur 15 är ett schema som visar sambandet mellan att justera brännvidden och justera avståndet mellan linsernas mitt i stereokameran i patentkrav 2; Figur 16 är ett schema för ett föremål, i vilken Figur 16(a) är ett schema för föremålet, och figurerna 16(b), 16(c) och l6(d) är scheman för sökaravbilden av föremålet; Figurerna 17(a), l7(b) och 17(c) är scheman som visar sökaravbilderna av ett föremål; och Figur 18 är en frontvy av en film som visar arrangemanget för exponerade bilder av stereokameran.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Utföringsformer av den föreliggande uppfinningen kommer nu att beskrivas i detalj. Figur 1 visar en stereokamera 1 enligt g! '512 076 patentkrav 1, i vilken en diaram 3 är monterad på en kamera- kropp 2 för att glida fram och tillbaks, och två linser 4 och 5 är monterade framför glidramen 3. Vid vridning av brännvidds- justeringsknappen 6, löper diaramen 3 fram och tillbaks via en justeringsmekanism (ej visad) t ex en matningsskruvmekanism eller kammekanism, så att brännvidderna för linserna 4 och 5 kan justeras.

Ljusstrálar som infaller på linserna 4 och 5 reflekteras uppåt av reflexspeglarna 7 och 8 för att bilda en avbild på fokal- skivorna 9 och 10. Ett sammansatt prisma ll är anordnat ovanför fokalskivorna 9 och 10 och bilderna pà den högra och den vänstra fokalskivan kan betraktas genom ett ökular 12. Hänvis- ningsbeteckning 13 betecknar en slutarknapp, och en ridàslutare (ej visad) är anordnad bakom reflexspeglarna 7 och 8. Det är önskvärt att breddelningen mellan linsernas 4 och 5 mitt är omkring 63,5 mm som är avståndet mellan tvâ mänskliga ögon.

Prismat 11 är tillverkat av ett optiskt harts eller ett optiskt glas och innefattar två totalreflektionsprisman formade symmet- riskt som en enhetsstruktur. Med hänvisning till Figur 2 sammanförs 90-graders reflektionsprismaenheter 15L och 15R för att införa ljusstrálar fràn den nedre riktningen till de yttre halvpartierna av planen som sammanfaller med de två 180-graders reflektionsprismaenheterna l4L och l4R som är sammanförda parallellt. De inre halvpartierna av 180-gradernas reflektions- prismaenheter 14L och l4R utgör ett kontinuerligt projektions- plan 16.

Med hänvisning till Figur 3 är breddelningen P2 mellan vertex av 180-graders reflektionsprismaenheterna l4L och 14R i prismat ll halva breddelningen P1 mellan de högra och vänstra expo- nerade bildernas mitt och den totala bredden W är något bredare än breddelningen Pl för bilderna. 512 5076? Med hänvisning till Figur 4 är prismat ll sådant att infalls- planen för de högra och vänstra 90-graders totalreflektions- prismaenheterna l5l. och 15R är arrangerade på den högra och vänstra fokalskivan som är riktade mot de inre halvområdena för fokalskivorna 9 och 10 så att ljusstrålar som infaller på 90- graders reflektionsprismaenheterna 15L och 15R från den nedre riktningen totalreflekteras tre gånger och träder ut i den horisontella riktningen från projektionsplanet 16.

De upp- och nedvända och från höger till vänster inverterade avbilderna som har passerat genom linserna 4 och 5 inverteras upp och ned av reflexspeglarna 7 och 8 och rättstående från höger till vänster inverterade avbilder formas på fokalskivorna 9 och 10. Avbilderna på de inre halvpartierna av de högra och vänstra fokalskivorna 9 och 10 är symmetriskt inverterade från höger till vänster, d v s de yttre halvpartierna av fotogra- feringsintervallen för den högra och vänstra linsen 4 och 5 är synuuetriskt inverterade från höger till vänster av prismat 11.

Den rättstàende avbilden av det yttre halvpartiet i foto- graferingsintervallet för den vänstra linsen 5 projiceras därför på det vänstra halvpartiet av projektionsplanet 16 av prismat ll, och den rättstående avbilden av det yttre halv- partiet i fotograferingsintervallet för den högra linsen 4 projiceras på det högra halvpartiet av projektionsplanet 16 varvid en bild syntetiseras. Fokalskivorna 9 och 10 behöver inte ha samma storlek som bilden utan kan ha en storlek som är lika med, eller något större än infallsplanet för prismat som har en storlek som är nästan halva storleken för bilden.

Figurerna 5 och 6 visar en annan utföringsform av prismat. I motsats till prismat ll som visas i Figur 2 har detta prisma 21 de inre halvpartierna av projektionsplanen för de 180-graders reflektionsprismaenheterna 23L och 23R sammanförda med de högra och vänstra halvpartierna av den centrala 90-graders reflektionsprismaenheten 22. Precis som prismat ll som visas i 512 076 7 Figur 2 reflekteras ljusstrålarna totalt tre gånger. Breddel- ningen mellan vertex för 180-graders reflektionsprismaenheterna 23L och 23R och den totala bredden är samma som för prismat 11.

Med hänvisning till Figur 6 infaller avbilder på de inre halv- partierna av den högra och vänstra fokalskivan 9 och 10 på den yttre halvan av infallsplanen för 180-graders prismaenheterna 23L och 23R i prismat 21 som är installerat på fokalskivorna 9 och 10 och reflekteras totalt tre gånger av reflektionsplanen RP1, RP2 och RP3 så att en rättstående avbild projiceras på det centrala projektionsplanet 24, varvid den rättstående avbild- ningen syntetiseras till en bild av den högra och vänstra halvbilden.

Infallsplanen för prismorna 11, 21 som är vända mot reflex- speglarna 7 och 8 kan matteras för att forma fokalskivor i forma av ett slipat glas för att slippa fokalskivorna 9 och 10.

Vidare kan aluminium eller liknande avsättas på reflektions- planen RPl, RP2 och RP3 på prismorna 11, 21 och 34 för att bilda spegelytor.

Figurerna 7 till 10 visar ytterligare en utföringsform.

Brännpunktsjusteringsmekanismen hos en stereokamera 31 som visas i Figur 7 är densamma som den för stereokameran 1 i Figur 1, förutom att sökarmekanismen utgörs av vertikala reflexspeg- lar 32 och 33 som vrids i den horisontella riktningen och ett prisma 34 infört mellan den högra och vänstra reflexspegeln 32 och 33.

Med hänvisning till Figur 8 har prismat 34 en form i vilken 90- graders reflektionsprismaenheter 36L och 36R sammanförs till det högra och vänstra halvpartiet av den nedre infallsplanen för ett 180-graders reflektionsprismaenhet 35 som förskjuter ljusbanorna för det infallande ljuset och reflekterande ljuset parallellt i riktning uppåt och nedåt. Infallsplanen för 90- 'S12 076 graders reflektionsprismaenheterna 36L och 36R är vertikala plan vända utåt och åt sidan. Med hänvisning till Figur 9 är den totala bredden W för prismat 34 halva breddelningen P1 mellan mitten för den högra och vänstra exponerade bilden i stereokameran.

De vertikala reflexspeglarna 32 och 33 som är anordnade till höger och vänster om prismat 34 roterar i den horisontella riktningen kring ledpunkterna 32a och 33a som visas i figur 10 som centrum för rotationen. Vid tidpunkten för bildtagningen roterar de vertikala reflexspeglarna 32 och 33 mot sidoplanet av prismat 34 från vilopositionen på 45 grader med avseende på ljusets huvudaxel och viker undan från ljusbanan som länkar linserna 4 och 5 till filmens yta.

När de vertikala reflexspeglarna 32 och 33 är i sin beredskaps- position inverteras bilderna för de yttre halvpartierna i fotograferingsintervallen för den högra och vänstra linsen 4 och 5 från höger sida till vänster av reflexspeglarna 32 och 33, och infaller på 90-graders reflektionsprismaenheterna 36L och 36R av prismat 34. Med hänvisning till Figur 10 reflekteras bilderna totalt tre gånger av reflektionsplanen RPl i 90- graders reflektionsprismaenheterna 36L och 36R och av reflek- tionsplanen RP2 och RP3 av 180-graders reflektionsprismaenheten 35. På det övre projektionsplanet 37 för 180-graders reflek- tionsprismaenheten 35 uppträder en luftbild som är syntetiserad av en rättstående avbild av det yttre halvpartiet i fotogra- feringsintervallet för den vänstra linsen 5 och av en rätt- stående avbild av det yttre halvpartiet i fotograferings- intervallet för den högra linsen 4.

I denna stereokamera 31 är prismat 34 infört mellan den högra och vänstra exponerade bilden vilket möjliggör en påtaglig minskning av höjden för kameran. Om infallsplanen för 90- graders reflektionsprismaenheterna 36L och 36R av prismat 34 är 512 076 matterade för att forma fokalplan, kan brännpunkten justeras samtidigt som de verkliga bilderna som fokuseras på fokalplanen observeras och justering av brännpunkten kan möjliggöras.

Figur ll visar ytterligare en utföringsform av stereokameran 31, i vilken de exponerade bilderna är så arrangerade att två andra bildramar är anordnade mellan ett par högra och vänstra bilder PlL och P1R på filmen. I detta fall är de vertikala reflexspeglarna 32 och 33 anordnade vid positioner utflyttade från sidoplanen av prismat 34. Såsom visas i Figur 11 är därför fokalskivorna 38 och 39 anordnade mellan reflexspeglarna 32, 33 och prismat 34 så att avbilden på fokalskivorna är infallande pà prismat 34. Sökaravbilden kommer att bli mera lysande och enkel att se om samlingslinser 40* och 41 är arrangerade bak på fokalskivorna 38 och 39.

Såsom visas i Figur 12 är de högra och vänstra linserna 4 och 5 av stereokameran 1, 31 arrangerad parallellt med varandras mittaxlar som är placerade i mitten av de exponerade bilderna så att fotograferingsintervallet kommer i överensstämmelse vid oändligheten. Vidare ser användaren en sökarbild som är synte- tiserad av de yttre halvpartierna av det visuella området för den högra och vänstra linsen 4 och 5. Följaktligen ligger mitt- områdena utanför det visuella området, varvid mittregionerna sträcker sig mot den högra och vänstra mitten av fotografer- ingsintervallen bibehållande en bredd som är lika med breddel- ningen Pl mellan linserna 4 och 5 och som är lika med breddel- ningen P1 mellan mitten för den högra och vänstra exponerade bilden. Intervallet som ej kan ses är emellertid ett smalt linjärt område, och nästan inget föremål förblir osett i detta intervall förutom när ett föremål fotograferas på nära håll.

Genom att svänga stereokameran i den horisontella riktningen kan vidare föremålet ses över hela fotograferingsintervallet och det föreligger inga problem vid tagandet av bilder. gl ....__...'_.a ._.- 512076 10 Figur 13 visar stereokameran 51 enligt patentkrav 2. Precis som den tidigare nämnda stereokameran l är en diaram 53 monterad på en kamerakropp 52 för att glida fram och tillbaks. På frontytan av diaramen 53 är ett par linspaneler 54 och 55 symmetriskt monterade, på vilka linserna 4 och 5 är inpassade. Ovanför fokalskivorna 9 och 10 är ett prisma ll eller 21 arrangerat och ett okular 12 såsom i stereokameran l i Figur l. De högra och vänstra linspanelerna 54 och 55 är monterade på diaramen 53 för att glida mot höger och vänster och avståndet mellan linspanel- erna 54 och 55 kan utvidgas och sammandras symmetriskt till höger och vänster genom matningsskruvmekanismen.

Figur 14 visar en brännpunktsjusteringsmekanism och en mekanism för att justera avståndet mellan linsernas mitt. En matnings- skruv 56 som är monterad i en horisontell riktning på fram- partiet av diaramen 53 har en vänsterhandsskruv 56a gängad på den 'vänstra. sidan och en. högerhandsskruv 56b gängad på den högra sidan. Ett inre gängparti 54a av den vänstra linspanelen 54 griper in i vänsterhandsskruven 56a, och ett inre gängparti 55a för den högra linspanelen 55 griper in i högerhandsskruven 56b, så att linspanelerna 54 och 55 kan flyttas inom ett på förhand bestämt intervall i en riktning i vilken högerlinsen 5 och vänsterlinsen 4 närmar sig varandra från positionerna vid vilken breddelningen mellan den högra och vänstra linsens mitt är lika med breddelningen P1 mellan den högra och vänstra exponerade bilden.

En kamaxel 57 bärs upp vid den bakre delen av diaramen 53 och en styrkam 58 för justering av brännpunkten är ansluten till båda ändarna av kamaxeln 57. Diaramen 53 tvingas bakåt (uppåt i Figur 4) av en fjäder (ej visad) så att styrkammarna 58 trycks mot kamerakroppens 52 kammottagande ytor. Diaramen 53 glider fram och tillbaks i överensstämmelse med vridning av kamaxeln 57. 512 076 11 Matningsskruven 56 och kamaxeln 57 år ihopkopplade via kugghjul 59 och 60. Vid vridning av en justeringsknapp 61 ansluten till en ände av matningsskruven 56 rör sig linspanelerna 54, 55 och diaramen 53 tillsamans eftersonl de är sammanbundna, så att bránnpunkterna och brännvidden mellan linsernas mitt justeras.

Figur 15 visar sambandet mellan brânnpunkten för linsen och av- ståndet mellan linsernas mitt. Anta nu att ett stycke tunn lins används och att: bránnvidden för linsen . . . . . . . . . . . . . . . . . .. f avståndet frän föremålet till linsens huvudpunkt . . . . . . . . . . . . . . . . .. L avståndet från linsens brännpunkt till den avbildsformande positionen . . . . ..Aif.

Dà är Aif = f2/(L - f) och följaktligen blir avståndet mellan linsens huvudpunkt och filmens yta f + Aif.

Om breddelningen mellan de högra och vänstra exponerade ytorna hos stereokameran är P1 så är växlingsmángden S1 för den högra och vänstra linsen för att bringa det högra och vänstra foto- graferingsintervallet i överensstämelse givet av, S1 = (P1/2) x (f + Aif)/(L + f Aif).

D v s den högra och vänstra linsen kan flyttas i en riktning för att närma sig varandra genom att ändra mängden S1 som är beräknad genom ekvationen ovan med en minskning i avståndet L fràn föremålet till linsens huvudpunkt.

Breddelningen för matningsskruven 56 och formen för styrkamar- na 58 är följaktligen bestämda sä att de uppfyller den ovan- nämnda ekvationen. D v s diaramen 53 förflyttar sig p g a styr- kammarna 58 relativt linspanelerna 54 och 55 som rör sig pro- portionellt mot rotationsvinkeln för justeringsknappen 61 och 512 076 12 och avges i en mängd som ökar exponentiellt när fotograferings- avståndet blir kortare, vilket bringar det högra och vänstra fotograferingsintervallet i överensstämmelse med varandra obe- roende av fotograferingsavståndet.

Parallaxen för föremålet korrigeras därför automatiskt oberoen- de av fotograferingsavståndet och föremålet vid fokalpositionen fotograferas både på den högra och vänstra bilden vid nästan samma position. Vid montering av filmen på stereodiaramen finns det därför inget behov av att korrigera parallaxen genom att justera filmens breddelning. Detta gör det vidare möjligt att minska de icke-överlappande partierna på den högra och vänstra bilden som måste skârmas av ett fönster på' diaramen och att följaktligen erhålla en stereodia med minskad förlust av bil- den.

Det är också möjligt att forma, som en enhetsstruktur, hela de rörliga partierna inklusive linserna 4, 5, linspanelerna 54, 55 och diaramen 53 exklusive kamerakroppen 52 som visas i Figur 14, vilket gör det möjligt att linsenheten kan bytas ut. Detta gör det möjligt att använda linsenheter som har olika brännvidd genom att konstruera breddelningen för matningsskruven och for- men hos styrkamarna för att möta linsernas brännvidder.

I den ovan nämnda stereokameran 51 kan tillståndet att korrige- ra parallaxen bekräftas genom att göra en betraktelse genom okularet 12. Figur 16(a) visar ett föremål, och figurerna l6(b), 16(c) och 16(d) visar sökaravbilder. När stereokameran vrids i den horisontella riktningen så att föremålet som visas i Figur 16(a) är placerat i mitten av bilden så är föremålet som är i fokus placerat på en skärningspunkt mellan de visuella områdena för det högra och vänstra prismat och uppträder i re- alform såsom visas i Figur 16(b). Föremål som är längre bort än brännpunkten, d v s längre bort än skärningspunkten för de vi- suella områdena av det högra och det vänstra prismat, 512 076 13 uppträder som det har breddats såsom visas i Figur 16(c). Före- mål som är ännu mer avlägsna uppträder i en dubbelavbild som är uppdelad till höger och till vänster. När föremålet är närmare än skärningspunkten för de visuella områdena för det högra och vänstra prismat kommer å andra sidan ett parti sun är i den döda vinkeln i ndtten att maskeras såsom beskrivits tidigare och uppträder som avsmalnad såsom visas i Figur 16(d). Genom att vrida justeringsknappen 61 så att föremålet är i en när- bildsbetraktelse i sökaren uppträder bilden i realform och det tillåts att en bild tas i ett tillstånd där parallaxen har kor- rigerats på ett riktigt sätt.

Beroende på föremål kan parallaxen inte alltid korrigeras en- kelt och brännpunkten kan inte justeras enkelt. När föremålet är en vertikal linje eller en horisontell linje kan det vara svårt att bestäma fokuseringstillståndet och parallaxen. I ett sådant fall bör stereokameran tiltas från det horisontella tillståndet antingen åt höger eller vänster för att på ett en- kelt sätt säkerställa ett tillstånd där brännpunkten kan juste- raS .

Figur 17 visar en sökaravbild när stereokameran tiltas från det horisontella tillståndet antingen åt höger eller vänster. I det fokuserade tillståndet uppträder det linjära föremålet kontinu- erligt såsom visas i Figur 17(a). När föremålet är längre bort än fokalpositionen rör sig den högra och vänstra avbilden i en riktning som separerar de från varandra så att det linjära fö- remålet skärs i mitten såsom visas i Figur 17(b). När föremålet är närmare än fokalpositionen närmar sig de högra och vänstra föremålen. Även i detta fall skärs det linjära föremålet vid mitten vilket gör det enkelt att justera brännpunkten och bedö- ma om parallaxen har korrigerats på ett riktigt sätt eller inte.

\U '512 076 14 I stereokameran l enligt patentkrav l nänmd ovan, föreligger inte icke-överlappande visuella områden pá de yttre sidorna av den högra och vänstra fotograferade bilden, och dessa icke- överlappande partier maskeras av fönsterramen i stereodiaramen på ett vanligt sätt.

I stereokameran 51 enligt patentkrav 2, korrigeras parallaxen när den är låst till justeringen av brännpunkten, och de icke- överlappande partierna bildas nästan inte pà den högra och vänstra bilden. När en bild tas i ett tillstànd i vilket huvud- föremålet i fokus är vid ett avstånd och korrigeringen av parallaxen för föremålet är i en närbildsbetraktelse är det otillfredsställande och det kan ofta vara nödvändigt att korrigera parallaxen genom att maskera yttersidorna av den högra och vänstra bildfilmen när de monteras på ett vanligt Sätt.

Figur 18 visar arrangemanget för bilder i stereokameran som föreslås med hänsyn till egenskaperna hos stereokameran som kräver parallaxkorrigering vid tidpunkten för montering. Efter- som kanterna på bilderna i filmen F är maskerade vid tidpunkten för montering, behövs inget mellanrum mellan bilderna pà filmen; d v s de exponerade bilderna är arrangerade så att fotograferingen utförs i ett tillstànd där de näraliggande bilderna är i kontakt med varandra. Detta möjliggör att den effektiva bildarean kan maximeras med en begränsad breddelning mellan bilderna .

Den föreliggande uppfinningen är ej begränsad till de ovan nämnda utföringsformerna utan kan modifieras pà en mängd olika sätt inom ramen för uppfinningen, såsom att applicera sökar- konstruktionen för stereokameran som visas i figurerna 7 till 11 till stereokameran 51 i Figur 13, och det bör noteras att den föreliggande uppfinningen förutser sådana modifierade ut- föringsformer. 512 076 15 Med stereokameran enligt den föreliggande uppfinningen såsom beskrivits i detalj' ovan betraktas en bild syntetiserad genom att kombinera halvpartier av den högra och vänstra bilden genom en enskild sökare. Det blir därför enklare att betrakta avbild- en och handha stereokameran än stereokameran som är utrustad med två sökare. Dessutom kan kostnaden för att framställa sökaren minskas i jämförelse med vanliga stereokameror som har tvà pentagonprismor och stereokameran av spegelreflextyp kan erbjudas till ett reducerat pris.

I stereokameran enligt patentkrav 2 kan vidare korrigering av parallaxen och justering av brännpunkten bedömas genom att förlita sig pà en sökaravbild. Följaktligen kan en bild tas för att erhålla en maximal stereoeffekt samtidigt som förlust av bilder undertrycks.

Claims (2)

512 076 16 PATENTKRÄV

1. Stereokamera av spegelreflextyp innefattande två, höger och vänster, optiska system från en enlinsspegelreflexkamera vardera inkluderande en lins (4, 5), en reflexspegel (7, 8) och ett prisma, vilka är monterade på en kamerakropp (2), som möj- liggör att bilder som alstras av den högra respektive vänstra linsen (4, 5) kan observeras genom reflexspeglarna (7, 8) och prismorna, kännetecknad av att prismat är ett sammansatt prisma (11) anordnat för att syntetisera en rättstàende avbild genom att symetriskt invertera de yttre halvbilderna inom fo- tograferingsbildfâltet för den högra respektive den vänstra linsen (4, 5) från högra till vänstra sidan, så att de yttre halvbilderna inom fotograferingsbildfâltet för den högra re- spektive den vänstra linsen (4, 5) kan observeras av ett öga.

2 . Stereokamera enligt patentkrav 1 , k ä n n e t e c k n a d av att avståndet mellan den högra och vänstra linsens (4, 5) mitt är fritt justerbar och av att en styrmekanism är anordnad mel- lan en fokuseringsmekanism och en mekanism för att justera av- ståndet mellan linsernas mitt, så att fotograferingsbildfältet för den högra respektive den. vänstra linsen (4, 5) vid en brännvidd bringas i överensstâmelse med varandra för alla in- ställningar.