SE514449C2 - Ytbeläggning avsedd att användas på markeringsbeläggningar för vägar, parkeringsplatser och liknande - Google Patents

Description

25 30 35 514 449 - < r . f . . , f 2 Den kemiska sammansättningen av dessa vägmarkeringar och den strukturella uppbyggnaden av dem kan vara mycket olika.

Exempel. på sådana. vägmarkeringsmaterial beskrives i. US patentet 3,253,146 eller GB patentet 2,043,673. Alla kända och använda markeringar är slitstarka till en viss gräns och efter att de har lagts på så hårda att de kan uppbära den tyngd som pålägges dem från exempelvis fordonshjul.

Genom US-patentet 4 815 818 är även vägmarkeringar kända som består av fingerliknande eller på annat sätt utformade utsprång eller uppböjningar' bestående av ett elastiskt material innefattande glaspärlor fästade i. eller i, ett stycke med ett elastiskt underlag avsett att fästas vid en vägbeläggning.

TEKNISKA PROBLEMET: I en plan markeringsyta ligger glaspärlorna som reflekterar ljuset nedbäddade till större delen av sin storlek. I torrt väder träffar ljusstrålen från en bil den övre delen av dessa glaspärlor och ljuset reflekteras från den bakre innerytan på pärlan så att denna och vägmarkeringen synes klart. Vid fuktigt väder eller regn bildas emellertid en vattenfilm eller vattenskikt på dessa pärlor som gör att ljuset icke reflekteras utan avböjs i den riktning ljus- strålen har. Vägmarkeringen kommer därför i ett sådant fall att synas mycket dåligt och markeringens funktion i mörker kan under svåra förhållanden vara nedsatt med 80-90% av sin funktion under torra förhållanden. Det är därför önskvärt att glaspärlorna på något sätt skulle kunna höjas upp över ytan så att de kommer över vattenfilmen. Detta för emeller- tid med sig det problemet att pärlorna är mycket mera utsatta för slitage särskilt från dubbdäck men även från snöplogar där sådana används vilka helt enkelt skulle skava av de uppstickande pärlorna. Samma förhållande äger rum i samband med så kallade tvärgående ribbor där vägmarkeringen mellan ribborna ej synes alls vid fuktigt väder. Att 10 15 20 25 30 35 f-< u. .- _. _, < ¿<. « . i . (f , r, < r .r- \ «t L.

W: -_ 1 <. « -. ._ , « « < . , ,, Hear» a 3 anordna pärlor uppstickande mellan ribborna på ett styvt underlag skulle givetvis även i detta fall leda till att de snabbt slits ner av bilhjulen i synnerhet om dessa är försedda med dubbar eller skavas av från en snöplog.

LösNINGEN= Det har under lång tid varit ett önskemål att kunna lösa de ovan nämnda problemen och man har därför enligt före- liggande uppfinning åstadkommit en ytbeläggning avsedd att användas på markeringsbeläggningar för vägar, parkerings- platser och liknande vilken kännetecknas av att den består av separata elastiska partiklar med en storlek mellan. 0,5 mm och 20 mm och innefattande ljusreflekterande glaspärlor eller keramer.

VEnligt *uppfinningen. är det »lämpligt att. ytbeläggningen innefattar ett eller flera pigment soul även kan vara fluorescerande, och/eller fosforescerande samt pigment som ger färg och täckförmåga.

Det är enligt uppfinningen lämpligt att partiklarna förutom glaspärlorna och keramer huvudsakligen utgöres av elasto- merer såsom naturgummi, styrengummi, kloroprengummi, EPDM- gummi, nitrilgummi, fluorgummi, silikongunmu.eller polyure- tangummi, eller termoplastiska elastomerer som SIS, SBS, EVA, termoplastiska olefiner, termoplastiska uretaner, polyestrar/etrar/amider och/eller blandningar av dessa.

Vidare är det enligt uppfinningen lämpligt att ytbelägg- ningen består av ett enpartikelskikt (mono layer).

Partiklarna är enligt uppfinningen lämpligen utformade som sfärer, koner, stavar, romber eller kuber. 10 15 20 25 30 35 :fi:~,; ;« ~ - « . i I K « v z <1 c: <1 n, m' \ V' (' ' ' * ' i : _ » - ¿ f = K ' ' «. \« (4: 1 .f < » . c 1 _ FIGURBESKRIVNING: Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till bifogade ritningar där Fig. 1 schematiskt visar tre olika utföringsformer av de elastiska partiklarna enligt uppfinningen, där schematiskt visar ljusets reflektion och av- böjning för en vägmarkering av känt slag under torrt och vått tillstånd och ljusreflektionen för en vägmarkering med en ytbeläggning uppfinningen i torrt och vått tillstånd och där enligt visar de elastiska partiklarna anbringade mellan tvärgående ribbor i. vägbanan i. obelastat och belastat skick.

Fig. 3 DETALJERAD BESKRIVNING: Figuren 1 visar i snitt tre utföringsformer av de elastiska partiklarna enligt föreliggande uppfinning. Partikeln till vänster på ritningen är tillnärmad sfärisk, den i mitten är stavformad och partikeln till höger är konformad. Figurerna är endast schematiska och även andra utföringsformer kan förekomma.

Såsom visas i figuren är partiklarna sammansatta av ett stort antal pärlor 1 sonl är ingjutna. i det elastiska bindemedlet sonx utgöres av någon sorts elastomer, ex- empelvis naturgummi, styrengummi, kloroprengunmü, EPDM- gummi, nitrilgummi, fluorgunmüq silikongunmü.eller polyure- tan- gummi eller termoplastiska elastomerer som SIS, SBS, EVA, termoplastiska olefiner, termoplastiska uretaner, polyestrar/etrar/amider och/eller blandningar av dessa. På figuren visas partiklarna innehållande glaspärlor alltige- nom men de kan också vara anbringade endast på ytan. I de visade utföringsformerna har glaspärlorna införts i en form 10 15 20 25 30 35 f 1 “r , .. H . . ' ' í- ( ', f; :f _ f i: i << :t :f w IH -r-r «« en. (f.- <~ I f c 2 g - - - - « _ f . .

« I: e' f. t 5 och elastomermassan har hällts över dem och sedan vulkani- serats, men andra framställningssätt kan förekomma varvid gummimassan först bibringas sin fornl och glaspärlorna därefter påföres ytan. Det är emellertid viktigt att glaspärlorna icke kommer att ligga alltför nära varandra då de kan komma att krossas under deformationen av partikeln.

Figuren 2 innefattar fyra delritningar varav de två övre visar en beläggning med pärlor enligt teknikens ståndpunkt och de två nedre beläggningar med de elastiska partiklarna enligt föreliggande uppfinning.

Glaspärlorna 1 är på de två övre delritningarna anbringade på ytan av en markering 2 enligt teknikens ståndpunkt. En ljusstråle 3 exempelvis från strålkastarna på en bil som- under en spetsig vinkel träffar glaspärlorna reflekteras tillbaka till bilföraren som en ljusstråle 4 med nästan samma, men motsatt riktning till strålen 3. På den undre av dessa två delfigurerna visas det fall då pärlorna 1 är täckta av ett vattenskikt 5. Strålen 3 från strålkastarna kommer i detta fall att avböjas som en ljusstrâle 6 som ej reflekteras tillbaka till föraren. Detta betyder att föraren ej ser denna stråle och vägmarkeringens synbarhet blir således starkt reducerad.

Den övre av de två nedersta delfigurerna visar hur ljus- reflektionen kommer till stånd då partiklarna enligt föreliggande uppfinning används på beläggningen 2. Partik- larna som kan vara från 0,5 till 20 mm höga och innehåller glaspärlor 1 antingen på ytan eller alltigenom träffas mycket gynnsamt av ljusstrålen 3 som reflekteras som ljusstrålen 4. Denna delfigur visar förhållandet i torrt tillstånd medan den undre av denna delfigur visar fallet då ett vattenskikt 5 har lagt sig på markeringen 2. Pärlorna 1 sticker i detta fall upp över vattenskiktet 5 och reflekterar därför ljuset 3 tillbaka som strålen 4 på samma 10 15 20 25 30 35 .i f. . U ,, _ - -« «-- 1 f, f H e? u' f 'f -» . <1 z . , , s" '(\l« .__ 1,.,- . _ C K ; f , “ fl - ~ ~ . _. b. t.. 1. 6 sätt som i det ovan föreliggande fallet då vägbanan är tOIr.

Figuren tre visar hur partiklarna är anbringade på en vägmarkering 2 som innefattar tvärgående ribbor 7. De elastiska partiklarna enligt föreliggande uppfinning sticker något upp över ribborna 7 och markeringen kommer därför att synas mycket tydligt.

På den nedre delen av figuren 3 visas hur de elastiska partiklarna trycks samman vid belastning från exempelvis ett bilhjul 8. Pâ figuren är den andra partikeln från vänster nedtryckt medan den första från vänster har varit nedtryckt men återgått till ursprungstillståndet. På detta sätt bevaras synligheten av markeringen och den slits ej på samma sätt som en hård spröd markering skulle slitas. Även då exempelvis en snöplog framföres över beläggningen kommer partiklarna enligt uppfinningen att böjas undan och tryckas ner för att sedan resa sig igen istället för att skavas av.

Förutom glaspärlor som är inbäddade i eller påförda på det elastiska materialet kan de elastiska partiklarna innehålla pigment som ger färg och täckförmåga. Användandet av pigment är en känd teknik och är ofta en förutsättning för att glaspärlorna eller keramerna skall reflektera i tillräcklig grad. Dessutom.ger pigment förbättrad.synbarhet i dagsljus. Pigment kan även ge fluorescens och/eller fosforescens. Pigment som ger fluorescens/fosforescens är emellertid dyra och om de används i vanliga vägmarkeringar så måste pigmenten vara inblandade i hela materialet vilket betingar en stor åtgång av dessa pigment. Enligt före- liggande uppfinning kan pigmenten vara inblandade endast i de elastiska partiklarna vilket betingar en mindre åtgång av pigmenten vilket ger en bättre ekonomi för beläggningar med dessa egenskaper. Även friktionsmedel kan, om så önskas, tillsättas materialet. 10 15 20 1- ff' f . .

. . - - R ~ - z 1 ~ »' v - v . f f -_f , . _ _ t: r l: L' <( z wl =v~< . ”pc ( z c c r i ; ' ~ < - \ ( 1 ~ ' -r H 1» ;f. - 7 De elastiska.partiklarna enligt uppfinningen har beskrivits såsonxutgörande ett ytskikt på konventionella vägmarkering- ar. Skiktet kan vara ett enpartikelskikt (mono layer) men det kan även bestå av flera skikt eller partiklarna kan vara glesare än ett sammanhängande skikt. Det är också möjligt att lägga dessa partiklar direkt på vägbanan utan att någon markeringsbeläggning förefinnes. Ett bindemedel av något slag kan då utgöra beläggningen eller de elastiska partiklarna kan tryckas ner i. en bindande icke-stelnad asfaltbeläggning. Det är också möjligt att lägga ut partiklarna i form av olika mönster som exempelvis kan åstadkommas med hjälp av specialmaskiner. Partiklarna bringas i övrigt att fastna på ytan av en vanlig markering genom att de appliceras på denna innan markeringen eller bindemedlet har stelnat eller på en torkad markering med hjälp av någon form av primer eller klister.

Uppfinningen är inte begränsad till de visade utförings- formerna utan den kan varieras på olika sätt inom patent- kravens ram.

Claims (5)

10 15 20 25 30 ft." " f < . 514 449 ~-*-'-f~~f:: a-f: «~ Iz; -<Ä -N f. _, _. , __ e í ' ' f- »A <' f'-- f: PATENTKRAV:

1. Ytbeläggning avsedd att användas på markeringsbe- läggningar för vägar, parkeringsplatser och liknande k ä n- n e t e c k n a d av att den består av separata elastiska partiklar med en storlek mellan 0,5 mm och 20 mm och innefattande ljusreflekterande glaspärlor' eller keramer (1).

2. Ytbeläggning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d av att den även innefattar fluorescerande och/eller fosforescerande pigment samt pigment som ger färg och täckförmâga.

3. Ytbeläggning enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n- e t e c k n a d av att partiklarna förutom glaspärlorna (1) eller keramerna huvudsakligen utgöres av elastomerer såsom naturgummi, styrengummi, kloroprengummi, EPDM-gummi, nitrilgummi,fluorgummi,silikongummiellerpolyuretangummi eller termoplastiska elastomerer som SIS, SBS, EVA, termo- plastiska olefiner, termoplastiska uretaner, polyester/et- rar/amider och/eller blandningar av dessa ämnen.

4. Ytbeläggning enligt något av kraven 1-3, k ä n n e - t e c k n a d av att den består av ett enpartikelskikt (mono layer) eller av flera skikt.

5. Ytbeläggning enligt något av kraven l-4, k ä n n e - t e c k n a d av att partiklarna är utformade som sfärer, koner, stavar, romber eller kuber.