SE512143C2 - Förfarande för framställning av dekorativt laminat och användning därav - Google Patents

Description

512 143 2 isometriskt härdplastlaminat åstadkommits, där förfarandet enkelt kan anpassas avseende kostnadseffektivitet, slagstyrka, böjstyvhet, densitet, fuktabsorption, svällning, mögelresistens och brandresistens. Uppfmningen avser således ett förfarande för framställning av ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat innefattande en isometrisk stomme, ett primärt ytskikt samt eventuellt ett sekundärt ytskikt. Uppfinningen kännetecknas av att man räknat på i) 85 viktdelar av företrädesvis organiska partiklar, vilka partiklar har en medel- partikel storlek i området 5 - 3000um, företrädesvis 5 - 2000urn blandas med 15 - 85 viktdelar, företrädesvis 22 - 37 delar av en härdplast såsom fenol-formaldehydharts, melamin-formaldehydharts, urea-formaldehydharts eller blandningar därav. Blandningen sker under kraftig knådning i exempelvis en extruder så att friktionsvärme bildas. Friktionsvärmen tillåts ej överstiga 150°C, företrädesvis ej över l10°C. Härdplasten binds till eller impregnerar därvid partiklarna genom att den mjuknar. De av härdplasten eventuellt sammanbundna partiklarna sönderdela_s därefter varvid ett agglomerat av härdplastharts och partiklar bildas. Agglomeratet har en medelpartikel- storlek på 200 - 3000um och en hartshalt på 10 - 50 vikt%, företrädesvis 20 - 30 vikt%. ii) Partikel/hartsblandningen torkas därefter till en fukthalt understigande l0 vikt%, företrädesvis under 5 vikt%. iii) Den torkade partikel/hartsblandningen breds jämnt ut på en bärare eller ett pressband till en kontinuerlig laminatpress eller på en pressplåt till en diskontinuerlig laminatpress, och pressas kontinuerligt eller diskontinurligt samman under värme och tryck så att hartset härdar. En isometrisk stomme bildas härmed. iv) Stommen förses med ett primärt ytskikt samt eventuellt ett sekundärt ytskikt i samband med eller efter sammanpressningen.

Partiklarna utgöres lämpligtvis helt eller delvis av ved- eller fruktdelar från växter, varvid veddelarna exempelvis utgöres av sågspån, trämjöl eller finhackad halm medan fruktdelarna lämpligtvis utgöres av ett sädeslag i form av mjöl exempelvis majs-, vete- eller rismjöl. Partiklarna kan även helt eller delvis utgöras av återanvänt material såsom returpapper, kartong eller spill från härdplast- laminattillverkning. Partiklarna kan dessutom helt eller delvis utgöras av ett mineral såsom exempelvis krita. Partiklarna väljs härvid efter de egenskaper de kommer att ge det färdiga laminatet, Även blandningar av olika partiklar ger fördelaktiga egenskaper. Partiklarna torkas lämpligtvis före blandningen med härdplastharts till en fukthalt lägre än 10 vikt%, företrädesvis lägre än 6 vikt%.

Den torkade partikel/hartsblandningen utbredes företrädesvis så att skillnaden i vikt partiklar per ytenhet över den blivande stommens yta ej överskrider 10%, 512 143 3 företrädesvis under 3%. Partikel/hartsblandningen utbreds exempelvis på en pressplåt till en diskontinuerlig fleretagelarninatpress. Pressplåten kan vara försedd med löstagbar ram som omger den blivande stommen. Alternativt kan ramen sitta fast i pressplåten varvid ramen och stommen tillsammans bildar ett tråg. I de ramförsedda varianterna placeras en andra pressplåt med ett yttermått som är mindre än ramens innermått ovanpå partikel/hartsblandningen sedan denna bretts ut. Ett antal ramförsedda pressplåtar innehållande partikel/hartsblandning med en ovanpåliggande andra pressplåt placeras ovanpå varandra och förflyttas till laminatpressen. I de fall en pressplåt utan ram används utgår den andra pressplåten. Förfarandet överensstämmer i övrigt med ovanstående förfarande med ram.

Den torkade partikel/hartsblandningen kan även pressas samman i ett kontinuerligt lamineringsförfarande. Partikel/hartsblandningen utbredes då exempelvis på en banformig bärare vilken kontinuerligt matas in mellan två stålband i en kontinuerlig laminatpress. Bäraren avskiljs efter passage genom laminatpressen.

Bäraren kan även utgöras av det primära ytskiktet varvid bäraren ej heller avskiljs då den utgör en del av laminatet.

Pressningsförfarandet inleds lämpligen med ett lågt inledningstryck, företrädesvis 10 - 50% av sluttrycket under vilket inledningstryck partikel/hartsblandningen tillåts flyta ut då hartset på grund av temperaturen mjuknar. Trycket ökas successivt innan härdningen startar vilket beroende på härdarkomposition, tryck och temperatur tar ca 5 - 120 sek.

Temperaturen är lämpligen under ett diskontinuerligt pressningsförfarande 100 - 200°C, företrädesvis 140 - l70°C medan trycket är 10 - S00 bar, företrädesvis 10 - 300 bar med ett sluttryck 100 - 300 bar.

Vid ett kontinuerligt pressningsförfarande är temperaturen lämpligen 120 - 200°C, företrädesvis 140 - 180°C medan trycket är 10 - 300 bar, företrädesvis 10 - 150 bar med ett sluttryck på 50 - 150 bar. Inledningstryck, sluttryck och temperaturer är i båda fallen beroende av partikelstorlek, partikelkomposition och hartskomposition.

Det primära ytskiktet utgöres företrädesvis åtminstone av ett eller flera dekorpapper exempelvis av ot-cellulosa, impregnerat med härdplast, företrädesvis melamin-formaldehydharts och/eller urea-formaldehydharts. Ovanpå dekorpapperet placeras eventuellt ett eller flera så kallade overlaypappersark av ot-cellulosa impregnerade med melamin-formaldehydharts eller urea-formaldehydharts. Under dekorpapperet placeras eventuellt ett non-dekorativt så kallat baspapper, impregnerat med härdplast, företrädesvis melamin-formaldehydharts, urea-formaldehydharts, fenol-formaldehydharts eller blandningar därav. En 512 143 4 diffusionshindrande folie placeras eventuellt under dekorpapperet, närmast stommen.

I vissa fall är det önskvärt med ett sekundärt ytskikt placerat på, gentemot det primära ytskiktet, motstående sida av stommen. Det sekundära ytskiktet utgöres då lämpligen av ett eller flera konventionella så kallade baspapper impregnerade med härdplastharts, företrädesvis fenol-formaldehydharts eller urea-formaldehyd- harts. Avsikten med baspapper är att motverka böjning av laminatet vilket annars hade kunnat orsakats av skillnader i fukt- och temperaturskillnadsrelaterad svällning mellan ytskikt och stomme. Alternativt kan det sekundära ytskiktet utgöras av ett eller flera dekorpapper exempelvis av ot-cellulosa, impregnerade med härdplast, företrädesvis melamin-formaldehydharts eller urea-formaldehyd- harts. Enligt ytterligare ett alternativ utgöres det sekundära ytskiktet av en, närmast stommen placerad diffusionshindrande folie.

Det diffusionstäta materialet i folien utgöres företrädesvis av en metall såsom aluminium, koppar, stål, zink, eller av en plast såsom polyalkylentereftalat, akryl, polyvinylklorid, fluorerad termoplast eller dylikt.

Ytorna på folien behandlas lämpligen genom att beläggas med en primer, anetsas, blästras, koronabehandlas, gnistas, borstpläteras, elektropläteras eller dylikt så att dess vidhäftning genom ytförstoring eller ytaktivering ökar gentemot de härdplastimpregnerade papperen respektive bärarskiktet. Folien har lämpligtvis en tjocklek av 5 - 2000 um, företrädesvis 10 - 1000 um. Folier av metall har lämpligtvis en tjocklek av 5 - 200 um, företrädesvis lO - lOO um, medan folier av termoplast har en tjocklek av 0,2 - 2 mm, företrädesvis 0,3 - 1 mm. Lämpligen har folien en temperaturutvidgningskoefficient mellan l5xl0'°/°K och 10Oxl0'6/°K, företrädesvis mellan l5xl0'6/°K och 50xl0'°/°K_ Det är eftersträvansvärt att använda en folie med en temperaturutvidgningskoefficient så nära de härdplastimpregnerade papperets temperaturutvidgningskoefñcient som möjligt eftersom stora skillnader kommer att orsaka inre spänningar vid skiftningar i temperatur vilka kan orsaka delaminering mellan folien eller folierna och de övriga skikten. Sådana olägenheter kommer att vara speciellt märkbara vid lamineringen samt vid nedkylningen av laminatet efter laminering. Det kan emellertid vara önskvärt i vissa applikationer att välja en folie vars temperaturberoende volymsutvidgning avviker kraftigt från den hos de övriga materialen ingående i laminatet. En sådan applikation kan exempelvis vara ett icke symmetriskt laminat där folien kommer att motverka den annars av osymmetrin orsakade temperaturberoende höjningen. Temperaturutvidgningskoefficienten för normalt fenol-formaldehydhartsbaserat laminat brukar ligga i området 15xlO'°/°K 40x10'°/°K, Detta värde kan påverkas bland annat genom variation av hartsinnehåll och papperskvalitet samt tid, tryck, fiberriktning och temperatur vid pressningen. - r . r 512 .143 5 Genom att välja folier med lämplig tjocklek och temperaturutvidgningskoefficient kan skillnaderna i volymsutvidgningen mellan de olika ingående materialen i laminatet anpassas så att temperaturberoende böjning helt undviks även i icke symmetriska laminat.

Härdplastlaminatet kan vid diskontinuerlig pressning lämpligtvis förses med tredimensionella funktionsdetaljer såsom exempelvis not, spont och/eller ribbstruktur. Genom att förse laminatet med funktionsdetaljer under pressningsförfarandet kan efterbearbetning helt eller delvis undvikas. Dessutom kan laminatet förses med funktioner såsom exempelvis en förstyvande ribbstruktur på baksidan. Sådana funktioner har hittills inte varit möjliga att framställa med traditionell teknik. Om en diffusionshidrande folie skall placeras på en sådan baksida måste dock folien vara av en mjuk och duktil variant. Som exempel på sådana folier kan nämnas mjuk aluminiumfolie, glödgad kopparfolie eller termoplastfolie. ' Uppfinningen avser även ett härdplastlaminat framställt enligt förfarandet.

Härdplastlaminatet är huvudsakligen isometriskt med en skillnad i längdutvidgningskoefficient mellan laminatets längs- och tvärsriktning vilken är mindre än 10%. Härdplastlaminatet har lämpligtvis en vattenupptagningsförmåga lägre än 10 vikt%, företrädesvis lägre än 6 vikt%, efter lO0h i vatten vid 23°C.

Härdplastlaminatet har vidare lämpligtvis en slagseghet större än 2 kJ/mz, företrädesvis större än 3 kJ/mz. Om ett härdplastlaminat med hög avnötningsresistens önskas innefattar det primära ytskiktet lämpligtvis minst ett härdplastimpregnerat papper, företrädesvis det översta, vilket är belagt med hårda partiklar av exempelvis kiseloxid, aluminiumoxid och/eller kiselkarbid med en medelstorlek av 1 - 100 um, företrädesvis ca 5 - 60 um.

Uppfinningen avser även användning av ett härdplastlaminat framställt enligt förfarandet. Härdplastlaminatet kan därmed användas såsom en beklädnad på golv, innervägg, innertak och dörrar i torra såväl som våta utrymmen.

Härdplastlaminatet kan även användas som bordsskivor, bänkskivor, fasadbeklädnad och yttertak. 512 143 6 Uppfinningen beskrivs ytterligare tillsammans med bifogade figurer samt nedanstående utföringsexempel varvid, -figur 1 schematiskt visar ett diskontinuerligt förfarande enligt uppfinningen. -figur 2 schematiskt visar ett kontinuerligt förfarande enligt uppfinningen. -figur 3 schematiskt visar ett alternativt kontinuerligt förfarande enligt uppfinningen, -figur 4 visar delar av en väggpanel framställd genom förfarandet. -figur 5 visar delar av ett laminatgolvselement framställt genom förfarandet. -figur 6.1 - 6.2 visar delar av en fasadpanel framställd genom förfarandet. -exempel 1 beskriver framställning av ett väggpanellaminat. -exempel 2 beskriver framställning av ett laminatgolv. -exempel 3 beskriver framställning av ett fasadpanellaminat.

Figur 1 visar således schematiskt ett diskontinuerligt förfarande enligt uppfinningen där ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat innefattande en isometrisk stomme, ett primärt ytskikt samt eventuellt ett sekundärt ytskikt framställs. Partiklar torrblandas med pulverformig härdplast under kraftig knådning i en extruder 100 så att friktionsvärme bildas. Extrudern 100 är försedd med kylning. Härdplasten mjuknar under inverkan av värmen varvid den binds till och impregnerar partiklarna. De av härdplasten eventuellt sammanbundna partiklarna söderdelas i en kvarn 101 varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildas. Partikel/hartsblandningen torkas därefter i en tork 102.

Den torkade partikel/hartsblandningen bredes därefter jämnt ut på en pressplåt 51 till en diskontinuerlig laminatpress 50. Pressplåten har försetts med en ram. En andra pressplåt 51' med yttermått som är mindre än ramens innermått placeras sedan ovanpå partikel/hartsblandningen. Ett antal sådana pressplåtar 51 placeras därefter i en diskontinuerlig laminatpress 50 i form av en etagelaminatpress där partikel/Åhartsblandningen pressas samman under värme och tryck så att hartset härdar, varvid en isometrisk stomme 2 bildas. Efter det att den isometriska stommen tagits ut ur pressen och företrädesvis fått svalna, bearbetas dess yta varefter den förses med ett primärt ytskikt 10 (fig.5) i form av ett dekorpapper 12 512. Mä 7 (fig. 5). Dekorpapperet 12 består normalt av ot-cellulosa, impregnerat med melamin-formaldehydharts vilket sedan torkats varvid lösningsmedlet avgått och hartset delvis härdat till så kallat B-stadium. Ett sådant impregnerat papper kallas vanligen pre-preg. Detta pre-preg fästs vid stommen genom pressning i en laminatpress. Ett sekundärt ytskikt kan på samma sätt fästas vid stommen. Detta placeras då givetvis på stommens andra sida.

Alternativt kan ett eller flera sådana pre-preg vilka utgör det primära ytskiktet placeras direkt mot pressplåten varefter partikel/ hartsblandingen bredes ut ovanpå det primära ytskiktet. Härigenom sparas en lamineringsprocedur.

På samma sätt kan även ett sekundärt ytskikt integreras med stommen vid pressningen. Det sekundära ytskiktet placeras då ovanpå den utbredda partikel/hartsblandningen.

Figur 2 visar schematiskt ett kontinuerligt förfarande enligt uppfinningen där ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat innefattande en isometrisk stomme, ett primärt ytskikt samt ett sekundärt ytskikt framställs. Partiklar torrblandas med härdplast under kraftig knådning i en extruder 100 så att friktionsvärme bildas. Extrudern 100 är försedd med kylning. Härdplasten mjuknar under inverkan av värmen varvid den binds till partiklarna. De av härdplasten eventuellt sammanbundna partiklarna söderdelas i en kvarn 101 varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildas. Partikel/hartsblandningen torkas därefter i en tork 102. Den torkade partikel/hartsblandningen bredes därefter jämnt ut på en bärare 30 vilken utgörs av baspapperu2l i form av en bana vilken utgör det sekundära ytskiktet 20. Baspappersbanan 21 består av normalt av Kraftpapper impregnerat med fenol-formaldehydharts som sedan torkats. Baspappersbanan 21 med ett ovanpåliggande skikt av partikel/hartsblandning matas sedan in mellan två stålband 41 till en kontinuerlig laminatpress 40 tillsammans med ett ovanpåliggande primärt ytskikt lO. Det primära ytskiktet 10 utgörs uppifrån och ned av två stycken så kallade overlaypapper 11 i form av banor, impregnerade med melamin-formaldehydharts som sedan torkats. Under overlaypappersbanorna ll, det vill säga närmast partikel/hartsblandningen, matas ett dekorpapper 12 i form av en bana in. Dekorpappersbanan 12 som består vanligen av ot-cellulosa impregnerad med melamin-formaldehydharts som sedan torkats. Partikel/harts- blandningen och pappersbanorna pressas samman under värme och tryck så att hartset härdar, varvid ett härdplastlaminat med en isometrisk stomme, ett dekorativt och slitstarkt primärt ytskikt 10 och ett nondekorativt sekundärt ytskikt 20 bildas. Partikel/hartsblandningen kommer under pressningen att pressas samman till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga tjocklek. 512 14309107” 8 I de fall ytterligare slitstyrka önskas kan ett eller båda overlaybanor 11 i samband med impregneringen beströas med hårda partiklar av exempelvis kiselkarbid eller aluminumoxid.

Figur 3 visar schematiskt ett kontinuerligt förfarande enligt uppfinningen där ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat innefattande en isometrisk stomme, ett primärt ytskikt samt ett sekundärt ytskikt framställs. Partiklar torrblandas med härdplast under kraftig knådning i en extruder 100 så att friktionsvärme bildas. Extrudern 100 är försedd med kylning. Härdplasten mjuknar under inverkan av värmen varvid den binds till partiklarna. De av härdplasten eventuellt sammanbundna partiklarna söderdelas i en kvarn 101 varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildas. Partikel/hartsblandningen torkas därefter i en tork 102. Den torkade partikel/hartsblandningen bredes därefter jämnt ut på en bärare 30 vilken utgörs av baspapper 21 i form av en bana vilken utgör det sekundära ytskiktet 20. Baspappersbanan 21 består av normalt Kraftpapper impregnerat med fenol-formaldehydharts som sedan torkats. Baspappersbanan 21 med ett ovanpåliggande skikt av partikel/hartsblandning matas sedan in mellan två stålband 41' till en första kontinuerlig laminatpress 40' där de pressas samman under värme och tryck. Partikel/hartsblandningen kommer under pressningen att pressas samman till ungefär hälften av sin ursprungliga tjocklek. Efter utpassagen ur den första laminatpressen 40' matas laminatet in mellan två stålband 41" till en andra kontinuerlig laminatpress 40" tillsammans med ett ovanpåliggande primärt ytskikt 10. Det primära ytskiktet 10 utgörs uppifrån och ned av två stycken så kallade overlaypapper 11 i form av banor. Overlaypappersbanorna 11 som består av ot-cellulosa är impregnerade med melamin-formaldehydharts som sedan torkats.

Under overlaypappersbanorna 11, det vill säga närmast partikel/hartsblandningen, matas ett dekorpapper 12 i form av en bana in. Dekorpappersbanan 12 som vanligen består av oL-cellulosa impregnerad med melamin-formaldehydharts som sedan torkats. Partikel/hartsblandningen och pappersbanorna pressas samman under värme och tryck så att hartset härdar, varvid ett härdplastlaminat med en isometrisk stomme, ett dekorativt och slitstarkt primärt ytskikt 10 och ett nondekorativt sekundärt ytskikt 20 bildas. Partikel/hartsblandningen kommer under pressningen att ytterligare pressas samman så att sluttjockleken blir ungefär en tredjedel av den ursprungliga.

I de fall ytterligare slitstyrka önskas kan ett eller båda overlaybanor 11 i samband med impregneringen beströas med hårda partiklar av exempelvis kiselkarbid eller aluminumoxid.

Figur 4 visar delar av en väggpanel 70 framställt genom förfarandet beskrivet i anslutning till figur 1. Väggpanelen 70 utgörs av av en stomme 2 och ett primärt 512 143 9 ytskikt 10. Det primära ytskiktet 10 består av två lager. Det översta är ett dekorativt härdplastimpregnerat papper 12. Under detta, närmast stommen 2 är placerat ett nondekorativt baspapper 14. Väggpanelens 70 baksida är försedd med en låg ribbstruktur 75. Väggpanelen 70 har en huvudsakligen rektangulär form sett framifrån. En kortsideskant 71 och en ej visad långsideskant 72 är försedda med en not 73. De två resterande kanterna år försedda med en fjäder 74. Notarna 73, fjädrarna 74 samt ribbstrukturen 75 framställs i samband med pressningen.

Figur 5 visar delar av ett laminatgolvselement 60 framställt genom förfarandet beskrivet i anslutning till figur 2. Lamilnatgolvselementet 60 utgörs av av en stomme 2, ett primärt ytskikt 10 och ett sekundärt ytskikt 20. Det primära ytskiktet 10 består av tre lager härdplastimpregnerade papper. Närmast stommen 2 är placerat ett dekorativt papper 12. Ovanpå detta är placerat två lager overlaypapper ll. Det sekundära ytskiktet 20 består av av ett konventionellt så kallat baspapper 21. Laminatgolvselementet 60 har en huvudsakligen rektangulär form sett uppifrån. Längs en kortsideskant 61 och en långsideskant 62 har en not 63 bearbetats fram. Längs de två resterande kanterna har en fiäder 64 bearbetats fram.

Figur 6.1 och 6.2 visar olika delar av en fasadpanel 80 framställd genom förfarandet beskrivet i anslutning till figur 1. Fasadpanelen 80 utgörs av av en stomme 2, ett primärt ytskikt 10 och ett sekundärt ytskikt 20. Det primära ytskiktet 10 består av fyra lager. Det två översta är så kallade overlaypapper ll av ot-cellulosa. Därunder är ett dekorativt härdplastimpregnerat papper 12 placerat.

Under dessa, närmast stommen 2 är placerat en diffusionshindrande folie 13. Det sekundära ytskiktet 20 består av en diffusionshindrande folie 23. De diffusionshindrande folierna 13, 23 kan exempelvis utgöras av aluminium.

Huvuddelen av fasadpanelens 80 baksida, vilken täcks av det sekundära ytskiktet, är försedd med en låg ribbstruktur 85. En mjuk aluminiumfoliekvalitet är därför lämplig för baksidan varvid denna i samband med pressningen kommer att ges önskad form. Fasadpanelen 80 har en huvudsakligen rektangulär form sett framifrån. En första kopplingsprofil 83 (fig. 6.1) är placerad längs en kortsideskant 81. Längs den andra långsideskanten 82 är en andra kopplingsprofil 84 placerad. De båda kopplingsproñlerna 83 resp. 84 samverkar med varandra.

Längs den första kortsideskanten 86 är en överfals 87 placerad, medan en underfals 89 är placerad längs med den andra kortsideskanten 88. Överfalsen 87 är avsedd att placeras nedåt. Både kopplingsprofiler 83 resp. 84 samt falsar 87 resp. 89 är liksom ribbstrukturen 85 framställda under pressningsförfarandet. 512 143 10 Exempell Ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat 1 innefattande en isometrisk stomme 2 och ett primärt ytskikt 10 framställdes. Laminatets uppbyggnad överensstämde med det visat i anslutning till figur 4. Laminatet framställdes såsom beskrivet i anslutning till figur 1.

En blandning av 84 viktdelar trämjöl med en medelpartikel- storlek på 400um och 1 viktdel kritmjöl med en medelpartikelstorlek i området l0p.m torrblandades med 21 viktdelar pulverformigt melamin-formaldehydharts i en extruder 100. Blandningen företogs under kraftig knådning så att friktionsvärme uppstod. Extrudern kyldes så att temperaturen i partikel/hartsblandningen ej översteg 100°C. Härdplasten bands därvid till kritmjölet och impregnerade samt bands till trämjölet. De av härdplasten sammanbundna partiklarna söderdelades i_ en kvarn 101 varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildades. Agglomeratet hade en medelpartikelstorlek på 200um och en hartshalt på 20 vikt%. Partikel/hartsblandningen torkades därefter i en tork 102 till en fukthalt på 4 vikt%. Den torkade partikel/hartsblandningen breddes därefter jämnt ut på det primära ytskiktet 10 vilket placerats på en pressplåt 51.

Det primära ytskiktet 10 består av ett arkformigt dekorpapper 12 placerat närmast pressplåten med den dekorativa sidan nedåt, samt ett ovanpåliggande arkformigt baspapper 14. Baspapperet 14 kommer i det färdiga laminatet att ligga mellan dekorpapperet 12 och partikel/hartsblandningen. Baspapperet 14 bestod av Kraftpapper med en ytvikt på l50g / m2 vilket impregnerades med en lösning av fenol-formaldehydharts till en torrhartshalt på 30 vikt%. Baspapperet 14 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Dekorpapperet 12 som bestod av ot-cellulosa med en ytvikt på 80 g / m2 impregnerades med melamin-formaldehydharts till en torrhartshalt på 50 vikt%. Dekorpapperet 12 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Ett antal sådana pressplåtar 51 med partikel/hartsblandning och pappersark placerades därefter ovanpå varandra i en diskontinuerlig laminatpress 50 i form av en etagelaminatpress där partikel/hartsblandningen pressades samman under värme och tryck så att hartset härdade, varvid ett härdplastlaminat 1 med en isometrisk stomme 2 och ett primärt ytskikt 10 bildades. Temperaturen i laminatpressen 50 var under pressningsförfarandet 150°C medan trycket successivt ökades under de första 20 sekunderna till ett sluttryck på'200 bar vilket varade under 3 minuter.

Partikel/hartsblandningen kom under pressningen att pressas samman till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga tjocklek. Tjockleken hos det färdiga laminatet mättes till 5,2 mm över ribbornas topp. Ribbornas höjd mättes till 1,5mm. 512 1431' ll Hos det färdiga laminatet erhölls följande egenskaper: Avnötningsbeständighet: >35O varv.

Böjhållfasthet: 100 N/mmz.

Elasticitetsmodul: ' 10 kN/mmz.

Slagseghet: 10 kJ/m”.

Vattenabsorption efter 100 h i vatten vid 23°C: 2 %.

Då hög avnötningsbeständighet ej är nödvändigt vid väggpaneler är en avnötningsbeständighet på 300 varv fullt tillräcklig. Väggpaneler monteras oftast självbärande varför den relativt höga böjstyvheten på 100 N/mmz är önskvärd, då en hög böjstyvhet ger ett mer gediget intryck på en färdigmonterad panelvägg.

Slagsegheten på 10 kJ/mz minskar risken för sprickbildning i laminatet. Sådan sprickbildning orsakas först och främst vid hanteringen då laminatet monteras. Den typ av väggpaneler 70 som framställts enligt exemplet används ofta i våtrum. Det är därför viktigt att fuktupptagningen ej är för stor, då fuktupptagning orsakar svällning, det vill säga dimensionsändring, i laminatet. Vid traditionella, enbart av impregnerade pappersark uppbyggda, väggpaneler är fiberriktningen av praktiska skäl nästan alltid orienterad så att fibrerna kommer att vara vertikala när väggpanelerna monterats. Detta innebär att den traditionella typen av sådana väggpaneler också har sin största fuktrelaterade dimensionsökning över den längsta sidan då väggars horisontella sida oftast är större än den vertikala. En vattenupptagning på 2% efter l00h i rumstempererat vatten är fullt tillräcklig. En väggpanel enligt exemplet jämfördes, avseende dimensionsstabilitet, med en traditionellt tillverkad väggpanel med motsvarande uppbyggnad vad gäller hartshalt och hartskomposition, laminattjocklek, presstryck och presstemperatur.

De båda panelerna tilläts absorbera vatten tills dess panelen enligt exemplet fick en utvidgning på O,l% längs fiberriktningen i dekorarket, varpå vattenabsorptionen för de båda laminaten avbröts. Utvidgningen mättes därefter för de båda panelerna. Utvidgningen för panelen enligt exemplet blev 0,12% tvärs fiberriktningen i dekorarket vid en längsutvidgning på O,l%. Motsvarande värde för det traditionellt tillverkade laminatet gav en utvidgning på 0,3% tvärs och 0,07% längs fiberriktningen Detta innebär naturligtvis problem då man måste ta hänsyn till en sådan utvidgning när paneler monteras. Dessutom kommer den procentuellt största utvidgningen också att återfinnas vid en traditionell 512143 12 panelväggs längsta sida. Utvidgningen för en traditionellt framställd panelvägg med 5 m bredd skulle då komma att bli ca 15 mm medan motsvarande mått för en väggpanel enligt uppfinningen skulle bli ca. 5 mm. Naturligtvis kan vattenupptagningen ytterligare minskas genom att använda diffusionspärrar. Detta fördyrar emellertid produkten. Man kan således genom föreliggande uppfinning åstadkomma ett väggpanelaminat med bättre egenskaper än ett traditionellt sådant laminat, samtidigt som tillverkningskostnaden sänks.

Exemgel_2_ Ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat 1 innefattande en isometrisk stomme 2, ett primärt ytskikt 10 och ett sekundärt ytskikt 20 framställdes. Laminatets uppbyggnad överensstämde med det visat i anslutning till figur 5. Laminatet framställdes såsom beskrivet i anslutning till figur 2.

En blandning av 51 viktdelar trämjöl med en medelpartikel- storlek på 200um och 34 viktdelar majsmjöl med en medelpartikelstorlek i området 10um torrblandades med * en blandning av 18 delar av urea-formaldehydharts och 12 delar fenol-formaldehydharts i en extruder 100.

Blandningen företogs under kraftig knådning så att friktionsvärme uppstod.

Extrudern kyldes så att temperaturen i partikel/hartsblandningen ej översteg l00°C. Härdplasten bands därvid till majsrnjölet och impregnerade samt bands till trämjölet. De av härdplasten sammanbundna partiklarna söderdelades i en kvarn varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildades. Agglomeratet hade en medelpartikelstorlek på 200um och en hartshalt på 29 vikt%.

Partikel/hartsblandningen torkades därefter i en tork till en fukthalt på 4,2 vikt%.

Den torkade partikel/hartsblandningen breddes därefter jämnt ut på ett baspapper 21 i form av en bana. Baspapperet 21 utgjorde det sekundära ytskiktet 20.

Baspappersbanan 21 bestod av Kraftpapper med en ytvikt på 150g / m” som impregnerats med en lösning av fenol-formaldehydharts till en torrhartshalt på 30 vikt%. Baspappersbanan 21 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Baspappersbanan 21 med det ovanpåliggande skiktet av partikel/hartsblandning matades sedan in mellan två stålband 41 till en kontinuerlig laminatpress 40 tillsammans med ett ovanpåliggande primärt ytskikt 10. Det primära ytskiktet 10 utgjordes uppifrån och ned av två stycken så kallade overlaypapper 11 i form av banor. Overlaypappersbanorna ll bestod av ot-cellulosa med en ytvikt på 30 g / m2 vilka impregnerats med en lösning av melamin-formaldehydharts till en torrhartshalt på 60 vikt%. Den översta av overlaypappersbanorna 11 ströades innan hartset torkat med 2 g / m2 av hårda partiklar i form av aluminiumoxid med en medelpartikelstorlek på 20um. Den understa av overlaypappersbanorna ll ströades innan hartset torkat med 8 g / m2 av hårda partiklar i form av aluminiumoxid med en medelpartikelstorlek på 100um. 512 143 13 Overlaypappersbanorna ll torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Under overlaypappersbanorna 11, det vill säga närmast partikel/hartsblandningen, matades ett dekorpapper 12 i form av en bana in.

Dekorpappersbanan 12 som bestod av ot-cellulosa med en ytvikt på 80 g / m2 impregnerades med melamin-formaldehydharts till en torrhartshalt på 50 vikt%.

Dekorpappersbanan 12 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Partikel/hartsblandningen och pappersbanorna pressades samman under värme och tryck så att hartset härdade, varvid ett härdplastlaminat 1 med en isometrisk stomme 2, ett dekorativt och slitstarkt primärt ytskikt 10 och ett nondekorativt sekundärt ytskikt 20 bildades. Temperaturen i laminatpressen 40 var under pressningsförfarandet 155°C medan trycket successivt ökades under de första 5 sekunderna till ett sluttryck på 70 bar vilket varade under 1 minut.

Partikel/hartsblandningen kom under pressningen att pressas samman till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga tjocklek. Tjockleken hos det färdiga laminatet mättes till 6 mm.

Hos det färdiga laminatet erhölls följande egenskaper: Avnötningsbeständighet: >7200 varv.

Böjhållfasthet: 80 N/mmz.

Elasticitetsmodul: 8 kN/mmz.

Slagseghet: i 8 kJ/mz.

Vattenabsorption efter 100 h i vatten vid 23°Cï 5,2 %.

Då hög avnötningsbeständighet är nödvändig vid laminatgolv är en avnötningsbeständighet på >7000 varv önskvärd. En låg böjstyvhet bör undvikas eftersom skillnader i utvidgning mellan stomme och ytskikt annars kan ge kupning av laminatet. En böjstyvhet på 80 N/mmz har funnits vara tillräcklig. Slagsegheten på 8 kJ/mz och elasticitetsmodulen på 8 kN/mrnz minskar risken för sprickbildning i laminatet. Sådan sprickbildning orsakas först och främst då tunga och hårda saker såsom exempelvis ett Strykjärn tappas. Vid traditionella typer av laminatgolv används oftast en kärna av spånskiva eftersom ett kompaktlaminat uppbyggt av impregnerat papper skulle bli alltför kostsamt att framställa. Den traditionella typen av laminatgolv har oftast en slagseghet i området 3 - 5 kI/mz. Laminatgolvet enligt föreliggande uppfinning är således betydligt bättre. Den typ av laminatgolv 512 143 14 som framställts enligt exemplet utsätts sällan för fukt. Fuktupptagningen tillåts därför vara större. Ett laminatgolv som framställts enligt exemplet kommer att få en utvidgning som är mindre än 30% av utvidgningen för ett traditionellt tillverkat laminatgolv vid samma fuktexponering. Detta gör möjligt att, utan behov av dilatationsanordningar, belägga större golvytor än förut. Naturligtvis kan vattenupptagningen minskas genom att använda diffusionsspärrar, varvid ett laminatgolv skulle kunna användas även i ett våtrum. Ett sådant laminatgolv hade dock blivit kostsammare att tillverka. _Man kan således genom föreliggande uppfinning åstadkomma ett laminatgolv med bättre egenskaper än ett traditionellt laminatgolv, samtidigt som tillverkningskostnaden sänks.

Exempel3.

Ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat 1 innefattande en isometrisk stomme 2, ett primärt ytskikt 10 och ett sekundärt ytskikt framställdes.

Laminatets uppbyggnad överensstämde med det visat i anslutning till figur 6.1 och 6.2. Laminatet framställdes såsom beskrivet i anslutning till ñgur 1.

En blandning av 40 viktdelar trämjöl med en medelpartikel- storlek på 400um, 10 viktdelar tillverkningsspill från laminattillverkning i form av 60% cellulosa med 40% uthärdat melamin-formaldehydharts med en medelpartikel- storlek på 400um, 10 viktdelar gummipartiklar med en medelpartikelstorlek på 100um samt 24 viktdelar stenmjöl med en medelpartikelstorlek i området 30um, torrblandades med 37 viktdelar melamin-formaldehydharts i en extruder 100.

Blandningen företogs under kraftig knådning så att friktionsvärme uppstod.

Extrudern kyldes så att temperaturen i partikel/hartsblandningen ej översteg l00°C. Härdplasten bands därvid till stenmjölet, gummipartiklarna och tillverkningsspillet samt impregnerade och bands till trämjölet. De av härdplasten sammanbundna partiklarna sönderdelades i en kvarn 101 varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildades. Agglomeratet hade en medelpartikelstorlek på 200um och en hartshalt på 33 vikt%, varav 3% utgjordes av tidigare uthärdat harts.

Partikel/hartsblandningen torkades därefter i en tork 102 till en fukthalt på 4 vikt%. Den torkade partikel/hartsblandningen breddes därefter jämnt ut på det primära ytskiktet 10 vilket placerats på en pressplåt 51. Det primära ytskiktet 10 bestod av ett arkformigt dekorpapper 12 placerat närmast pressplåten med den dekorativa sidan nedåt samt en ovanpåliggande diffusionsspärr 13 i form av en arkformig aluminiumfolie. Diffusionsspärren 13 kom i det färdiga laminatet att ligga närmast partikel/hartsblandningen. Dekorpapperet 12 som bestod av ot-cellulosa med en ytvikt på 80 g / m2 impregnerades med melamin-formaldehydharts till en torrhartshalt på 50 vikt%. Dekorpapperet 12 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. 512 143 15 Diffusionsspärren 13 utgjordes av en 40um tjock aluminiumfolie som borstpläterats på båda sidor för förbättrad vidhäftning. Ovanpå partikel/hartsblandningen placerades ett sekundärt ytskikt i form av en diffusionsspärr 23. Denna utgjordes av en 40um tjock aluminiumfolie av mjuk kvalitet vilken borstpläterats på en sida för förbättrad vidhäftning. Ett antal sådana pressplåtar 51 med partikel/hartsblandning och pappersark placeras därefter ovanpå varandra i en diskontinuerlig laminatpress 50 i form av en etagelaminatpress där partikel/hartsblandningen pressades samman under värme och tryck så att hartset härdade, varvid ett härdplastlaminat 1 med en isometrisk stomme 2 och ett primärt ytskikt 10 bildades. Temperaturen i laminatpressen 50 var under pressningsförfarandet 150°C medan trycket successivt ökades under de första 20 sekunderna till ett sluttryck på 200 bar vilket varade under 3 minuter.

Partikel/hartsblandningen kom under pressningen att pressas samman till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga tjocklek. Tjockleken hos det färdiga laminatet mättes till 5,2 mm över ribbornas topp. Ribbornas höjd mättes till 1,5mm.

Hos det färdiga laminatet erhölls följande egenskaper: Avnötningsbeständighet: >300 varv.

Böjhållfasthet: 160 N/mmz.

Elasticitetsmodul: i 18 kN/mmz.

Slagseghet: 25 kJ/mz.

Vattenabsorption efter 100 h i vatten vid 23°C: 0,5 %.

Då hög avnötningsbeständighet ej är nödvändig vid fasadpaneler är en avnötningsbeständighet på 300 varv fullt tillräcklig. Fasadpaneler monteras oftast självbärande varför den höga böjstyvheten på 160 N/mmz är önskvärd, då en hög böjstyvhet ger ett mer gediget intryck på en färdigmonterad fasad samtidigt som risken för att panelerna skall lossna exempelvis vid storm minskar. Slagsegheten på 18 kJ/mz minskar risken för sprickbildning och bristning i laminatet. Sådan sprickbildning orsakas förutom av hanteringen då laminatet monteras även av oförutsedda slag av exempelvis våldsverkare. Den typ av fasadpaneler 80 som framställts enligt exemplet utsätts för många typer av klimat i och med att de placeras utomhus. Det är därför viktigt att fuktupptagningen ej är för stor, då fuktupptagning orsakar svällning, det vill säga dimensionsändring, i laminatet. En 512 145 16 vattenupptagning på under O,5% efter lOOh i rumstempererat vatten är fullt tillräcklig. Fiberriktningen i den traditionella, enbart av impregnerade pappersark uppbyggda, typen av fasadpaneler är av praktiska skäl nästan alltid vertikal och vilket innebär att sådana fasadbeklädnader också har sin största fuktrelaterade dimensionsökning över den längsta sidan på en normal husfasad. En fasadpanel enligt exemplet jämfördes, avseende dimensionsstabilitet, med en traditionellt tillverkad fasadpanel med motsvarande uppbyggnad vad gäller hartshalt och hartskomposition, läminattjocklek, presstryck och presstemperatur. De båda panelerna tilläts absorbera vatten tills dess panelen enligt exemplet fick en utvidgning på 0,05% längs fiberriktningen i dekorarket, varpå vattenabsorptionen för de båda laminaten avbröts. Utvidgningen mättes därefter för de båda panelerna. Utvidgningen för panelen enligt exemplet blev 0,05% tvärs ñberriktningen i dekorarket vid en längsutvidgning på 0,05%. Motsvarande värde för det traditionellt tillverkade laminatet gav en utvidgning på 0,15% tvärs och 0,04% längs fiberriktningen. Utvidgningen för en traditionell fasadpanelbeklädnad med 15 m längd skulle då komma att bli uppemot 25 mm medan motsvarande mått för en fasadpanelbeklädnad enligt uppfinningen skulle bli ca. 7 mm. Man kan således genom föreliggande uppfinning åstadkomma ett fasadpanellaminat med bättre egenskaper än ett traditionellt sådant laminat, samtidigt som tillverkningskostnaden sänks.

Uppfinningen begränsas inte av de visade utföringsformerna, då dessa kan varieras på olika sätt inom uppfinningens ram.

Claims (1)

1. 512 143 17 PATENTKRAV l . . Förfarande enligt krav l . Förfarande enligt krav l Förfarande för framställning av ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat (l) innefattande en isometrisk stomme (2), ett primärt ytskikt (10) samt eventuellt ett sekundärt ytskikt (20), k ä n n e t e c k n a t av att man, räknat på ' i) 85 viktdelar av företrädesvis organiska partiklar, vilka partiklar har en medelpartikelstorlek i området 5 - 3000um, företrädesvis 5 - 2000pm blandas med l5 - 85 viktdelar, företrädesvis 22 - 37 delar av en pulver- formig härdplast såsom fenol-formaldehydharts, melamin-formaldehyd- harts, urea-formaldehydharts eller blandningar därav under kraftig knådning i exempelvis en extruder så att friktionsvärme bildas, vilken friktionsvärme ej tillåts överstiga l50°C, företrädesvis under ll0°C, så att härdplasten genom att mjukna binds till eller impregnerar partiklarna, att de av härdplasten eventuellt sammanbundna partiklarna sönderdelas varvid ett agglomerat av härdplastharts och partiklar bildas, vilket agglomerat har en medelpartikelstorlek på 200 - 3000p.m och en hartshalt på 10 - 50 vikt%, företrädesvis 20 - 30 vikt%, ii) att partikel/hartsblandningen torkas till en fukthalt understigande 10 vikt%, företrädesvis under 5 vikt%, iii) att den torkade partikel/hartsblandningen breds ut jämnt på en bärare (30) eller ett pressband (41) till en kontinuerlig laminatpress (40) eller på en pressplåt (51) till en diskontinuerlig laminatpress (50) och därefter pressas kontinuerligt eller diskontinurligt samman under värme och tryck så att hartset härdar, varvid en isometrisk stomme (2) bildas, iv) att stommen (2) i samband med eller efter sammanpressningen förses med ett primärt ytskikt (10) samt eventuellt. ett sekundärt ytskikt (20). kännetecknat eller fruktdelar från växter, sågspån, finhackad halm medan fruktdelarna lämpligtvis utgöres av ett sädeslag i form av mjöl exempelvis av att partiklarna helt eller delvis utgöres av ved- varvid veddelarna exempelvis utgöres av trämjöl eller majs-, vete- eller rismjöl. k ä n n e t e c k n a t av att partiklarna helt eller delvis utgöres av återanvänt material såsom returpapper, kartong eller spill från härdplastlaminattillverkning. Förfarande enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t av att partiklarna helt eller delvis utgöres av ett mineral såsom exempelvis krita. 10. ll. 12. . Förfarande enligt något av kraven 1 - 7 k ä n n e t e c k n a t _ Förfarande enligt något av kraven 1 - 8 k ä n n e t e c k n a t 51g8145 Förfarande enligt något av kraven 1 - 4 k ä n n e t e c k n a t av att partiklarna före blandningen med härdplasthartset torkas till en fukthalt lägre än 10 vikt%, företrädesvis lägre än 6 vikt%. Förfarande enligt något av kraven 1 - 5 k ä n n e t e c k n a t av att den torkade partikel/hartsblandningen utbredes så att skillnaden i vikt partiklar per ytenhet över den blivande stommens (2) yta ej överskrider 10%, företrädesvis under 3%.) Förfarande enligt något av kraven 1 -'6 k ä n n e t e c k n a t av att bäraren (30) utgöres av det primära ytskiktet (10). av att pressningsförfarandet inleds med ett lågt inledningstryck, företrädesvis 10 - 50% av sluttrycket under vilket inledningstryck partikel/hartsblandningen tillåts flyta ut då hartset på grund av temperaturen mjuknar. av att temperaturen under pressningsförfarandet är 100 - 200°C, företrädesvis 140 - l70°C medan trycket är 10 - 500 bar, företrädesvis 10 - 300 bar med ett sluttryck 100 - 300 bar vid diskontinuerlig pressning. Förfarande enligt något av kraven 1 - 8 k ä n n e t e c k n a t av att temperaturen i under pressningsförfarandet är 120 - 200°C, företrädesvis 140 - 180°C medan trycket är 10 - 300 bar, företrädesvis 10 - 150 bar med ett sluttryck på 50 - 150 bar vid kontinuerlig pressning. Förfarande enligt något av kraven 1 - 10 k ä n n e t e c k n a t av att det primära ytskiktet (10) åtminstone utgöres av ett eller flera dekorpapper (12) exempelvis av ot-cellulosa, med härdplast, företrädesvis melamin-formaldehydharts och/eller urea-formaldehydharts, ett eller flera underliggande baspapper (14), impregnerat med härdplast, samt eventuellt ett eller flera överst placerade så kallade overlaypappersark (11) av oL-cellulosa impregnerade med melamin-formaldehydharts eller urea-formaldehydharts, samt eventuellt en, närmast stommen (2) placerad diffusionshindrande folie (13). impregnerat Förfarande enligt krav 11 k ä n n e t e c k n a t av att den diffusionshindrande folien (13) utgöres av en metall såsom aluminium, koppar, stål, zink, eller av en plast såsom polypropen, polyalkylentereftalat, akryl, polyvinylklorid, fluorerad termoplast eller dylikt. polyeten, 13. 14 15. 16. 17 18. 19 20. 21 .Förfarande enligt något av kraven 1 - 12 k ä n n e t e c k n a t .Förfarande enligt krav 12 eller 16 k ä n n e t e c k n a t 512 143 19 av att det sekundära ytskiktet (20) åtminstone utgöres av ett eller flera konventionella så kallade baspapper (21) impregnerade med härdplastharts, företrädesvis fenol-formaldehydharts eller urea-formaldehydharts. Förfarande enligt något av kraven 1 - 12 k ä n n e t e c k n a t av att det sekundära ytskiktet (20) åtminstone utgöres av ett eller flera dekorpapper (22) företrädesvis exempelvis av ot-cellulosa, impregnerade med härdplast, melamin-formaldehydharts eller urea-formaldehydharts. av att det sekundära ytskiktet (20) åtminstone utgöres av en, närmast stommen (2) placerad diffusionshindrande folie (23). Förfarande enligt något av kraven l - 12 k ä n n e t e c k n a t Förfarande enligt krav 15 kännetecknat av att den diffusionshindrande folien (23) utgöres av en metall såsom aluminium, koppar, stål, zink, eller av en plast såsom polyeten, polypropen, polyalkylentereftalat, akryl, fluorerad termoplast eller dylikt. polyvinylklorid, .Förfarande enligt krav 12 eller 16 k ä n n e t e c k n at av att ytorna på den diffusionshindrande folien (13 resp. 23) behandlas genom att beläggas med en primer, anetsas, blästras, koronabehandlas, gnistas, borstpläteras, elektropläteras eller dylikt så att dess vidhäftning genom ytförstoring eller ytaktivering ökar gentemot härdplasten i laminatet (1). Förfarande enligt krav 12 eller 16 k ä n n e t e c k n a t av att den diffusionshindrande folien (13 resp. 23) har en tjocklek av 5 - 2000 um, företrädesvis 10 - 1000 um. .Förfarande enligt krav 18 k ä n n e t e c k n a t av att den diffusionshindrande folien (13 resp. 23) utgöres av en metall och har en tjocklek av 5 - 200 um, företrädesvis 10 - 100 um. Förfarande enligt krav 18 k ä n n e t e c k n at av att den diffusionshindrande folien (13 resp. 23) utgöres av en termoplast och har en tjocklek av 0,2 - 2 mm, företrädesvis 0,3 - 1 mm. i av att den diffusionshindrande folien (13 resp. 23) har en temperaturutvidgnings- koefñcient mellan l5xl0'°/°K och l00x10'°/°K, företrädesvis mellan 15x10'°/°K och 50x10'°/°K. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 512 143 20 Förfarande enligt något av kraven l - 21 k ä n n e t e c k n a t (1) vid diskontinuerlig tredimensionella funktionsdetaljer och/eller ribbstruktur (5). av all med (4) förses (3), härdplastlaminatet pressning såsom exempelvis not spont 22 huvudsakfigen l-lärdplastlaminat framställt kraven l - (1) kännetecknat enligt något att härdplastlaminatet av (1) isometriskt med en skillnad i längdutvidgningskoefficient mellan laminatets längs- och tvärsriktning vilken är mindre än 10%. av är Härdplastlaminat (l) krav 23 k ä n n et e c k n at av att härdplastlaminatet (l) har en vattenupptagningsförmåga lägre än 10 vikt%, företrädesvis lägre än 6 vikt%, efter l00h i vatten vid 23°C. enligt Härdplastlaminat (l) enligt krav 23 eller 24 k ä n n e t e c k n a t av att härdplastlaminatet (1) har en slagseghet större än 2 kllmz, företrädesvis större än 3 kJ/mz. Härdplastlaminat (1) enligt något av kraven 23 - 25 k ä n n e t e c k n a t av att det primära ytskiktet (10) innefattar minst ett härdplastimpregnerat papper, företrädesvis det översta, vilket är belagt med hårda partiklar av exempelvis kiseloxid, aluminiumoxid och/eller kiselkarbid med en medelstorlek av l - l0O tim, företrädesvis ca 5 - 60 pm. Användning av hardplastlaminatet (l) enligt något av kraven 23 - 26 såsom en beklädnad på golv, innervägg, innertak och dörrar i torra såväl som våta utrymmen samt som bordsskivor, bänkskivor, fasadbeklädnad och yttertak.