SE514214C2 - Absorberande alster med förbättrad vätskehanteringsförmåga - Google Patents

Description

25 30 .nu n. m. < t 41 c v; ccc (t (trr < « ri r i L« t f f f i t t: r rn nu rt - <» tillgängliga absorptionsmaterialet snabbt övermättas med vätska. Den återstående vätskan som inte absorberas, kan rinna fritt utmed sidokanten.

Risken är naturligtvis stor att sådan vätska pressas ut över aistrets sidokant, eller rinner ut om användaren rör sig så att det uppkommer en glipa mellan alstret och användarens kropp.

En orsak till den förhöjda läckagerisken då användaren befinner sig i sidoläge är att absorptionskapaciteten i absorberande alster av detta slag optimerats för vätning utmed aistrets längsgående mittlinje. Således finns endast en mindre mängd absorptionsmaterial att tillgå vid aistrets sidokanter och detta material blir snabbt fullt utnyttjat då vätska rinner ut till sidokanten. Detta innebär även att läckage uppstår även om den totala absorptionskapaciteten i det absorberande alstret endast utnyttjats i begränsad utsträckning. Således övermättas absorptionsmaterialet närmast den sidokant som befinner sig längst ligger absorptionskapacitet aldrig tas ned då användaren ned, medan huvuddelen av aistrets i anspråk. Det kan alltså inträffa att kroppsvätska läcker ut ur ett i det närmaste torrt alster.

UPPFlNNlNGENS ÄNDAMÅL: Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett absorberande alster med förbättrad vätskehanteringsförmåga. Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att erbjuda ett alster med förbättrad läckagesäkerhet även då aistrets användare ligger ned i sidoläge. Ett alster enligt uppfinningen erbjuder vidare en hög uttnyttjandegrad av den absorptionskapacitet som finns i aistrets absorptionskropp.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: I enlighet med uppfinningen erbjuds ett absorberande alster av det i inledningen omtalade slaget, vilket alster uppvisar förbättrad läckagesäkerhet 10 15 20 25 30 514 214 och vätskehanteringsförmåga i jämförelse med tidigare kända absorberande alster.

Ett absorberande alster enligt uppfinningen utmärks därvid främst av att det uppvisar en mellanlagringsdel vilken är anordnad utmed en sidokant, i direkt kontakt med en vätskeöverföringsdel, varvid vätsketransportförhållandet mellan materialet i mellanlagringsdelen och vätskeöverföringsdelen är sådant att vätskeöverföringsdelen dränerar vätska från mellanlagringsdelen.

Genom att välja materialen i absorptionskroppen på ett sådant sätt att vätskeöverföringsdelen har förmåga att dränera vätska från mellanlagringsdelen, kan vätska som rinner ut till alstrets sidokanter efter hand , transporteras därifrån av vätskeöverföringsdelen. Då ny vätska avges till det absorberande alstret, kan på detta sätt även denna vätska absorberas av materialet i mellanlagringsdelen. Det är således möjligt att undvika Övermättnad alstrets absorptionskapaciteten inom dessa områden. Det är vidare möjligt att på detta alstret av absorptionsmaterialet vid sidokanter, utan att öka sätt nå en högre utnyttjandegrad av den i tillgängliga absorptionskapaciteten.

Genom att vätskeaffiniteten i mellanlagringsdelen är lägre än vätskeaffiniteten i vätskeöverföringsdelen, befrämjas vätskeöverföring från mellanlagringsdelen till vätskeöverföringsdelen. Vätskeaffiniteten för ett visst material i förhållande till ett annat material är beroende av en rad för fackmannen välkända faktorer, såsom kapillärtryck, effektiv porstorlek, vätningsvinklar, diffusion, materialets förmåga att kemiskt binda vätska i en gel, etc. l den intemationella patentansökan WO 98122067 beskrivs utförligt hur kapillärtrycket för olika bestämma deras inbördes kan utnyttjas för att syfte att åstadkomma ett förutbestämt material vätsketransporförhållanden i vätsketransportmönster i ett absorberande alster. 10 15 20 25 30 514 214 4 För att erhålla optimal vätsketransport i alstret, är det väsentligt att de olika absorberande delarna i absorptionskroppen står i direkt kontakt med varandra.

Att två delar av absorptionskroppen står i direkt kontakt med varandra, innebär att åtminstone någon yta på den ena absorberande delen anligger mot en yta på den andra absorberande delen, så att vätska kan överföras mellan delama utan inverkan av någon ytterligare komponent i absorptionskroppen. Vidare skall det inte, åtminstone då delamas kontaktytor är våta, finnas något glapp, eller mellanrum mellan absorptionsdelama vid kontaktytoma. Sådana glapp, eller mellanrum bryter av transportkanalema i absorptionskroppen, varigenom, vätskeöverföringen mellan de absorberande delama påverkas negativt. Det är, inom ramen för uppfinningen, möjlig att välja absorptionsmaterial som sväller då det väts. I ett sådant fall kan det absorberande alstret innan vätning tillåtas ha glapp, eller springor mellan angränsande delar under förutsättning att dessa glapp, eller springor överbryggas då strukturen väts och sväller.

Enligt en fördelaktig utföringsform innefattar absorptionskroppen en lagringsdel vilken är anordnad i direkt förbindelse med vätskeöverföringsdelen och i direkt, eller indirekt förbindelse med mellanlagringsdelen, varvid vätsketransportförhàllandet mellan materialet i vätskeöverföringsdelen och lagringsdelen är sådant att lagringsdelen dränerar vätska från vätskeöverföringsdelen. Lagringsdelen har således större vätskeaffinitet än både mellanlagringsdelen och vätskeöverföringsdelen och har förmåga att dränera vätska från vätskeöverföringsdelen. Lagringsdelen är anordnad på ett sådant sätt i alstret, att vätska överförs från mellanlagringsdelen till lagringsdelen via vätskeöverföringsdelen. Det är fördelaktigt om lagringsdelen innehåller material med förmåga att binda absorberad vätska. Exempel på sådana material är de polymerer som vanligen går under benämningen superabsorbenter. Superabsorbenter är material vilka har kapacitet att absorbera vätska motsvarande flera gånger materialets egen vikt, under bildande av en vätskehaltig gel. 10 15 20 25 30 514 2,14 5 De olika delama i absorptionskroppen är lämpligen anordnade så att vätska som runnit ut till en sidokant på alstret efter hand transporteras i riktning från sidokanten mot alstrets centrala delar. För att åstadkomma detta är mellanlagringsområden anordnade vid båda sidokantema, samt åtminstone en vätskeöverföringsdel anordnad innanför mellanlagringsområdena i alstrets tvärriktning, samt åtminstone en lagringsdel anordnad centralt mellan alstrets sidokanter.

Ett alster enligt uppfinningen kan uppvisa två, eller flera, utmed alstrets längsgående mittlinje anordnade lagringsområden.

Då alstret innefattar två utmed den längsgående mittlinjen anordnade lagringsområden är lämpligen det ena lagringsområdet förskjutet mot alstrets ena ändkant, medan det andra lagringsområdet är förskjutet mot alstrets andra ändkant. Vid en sådan utföringsform, kan det absorberande alstret utformas med lite eller inget absorptionsmaterial vid grenpartiet. Detta innebär flera fördelar. Exempelvis är det möjligt att utforma alstret med ett mycket smalt och komfortabelt grenparti. Dessutom kan en blöja med en sådan absorptionskropp uppbäras utan att det krävs elastiska organ som håller blöjan i anliggning kring användarens ben.

Genom att använda absorptionsmaterial med olika absorptionsegenskaper, eller genom att behandla ett absorptionsskikt exempelvis genom att binda vissa områden i en tätare struktur, och/eller att anbringa vätmedel, och/eller absorptionskroppen, kan en hydrofoberingsmedel inom partier av absorptionskropp uppvisande flera områden med inbördes olika vätskeaffinitet varigenom absorptionskroppen uppvisar en materialgradient med i riktning från sidokanterna mot den längsgående mittlinjen ökande vätskeaffinitet. Detta innebär att delar av absorptionskroppen som är belägna närmare alstrets längsgående mittlinje dränerar vätska från delar av absorptionskroppen som är belägna närmare alstrets sidokanter. 10 15 20 25 30 514 214 Vätskeöverföringsdelen kan föreligga i form av ett skikt, vilket sträcker sig i väsentligen hela alstrets längdriktning och/eller i väsentligen hela alstrets tvärriktning. Genom ett sådant arrangemang uppnås förbättrad kontakt mellan de i vätskeöverföring mellan delarna. absorptionskroppen ingående delarna och därigenom förbättrad För att erhålla god läckagesäkerhet då användaren ligger ned i sidläge, är med fördel en vätskebarriär i form av en sidobarriärficka anordnad utmed vardera sidokanten och uppvisar en mot den längsgående mittlinjen vänd öppning, varvid alstrets mellanlagringsdelar är anordnade inuti sådana sidobarriärñckor.

Syftet med att anordna mellanlagringsdelen i en sidobarriärficka är att fånga upp vätska som rinner ut till det absorberande alstrets kantpartier. Detta inträffar, såsom tidigare omtalats, vanligen då alstrets användare ligger ned på sidan.

Det är viktigt att det absorberande alstret tillåter vätsketransport i planet och att vätska så obehindrat som möjligt kan passera in i och ut ur sidobarriärfickorna.

Det är således av betydelse att sidobarriärfickoma hålls öppna för vätskepassage i planet även då användaren ligger ner.

Det har visat sig vara fördelaktigt att åstadkomma sidobarriärfickor genom att anordna en vätskebarriär i form av ett hydrofobt materialskikt över varje mellanlagringsområde iabsorptionskroppen. En sådan vätskebarriär kan därvid vara anbragt på insidan, eller på utsidan av alstrets vätskegenomsläppliga ytskikt. Med insidan på ett ytskikt avses därvid den yta av ytskiktet som är vänd mot alstrets absorptionsskikt, medan utsidan är den yta som är avsedd att vändas mot en bärare av alstret. Det hydrofoba materialskiktet som bildar vätskebarriären uppvisar hög förmåga att motstå vätskepenetration och kan, om så önskas, vara helt vätsketätt. Det är emellertid framför allt viktigt att vätskebarriärmaterialet uppvisar hög förmåga att motstå vätskepenetration i det själva fickan, dvs. det parti som omsluter parti som utgör 10 15 20 25 30 lt tft. 5:14 214 7 mellanlagringsomrädet, medan de partier av vätskebarriärmaterialet som är belägna närmast fioköppningen kan utgöras av ett material som är något mindre vätsketätt. Lämpliga barriärmaterial är plastfilmer och hydrofoba, företrädesvis finporiga nonwovenmaterial. Även skikt av vax, eller liknande beläggningar som anbringas på det vätskegenomsläppliga ytskiktet kan användas. Genom att anbringa vätskebarriärmaterialet på insidan av ett textilt ytskikt, kan ytskiktet ta upp fukt från huden, vilket medför att det absorberande alstret blir bekvämare att bära och att risken för hudirritation orsakad av hög fuktighet minskar. För att minska ansamling av fukt på ytan av det vätsketäta barriärskiktet, är det även fördelaktigt att använda andningsbara filmer som vätskebarriärskikt.

Det hydrofoba materialskiktet kan utgöras av ett parti av det vätsketäta ytskiktet vilket är vikt kring alstrets sidokant, så att ett kantparti av alstrets absorptionskropp innefattande mellanlagringsdelen därigenom är innesluten i den vätskespärrande sidoficka som bildas av det omvikta ytskiktet. Alternativt kan sidobarriärfickan vara bildad av en separat remsa av vätskespärrande material vilken är förbunden med det vätsketäta ytskiktet i en väsentligen vätsketät fog utmed alstrets sidokant.

Sidobarriärfickorna kan vara anordnade utmed hela sidokanterna, eller endast vid det ena eller båda ändpartiema på alstret.

För att säkerställa att sidobarriärflckan hålls öppen och medger inströmning av vätska till mellanlagringsdelen även då sidobarriärfickan utsätts för sammantryckning, är lämpligen medel för att hålla sidobarriärfickan öppen för och från anordnat invid vätskeöverföring till mellanlagringsdelen sidobarriärfickans öppning.

Ett sådant medel kan exempelvis utgöras av en eller flera komprimerade rillor i absorptionskroppen. Ett annat exempel på ett användbart medel för att hålla sidofickan öppen är ett eller flera till sidobarriärfickan fästa elastiska organ. Det 10 15 20 25 30 .514 214 kan vidare vara lämpligt att lämna materialet i sidobarriärñckan fritt från bindningar till absorptionsmaterialet inne i fickan, eller att lämna åtminstone ett kantparti på sidobarriärfickan fritt från bindningar till absorptionskroppen.

Sidobarriärfickorna kan förses med distansorgan av spänstig vadd, skummaterial, eller liknande återfiädrande material. Ytterligare användbara medel för att hindra att sidobarriärfickan stängs är material som expanderar vid vätning. Exempel på sådana material är viskos-skum, tabletter av superabsorberande material, eller spänstiga vaddar som komprimerats och bundits i det komprimerade tillståndet med vattenlösligt bindemedel.

För att underlätta utnyttjandet av absorptionsmaterialet utmed hela alstrets längd, är det lämpligt att åtminstone en vätskeöverföringsdel sträcker sig i väsentligen hela alstrets längdriktning. På motsvarande sätt kan en vätskeöverföringsdel vara anordnad i hela alstrets tvärriktning.

Mellanlagringsdelama är vätskemottagande områden i absorptionskroppen och skall därför kunna snabbt släppa in vätska och absorbera denna. Vidare utgör mellanlagringsdelama ett temporära vätskeförvaringsutrymmen och skall därför förhållandevis lätt kunna släppa ifrån sig vätska till ett material med högre vätskeaffinitet. Ett material som befunnits fungera väl i mellanlagringsdelarna är HTCTMP, dvs. cellulosamassa, med en våt bulk av 4-18 cms/g. Lämplig sådan cellulosamassa exempelvis hög-temperatur kemi-termomekanisk är exempelvis flingtorkad massa av det slag som beskrivs i WO 94/10957. vätskeöverföringsdelama skall dränera vätska från mellanlagringsdelama, vilket innebär att materialet i vätskeöverföringsdelama skall väljas så att det har större affinitet till vätska än materialet i mellanlagringsdelama. Lämpliga material för vätskeöverföringsdelama är kemisk cellulosamassa med en torr bulk av mindre än eller lika med 8 cmS/g, samt material av det slag som beskrivs i WO 94/10956, med en torr bulk av mellan 3 - 3,5 cmß/g. 10 15 20 25 30 .514 21§»¿: e.- eu 9 Den absorberade vätskan skall slutligen lagras i lagringsdelen, vilket innebär att lagringsdelen vätska vätskeöverföringsdelama. Detta kan åstadkommas med konventionella måste ha förmåga att dränera från såsom skikt av kraftigt komprimerade cellulosafibrer, liknande. vilket förmår absorbera och binda den lagringsmaterial cellulosaskum, eller Lagringsdelen innehåller med fördel superabsorberande material, absorberade vätskan i form av en vätskehaltig gel. Det är även möjligt att utnyttja enbart superabsorberande material som lagringsmaterial.

De i alstret ingående olika absorberande delama kan bestå av olika typer av material med olika egenskaper och framför allt med olika förmåga att ta till sig vätska, såsom beskrivits idet föregående. Det är även möjligt att åstadkomma den önskade vätsketransporten mellan de olika delama genom att använda ett absorberande material vilket innefattar termoplastisk material. Ett sådant material kan termobindas så att det uppvisar olika densitet i olika områden, varigenom det är möjligt att från ett och samma utgångsmaterial bilda ett material i vilket vätska transporteras på ett förutbestämt sätt.

För att ytterligare öka alstrets läckagesåkerhet kan i längdriktningen sig sträckande kantbarriärer vara anordnade utmed alstrets sidokanter.

Sådana kantbarriärer kan innefatta elastiska organ. Vidare är det möjligt att åstadkomma kantbarriärer genom att anordna vätsketätt material utmed alstrets sidokanter.

Exempelvis kan det vätsketäta ytskiktet uppvisa kantpartier vilka sträcker sig över alstrets sidokanter. Sådana kantbarriärer kan utgöras av omvikta partier av en tunn plastfilm, eller vara formade av ett styvare material genom gjutning, eller pressning. I det senare fallet kan alstrets absorptionskropp vara anbragt i kring hela ett skålliknande, vätsketätt skal, med uppresta väggar absorptionskroppens periferi. 10 15 20 25 30 514 214 tt (<1 10 Ett absorberande alster enligt uppfinningen kan med fördel anbringas på en användare medelst fastsättningsorgan, exempelvis ett bälte, eller en gördel, som endast är fästa centralt vid alstrets fram- respektive bakkant. Fördelen med fastsättnlngsorgan av detta slag, är att det därigenom undviks att alstrets sidobarriärfickor pressas mot kroppen och stängs för vätskeinflöde.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERI Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de figurer som visas på de bifogade ritningama. Därvid visar: Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 en planvy av en blöja med en absorptionskropp enligt uppfinningen, vätskeflöden inuti blöjan i figur 1, då den används, ett första alternativt utförande av absorptionskropp enligt uppfinningen, ett andra alternativt utförande av absorptionskropp enligt uppfinningen, ett tredje altemativt utförande av absorptionskropp enligt uppfinningen, ett inkontinensskydd enligt uppfinningen, Gfl en en ett snitt genom ett absorberande alster enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen och utrustning för bestämning vätsketransportfömållandet för olika material.

GV 10 15 20 25 30 . - < f f r 514 214 11 NÄRMARE BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Den i figurema 1 och 2 visade blöjan 1, innefattar ett första, vätskegenomsläppligt ytskikt 2, ett andra vätsketätt ytskikt 3, samt en mellan ytskikten 2,3 anordnad absorptionskropp 4. De båda ytskikten 2,3 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen 4 och skjuter ut förbi absorptionskroppen 4 kring hela dennas periferi. Ytskikten 2,3 är inbördes förbundna inom de utskjutande partiema 5, exempelvis medelst limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 kan utgöras av vilket som helst för ändamålet känt material såsom skikt av nonwoven-material, perforerad plastfilm, nätmaterial, eller liknande. Ytskiktet 2 kan naturligtvis även bestå av ett laminat av två eller flera skikt av samma eller olika material. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 behöver emellertid inte vara en separat komponent, utan kan vara en integrerad del av absorptionskroppen 4. l en sådan utföringsform bildar inte ytskikten 2,3 en utskjutande kant 5 kring absorptionskroppen 4. Exempel på material som både kan vara ytskikt 2 och ingå i absorptionskroppen 4 är skum, vadd, eller liknande.

Det vätsketäta ytskiktet 3 kan bestå av en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med ett vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som har förmåga att motstå vätskepenetration. Det kan emellertid vara en fördel om det vätsketäta ytskiktet 3 uppvisar viss andningsbarhet, dvs. tillåter passage av vattenånga genom skiktet 3.

Blöjan 1 har långsträckt form, med bredare fram- och bakpartier 6,7 och ett smalare, mellanliggande grenparti 8. Frampartiet 6 är därvid den del av blöjan 1 som är avsedd att vara vänd framåt på användaren då blöjan används och bakpartiet 7 är den del av blöjan som vänds bakåt på användaren. Vidare har 10 15 20 25 30 514 214 12 blöjan 1 två längsgående, inåtkrökta sidokanter 9,10, en framkant 11 och en bakkant 12, samt två främre hörnpartier 13,14 och två bakre hömpartier 15,16.

Blöjan 1 är av det slag som vid användningen fästs samman, så att den på ett byxliknande vis omsluter den nedre delen av användarens bål. För detta ändamål är en tejpflik 17,18 anordnad utskjutande från vardera sidokanten 9,10, invid blöjans bakkant 12. Tejpflikarna 17,18 är avsedda att samverka med ett mottagningsområde 19 anordnat på det vätsketäta ytskiktet 3, på blöjans 1 framparti 6. Ett sådant mottagningsområde 19 uppvisar lämpligen någon form av förstärkning, exempelvis i form av ett extra plastskikt, eller en beläggning anbragt på det vätsketäta ytskiktet 3. Naturligtvis är det altemativt möjligt att tänka sig att använda andra typer av hopfästningsanordningar för blöjan 1, och knapphål, och hakar, tryckknappar, såsom knappar hyskor kardborreförslutningar eller liknande.

Blöjan 1 är vidare försedd med förspänt anbragta, längsgående elastiska organ 20,21, anbragta utmed blöjans sidokanter 9,10. De elastiska organen 20,21 är anordnade att under användning kröka blöjan 1 efter användarens kropp och utgör samtidigt blöjans benelastik. Härigenom tjänar de elastiska organen 20,21 till att hålla blöjans sidokanter 9,10 i anliggning mot användarens ben, för att motverka att det under användningen uppkommer glipor mellan blöjan och användarens kropp genom vilka kroppsvätska kan läcka ut ur blöjan.

Absorptionskroppens 4 mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 vända yta, är indelad i olika delar, vilka fyller olika funktioner i absorptionskroppen. Således uppvisar absorptionskroppen 4 fyra mellanlagringsdelar 22-25, vilka är anordnade vid blöjans hömpartier 13-16, en vätskeöverföringsdel 26, vilken är anordnad närmast det vätsketäta ytskiktet 3, som ett materialskikt med samma form och utsträckning i planet som absorptionskroppen 4, samt två lagringsdelar 27,28 anordnade utmed en längsgående mittlinje 29 genom blöjan, vid frampariiet 6, respektive bakpartiet 7. Materialen i de olika delama är valda på ett sådant sätt att vätskeaffiniteten ökar i riktning från 10 15 20 25 30 ; « t « , ¿ i 514 214 -f f.< 13 mellanlagringsdelama 22-25, till vätskeöverföringsdelen 26 och vidare till lagringsdelama 27,28. Vidare är de olika delama 22-28 arrangerade inbördes på ett sådant sätt att vätska som rinner ut mot blöjans sidokanter 9,10 och absorberas nära sidokanterna 9,10, sedan aktivt transporteras bort från sidokanterna 9,10, till lagringsdelama 27,28.

För att ytterligare höja blöjans läckagesäkerhet är barriärremsor 30,31 anordnade utmed vardera sidokanten 9,10 på blöjan, vid den yta som vid användning är avsedd att vara vänd mot användaren. Barriärremsorna 30,31 visas anordnade på utsidan av det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2, men kan altemativt vara anordnade på det vätskegenomsläppliga ytskiktets 2 insida.

Barriärremsorna 30,31 sträcker sig ut i kantfogen 5 vid respektive sidokant 9,10, varigenom det bildas vätskespärrande sidofickor 40,41 vid blöjans sidokanter 9,10. Barriärremsorna 30-31 har sådan utsträckning i blöjans tvärled, att de överlappar mellanlagringsområdena 22-25.

Lämpliga vätskespärrande material är olika typer av hydrofoba nonwovenskikt, plastfilmer, eller beläggningar av vätskeresistent material. Av komfortskäl är det en fördel om barriärmaterialet är andningsbart, dvs. luft och ång-permeabelt.

Ett annat sätt att under användning undvika ansamling av fukt mellan barriärmaterialet och användarens kropp, är att anordna ett tunt skikt av absorberande material, exempelvis nonwoven, på utsidan av de vätskespärrande sidofickorna 40,41.

Materialtyper som lämpar sig för användning i mellanlagringsområdena är fiberstrukturer, skum, eller liknande porösa material. Exempelvis är det möjligt att använda sk HT-CTMP vilket är en cellulosafluffmassa med låg vätbarhet.

PCT/SE98/00078 beskrivs av kemitermomekanisk I den internationella patentansökningen absorberande strukturer såsom fiberstrukturer cellulosafluffmassa (CTMP) där ytan på CTMP-fibrema behandlats med medel för att höja den återgående vätningsvinkeln. Det har med sådan behandling av 10 15 20 25 30 _. < i lt H r r e: >. - <1 - i (H l _ før :rf i t in luv! r i: l l \ . . l t. L ( l . < f . ff tt r rrr 14 CTMP-fibrer visat sig vara möjligt att höja den àtergående vätningsvinkeln från mellan 0°-10° till c:a 40°, vilket innebär att den absorberande strukturen även efter vätning uppvisar förhållandevis låg vätbarhet. En mindre vätvinkel innebär vidare att materialet har lägre hàllandeförmåga och således är lättare att dränera på vätska. Även andra typer av absorptionsmaterial kan behandlas för att minska den ändring i vätbarhet som annars ofta uppkommer vid vätning.

Med dynamisk kontaktvinkel förstås den vinkel som uppvisas då en vätskefront förflyttar vätningsvinkel avser att indikera om den dynamiska kontaktvinkeln mäts upp då en vätska avancerar över en torr yta eller om vätskan drar sig tillbaka över sig. Termerna avancerande vätningsvinkel och àtergående en nyligen vätt yta.

Ett användbart medel för att höja den àtergående vätningsvinkeln är etylhydroxyetylcellulosa (EHEC) som anbringas i den absorberande strukturen exempelvis genom sprutning (sprayning) eller beläggning, med en vätska innehållande medlet exempelvis i form av en lösning eller suspension, eller genom någon annan känd metod för ytbehandling.

Genom att säkerställa att de i absorptionskroppen 4 ingående delama 22-28 uppvisar skillnader i kapillärtryck, är det möjligt att erhålla en kontrollerad och förutsägbar vätskespridning i absorptionskroppen 4.

Materialet i vätskeöverföringsdelen 26 är lämpligen ett material med god vätsketransportförmåga. Ett användbart material är därvid på kemisk väg framställd cellulosafluffmassa (CP) med en ytvikt av ca 200 g/mz. ett annat material som befunnits fungera väl är det absorptionsmaterial som beskrivs i WO 94/10956. Detta material är ett torrformat fiberskikt, vilket används direkt i ett absorberande alster, utan att först deflbreras. Vidare kan absorberande skummaterial användas som absorptionsmaterial i vätskeöverföringsdelen 26. 10 15 20 25 30 ... . . i t. : : fur c; r. t 1 ,,j°,, l. :Ät fit r rcrrch . ., ,. »«< < l rutt arrckêr t (rr Nic. ,r< ull: 2 g r K I, ( , I <- i m' rr <1 rn core cc < < 15 Det material som används i lagringsdelama 27,28 bör ha hög vätbarhet och och högabsorberande polymera material, vanligen benämnda superabsorbenter. kapillaritet. Lämpliga material är blandningar av fluffmassa Ett superabsorberande material kan exempelvis föreligga i form av fibrer, flingor, partiklar, granulat eller film och har förmåga att absorbera kroppsvätska motsvarande flera gånger sin egen vikt under bildande av en vattenhaltig gel.

Superabsorbenter absorberar vätska förhållandevis långsamt, men har förmåga att hålla kvar den absorberade vätskan, även under tryck. Det blandat cellulosafibrer. Altemativt kan det superabsorberande materialet vara anordnat kan vara med materialet exempelvis superabsorberande mellan skikt av material med god vätsketransportförmåga, såsom tissueskikt, eller liknande. En fördel med ett sådant arrangemang, är att vätska snabbt när huvudparten av det superabsorberande materialet.

Figur 2 illustrerar hur kroppsvätska sprids inuti den i figur 1 visade blöjan 1, då användaren ligger ned på sidan. l figuren har användarens kropp utelämnats och blöjan betraktas från öppningen vid användarens midja, i riktning mot grenpartiet 8. l figuren är blöjan vänd med frampartiet 6 åt vänster l figuren, medan bakpartiet 7 är vänt mot höger. Vidare ligger användaren på ett underlag 32, så att blöjan i användningsläget har en övre del 33, samt en undre del 34 som vilar mot underlaget 32.

Vid urinering utsöndras vätska huvudsakligen i blöjans grenparti 8, mellan de båda lagringsområdena 27,28. Eftersom användaren ligger ned, kommer en del av vätskan att under inverkan av tyngdkraften rinna ner i blöjans undre del 34 såsom indikeras med pilama a. Därvid kommer en stor del av vätska att rinna ned till de i den undre delen 34 belägna mellanlagringsdelama 22,24, vilka utgör de delar av blöjan som befinner sig längst ner, närmast underlaget 32. l mellanlagringsdelarna 22,24 absorberas kroppsvätskan, och hindras därigenom från att rinna ut över blöjans nedre sidokant 9. Efter hand upptas den i mellanlagringsdelama 22,24 tillfälligt uppsamlade vätskan av materialet i 10 15 20 25 30 16 den till mellanlagringsdelarna 22,24 gränsande vätskeöverföringsdelen 26, eftersom materialet i denna del 26 uppvisar större vätskeaffinitet än materialet i mellanlagringsdelama 22,24. Från vätskeöverföringsdelen 26 förs därefter vätskan vidare till lagringsdelama 27,28, där den slutligen kvarstannar. Även vätsketransporten mellan vätskeöverföringsdelen 26 och lagringsdelama 27,28 sker aktivt, som en effekt av den skillnad i vätskeaffinitet som föreligger mellan dessa områden.

Figur 3 visar en altemativ absorptionskropp 304 med en enda central, längsgående lagringsdel 327, vilken i absorptionskroppens 304 plan är omgivet av en vätskeöverföringsdel 326, vilken i sin tur omgärdas av en mellanlagringsdel 322. De olika delarna kan utgöras av på varandra staplade materialskikt, varvid vätskeöverföringsdelen 326 har större utsträckning i planet än lagringsdelen 327 och mellanlagringsdelen 322 har större utsträckning i planet än vätskeöverföringsdelen 326. l ett sådant utförande anordnas företrädesvis mellanlagringsdelen 322 närmast den yta vilken är avsedd att vara vänd mot en användare då absorptionskroppen 304 är anordnad i ett absorberande alster. Det är emellertid väsentligt att det i absorptionskroppens tvärled finns partier 326 av mellanlagringsdelen 322 vilka är anordnade utanför vätskeöverföringsdelen 326, samt att vätskeöverföringsdelen 326 på motsvarande vis uppvisar partier vilka, sett i absorptionskroppens 304 tvärled, är anordnade utanför lagringsdelen 322. l figur 4 visas en absorptionskropp 404 med en sammanhängande mellanlagringsdel 422 vilken är anordnad kring en central, rektangulär vätskeöverföringsdel 426. Absorptionskroppen 404 betraktas i figuren från den yta vilken vid användning av absorptionskroppen i ett absorberande alster är avsedd att vändas mot en användare av alstret. Mellanlagringsdelen 422 är bildad av ett sammanhängande vätskemottagningsskikt, vilket är anordnat över vätskeöverföringsdelen 426. Mellan vätskeöverföringsdelen 426 och mellanlagringsdelen 422, eller under vätskeöverföringsdelen 426, dvs. längst _ . . » ¿ u <-.< rr. ct < t ÉNLFÜI Lffifi < ¿_ \4 _ '_ (( l g lfllflt L(((. (Q: , »m fi-.tkzl _» in: u; <» 1 , L »I << <1 crt tue n c x 10 15 20 25 30 _. x f= <1.. tt-tt c t , ¿( i, (i .- 4 :ut « ull :g _ __ (_. 4 . in <=i.\ t .t < f 1 ,~ ,'i 1 t r t i < t ct t , . . w u u ctr u rf L '- 17 bort från betraktaren av figur 4, är anordnat tre remsor av vätskelagrande material, viika utgör vätskelagringsdelar 427, 4272 427".

Figur 5 visar i tvärsnitt en utföringsform med en centralt anordnad lagringsdel 527 bestående av skikt av vätskespridande material, med superabsorberande material anordnat mellan skikten av vätskespridande material. Det superabsorberande materialet är endast anordnat i ett centralt parti av laminatet. Således sträcker sig det vätskespridande materialet i tvärriktningen vidare förbi det superabsorberande materialet på ömse sidor om lagringsdelen 527 och bildar vätskeöverföringsdelar 526 vilka står i direkt förbindelse med mellanlagringsdelar 522,523 anordnade vid alstrets sidokanter 509,510.

Det i figur 5 visade absorberande alstret 504 har vidare sidobarriärfickor 540,541 vilka är bildade genom att det vätsketäta ytskiktet 503 är omvikt kring mellanlagringsdelarna 522,523 vid alstrets sidokanter 509510. De omvikta partiema av det vätsketäta ytskiktet 503 bildar således sidobarriärñckor 540,541 vilka är öppna in mot vätskeöverföringsdelama 526 och tillåter från användaren avgiven vätska att passera in till mellanlagringsdelama 522,523 och därefter transporteras till lagringsdelen 527 via vätskeöverföringsdelama 526. För att säkerställa att vätska som avges rinner in i sidobarriärflckoma, 540,541 är en kantflik 542,543 på vardera sidobarriärflckan 540,541 fri från bindningar till absorptionskroppen 504. Därigenom bildas en spalt mellan vardera kantfliken 542543 och absorptionskroppen 504 vid vilken vätska kan bromsas upp och styras in i sidobarriårfickan 540, 541.

Effekten av de fria kantflikama 542543 kan ytterligare förhöjas genom att elastiska organ anordnas i vardera kantfliken 542543. Sådana elastiska organ hjälper till att resa upp kantfliken från absorptionskroppens 504 yta och att bilda en kant som bromsar vätskeflödet och leder in det i sidofickan 540,541. föredraget att anordna det Även om det av komfortskäl är vätskegenomsläppliga ytskiktet 502 utanför ett vätsketätt ytskikt 503 av 10 15 20 25 30 j. , . :_ .x .i i... :t c: t ,". _ - tt - f ~'-' < C' l l ,"_ ,; .. iv - itu. c :c t r ,. \ , .H <.<«t. i cc r r (i * - " _* , .- f -. . l < t tt i , _ . -f f.- <. ti-t ut: 18 plastfilm, är det naturligtvis möjligt att istället anbringa det vätsketäta ytskiktet 503 ytterst. I ett sådant utförande erhålls fördelen att den bromsande effekten av en upprest kantflik 542,543 är större än då kantfliken är täckt av det vätskegenomsläppliga ytskiktet 502.

I figur 6 visas ett inkontinensskydd 601 vilket är av den typ som är avsedd för lätt inkontinenta personer. Ett sådant inkontinensskydd har en storlek som tillåter att inkontinensskyddet inryms inuti grenpartiet på ett par vanliga underbyxor. lnkontinensskyddet 601 är försett med ett vätsketätt ytskikt 603 som är format till en skålformad behållare för inkontinensskyddets 601 absorptionskropp 604.

Ett vätskegenomsläppligt ytskikt 602 är anordnat över absorptionskroppen 604 och är fäst till det vätsketäta ytskiktet 603 i en sammanhängande kantfog 605.

Den skålformade behållare som är bildad av det vätsketäta ytskiktet 603 uppvisar en kantvägg 603' vilken sträcker sig utmed alstrets sidokanter 609,610 och ändkanter 611,612. Kantvåggen 603' har en höjd som motsvarar absorptionskroppens 604 tjocklek, varigenom absorptionskroppens 604 kanter är täckta av vätsketätt material. Kantväggen 603' bildar tillsammans med det vätsketäta ytskiktet sidobarriärflckor 640,641, vilka hindrar vätska som samlas upp i mellanlagringsdelarna 622-625 från att rinna ut ur inkontinensskyddet.

Ett skålformat vätsketätt ytskikt kan exempelvis vara bildat av ett skummat materialskikt, ett plastskikt, eller pappmaterial som belagts med vätsketätt material.

Skålform kan vidare åstadkommas genom utnyttjande av elastiska organ.

Absorptionskroppen 604 kan vara uppbyggd såsom visas i någon av flgurema 1-5, eller kan, såsom visas i Figur 6 vara uppbyggd med mellanlagringsdelar 622-625 anordnade två i vardera ändpartiet 606,60? på alstret, utmed de 10 15 20 25 30 5,14 214 19 längsgående 609,61 O, med en i tvärled innanför mellanlagringsdelama 622-625 anordnad vätskeöverföringsdel 626 samt med ett flertal små cirkulära lagringsdelar 627 utspridda över ytan på sidokantema vätskeöverföringsområdet 626.

I figur 7 visas ett tvärsnitt genom ett absorberande alster vid vilket vätskeöverföringsdelen 726 sträcker sig som ett sammanhängande skikt över hela alstrets bredd, innanför det vätsketäta ytskiktet 703. Mellanlagringsdelama 722 och 723 direkt vätskeöverföringsdelen 726 i kontakt med vätskelagringsdelen 727. står därigenom både och indirekt, via Vätskespärrande sidobarriärfickor 740741 är bildade genom att vätsketäta barriärremsor 730,731 är anordnade på utsidan av det vätskegenomsläppliga ytskiktet, så att mellanlagringsdelarna är belägna inuti sidobarriärfickorna 740,741.

BESTÄMNING AV VÄTSKETRANSPORTFÖRHÅLLANDET FÖR OLIKA MATERIAL: För att erhålla en indikation på vätsketransportförhållandet mellan två olika absorptionsmaterial kan materialens förmåga att dränera vätska från varandra mätas.

Därvid kan exempelvis utnyttjas en apparatur 850, såsom schematiskt visas i figur 8, innefattande en första vätskebehållare 851, samt en andra vätskebehållare 852, vilken står i vätskeförbindelse med den första vätskebehållaren 851 via en slang 853. Över vardera vätskebehållaren 851,852 är anordnat en sinterskiva 854855, samt ovanpå vardera sinterskivan 854,855 ett membran 856,85? vilket är fastspänt med en plexiglasring 858,859 så att en tät tillslutning erhålls. Membranen 856,85? är avsedda att släppa igenom vätska, men att hindra luft från att komma in i mätsystemet. På slangen 853 mellan vätskebehållama 851,852 sitter en trevägskran 860 och ett nivårör 861. 10 15 20 25 30 514 214 20 Kranen 860 och nivåröret 861 används vid påfyllning av vätska och för avluftning och dränering av överskottsvätska från membranen 856,857 samt mätning av tillförd vätska.

Vid mätning av vätsketransportförhållandet mellan två materialprover 862863, fylls vätskebehållarna 851,852 med vätska. Därefter placeras ett vått materialprov 862 på sinterskivan 854 i den första vätskebehållaren 851 och ett torrt materialprov 863 på en höj- och sänkbar provhållare 864 ovanför den andra vätskebehållaren 852. Mängden provmaterial skall vara sådan att båda materialproverna har samma totalabsorptionskapacitet. Således skall den torra vardera multiplicerat med materialets vikten av materialprovet absorberad vätska/gram absorptionskapacitet mätt i milliliter absorptionsmaterial vara lika för båda materialprovema.

För att säkerställa kontakt mellan materialproverna 862863 och sinterskivoma 854,855, kan proverna belastas med vikter 865,866. Vid de här redovisade' mätningarna belastades proverna med O,57kPa.

Trevägskranen 860 ställs i öppet läge åt alla håll, dvs. mellan vätskebehållama 851,852 samt nivåröret 861. Sinterskivorna 854,855 med membranen 856,857 skall vara i nivå med varandra. Nivåröret 861 skall vara upphöjt så att rörmynningen är belägen ca. 15-20 cm ovanför membranens 856,857 yta.

Därefter sänks nivåröret 10 cm. Ett litet undertryck erhålls då i vätskebehållama 851,852. Därefter ställs trevägskranen 860 i sådant läge att ingen förbindelse finns mellan vare sig vätskebehållama 851,852 eller nivårör 861. De prover som skall mätas, ett givande prov 862 och ett tagande prov 863, är förberedda för mätning genom att de är invägda och deras torrhalt bestämd, samt genom att de är pressade till önskad bulk. Det tagande provet 863 fästs med tape på den höj- och sänkbara provhållaren 864 vid den andra vätskebehållaren 852.

Det givande provet 862 är blött med önskad mängd vätska och placerat på sinterskivan 854 på den första vätskebehållaren 851. 10 15 20 25 30 5.14 214 lt w: 21 Trevägskranen 860 ställs in så att det bara är kommunikation mellan vätskebehållama 851852. Provhållaren 864 med det tagande provet 863 sänks ned till sinterplattan 855 i den andra vätskebehållaren 852.

Då vätskejämvikt mellan vätskebehållama 851,852 uppnåtts avslutas mätningen. Om provema 862,863 innehåller superabsorbenter kan detta ta 30 minuter medan superabsorbentfria prover uppnår jämvikt redan efter 2-3 minuter.

Efter avslutad mätning vägs det givande provet 862 och mättnadsgraden hos det tagande materialet 863 bestäms enligt följande: Mättnadsgrad = gramváfi - grammm/ grammax; där gramváfl = provets våta vikt i gram grammm = provets torra vikt i gram grammax = provets totala absorptionskapacitet i gram Exempel De material som användes var: Material A: högtemperatur-kemitermomekanisk cellulosamassa, en s.k. HTCTMP.

Material B: våtlagt, termobundet material med krusiga, tvärbundna cellulosafibrer (s.k. "curly fibres”) och 20% termofibrer.

Material C: kemisk cellulosamassa I tabell 1 nedan redovisas mätresultaten vid jämförelse av de olika materialens förmåga att dränera vätska från varandra vid användning som givande, respektive tagande material. 10 514L 214 22 t r r c r <- Tabell1.

Givande material Tagande material Mättnadsgrad hos tagande material efter mätning. material A material C 0,41 material B material C 0,50 material C material A 0,21 material C material B 0,08 Av tabellen framgår att material C dränerar vätska från material A bättre än material A dränerar vätska från material C. På motsvarande vis dränerar material C vätska från material B bättre än material B dränerar vätska från material C. Genom att utföra jämförande mätningar av det beskrivna slaget, är det således möjligt att förutsäga i vilken riktning vätskeflöden kommer att röra sig i en absorptionskropp och med hänsyn därtill utforma absorptionskroppar med önskade vätsketransportegenskaper.

Claims (8)

10 15 20 25 30 5,14 214 23 PATENTKRAV

1. Ett absorberande alster med en längdriktning och en tvärriktning, en i längdriktningen sig sträckande mittlinje (29), en i tvärriktningen sig sträckande mittlinje, två i Iångdriktningen sig sträckande sidokanter (9,10), två i tvärriktningen sig stråckande ändkanter (11,12), samt innefattande ett ett vätsketätt ytskikt (3), ytskikten (2,3), absorptionskroppen (4) innefattar åtminstone en mellanlagringsdel (22-25) och vätskegenomsläppligt ytskikt (2), samt en absorptionskropp (4) anordnad mellan varvid en vätskeöverföringsdel (26), k ä n n e t e c k n at av att mellanlagringsdelen (22-25) är anordnad utmed en sidokant (9,10), i direkt kontakt med vätskeöverföringsdelen (26), varvid vätsketransportförhållandet mellan materialet i mellanlagringsdelen (22-25) och vätskeöverföringsdelen (26) är sådant att vätskeöverföringsdelen (26) dränerar vätska från mellanlagringsdelen (22-25) bättre än mellanlagringsdelen (22-25) dränerar vätska från vätskeöverföringsdelen (26).

2. Ett absorberande alster enligt krav 1, varvid absorptionskroppen (4) innefattar en lagringsdel (2728) vilken är anordnad i direkt förbindelse med vätskeöverföringsdelen (26) och i direkt, eller indirekt förbindelse med mellanlagringsdelen (22-25), vätsketransportförhållandet mellan materialet i vätskeöverföringsdelen (26) och lagringsdelen (27,28) är sådant att lagringsdelen (27-28) dränerar vätska från vätskeöverföringsdelen (26) bättre varvid än vätskeöverföringsdelen (26) dränerar vätska från lagringsdelen (27-28).

3. Ett absorberande alster enligt krav 2, varvid mellanlagringsområden (22-25) är anordnade vid båda sidokantema (9,10), samt att åtminstone en vätskeöverföringsdel (26) är anordnad innanför mellanlagringsområdena (22- 25) i alstrets tvärriktning, samt att lagringsdelen är anordnad centralt mellan alstrets sidokanter (9,1 O). 10 15 20 5:14 214 24

4. Ett absorberande alster enligt krav 3, varvid alstret uppvisar två utmed den längsgående mittlinjen (29) anordnade lagringsområden (27,28).

5. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-4, varvid absorptionskroppen (4) uppvisar en materialgradient med i riktning från sidokanterna (9,10) mot den längsgående mittlinjen (29) ökande vätskeaffinitet, varvid delar av absorptionskroppen (4) som är belägna närmare alstrets längsgående mittlinje dränerar vätska från delar av absorptionskroppen (4) som är belägna närmare alstrets sidokanter (9,10).

6. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid åtminstone en vätskeöverföringsdel (26) sträcker sig i väsentligen hela alstrets längdriktning.

7. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid åtminstone en våtskeöverföringsdel (26) sträcker sig i väsentligen hela alstrets tvärriktning.

8. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid en vätskebarriär i form av en sidobarriärficka (40,41) är anordnad utmed vardera sidokanten (9,10) och uppvisande en mot den längsgående mittlinjen vänd öppning, varvid mellanlagringsdelen (22-25) sidobarriärficka (40,41). är anordnad inuti en