SE512785C2 - Absorberande artikel med två separata delar för absorption av faeces och urin - Google Patents

Description

15 20 25 512785 kanten av blöjan. Trycket på denna smala linje kan bli ganska stort och vätskan har inte lång sträcka att flyta för att passera kontaktlinjen, så snart kontakten inte längre är tillräcklig för att motstå läckage. Det fordras dessutom en stor åtspän- ning av de elastiska banden för att säkerställa att benlinningen inte släpper kon- takten mot användarens hud. Detta kan i sin tur leda till problem, nämligen hudskav. Även om benlinningen skulle klara av att motstå trycket från vätskan och inte släppa förbi densamma, kommer vätskan istället att ansarnlas ovanpå ab- sorptionskroppen och därigenom hålla huden firktig, vilket i sig kan leda till hu- dirritationer.

I avsikt att höja säkerheten mot läckage, speciellt av lös avföring, förbi blöjors si- doflikar eller benlinningar, har flera av dagens blöjor försetts med resta barriärfli- kar innanför de elastiska benlirrningarna. Ett exempel på en sådan blöja visas i patentet EP O 219 326. Detta patent har bl a till syfte att åstadkomma en blöja med dubbla läckageskydd och att skapa en kanal med hjälp av den resta barriär- flíken, som skulle kunna hålla kroppsvätskor kvar i blöjan. Baniärfliken reser sig bl a upp längs den inre delen av användarens lår i grenpartiet. Kroppsvätska som inte omedelbart absorberas av absorptionslcroppen i blöjan, t ex lösa fekalier, stoppas av barriärfliken och samlas i den nämnda kanalen. Om kroppsvätskan än- då skulle rinna förbi barriär-fliken, påstås det att benlinningen kommer att bilda en ytterligare barriär mot läckage. Även om blöjan enligt EP O 219 326 utrustats med ytterligare en barriär innanför den tidigare kända, så är den behäftad med samma nackdelar som den senare, dvs den uppvisar endast en smal linjeanliggning mot användarens hud. Denna smala kontaktlinje kan lätt släppa kontakten med användarens hud när barriären utsätts för ett stort tryck av t ex en större mängd urin. Man är tydligen heller inte främmande för tanken att barriärfliken inte skulle vara tillräckligt motståndslcraftig för att hindra att vätska flödar över baniären, eftersom man garderat sig med den elastiska benlinningen utanför baniärfliken. Liksom för den kända elastiska benlinningen, lärnnas dess- utom fortfarande ett stort område (om än ett mindre område än tidigare) av an- vändarens hud öppet för exponering för den vätska eller avföring som sarnlas i den sk kanalen mellan barriärfliken och absorptionskroppen, dvs risken för hu- dirritationer är uppenbar. Denna barriärkonstruktion är därför långt ifrån perfekt.

Det bör påpekas att det även finns blöjor på marknaden, liksom blöjor beskrivna i patent, försedda med liknande läckagebarriärer också vid blöjornas rnidjeöpp- ningspartier. Problemet med läckage är därför inte enbart begränsat till blöjors benöppningar. 10 15 25 512785 På senare tid har en ny typ av blöjor framtagits och lanserats på marknaden, de sk byxblöjorna. Dessa skiljer sig från de traditionella blöjoma frarniörallt med avseende på fastsättningssystem, dvs det system som ser till att byxblöjan re- spektive den vanliga eller "öppna" blöjan kan sättas på plats på användaren. Öpp- na blöjor försluts till en byxa på användaren medelst fastsättningsorgan av olika slag, t ex adhesiva taperemsor, kardborrar eller trycklcnappar. Byxblöjor är där- emot redan av tillverkaren förslutna i sidopartierna så att en byxa erhållits, uppvi- sande en rnidjeöppning och två benöppningar. Förslutningen till en sidosöm i re- spektive sidoparti kan göras på flera sätt, t ex medelst en limfog eller en svetsfog.

Till byxblöjornas fastsättningssystem räknar man även byxblöjans byxhölje. Med detta menas det hölje som genom sin elastiska tillhållandeförrnåga ser till att byxblöjan smiter åt kring kroppen på användaren och förhindrar att byxblöjan ha- sar ner på användaren. Givetvis kan det finnas andra faktorer som påverkar byx- blöjans förmåga att sitta kvar på avsedd plats på användaren. Skillnaden mellan byxblöjor och öppna blöjor ligger i att de senare kan spärmas åt kring livet på an- vändaren medelst fastsättningsorganen, på samma sätt som man kan dra åt liv- remmen på ett par långbyxor. Byxblöjor är däremot inte försedda med sådana åt- spännande fastsättningsorgan, utan måste normalt lita till sitt elastiskt åtdragande höl je.

Det finns flera kända byxblöjor, t ex den som beskrivs i EP O 320 991. Denna byxblöja uppvisar en central absorptionsenhet och två elastiska sidopaneler vilka är förbundna med absorptionsenhetens sidokanter. Tillsammans bildar de en midjeöppning och två benöppningar. Byxblöjan på för öppna blöjor känt sätt, dessutom försedd med elastiska organ utmed partier av benöppningarna och rnidjeöppningen. Absorptionsenheten innefattar en absorptionslcropp mellan ett vätskegenomsläppligt inre höljessldkt och ett vätskeogenomsläppligt yttre höljes- skikt. Utrymmet mellan det inre höljesskiktet och användarens hud kommer att vara mycket begränsat, varför den avföring som deponeras på det inre höljesskik- tet kommer att kunna vara i kontakt med användarens hud och smeta ner denna.

Det inre höljesskiktet kommer också att vätas ner av användarens avgivna urin.

Det är självklart inte önskvärt att användarens hud skall vara i kontakt med ett fuktigt höljesskikt, vilket blir fallet i de delar av det inre höljesskiktet som åtmins- tone tidvis kommer i kontakt med användarens hud.

Utmärkande för kända byxblöjor (och även för kända vanliga öppna blöjor) är att det är det yttre höljesskiktet, dvs det som är anbragt utanför absorptionskroppen, lO 20 25 512785 som bildar byxans bärande höljesskikt. Med detta sldkt avses det hölje som man får kvar om man skalar bort alla skikt och element innefattade i byxan som inte aktivt bidrager till att byxan blir en byxa, dvs bildar en midjeöppning och två benöppningar och utan vilket byxan inte längre skulle kunna hänga samman kring kroppen på en användare. Särskilt viktiga bärande partier är de s.k sidosömmar- na, dvs de partier av byxan i vilka man förbundit partier av frarn- respektive bak- partiet av det byxbildande skiktet för att bilda rnidj eöppningen och benöppning- arna Det bärande byxbildande höljesslciktet för den kända byxblöjan enligt EP O 320 991, utgörs av de båda elastiska sidopanelema samt det yttre höljeskik- tet anbragt utanför absorptionskroppen. I det här fallet utgörs alltså det bärande byxbildande höljesslciktet av flera ihopskarvade materialstycken. När absorp- tionskroppen fylls med urin kommer dess ökade tyngd att medföra att det utanför absorptionskroppen anbragta yttre höljesskiktet utsätts för en tyngdlqaft, som i sin tur överförs till de elastiska sidopanelema och det inre höljesslciktet till vilka det yttre höljesskiktet är förbundet. Detta leder till att de elastiska sidopanelema tänjs ut och till att avståndet mellan användaren och det inre höljesskiktet ökar och till att eventuella läckagebaniärer får svårare att hålla kontakten med använ- darens hud. Risken för läckage ökar med andra ord.

Ett armat exempel på en byxblöja i vilken det yttre höljesslciktet utgör det bärande byxbildande skiktet är WO 88/07337. Det yttre höljesskildet är i det här fallet elastiskt. Absorptionskroppen är anbragt innanför det elastiska byxbildande höl- jesskiktet, mot användarens kropp räknat.

I ett försök att förbättra tillhållande- och uppesittaregenskapema för byxblöjor har det föreslagits i WO 93/ 17648 att förse en byxblöja med elastiskt sträckbara områden i fram- och/eller bakpartiema av byxblöjan, medan grenpartiet är förhål- landevis osträckbart. Denna byxblöja är dock fortfarande traditionellt uppbyggd, såtillvida att byxblöjans ytterhölje utgör det byxbildande skiktet av byxblöjan och att absorptionskroppen således är anbragt innanför detta byxbildande skikt.

Det har vidare föreslagits att förse öppna blöjors mot användaren vettande höljes- skikt med en eller flera öppningar för passage av urin och/eller avföring ner i ett slags fickor med absorptionskroppen som botten i fickan, för att på detta vis iso- lera användarens hud från kontakt med framförallt avföring. IUS 4 662 877 visas en sådan blöja vilken innefattar ett övre mot användarens kropp vettande slcikt, lO 25 512785 vilket är försett med en avlång öppning. Utmed kanterna av öppningen är elastis- ka band anbragta i avsikt att tvinga kanterna av öppningen upp från den underlig- gande absorptionslcroppen. Även andra elastiska arrangemang är tänkbara enligt detta patent.

EP O 359 410 beskriver en liknande blöja uppvisande ett kroppsvettande elastiskt höljesskikt försett med en öppning. Ett tomt utrymme skapas mellan höljesskiktet och absorptionskäman.

I analogi med byxblöjoma ovan konstaterar man att även om blöjans mot använ- daren vettande höljesslcikt frigjorts mer än vad som varit fallet för tidigare kända blöjors kroppsvettande höljesskikt, så är det fortfarande blöjans yttre höljesslcikt, dvs det skikt som är anbragt utanför absorptionskäriian sett från användaren, som är det skikt som bär upp blöjan vid användningen av densamma, dvs efter det att man tejpat ihop blöjan med fastsätmíngstejpania på användaren. Det bärande ytt- re höljesskiktet kommer även att befinna sig på avstånd från användarens kropp, vilket leder till en större osäkerhet beträffande eventuella läckagebarriärers posi- tion i förhållande till eller kontakt med användarens genitalier respektive anus.

Slutligen är det också känt från US 4 756 709 att i ett byxbildande ytterhölje an- ordna elastiska zoner med sinsemellan olika elastiska lcraftriktriingar. I höljets bakre och främre niidjepartier är höljet sträckbart i tvärsriktningen och i ett mel- lanliggande grenparti är det sträckbart i längsrikmingen. Emellertid är detta byxbildande höljesslcikt, som de övriga ovan upprälmade, anbragt utanför ab- sotptionskroppen.

Uppfinriingens ändamål och viktigaste kärmetecken Ett syfte med föreliggande uppfinning är att lösa problemet att avgiven vätska som inte omedelbart absorberas av absorptionslaoppen, riskerar att läcka ut över någon kant av alstret.

Ett armat syfte med föreliggande uppfinning är att hindra eller åtminstone försvå- ra för i byxan upptagen avföring och urin att komma i kontakt med användarens hud. 10 15 20 25 512785 6 Ytterligare ett syfte med föreliggande uppfinning är att lösa problemet att säkerställa att avgiven urin och avföring direkt samlas upp i därför avsedda uppsamlingsområden i byxan. Ännu ett syfte med föreliggande uppfinning är att lösa problemet att hindra att det mot användarens kropp vettande höljesskiktet bringas ur sitt läge i förhållande till användaren.

Samt ytterligare ett syfte är att förhindra faeces att sprida sig från den bakre delen av blöjan till den främre, Detta åstadkommes genom en absorberande artikel, såsom en blöja, ett inkontinensskydd eller en dambinda, med en innerbyxa, som i sin helhet vid dennas bruk med kroppsanpassning anligger direkt mot användarens hud och genitalier, samt en absorptionsenhet, vilken är anbragt på innerbyxans utsida och uppbäres av denna, varvid absorptionsenheten består av tvâ separata delar, en för urin och en för faeces, vilka delar är anbragta omslutande respektive öppning i innerbyxan.

Med begreppet innerbyxa, använt i flera av efterföljande patentkrav, avses samma sak som begreppet byxskikt, vilket använts i beskrivningen. Med uttrycket absorptionsenhet menas en enhet som är avsedd att upptaga och kvarhålla urin och/eller faeces eller i tillämpliga fall menstruationsvätska.

Genom att vända på det invanda tänkandet att det bärande byxbildande höljesskiktet alltid skall vara anbragt ytterst från användaren sett och också det skikt 10 15 20 25 30 35 512785 ¿ som är anordnat utanför absorptionskroppen, har man nu åstadkommit en absorberande byxa som smiter tätt åt mot kroppen på användaren och i vilken det yttre höljesskiktet eller spärrskiktet och absorptionsmaterialet, fiigjorts från påverkan av krafter från byxskiktet. I tidigare blöjor och byxblöjor har man låtit det yttre höljesskiktet upptaga större delen av de krafter som verkar för att hålla byxan på plats kring midjan av användare. I en strävan att uppnå kontakt mellan det läckagetätande yttre spärrskiktet, har man från detta yttre skikt låtit bygga upp olika barriärer, som i bästa fall kunnat uppnå en eller flera smala kontaktlinjer mot användaren.

Föreliggande uppfinning har istället en helt omvänd konstruktion. Artikeln enligt uppfinningen beskrivs här i som en absorberande byxa. Det är istället det mot användarens kropp vettande höljesskiktet som bildar byxan och som upptager alla de krafter som verkar för att hålla byxan på plats kring midjan av användaren. Det i byxan ingående absorptionsmaterialet, t ex anbragt i en absorptionskropp, och det yttre spärrskiktet, är fiikopplat från alla byxbildande och bärande partier av byxan och utgör istället ett påhäng utanpå det byxbildande kroppsanliggande skiktet. Det byxbildande byxskiktet kan liknas vid en andra hud som man dragit över användarens hud. Det yttre spärrskiktet kan liknas vid en uppsarnlings- behållare, en ficka eller en påse, som är fastsatt på den "andra huden". Denna uppsamlingsbehållare bidraget i sig inte till att bilda själva byxan. Den eventuellt förekommande absorptionskroppen är företrädesvis anordnad i denna upp- sarnlingsbehållare eller ficka.

I en fördelaktig utföiingsforin av uppfinningen är ett elastiskt organ förspänt anbragt i tvärsriktningen i det främre respektive det bakre midjepartiet av byx- skiktet och förspänt anbragt i längsriktningen i grenpaitiet av byxskiktet, varvid de främre respektivebakre midjepaitierna uppvisar elastiska krafter huvud- sakligen verksamma i byxans inidjeöppnings omkretsled och grenpartiet uppvisar elastiska krafter huvudsakligen verksamma i byxans benöppningars omkretsled.

I ytterligare en fördelaktig tutföringsfonn av uppfinningen uppvisar det yttre spärrskiktet änd- och sidokanter, av vilka sidokantema är förbundna med byx- skiktet inom områden mellan respektive sidosöm och den tänkta längsgående symmetrilinjen så att det yttre spärrskiktet är väsentligen obelastat av dragkrafter vinkelräta mot den längsgående syininetiilinjen mellan dessa förbindnings- områden och mellan det yttre spärrskiktets ändkanters förbindningsoriiråden med byxskiktet. i 10 15 20 25 5127858 Enligt en speciellt fördelaktig utföringsform av uppfinningen är byxslciktet hydro- fobt och uppvisar åtminstone en öppning för passage av urin och/eller faeces.

I ännu en speciellt fördelaktig utföringsfonn av uppfinningen är det yttre spärr- sldktet anordnat i höj d med öppningen eller öppningama och det yttre spärrskiktet är förbundet med byxslciktet i områden runt öppningen eller öppningarna I ytterligare en speciellt fördelaktig utföringsfonn av uppfinningen uppvisar byx- skiktet åtminstone en öppning anordnad inom ett främre område av grenpartiet sett i riktning mot det främre midjepartiet, och åtminstone en öppning anordnad inom ett bakre område av grenpartiet, sett i riktning mot det bakre midjepartiet, avsedda för passage av urin respektive faeces genom byxskiktet till en främre re- spektive en bakre ficka mellan byxskiktet och det yttre spärrskiktet, vilka fickor är avgränsade från varandra så att transport av urin respektive faeces är förhind- rad mellan fickorna.

Tack vare att byxslciktet enligt uppfinningen är följsamt åtsittande utmed kroppen på användaren kan man nu på ett säkert sätt placera öppningen eller öppningama i de områden i byxsldlctet som är beräknade att anligga mot den tänkte använda- rens av byxan genitalier respektive anus, forvissad om att öppningen eller öpp- ningarna vid användningen av byxan sedan inte förflyttar sig så att öppningen el- ler öppningarna hamnar på fel ställe. Härigenom behöver man heller inte göra öppningarna större än nödvändigt, varvid man inte behöver exponera större om- råde av användarens genitalier, anus eller omkringliggande hudpartier, än nöd- vändigt. Detta bidrager till att användarens hud kan hållas så ren och torr som möjligt. Eftersom dessutom träffsäkerheten ökas, dvs säkerheten att urin respekti- ve avföring träffar öppningen eller respektive öppning, kommer byxsldktet att hållas mycket torrt 'och därigenom kommer även användarens hud att kunna hål- las torrare än med tidigare kända blöjor och byxblöjor.

Ytterligare en fördel med att kunna förvara faeces väl innesluten i en ficka, är att avföring, speciellt hård avföring, inte kan spillas ut på t ex skötbordet vid byte av byxblöja. Speciellt för tidigare kända elastiska byxblöjor har det visat sig vara ett problem, att byxblöjan vid upprivandet av den första av de två sidosömmarna, hastigt drar ihop sig. Om byxblöjan innehåller hård avföring liggandes löst på det inre höljesslciktet, är risken stor att avföringen spills ut och hamnar på skötbordet eller annan yta intill den plats bytet sker på. Enligt föreliggande fördelaktiga ut- föringsforrn av uppfinningen, kommer fekalierna att vara väl inneslutnai sin ficka 10 15 20 25 512785 9 mellan byxskiktet och det yttre spärrskiktet och utspillningen av fekaliema för- hindras.

Ytterligare fördelar och särdrag av uppfinningen fiantgår av efterföljande patent- krav och efterföljande beskrivning av utföringsexempel.

Beslaivning av ritningar Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas med hänvisning till på bifo- gade ritningar visade utföringsexempel, av vilka; Pig. 1 visar i perspektivvy från sidan en absorberande byxa enligt en första utfö- ringsforrn av uppfinningen, som den skulle te sig anbragt på en schematiskt indi- kerad användare; Fig. 2 visar i perspektivvy från sidan en absorberande byxa enligt en andra utfö- ringsforrn av uppfinningen, som den skulle te sig anbragt på en schematiskt indi- kerad användare; Fig. 3 visar på samma sätti perspektivvy från sidan det bärande byxskiktet av en absorberande byxa enligt den första eller den andra utföiingsfonnen av uppfin- ningen (fig. 1 respektive 2) och med övriga delar av byxan borttagna; Fig. 4 visar i perspektivvy underifrån det bärande byxskiktet av en absorberande byxa anbragt på en transparent docka simulerande en användare, enligt en tredje utföiingsforrn av uppfinningen och med övriga delar av byxan borttagna; Fig. 5 visar på sarnma sätt som i figur 4 en perspektivvy underifrån av det bäran- de byxskiktet av en absorberande byxa enligt en fjärde utföiingsforrn av uppfin- ningen och med övriga delar av byxan borttagna; Fig. 6 visar schematískt i planvy ett elastiskt organ i utspänt tillstånd anbragt till ett materiallager i ett byxskikt enligt den första utföringsfonnen av uppfinningen; Pig. 7 visar schematiskt i planvy ett byxskikt i utspänt tillstånd enligt den forsta eller den andra utföringsformen av uppfinningen från den mot användaren vet- tande sidan; 10 15 20 25 40 45 512785 10 Fig. 8 visar schematiskt i planvy och i utspänt tillstånd, byxskiktet enligt fig. 7 och enligt den första utföiingsfonnen av uppfinningen, sett från spärrskiktssidan; Fig. 9 visar schematiskt i planvy och i utspänt tillstånd, byxskiktet enligt fig. 7 och enligt den andra utföringsformen av uppfinningen, sett från spärrskiktssidan; Fig. 10 visar schematiskt i perspektivvy fiarnifrån och delvis i genomskäming en femte utföringsforrn av uppfinningen och hur denna är tänkt att fungera; Fig. 10a visar en förstoring av det inringade området i Fig. 10; Fig. l0b visar samma område som i Fig. 10a, men i 45° lutning; Fig. 10c visar schematiskt motsvarande område som är iriringat i Fig. 10, men för en känd blöja med rest baniärflik; , ' Fig. ll visar schematiskt i perspektivvy framifrån och delvis i genomskäming en sjätte utföringsforrn av uppfinningen och hur denna är tänkt att fimgera; Fig. 12 visar en förstoring av Fig. ll och Fig. 13 visar en förstoring av Fig. l 1, men för en sjunde utföringsforrn av uppfinningen.

Beskrivning av utföringsexempel Vid beskrivningen av de olika utföringsexemplen kommer samma siffer- beteckningar att åsättas sådana detaljer och strukturelement som är gemensamma för utföringsexemplen i de olika figurema.

Uppfinriingen avser alltså en absorberande artikel, såsom en blöja, ett inkontinensskydd eller en dainbinda, med en innerbyxa, som i sin helhet vid dennas bruk med kroppsanpassning anligger direkt mot användarens hud och genitalier, samt en absorptionsenhet, vilken är anbragt på innerbyxans utsida och uppbäres av denna varvid absorptionsenheten består av två separata delar, en för urin och en för faeces, vilka delar är anbragta omslutande respektive öppning i innerbyxan.

I figur 1 visas en absorberande byxa l som exempel på absorberande artikel enligt uppfinningen, som den är tänkt att användas på en användare. Användaren är schematiskt indikerad i figur l i form av avhuggna midje- och benpaftier.

Byxan uppvisar en rnidjeöppning 2 och två benöppningar 3 och 4, varav dock en av dessa är skyrnd i figur 1.

Byxan innefattar ett byxskikt 5, ett yttre spärrskikt 6 och en mellan dessa anordnad absoiptionskropp 7. 10 20 25 512785 11 Byxskiktet 5 är vänt mot användarens kropp och anligger mot denna över väsent- ligen hela sin yta, vilket bäst visas i figur 3. I denna figur har man för åskådliggö- randets skull, tagit bort absorptionslaoppen och det yttre spärrslciktet. Man kan se att byxskiktet 5 srniter tätt åt mot användarens kropp. Av figur 3 visas också att byxskiktet 5 bildar en byxkonfiguration som i sig bildar byxans midjeöppning 2 och benöppningar 3 och 4. Några ytterligare skikt eller stycken är inte nödvändi- ga för att en självbärande byxa skall kunna erhållas.

Byxskiktet 5 är sammanfogati sina sidopartier i två sidosömmar, en i respektive sida, varav endast den ena 8 syns i figur 1 och 3. Sidosömmama sträcker sig från midjeöppningen 2 till respektive benöppning 3,4. Sidosömmama kan exempelvis utgöras av en kontinuerlig eller diskontinuerlig limfog eller svetsfog. Den senare kan exempelvis åstadkommas medelst ultraljudssvetsning. Det emellertid inte nödvändigt att sidosömmen utgörs av en av blöjtillverkaren ihopsatt fog av detta slag. Byxskiktets sidopartier kan istället vara försett med fastsättningsorgan, vilka antingen är öppnings- och återförslutbara eller som är avsedda att från losskopp- lat läge kunna sarnmankopplas av användaren på ett av blöjtillverkaren förutbe- stärnt sätt, så att en byxa bildas. Sådana byxor liknar och uppför sig vid använd- ningen i allt väsentligt på samma sätt som en byxa som uppvisar sidosömmar av lim- eller svetsfogar. Exempel på absorberande byxor med sådana alternativa si- dosömmar visas i våra svenska patentansökningar SE 9401224-2, SE 9401225-9, SE 9401226-7, SE 9401227-5, och SE 9401228-3.

Med hänvisning till figur 7, visas ett exempel på ett byxskikt 5 som det kan se ut innan det är sammansatt till en byxkonfiguration såsom i figur 1. Byxskiktet 5 in- nefattar ett främre och ett bakre rnidjeparti 9 och 10. Dessa rnidjepartier 9,10 omsluter tillsammans användarens mag- respektive ryggslutsparri, se figur 1 och 3. Byxslciktet 5 innefattar även ett grenparti 11 mellan de båda rnidjepartierna 9,10. Grenpartiet är anbragt mellan användarens ben vid användningen av byxan.

Det finns dock inga bestämda gränser för övergången från något av midjepartier- na 9,10 till grenpartiet 11. Midjepartierna 9,10 behöver inte uppvisa samma bredd, utan kan vara olika breda, exempelvis kan det bakre midjepartiet vara bre- dare än det främre.

De båda midjepartiema 9,10 uppvisar vardera en ändkant 12 respektive 13 och två sidokanter 14,15 respektive 16,17. Grenpartiet uppvisar två sidokanter 18,19.

Det respektive främre och bakre rnidjepartiets sidokant 14,16 respektive 15,17 på 10 15 20 25 512785 1, samma sida av en tänkt längsgående symrnetrilinje dragen fiån ändkanten 12 av det främre midjepartiet 9 till ändkanten 13 av det bakre midjepartiet 10, är för- bundna med varandra till bildande av sidosömmar, av vilka, som ovan nämnts, endast den ena sidosömmen 8 (som förbinder sidokanterna 15,17) visas i figur 1 och 3. Sidosömmen 8 äri figur 1 och 3 endast visad schematiskt. Fackmarinen vet att det finns flera sätt att förbinda sidokanterna 14,16 respektive 15,17 till varand- ra. Exempelvis kan sidokanterna läggas ornlott eller så kan de förbindas med sarrnna sida av byxsldktet vänd mot varandra. l det senare fallet kan sidosömmen vändas antingen ut från användaren eller in mot användaren.

Byxskiktet 5 är elastiskt. Med hänvisning till figurerna 1, 6 och 7 visas ett exem- pel på ett elastiskt byxskikt, vilket innefattar ett elastiskt organ 20 och åtminstone ett väsentligen oelastiskt materiallager 21. Det elastiska organet 20 är förspänt anbragt till det väsentligen oelastiska materiallagret 21.

Det elastiska organet 20 äri figur 6 visat som ett elastiskt nät, men även en elas- tisk film, ett elastiskt fibertyg (nonwoven) eller flera elastiska trådar, band eller liknande kan användas, varvid de senare i så fall är utlagda över en stor del av materiallagrets yta så att de tillsammans betraktas som ett enda elastiskt organ.

Det elastiska organet bör uppvisa en elasticitet i så hög grad att det kan sträckas ut till en förlängning av åtminstone 25 % av sin osträckta, relaxerade längd, dvs till en längd som är åtminstone 1.25 gånger sin osträckta längd och sedan vid av- lastningen från sträcklcraften, åtminstone kunna återgå till högst 15 % förlängning av sin ursprungliga osträckta längd. Allra helst skall det elastiska organet kunna sträckas ut mycket längre än 25 % av sin relaxerade längd och kunna återgå till sin ursprungliga relaxerade längd eller näst intill. Detta utesluter inte att ett elas- tiskt material som uppvisar en flytgräns vid vilken dess förlängnings- och kon- traktionsegenskaper förändras, kan användas, så länge som det över sin flytgräns fortfarande uppvisar elastiska egenskaper enligt ovan.

Det elastiska organet 20 är elastiskt i både längs- och tvärsled, eller kan oriente- ras i både längs- och tvärsled, i det fall det utgörs av ett tråd- eller bandformigt element. Kravet på elasticitet kan ställas på både längs- och tvärsriktningen av det elastiska organet.

Exempel på föredragna elastiska organ 20 elastiska nät, vilka innefattar kom- ponenter av terrnoplastiska A-B-A blockcopolymerer. Ändblocken A kan vara 10 15 20 25 512785 relativt stela polymerer, såsom polystyren eller en polystyrenhomolog. Mitt- blocket B kan vara en mjukt flexibel polymerkedja, såsom polybutadien, polyi- sopren eller poly(eten-co-buten). Dessa copolymerer kallas ofta SBS respektive SIS och är kommersiellt tillgängliga under varumärket Kraton G, respektive SEBS, vilken är kommersiellt tillgänglig under varumärket Kraton D.

För att förbättra dessa materials processbarhet blandas de ofta med en eller flera polyolefiner, exempelvis polyeten, polypropen, polybuten, etencopolymerer, pro- pencopolymerer eller butencopolymerer.

Det väsentligen oelastiska materiallagret 21 kan utgöras av ett fibertyg (nonwoven), exempelvis av meltblown-, spunbond- eller terrnobondtyp, exem- pelvis innefattande polypropenfibrer. Även filmer av termoplaster kan användas.

Det väsentligen oelastiska materiallagret bör lärnpligen vara luft- och ånggenom- släppli gt, eftersom det skall vara i kontakt med användarens hud och därför inte får vara så tätt att huden inte kan andas. Med väsentligen oelastisk avses i det här sammanhanget att materiallagrets elasticitet väsentligt understiger den elasticitet som definierats ovan för det elastiska organet 20. Materiallaget 21 kan även be- stå av flera ihopskarvade materialstycken som i så fall tillsammans bildar det materiallager 21 som visas i figurema 6 och 7. I det här sammanhanget förtjänar det att påpekas att byxskiktets form inte är begränsad till den i figurema visade (en timglasfonn), utan kan göras annorlunda om så skulle vara lämpligt, exem- pelvis för att dimensionera byxan till en annan användarstorlek Det i figurema visade byxslciktet 5 är lämpligt för barn av "storleken", dvs med vikten, 10-15 kg Storlekar för såväl större som rnindre barn är naturligtvis också tänkbara, liksom storlekar anpassade för inkontinenta vuxna användare.

I avsikt att erhålla föredragna elastiska ltraftriktrringar i byxan 1 och samtidigt ge byxsldktet 5 en byxliknande form, är det elastiska nätet 20 förspänt anbragt i tvärsriktningen i det främre respektive det bakre rnidjepartiet 9 respektive 10, av byxsldktet och förspänt anbragti längsriktningen i grenpartiet 11 av byxslciktet 5. För att åstadkomma laökta partier av det elastiska nätet 20 som väl följer kon- turerna av sidokantema 18,19, har man klippt, skurit eller på annat sätt brutit av vissa av trådarna i det elastiska nätet. Därigenom erhålls större maskor 22,23 i nätet i enfrärnre 24 respektive en bakre del 25 av grenpartiet 11. Det påpekas att man även förutan avbrytningen av vissa trådar i det elastiska nätet 20, hade er- hållit krökta partier av det elastiska nätet 20 inom byxskiktets grenparti 11.

Krökriingen orsakas av de samverkande tvärs- och längslaaftema som erhålles då 10 15 20 25 30 35 512785 M nätet spärms upp på det ovan nämnda sättet. Emellertid föredrages det att man konfigurerar nätet, exempelvis på det i figur 6 visade sättet, för att bättre anpassa de elastiska sträckkrafterna till byxskiktets sidokonturer. Man kan givetvis tänka sig att skapa större maskor inom flera eller andra områden av det elastiska nätet än vad som visas i figur 6. För en mer detaljerad beskrivning av hur man kan sträcka ut och konfigurera elastiska material såsom elastiska nät för elastifiering av byxskikt hänvisas till vår svenska patentansökan med ansökningsnunirner SE 95003 87-7.

Elastiska filmer och fibertyg kan sträckas ut och konfigureras på i princip samma sätt som det elastiska nätet i figur 6. För att få partier av dem att bättre följa gren- partiets sidokanter, kan man uppta hål eller slitsar på lärnpliga ställen, exempelvis på motsvarande ställen som de stora maskoma 22,23 i nätet'i figur 6.

Elastiska trådar, band eller liknande får anbringas på ett annorlunda sätt, vilket närmare beskiives i vår svenska patentansökan med ansökníngsnumrner SE 95003 84-4. I det här fallet får man anpassa utläggningsmönstret för de elastiska trådarna till konturen av grenpartiets sidokanter. Elastiska nät, filmer och fibertyg uppvisar däremot, jämfört med trådar, en yta med en utbredning som är förhållandevis stor i två riktningar vinkelräta mot varandra och anpassningen till konturerna av byxskiktets sidokanter kan göras genom den ovan nämnda omkonfigurationstekniken, dvs exempelvis avklippning av trådar i det elastiska nätet eller slitsning av den elastiska filmen eller fibertyget.

Vid en möjlig tillverkning av byxskiktet 5 kan materiallagret 21 utskäras ur en löpande materialbana, ur vilken periodiskt utskäres segment från vardera kanten av banan, för att skapa de krökta sidokantema 18,19 i det som bildar byxskiktets grenparti ll, när enskilda materiallager 21 skurits av från banan. Det elastiska organet 20 kan exempelvis anbringas över den sammanhängande banan efter det att de periodiskt upprepade krökta sidokantema skurits ut, men det kan istället anbringas över den sammanhängande banan innan de periodiskt upprepade krökta sidokantema skurits ut. För att anpassa byxskiktet 5 till en viss form och storlek, kan alternativt en viss del av byxskiktet tas bort, exempelvis i samband med tillskärning av benöppningarna. Detta innebär att även ett parti av det elastiska organet 20 kan tas bort i samband med denna operation. Med andra ord behöver inte det elastiska organet 20 alltid vara anordnat innanför materiallagrets sidokanter 10 15 20 25 5127ss Ü 14-19, exempelvis i grenpartiet 11, såsom visas i figur 6, innan benöppningarna skärs till.

För att slutligen fullborda byxskiktet 5 som det är visat i figur 6, respektive i ihopsatt sldck vid användningen i figtir 1, innefattar byxskiktet 5 ytterligare ett väsentligen oelastiskt materiallager 21. Således är det elastiska nätet 20 i förspänt tillstånd anbragt mellan två väsentligen oelastiska materiallager 21, se figur 7.

Dessa kan företrädesvis vara av samma slag för att underlätta förbindningen dem emellan, exempelvis vid ultraljudssvetsning, men det är givetvis även möjligt att de kan vara av olika slag. Förbindningen kan också åstadkommas medelst andra medel, exempelvis lim. Det inses att det andra materiallagret lärnpligen tillskäres på samma sätt som det första, företrädesvis samtidigt med detta, efter det att båda materiallagerbanorna löpt samman, med det elastiska organet mellan sig.

Genom att materiallagren 21 är oelastiska och inte heller nämnvärt kan töjas i nå- gon riktning, har man genom förbindningen av det elastiska nätet 20 mellan de oelastiska materiallagren 21, låst de riktningar och den magnitud som det elastis- ka organet 20 kan sträcka ut byxskiktet 5. Det elastiska nätet 20 är företrädesvis inte direkt förbundet med någondera av materiallagren, utan det är istället indirekt fastsatt genom att materiallagren 21 förbundits med varandra i områden inom fle- ra av nätets maskor. Härigenom låses nätet 20 fast mellan materiallagren 21.

Således kommer de främre respektive balqe rnidjepartierna 9 respektive 10 att uppvisa elastiska krafter huvudsakligen verksamrna i byxans midjeöppnings 2 omkretsled (se figur 1) och grenpartiet 11 att uppvisa elastiska krafter huvudsak- ligen verksamrnai byxans benöppníngars 3,4 omkretsled. Någon elastisk drag- lcraft i byxans rnidjepartier 9,10 vinkelrätt mot byxans midjeöppnings 2 omkrets- led, som har betydelse för byxans funktion kommer härmed inte att förekomma.

Ytterligare en anledning till att låsa det elastiska organets möjlighet till utsträck- ning är att det inte skall kunna överbelastas. Vid den maximalt utsträckta längden, som bestämmes vid anbringandet till de oelastiska materialskikten, kommer byx- skiktets lcrafter att fortsättningsvis upptagas av de oelastiska materialskikten, som är relativt osträckbara och sätter stopp för vidare uttöjning av det elastiska orga- net.

Det är inte nödvändigt att byxskiktet utgörs av ett laminat innefattande två vä- sentligen oelastiska och osträckbara materiallager med ett mellanliggande elas- 10 15 20 25 30 512785 m tiskt organ. Materiallagren kan i sin tur innefatta fler än ett skikt och man kan också tänka sig att utelämna det ena materiallagret helt och hållet, I det senare fallet får det elastiska organet fästas till ena sidan av det återstående enda materiallagret. Detta kan exempelvis göras genom det sätt som visas i vår svenska ansökan SE 9304232-3. Sättet kärmetecknas av att det elastiska materialet, t ex ett elastiskt nät eller en elastisk tråd, innefattar åtminstone en elastisk komponent och åtminstone en terrnoplastisk komponent och att endast den termoplastiska komponenten, eller komponentema, förbinds med mateiiallagret. För närmare detaljer hänvisas till nämnda ansökan.

Den absorberande byxan 1 i figur l innefattar också ett yttre spärrskikt 6. Det yttre spärrskíktet 6 kan exempelvis utgöras av en vätskeirnperrneabel film, t ex en polyetenfilrn, eller av ett fibertyg (nonwoven) som gjorts vätskeimperrneabelt eller av ett larninat eller ett extrusionslaminat av en vätskeimperrneabel film och ett frbertyg. Fibertyget är i de senare exemplen lämpligen anbragt ytterst från byxskiktet 5 räknat, i avsikt att ge byxan ett mjukt och mindre plastigt utseende, och ett ytterskikt som samtidigt känns behagligt att ta på. Det yttre spärrskiktet kan vidare vara av ett töjbart material.

I figur 8 (som visar motsatta sidan av byxskiktet 5 i figur 7) visas byxskiktet 5 i plant och icke ihopsatt tillstånd med det yttre spärrskiktet 6 anbragt på byxskiktet 5. Byxskiktet 5 är förspänt anbragt med det yttre spärrskiktet 6. Det yttre spärr- skiktet 6 uppvisar änd- och sidokanter 26,27 respektive 28,29. Ändkantema 26,27 är förbundna med byxskiktet 5 i partier 32,33 av detta som sträcker sig från byx- skiktets respektive ändkanter 12,13 och ett kort stycke inåt i riktning mot gren- partiet ll. Sidokantema 28, 29 är förbundna med byxskiktet 5 inom områden 30,31 mellan respektive sidokant 14-17 som i ihopsatt tillstånd bildar respektive sidosöm 8, se figur l, och den tänkta längsgående symmenilinjen. Härigenom kommer det yttre spärrskiktet 6 att vara väsentligen obelastat av dragkrafter i byxskiktet 5, som är vinkelräta mot den längsgående symmetrilirijen inom ett område som avgränsas av förbindningsornrådena 30-33 mellan det yttre spärr- skiktets 6 änd- och sidokanter 26-29 med byxskiktet 5. På detta vis kommer byxskiktet 5 att kunna dras samman och töjas ut utan att påverkas av krafter från det yttre spärrskiktet 6 och kommer därigenom att kunna ligga an mot kroppen över väsentligen hela sin yta utan att några glapp skall behöva uppkomma mellan byxskiktet 5 och användarens kropp. Det yttre spärrskiktet 6 har på detta vis frikopplats från byxans bärande innerskikt, dvs byxskiktet 5, och alla tvärkrafter, dvs l0 15 20 25 30 35 512785 H krafter i rnidjeöppningens 2 (se figur 1) omkretsled, kommer väsentligen att upptagas av byxskiktet 5 ensamt.

Med hänvisning till figurema 3-7 skall en fördelaktig utföringsfonn nu beskrivas.

Byxskiktet 5 är försett med en eller flera öppningar för passage av urin och/eller avföring. Öppningarna är i frgurema visade som hål, men andra typer av öppningar som medger passage av urin respektive faeces är förstås tänkbara, t ex slitsar eller perforerade partier av byxskiktet, dvs partier uppvisande en stor mängd mycket små hål. Den sistnämnda varianten är dock mindre lämplig för passage av fekalier, utan lärnpar sig bäst för passage av urin. I figur 6 har det tidigare visats att man kan åstadkomma stora maskor 22,23 i :det elastiska nätet 20 för att anpassa detta till konturen av byxskiktets sidokanter 18,19 i grenpartiet 11.

I det färdiga byxskiktet 5 visat i figur 7, är det upptaget två öppningar 34,35 som till positionen överensstämmer med de stora maskomas 22,23 position i figur 6.

Maskoma 22,23 har alltså en dubbel roll att spela. Förutom att bidraga till omforrnningen av de elastiska trådarnas i nätet 20 placering och riktning, kan de utnyttjas som lämpliga områden av byxskiktet 5 att upptaga de öppningar 34,35 som skall medge passage av urin respektive faeces. Den mindre öppningen 34 är sexkantig och anordnad i den främre delen 24 av grenpartiet ll. Den något större öppningen 35 är triangulär och anordnad i den bakre delen 25 av grenpartiet 11.

Istället för att i förväg ta upp större maskor i det elastiska nätet som till sin position motsvarar de områden av byxskiktet inom vilka öppningar skall tas upp, kan givetvis de större maskoma tas upp samtidigt med öppningarna efter det att det elastiska nätet förbundits till det oelastiska materiallagret, dvs öppningarna tas upp i det färdiga byxskiktet som innefattar materiallager på ena eller båda sidorna av det elastiska nätet.

Storleken och placeringen av de båda öppningarna, som visas i figur 7, kan givetvis varieras med hänsyn tagen till storlek och anatomi hos den användar- kategori som byxan, i vilken byxskiktet ingår, är tänkt att passa för.

I figur 4 och 5 visas två olika varianter på öppningar i byxskiktet 5. Byxan är precis som i figur 3, visad med det yttre spärrskiktet och absorptionskroppen avlägsnad. Byxan är visad underifrån, dvs åskådaren betraktar byxan i riktning från användarens fötter och upp mot användarens gren. Byxan är vidare visad pådragen på en transparent docka som sirnulerar hur byxan är tänkt att sitta på en levande användare. Dockans avhuggna ben är angivna med beteckningama 36,37 10 15 20 25 b) Vu 40 512785 18 respektive 38,39. Figur 4 visar två öppningar, precis som byxskiktet i figur 7, men av något armorlunda storlekar och former än öppningama i figur 7. Den främre öppningen 40 i det fiämre partiet 24 av grenpartiet ll är triangulär och större än den bakre öppningen 41 i det bakre partiet 25 av grenpartiet ll. Den bakre öppningen 41 är också den triangulär.

I figur 5 visas en variant med endast en enda öppning 42. Denna enda öppning 42 är relativt mycket längre än någon av de tidigare beskrivna öppningarna, för att kunna tjäna som öppning för passage av såväl urin som faeces. Den något bredare änden av öppningen 42 är anordnad i den främre delen 24 av grenpartiet ll och den något smalare änden av öppningen 42 är anordnad i den bakre delen 25 av grenpartiet 11.

I figur 3, visas i perspektivvy den främre delen av öppningen 34 i den främre delen 24 av byxskiktets grenparti 11. Emellertid skulle öppningen 34 i figur 3 även kunna illustrera den främre delen av den enda långsträckta öppningen 42 i figur 5, eller den främre delen av den främre öppningen 40 i figur 4. Det bör påpekas att formen och storleken av öppningama kommer att förändras när byx- skiktet 5 utsätts för krafter, exempelvis beroende på hur hårt byxskiktet 5 sitter åt kring användarens kropp.

Som tidigare har beskrivits, är ett yttre spärrskikt 6, fast till byxskiktet 5, se t ex figur 1 och 8. Spärrskiktet 6 är härvid anordnat i höjd med öppningama 34,35, se figurema 7 och 8 som visar var sin sida av byxskiktet 5, och det yttre spärrskiktet 6 är förbundet med byxskiktet 5 i områden 30-33 runt öppningama 34,35.

Som tidigare sagts så uppvisar byxskiktet 5 en öppning 34 i form av ett hål inom ett främre område 24 av grenpartiet ll sett i riktning mot det främre rnidjepartiet 9, och en öppning 35, ocksåi form av ett hål, anordnat inom ett bakre område 25 av grenpartiet ll, sett i riktning mot det bakre rnidjepartiet 10. Dessa båda öppningar 34,35 är avsedda för passage av urin respektive faeces genom byx- skiktet 5 till ej visade främre respektive bakre fickor mellan byxskiktet 5 och det yttre spärrskiktet 6, vilka fickor skall förklaras nedan.

Mellan byxskiktet 5 och det yttre spärrskiktet 6 är en eller flera absorptions- kroppar 7 anbragta. Absorptionsenheten 7a, 7b, 52,53 består av två separata delar, en för urin och en för faeces, vilka är anbragta omslutande respektive öppning 34,35 i innerbyxan 5. Dessa kan innefatta vilket eller vilka som helst slag av kända absorptionsmaterial, exempelvis cellulosafluffinassa, superabsorberande polymerer (med vilka avses polymerer med kapacitet att absorbera vätska mångdubbelt sin 10 15 20 25 512785 19 egen vikt), exempelvis tvärbundna polyalcrylater, absorberande skum eller blandningar av dessa. Absorptionslcroppen är företrädesvis täckt av ett vätskege- nomsläppligt höljesmaterial, men detta är inte absolut nödvändigt. Om det väts- kegenomsläppliga höljesmaterialet förefinns, kan det exempelvis utgöras av ett fibertyg (ett nonwoven), av exempelvis typen tennobond eller spunbond och ex- empelvis innefattande polypropenfibrer.

Exempel på absorptionskroppar och vätskegenomsläppliga höljesslcikt visas när- mare i figurema 10-13, vilka beskrivs närmare nedan.

Fickoma är avgränsade från varandra så att transport av urin respektive faeces är förhindrad mellan fickoma. Detta kan i exemplet enligt figur 1 och 8, åstadkom- mas på ett i figurema icke visat sätt. Exempelvis kan en vätskebarriär i form av en rörkropp eller en slangkropp vara anbragt mellan byxskiktet 5 och absorp- tionskroppenf Denna rör- eller slangkropp sträcker sig i tvärled mellan byxskik- tets infästriingar 30,31 i det yttre spärrskiktets sidokanter 28,29 inom ett ornråde mellan de båda öppningarna 34,35. Över- och undersidan av slangkroppen är fäst till byxskiktet 5 respektive det vätskegenomsläppliga höljesslciktet ovanpå ab- sorptionskroppen, medelst en förbindning med ringa utsträckning i byxskiktets 5 längsriktriing, t ex medelst en limsträng. Slangkroppen kan exempelvis utgöras av en polyetenfilm som gjorts slangforrnig. Istället för en slangkropp, som är två- väggig, kan på motsvarande vis en enväggig barriär, t ex en bälgvikt polyetenfilm, anbringas mellan byxskiktet 5 och det vätskegenomsläppliga höljesslciktet. För fler detaljer beträffande lämpliga utfonnningar av sådana vätskebariiärer hänvisas till vår svenska patentansökan SE 9400916-4.

Vätskebariiären skall dock, precis som det yttre spärrskilctet 6, vara infäst i byx- skiktet 5 så att denär väsentligen obelastad inom samma område som det yttre spärrslciktet 6 av dragkrafter i byxskiktet 5, som är vinkelräta mot den längsgåen- de symmetrilinjen.

I detta exempel sträcker sig absorptionskroppen med partier på båda sidor om vätskebarriåren och denna avgränsar fickoma från varandra i tomrummet mellan byxskiktet 5 och absorptionskroppens vätskegenomsläppliga höljesskild. Detta är emellertid tillräckligt för att hindra faeces från att sprida sig fiån den bakre fickan till den främre. I en variant kan man tänka sig att två separata absorptionskroppar är anordnade i varsin ficka och att vätskebarriären är anbragt mellan byxskiktet 5 och det yttre spärrsldktet 6. 10 15 20 25 512785 20 Enligt ytterligare en variant är endast en absorptionskropp anordnad i den främre fickan och ingen alls i den bakre i vilken endast faeces är tänkt att uppsamlas.

Eventuellt kan en absorptionskropp med reducerad absorptionskapacitet anordnas i den bakre fickan, för att kunna absorbera den lösa fraktionen av avföringen.

Man kan också tänka sig att inte alls anordna någon absorptionskropp i traditio- nell bemärkelse inuti fickan eller fickorna, utan istället klä det yttre spärrslcíktets insida med ett absorberande material, vars absorptionskapacitet är anpassad för absorptionsändamålet. Exempelvis skulle ett högbulkigt fibertyg med hydrofila egenskaper kunna vara larninerat eller på annat sätt bundet till insidan av det yttre spärrslciktet, dvs på insidan av fickan, eller åtminstone en av fickorna Med hänvisning till figurerna 2, 7 och 9, skall ytterligare ett utföringsexempel av en byxa enligt uppfinningen beslqivas. Denna byxa 51 är identisk med byxan 1 enligt figur 1, med undantag för utformningen av det yttre spärrskiktet. För den här utföringsformen visar figur 9 den motstående sidan av byxskiktet 5 i figur 7.

Byxan 51 uppvisar två separata spärrskikt 52,53. Ett fiärnre spärrslcikt 52 är för- bundet med byxskiktet 5 omslutande öppningen 34 i den frärnre delen 24 av grenpartíet 11 och ett bakre spärrskikt 53 är förbundet med byxslciktet 5 omslu- tande öppningen 35 i den bakre delen 25 av grenpaniet 11. Utrymmet mellan byxsldlctet 5 och respektive främre och bakre spärrslcikt 52,53, bildar en främre ficka 54 respektive en bakre ficka 55, se t ex figur 2. Dessa fickor är avgränsade från varandra i och med att de främre respektive bakre spärrskikten 52,53 inte överlappar varandra utan är åtskilda i byxsldktets längdled.

En absorptionskropp 7a är anbragt i den främre fickan 54 och en absorp- tionskropp 7b är anbragti den bakre fickan 55, se figur 2. Dessa absorp- tionskroppar kan vara beskafïade så som beskrivits ovan.

På samma sätt som i tidigare beskrivna utföringsexempel är de främre respektive bakre spärrskikten 52,53 förbundna till ett förspänt byxskikt 5. Spärrskilctens 52,53 respektive sidokanter 56-59 är förbundna med byxsldktet 5 inom områden 60-63 mellan respektive sidosöm 8 och den tänkta längsgående syrmnetrilinjen av byxskiktet 5. Spärrsldkten 52,53 enligt utföringsformen enligt figurerna 2 och 9 uppvisar vardera tvâ ändkanter 64,65 respektive 66,67. De respektive ändkanter 64 respektive 67 som ligger närmast byxskiktets respektive ändkant 12 respektive 13, äri figur 9 förbundna till partier 68,69 av byxskiktet 5 ett stycke innanför byxskiktets respektive ändkanter 12,13. I figur 2 är förbindningspartierna 70,71 10 15 20 25 512785 21 anordnade ytterligare ett stycke längre in från byxskiktets respektive ändkanter 12,13 rälmat. I det här sammanhanget kan det påpekas att det främre 52 respekti- ve det bakre 53 spärrsldlctets respektive ändkant 64,67 istället skulle kunna fästas till partier av byxskiktets ändkanter 12,13 på samma sätt som i utföringsexemplet enligt figur 1 och vice versa. De närmast varandra liggande ändkantema 65,66 av respektive frärnre- och bakre spärrsldld 52,53 är förbundet med byxsldktet 5 inom områden 72,73 inom ett centralt område av grenpartiet 11. Härigenom är respek- tive frärnre- och bakre spärrsldlct 52,53 förbundet runt om kring respektive öpp- ning 34,35 i byxskiktet 5. i Med hänvisning till figurerna 10 till 10c skall det beskrivas hur en utföringsforrn av en byxa enligt uppfinningen är tänkt att fungera Figur 10 visar en absorberande byxa av samma slag som i figur 1. Byxan 1 är vi- sad framifrån i sitt tänkta användningsläge på en användare indikerad av heldrag- na och streckade linjer. Ett parti av byxan är visat i genomskärning och ett annat parti av detta är inringat och visas i förstoringi figur 10a.

I figur 10 och 10a visas hur byxskiktet 5 ligger tätt an mot användarens kropp och följer med upp i ljumskvecket. Byxskiktet 5 visas avbrutet av öppningen 34. I fi- gur 10a visas också en absorptionskropp 80, det yttre spärrslciktet 6 och ett väts- kegenomsläppligt höljesslcikt 81 anbragt på absorptionskroppens 80 mot byxskik- tet 5 vända sida Mellan byxskiktet 5 och det vätskegenomsläppliga höljesslciktet 81 bildas en ficka 82. Exempel på alla dessa element har tidigare nämnts ovan och upprepas därför inte här.

Figur 10b visar hur urin 83 har kommit in i fickan 82 genom öppningen 34 och ännu inte hunnit passera det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 81 och absorbe- ras av absorptionskroppen 80. Detta är ingen onormal situation eftersom absorbe- rande byxor ofta kommer att lutas när användaren ligger på sidan eller böjer sig på ett eller annat sätt. I det visade läget har därför inte absorptionskroppen 80 kunnat suga in vätskan på avsett vis utan samlas istället upp i det helt och hållet inneslutna hörnet av fickan 82. Ingenting kommer heller att kunna läcka ut efter- som byxskiktet 5 är hydrofobt och det yttre spärrsldktet 6 är vätskeimperrneabelt.

P g a att byxskiktet 5 är elastiskt åtsmitande mot användarens hud över väsentli- gen hela sin yta och att det, som tidigare nämnts, väsentligen inte kommer att på- verkas av krafter från absorptionskroppen eller det yttre spärrskiktet, så kommer det heller inte att släppa kontakten med användarens hud och heller inte att för- 10 15 20 25 512785 22 flyttas från sitt läge mot användaren varken i sid- eller längsled, i de för undvi- kande av läckage så viktiga områdena runt öppningen 34 (eller öppningama om de är flera). Om öppningen 34 är riktigt dimensionerad och riktigt anbragt i för- hållande till användarens urinrörsmynning, kommer all avgiven urin att med mycket stor träffsäkerhet att kunna införas i fickan 82, från vilken den sedan inte kan läcka ut, utan endast absorberas av absorptionskroppen 80. Om mot fönno- dan någon vätska skulle tränga in mellan byxskiktet 5 och användarens hud vid kanten av öppningen 34, kommer denna vätska att ha en relativt lång väg att rinna innan den läcker ut över kanten av byxsldktet 5.

Som en jämförelse med föreliggande uppfinning visas i figur 10c ett exempel på en känd upprest läckagebariiär 90 för en blöja Den kända läckagebarriären 90 utgörs av ett separat materialstycke anbragt till en elastisk benlinning 91. Blöjan innefattar på sedvanligt vis en absorptionskropp 92, ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 93och ett yttre spärrsldlct 94. Läckagebarriären 90 innefattar ett elas- tiskt organ 95 med vars hjälp den kan resas fiån det vätskegenomsläppliga höljes- sldktet 93, Det yttre spärrsldktet 94 utgör den sammansatta blöjans "byxbildande" skikt och är därmed det skikt som uppbär blöjans laster. Härigenom kan det yttre spärrslcik- tet komma att förflyttas i förhållande till användaren i takt med att det påverkas av krafter. Eftersom läckagebarriärerna står i förbindelse med ytterskiktet kan därmed också det förflyttas i förhållande till användaren. Läckagebarriären 90 kan därför komma att tvingas släppa sin kontakt med användaren eller förflyttas i sid- eller längsled ur sitt tänkta läge på användaren. Eftersom läckagebarriären 90 endast uppvisar en mycket smal kontaktlinje 96 mot användaren, kommer vätska att mycket snabbt kunna passera läckagebarriären så snart den förlorar kontakten med användaren. Därefter återstår endast den tätande benlinningen 91 som en sista utpost mot läckage. Eftersom även den är utsatt för krafter fiån det yttre spärrskiktet är risken stor att inte heller denna håller tätt. För övrigt är en stor skada redan skedd i och med att vätskan tagt sig förbi läckagebarriären 90. Det kommer i så fall att finnas vätska i kontakt med användarens hud i området utan- för läckagebarriären 90 och innanför den elastiska benlinningen 91. Denna vätska kommer att kunna skapa hudirritationer, vilket naturligtvis ger användaren obe- hag.

Det skall påpekas att om fii vätska som samlats upp i utrymmet mellan läckage- barriären 90 och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 93, ansamlas mot läcka- 10 15 20 25 30 35 512785 23 gebariiären 90 genom att blöjan lutas på samma sätt som visats i figur 10b, kommer uycket på läckagebarriären 90 att öka i ännu högre grad och därigenom även risken for läckage.

Figur ll visar i en liknande vy som figur 10 en absorberande byxa 111 enligt ytterligare en utföringsforrn av uppfinningen. Figur 12 visar en förstoring av ett parti mellan benen av användaren av byxari i figur 11. Skillnaden mot byxan enligt figur 10, är att ett ännu större avstånd mellan byxskiktet 5 och absorptionskroppen 80 har skapats jämfört med byxan i figur 10. Därigenom erhålles en djupare ficka 84.

Figur 13 visar en liknande förstoring som figur 12, men visar, en alternativ absorptionskropp 100, vilken innefattar en större huvudkropp 101, centralt anordnad mellan två mindre sidokroppar, av vilka endast den ena 102 visas i figuren. Sidokropparna 102 kan svängas upp vid den gångled som är bildad i spalten 104 mellan respektive sidokropp 102 och huvudkroppen 101. På så vis åstadkommes en ficka 103 med ett ärmu större djup än för de tidigare visade utföringsexemplen, men med bibehållen mängd absorptionskapacitet, jämfört med en enda sammanhängande absorptionskropp bestående av exakt sarnrna absorptionsmaterial. Uppbyggnaden av absorptionskroppen 100 beskrivs mer i detalj i vår svenska patentansökan SE 9304131-7, till vilken härmed hänvisas.

Absorptionskroppen 100 med en huvudkropp och sidokroppar kan naturligtvis med fördel användas även i de tidigare visade utföringsexemplen.

Uppfiririingen har exemplifierats som en byxa för absorption av urin. Sådana byxor kallas oftast byxblöjor. Kända byxblöjor uppvisar av tillverkaren förslutna sidosömmar, eventuellt försedda med öppningsmöjlighet. Emellertid avser uppfinningen även sådana byxblöjor som kan öppnas och återförslutas och sådana som levereras av tillverkaren i öppet tillstånd och som är utrustade med fastsättningsanordningar som är avsedda att fästas ihop av användaren på ett av tillverkaren anvisat sätt, för att därefter kunna dras på användaren i ihopsatt byxkonfigiiration. Exempel på sådana byxblöjor har givits tidigare i denna beskrivning. Uppfinriirigen är dessutom tillämplig på s.k. byxbindor, dvs byxor speciellt avsedda att absorbera menstruationsvätska, blöjor, inkontinensskydd eller dambindor.

Som visats ovan är en mängd modifikationer möjliga inom ramen för uppfinningen och denna får därför endast anses vara begränsad av bifogade patentkrav.

Claims (9)

10 15 _20 25 30 512785 _ 24 Patentkrav

1. l. Absorberande artikel (1;51;1 1 1), såsom en blöja, ett inkontinensskydd eller en dambinda, med en innerbyxa (5), som i sin helhet vid dennas bruk med kropps- anpassning anligger direkt mot användarens hud och genitalier, samt en absorptions- enhet (7;7a,7b;80; l00;6;52,53), vilken är anbragt på innerbyxans utsida och uppbäres av denna, k ä n n e t e c k n a d av att absorptionsenheten (7a, 7b,52,53) består av två separata delar, en för min och en för faeces, vilka delar är anbragta omslutande respektive öppning (34,3 5) i innerbyxan (5).

2. Absorberande artikel (1;51;111) enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att absorptionsenheten (7;7a,7b;80; l00;6;52,53) har väsentligt mindre utsträckning än innerbyxan (5).

3. Absorberande artikel (1;51;1 l 1) enligt något av krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att innerbyxan (5) är försedd med en urinöppning (34;40;42) rnittför urinrörets mynning, samt en faecesöppning (35;41;42) niittför analöppmingen och att absorptionsenheten (7;7a,7b;80;100;6,52,53) är anbragt på irmerbyxans (5) utsida för upptagande av urin och faeces.

4. Absorberande artikel (1;51;1 1 1) enligt något av krav 1-3, k ä n n e t e c k n a d av att absorptionsenheten (7;7a,7b;80;100;6;52,53) innehåller absorberande material, såsom fluffrnassa, absorberande skum, högabsorberande geler eller en kombination av dessa material.

5. Absorberande artikel (1;51;1 1 1) enligt något av krav 1-4, k ä n n e t e c k n a d av att absorptionsenheten (7;7a,7b;80;lOO;6;52,53) utgöres av påsliknande organ anbragta utanför innerbyxans (5) öppningar (34,35;40,41;42) för upptagande av urin respektive faecs. 10 15 20 512785 25

6. Absorberande artikel (1;5l;11l) enligt något av krav 1-5, k ä n n e t e c k n a d av att absorptionsenheten (7;7a,7b;80; lOO;6;52,53) är expanderbar i takt med utströrruiingen.

7. Absorberande artikel (1;5l;ll1) enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att absorptionsenheten (7;7a,7b;80;100;6;52,53) begränsas av ett yttre vätsketätt material i form av en påse eller ett hölje (6;52,53) och att detta material är töjbart vid normalt uppträdande tryck i samband med urin, och faecesavgivning.

8. Absorberande artikel (1;5l;l11) enligt något av krav 1-7, k ä n n e te c k n a d av att innerbyxan (5) är öppnings- och återförslutbar medelst fastanordningar, att innerbyxan (5) i öppet utsträckt tillstånd är väsentligen timglasforrnad med ett smalare grenparti och bredare midjepartier och att fastpartier av fástanordningar är anbragta i vart och ett av nridjepartiernas sidokanter.

9. Absorberande artikel (1;5l;l1l) enligt något av krav 1-8, k ä n n e t e c k n a d av att innerbyxan (5) består av ett eller flera bärskikt (21), lämpligen av fibertyg, på vilket åtminstone ett elastiskt organ (20) är anbragt i utsträckt tillstånd för bildande av innerbyxans (5) elastik, såsom midjeelastik och grenelastik.