SE515122C2 - Filter och metod för tillverkning av filter för dialys - Google Patents

Description

25 30 515 122 2 uppdelas fibersträngen i enskilda knippen, genom att de fasta blocken kapas på mitten. På detta sätt uppstår enskilda knippen med fasta äiidoiiirådeii. l ytterligare ett metodsteg bearbetas dessa fasta ändområden på så sätt, att de i det fasta området inneslutna fiberknippena mynnar med öppna ändar. Det på så sätt tillverkade fiberknippet tillförs nu till en tvådelad kåpa och läggs in i denna. Sedan sammanfogas de båda kåpdelarna och förbinds fast.

Som en nackdel betraktas hos denna kända metod bland annat det stora antalet metodsteg, vilka leder till en stor apparaturinsats och därmed till höga kostnader. Med denna kända metod kan dessutom endast knippen med en storlek tillverkas för filter resp. filterkåpor med en storlek. För tillverkning av fiberknippen med olika storlekar för filter med olika storlekar är ett utbyte av gjutanordningen erforderligt. Denna avgör här fiberknippets storlek.

Hos denna kända metod föreligger dessutom en stor kontaminationsrisk för hålfibrerna och det färdiga fiberknippet, eftersom talrika metodsteg är erforderliga och det därför tar lång tid innan hålfibrerna resp. fiberknippet är inneslutna i kåpan och isolerade från omgivningen.

Detta gäller på motsvarande sätt för de med denna metod tillverkade filtren såväl som for andra filter, hos vilka fiberknippen tillverkas i flera metodsteg och sedan sammanfogas med andra delar till ett filter. Exempel på sådana filter visas i DE-OS 28 44 941, DE-OS 28 45 002 och DE-OS 28 45 003. De här visade filtren är sammansatta av flera ramar, vilka innehåller fiberknippen. De enskilda ramarna med de färdiga fiberknippena placeras på varandra och sammankläms medelst klämmor, vilka bildar kåpan. Genom tillfogande av änddelar, vilka innehåller anslutningar för tillopp och avlopp, färdigställs filtret slutligen.

En annan känd metod består däri, att tillföra hålñbrer till ett upprullningshjul och rulla in dessa i där på ytteromkretsen anordnade hylsunderdelar genom att vrida upprullningshjulet.

När den önskade fiberknippestyrkan resp. fiberknippestorleken uppnåtts, stoppas upprullningshjulet och hylsöverdelar placeras på hylsunderdelarna och fästs där. Sedan kapas hålfibrerna mellan hylsoma och hylsoma tas bort från upprullningshjulet och tillförs till en anordning för att ta ut de färdiga fiberknippena ur hylsoma och lägga in dem i rörforrniga filterkåpor. Även denna kända metod har nackdelen av ett stort antal metodsteg, så att vid sidan om den stora apparaturinsatsen och de därmed förbundna kostnadema även en stor kontaminationsrisk för det färdiga fiberknippet föreligger, vilket har beskrivits utförligt ovan. 10 15 20 25 30 35 s1s 122 3 BESKHVNING AV 'LTPPFlbIbIlhIGEN Med detta som bakgrund är därför ändamålet med den föreliggande uppfinningen, att ställa en metod till förfogande för tillverkning av filter med membran av hålfibrer, exempelvis för dialys, medelst vilken filter av godtycklig storlek kan tillverkas tillförlitligt och med låga kostnader på enkelt sätt utan stor insats, och hos vilken fiberknippets kontaminationsrisk vid tillverkningen av filtret minskas.

Ytterligare ett ändamål med den föreliggande uppfinningen är att ställa ett filter med membran av hålfibrer till förfogande, hos vilket hålfibrema är anordnade som ett knippe huvudsakligen parallellt med varandra i en rörforrnig filterkåpa och vilket kan tillverkas tillförlitligt på enkelt sätt med låga kostnader utan stor insats.

Med avseende på metoden uppnås detta ändamål med en metod, enligt vilken hålfibrer läggs in efter varandra i en första kåpdel för bildande av ett knippe, varefter en andra kåpdel placeras på den första kåpdelen för bildande av en filterkåpa, de båda kåpdelama förbinds med varandra på ett tätande sätt, hålfibrema förbinds med varandra och med filterkåpan på tätande sätt medelst en gjutmassa åtminstone vid en ände, och de gjutna fiberändama kapas, så att hålfibrema mynnar med öppna ändar.

I enlighet med en föredragen vidareutveckling täcks hålfiberändama av en änddel, vilken på ett tätande sätt förbinds med filterkåpan.

Med denna metod är det möjligt att tillverka filter med godtycklig storlek på ett enkelt och tillförlitligt sätt, varvid samtidigt kontaminationsrisken minskas betydligt. Hålfibrema läggs här in efter varandra i filterkåpan för bildande av ett knippe, varvid filterkåpan tillsluts direkt efter färdigställande av fiberknippet. Därmed är fiberknippet utsatt för omgivningsatmosfären endast en kort tid, så att risken för en kontamination av fiberknippet minskas. Även risken för en kontamination av de enskilda hålfibrema under bildandet av fiberknippet minskas, eftersom dessa läggs in direkt i filterkåpan och inte först måste genomgå flera bearbetningsstationer innan de landar i filterkåpan. lnläggandet av hålfibrema efter varandra i filterkåpan har dessutom den fördelen, att filter med godtycklig storlek kan tillverkas på enkelt sätt och utan utbyte av verktyg. Oberoende av filterstorleken och därmed den erforderliga fiberknippestorleken läggs helt enkelt det erforderliga antalet hålfibrer in i den motsvarande filterkåpan och denna tillsluts sedan.

Därmed kan filter med godtycklig storlek, dvs. med godtycklig membranyta, tillverkas tillförlitligt på ett enkelt sätt och med låga kostnader utan stor insats. I synnerhet är det inte längre erforderligt att ställa olika verktyg till förfogande för de olika fiberknippestorlekama.

Metoden enligt uppfinningen förenklas ytterligare, om, i enlighet med en särskilt föredragen utföringsforrn, hålfibrema kontinuerligt tillförs till ett vridbart upprullningshjul, på vilkets ytteromkrets första kåpdelar är anordnade. Härvid är kåpdelama anordnade på så sätt, att l0 15 20 25 30 35 515122 4 hålfibrema kan läggas in i dessa första kåpdelar, när upprullningshjulet vrids. Därefter kapas håltibrema mellan filterkåpoma efter att de andra kåpdelama har placerats på dc första kåpdelama.

Därmed kan filtren tillverkas på särskilt enkelt sätt. Hålfibrema rullas kontinuerligt in i de på upprullningshjulets ytteromkrets anordnade kåpdelama tills den önskade fiberknippestyrkan och därmed den önskade membranytan har uppnåtts. Här är det fördelaktigt att flera filter resp. fiberknippen kan tillverkas samtidigt i ett arbetsförlopp, nämligen upprullandet av hålfibrema på upprullningshjulet. Antalet tillverkade filter resp. fiberknippen beror därvid bland annat på upprullningshjulets diameter. Ett upprullningshjul med stor diameter har en större ytteromkrets, på vilken även flera kåpdelar kan anordnas bakom varandra. Likaledes bestämmer upprullningshjulets bredd antalet filter resp. fiberknippen som kan tillverkas i ett arbetsförlopp. Om upprullningshjulet är tillräckligt brett, då kan två eller även flera kåpdelar anordnas bredvid varandra, så att två eller även flera rader av efter varandra anordnade kåpdelar, i vilka hålfibrer kan rullas in, är förhandenvarande på ytteromkretsen. Allt detta bidrar till att en enkel och billig metod ställs till förfogande.

Den första och den andra kåpdelen kan förbindas med varandra på godtyckligt sätt, såvida en tätande förbindelse uppnås. Det är dock fördelaktigt om den första och den andra kåpdelen klistras ihop eller sammansvetsas med varandra. Hopklistringen av de båda kåpdelama kan därvid ske på godtyckligt sätt, exempelvis genom påstrykning av klister på kåpdelamas kontaktytor.

Som i enlighet med en föredragen utföringsforrn är det dock särskilt fördelaktigt om den första kåpdelen och den andra kåpdelen vid gjutning av hålñberändama likaledes klistras ihop med varandra medelst gjutmassan. Detta sparar ett extra metodsteg för den tätande förbindelsen av de båda kåpdelama, så att metoden som helhet blir ännu enklare och billigare. Som gjutmassa kan härvid exempelvis polyuretan användas. Detta är lämpligt särskilt då, när polykarbonat eller ABS (akrylonitril-butadien-styrol-kopolyrner) används som material för kåpdelama.

Den fördelaktiga metoden för hopklistring av de båda kåpdelama medelst gjutmassan kan även användas på tillförlitligt sätt, när hålfibrerna endast vid en ända ska förbindas med varandra och med kåpdelama resp. filterkåpan på ett tätande sätt. I detta fall kan gjutmassan exempelvis på lämpligt sätt tillföras till kåpdelamas kontaktytor och till hålfibremas ändar som ska ingjutas.

Sammansvetsning av de båda kåpdelama kan exempelvis ske medelst ultraljud, såvida ett material används för kåpdelama, vilket kan svetsas medelst ultraljud.

Fördelaktigt är det dessutom om, i enlighet med en annan utföringsform, den andra kåpdelen är ledbart förbunden med den första kåpdelen, så att den endast måste svängas på på den första kåpdelen. Exempelvis kan den första och den andra kåpdelen vara ledbart förbundna med varandra medelst ett filmgångiärn. Detta förenklar och underlättar tillverkningen av 10 15 20 25 30 35 51.5 1.22 5 filterkåpan som sådan, eftersom den första och den andra kåpdelen kan vara utformade i ett stycke med varandra.

Ytterligare en förbättring av metoden uppnås om, i enlighet med ytterligare en föredragen utföringsform, de båda kåpdelama är halvskålfonnigt utformad och den andra halvskålformigt utformade kåpdelen placeras på den första halvskålforrnigt utformade kåpdelen för bildande av en rörformig filterkåpa. Detta underlättar å ena sidan inrullandet av hålfibrema in i den första kåpdelen, eftersom en centrering av hålfibrerna vid inrullandet åstadkoms genom den första kåpdelens halvskålformiga förrn. Ä andra sidan omsluts .fiberknippet med de huvudsakligen parallellt med varandra anordnade hålfibrerna på ett konturanpassat sätt av den färdiga rörforrniga filterkåpan. Därmed uppstår inget överflödigt utrymme kring fiberknippet, vilket skulle ta upp onödigt stora mängder av exempelvis dialysvätska. Dessutom är därmed fiberknippet uppstött utåt, så att de enskilda hålfibrerna hålls i knippet på säkert sätt.

Följaktligen undviks en mekanisk åverkan på hålfibrerna.

De hålfiberändama täckande änddelama kan vara förbundna med filterkåpan på godtyckligt sätt, såvida en tätande och tillförlitlig förbindelse åstadkoms. Det är dock fördelaktigt om änddelama klistras ihop eller sammansvetsas med filterkåpan eller påskruvas på filterkåpan.

Därmed åstadkoms en enkel, säker och tillförlitlig förbindelse mellan änddelarna och filterkåpan.

Med avseende på anordningen uppnås detta ändamål därigenom, att den rörformiga filterkåpan är sammansatt av två halvskålar.

Därmed kan ñlter tillverkas tillförlitligt och enkelt med låga kostnader utan stor insats, eftersom hålfibrerna nu kan läggas in efter varandra i en första kåpdel. Beroende på den önskade ñlterstorleken resp. fiberknippestorleken, vilken bestämmer membranytan, kan det erforderliga antalet hålfibrer läggas in i filterkåpan. Det på så sätt formade fiberknippet kan sedan direkt täckas av den andra halvskålen, vilken placeras på den första halvskålen, så att å ena sidan en åverkan på hålfibrema resp. ñberknippet genom yttre påverkan undviks och å andra sidan kontaminationsrisken minskas.

I enlighet med en föredragen utföringsform är det fördelaktigt, att den rörformiga filterkåpan är sammansatt av två ledbart med varandra förbundna halvskålar, varvid de båda halvskålarna på ett särskilt fördraget sätt är ledbart förbundna med varandra medelst ett filnigångiärn.

Dänned förenklas bland annat tillverkningen av filterkåpan som sådan väsentligt, eftersom den första och den andra halvskålen är utformade i ett stycke och kan tillverkas tillsammans.

Efter att hålfibrema har lagts in i den första halvskålen måste den andra halvskålen endast svängas på den första halvskålen för att bilda filtrets rörformiga kåpa. 10 15 20 25 30 35 5.15 122 6 FÖRKLARING Av RITNINGARNA Ytterligare kännetecken och fördelar hos uppfinningen ska beskrivas närrnare med hjälp av föredragna utföringsforrner under hänvisning till bifogade ritningar. Därvid visar ñg. 1 en schematisk sidovy på ett upprullningshjul; fig. 2 en perspektivisk vy av en öppnad fllterkåpa; fig. 3 en planvy av en öppnad ñlterkåpa med ett delvis visat fiberknippe; fig. 4 en sektion genom filterkåpan i fig. 3 längs linjen A-A; fig. 5 en perspektivisk vy av en medelst ultraljudsvetsning på ett tätande sätt förbunden filterkåpa med änddelar; fig. 6 en planvy av en öppnad filterkåpa för tätande förbindelse av de båda kåpdelama medelst en gjutmassa; och fig. 7 en perspektivisk vy av en medelst gjutmassan på tätande sätt sammanfogad ñlterkåpa med änddelar.

BESKRIVNING Av FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER 1 fig. 1 visas ett upprullningshjul 9 i en sidovy. På upprullningshjulets 9 ytteromkrets är flera filterkåpor 13 anordnade på så sätt, att hålfibrer 1 kan rullas in i filterkåporna 13. Från en förrådsvals 3 tillförs hålfibrema till en fördelningsanordning 5, från vilken de vidare tillförs upprullningshjulet 9. Det ska anmärkas här, att hålfibrerna även kan tillföras till fördelningsanordningen direkt från en pröduktionsmaskin eller en spinnmaskin.

På fördelningsanordningen 5 är flera fördelningsvalsar 7 anordnade, vilka tillför enskilda hålfibrer 1 till de på upprullningshjulet 9 anordnade filterkåporna 13. Härvid är fördelningsvalsama 7 i sin längdaxel rörligt anordnade och aktiveras på så sätt, att de enskilda hålfibrerna 1 läggs i filterkåpoma 13 förskjutet i förhållande till varandra och fördelat över hela kåpbredden. Genom vridande av upprullningshjulet 9, vilket visas genom pilen ll, avrullas hålfibrema 1 från förrådsvalsen 3 och innillas på upprullningshjulet 9 resp. i de på dess ytteromkrets anordnade filterkåpoma 13. En spännvals 15 är anordnad mellan förrådsvalsen 3 och fördelningsanordningen 5 och håller hålfibrema 1 under en viss förspänning, så att ett kontrollerat läggande resp. upprullande av hålfibrema i filterkåpoma 13 på upprullningshjulet 9 är möjligt. Därvid kan förspänningen åstadkommas på spännvalsen 15 resp. hålfibrema 1 genom fjäderkraft eller viktkraft.

Var och en av de enskilda fördelningsvalsarna 7 kan även tillföra två eller flera hålfibrer 1 till de på upprullningshjulet 9 anordnade filterkåporna 13. I detta fall läggs de från de olika fördelningsvalsarna 7 till ñlterkåpoma 13 tillförda hålfibrerna 1 gruppvis törskjutet i förhållande till varandra in i filterkåporna 13.

I tig. 2 visas en öppnad filterkåpa 13 i en perspektivisk vy. Filterkåpan 13 består av en första halvskålfonnig kåpdel 21 och en andra halvskålforrnig kåpdel 23, vilka är ledbart förbundna 10 15 20 25 30 35 515 122 7 med varandra medelst ett filmgångj ärn 27. Den första kåpdelen 21 har en anslutning 25 och en svets- eller häftlist 33 på den mittemot filmgångjärnet 27 liggande långsidan. Likaledes har den andra kåpdelen 23 en svets- eller häftlist 35 på den mittemot filmgångjärnet 27 liggande långsidan. På den första kåpdelens 21 svets- eller häftlist 33 är flera klämnipplar 29 anordnade, vilka är utformade på så sätt, att de kan gripa in i på motsvarande sätt utformade urtag 31 på den andra kåpdelens 23 svets- eller häftlist 35. För stängning av ñlterkåpan 13 påsvångs den andra kåpdelen 23 på den första kåpdelen 21 medelst filmgångjärnet 27, så att klämnipplarna 29 hakar in i urtagen 31 och fäster den första och den andra kåpdelen 21 resp. 23 på varandra, varvid svets- eller häftlistema 33 och 35 ligger på varandra. Dessa förbinds sedan med varandra på tätande sätt medelst svetsning eller hopklistring, vilket ska förklaras utförligare nedan.

Den tätande förbindelsen av de båda kåpdelama 21 och 23 sker dock först efter att det önskade antalet hålfibrer har lagts in i den första kåpdelen 21 och bildar det önskade knippet.

För att möjliggöra detta anbringas filterkåpan 13 i det i fig. 2 visade öppna tillståndet på upprullningshjulets 9 (fig. 1) ytteromkrets på så sätt, att åtminstone den första kåpdelen 21 pekar utåt med sin innersida. På detta sätt kan hålfibrerna rullas in i filterkåpan 13, vilket har förklarats under hänvisning till fig. 1.

I fig. 3 visas en filterkåpa 13 i en planvy, varvid ett i den första kåpdelen 21 anordnat hålfiberknippe 41 visas delvis. Filterkåpan 13 motsvarar huvudsakligen den i fig. 2 visade och under hänvisning till fig. 2 förklarade filterkåpan 13, så att en upprepad utförlig beskrivning inte är nödvändig. Till skillnad från den i fig. 2 visade filterkåpan 13 är klämnipplar 43 här inte anordnade i svets- eller häftlisten 33, utan på dess ytterkant. Likaledes är urtag 45 här inte anordnade i svets- eller häftlisten 35, utan likaledes på dess ytterkant.

Det ska arimärkas här, att den här på den första kåpdelen 21 anordnade anslutningen 25 inte nödvändigtvis måste vara anordnad där. Exempelvis kan anslutningen 25 även vara anordnad på anslutningsdelen, som ska beskrivas utförligt nedan. Likaledes kan anslutningen 25 även vara anordnad på kåpdelen 23, eller två eller flera anslutningar 25 kan vara anordnade på godtyckligt sätt på den första eller andra kåpdelen 21 resp. 23 eller på anslutningsdelen, som ska beskrivas nedan.

Som kan ses bra i fig. 3, ligger hålfiberknippet 41 med huvudsakligen parallellt med varandra anordnade hålfibrer 1 i den halvskålforrnigt utbildade, första kåpdelen 21 och fyller ut denna huvudsakligen fullständigt. Detta kan även ses bra i fig. 4, vilken visar en sektion genom filterkåpan 13 längs linjen A-A i fig. 3. Hålfiberknippet 41 utfyller tvärsnittet huvudsakligen fullständigt, så att det stöttas upp mekaniskt av filterkåpan 13 när filterkåpan 13 är stängd, alltså när den andra kåpdelen 23 har svängts på den första kåpdelen 21. Det pressas dock inte samman av filterkåpan 13, hålñbrerna har fortfarande ett visst spelrum resp. fritt utrymme till varandra. 10 15 20 25 30 35 515 122 8 I fig. 5 visas en filterkåpa 13 i stängt tillstånd med påsatta änddelar 47 i en perspektivisk vy. Änddelama 47, vilka är pâsatta på den rörformiga ñlterkåpans äridarr, har ytterligare var sin anslutning 49. Likaledes som anslutningen 25 kan anslutningarna 49 vara utbildade på godtyckligt sätt och exempelvis uppta en skruvkoppling för anslutning av en ledning. Själva änddelama 47 kan påsättas på filterkåpan på godtyckligt sätt, exempelvis kan de vara påskmvade eller även förbindas med filterkåpan på ett tätande sätt medelst svetsning eller hopklistring. Den här visade filterkåpans första kåpdel 21 och andra kåpdel 23 är i det här visade exemplet förbundna med varandra på tätande sätt genom. ultraljudsvetsning av svetslisten 33 på den första kåpdelen 21 med svetslisten 35 på den andra kåpdelen 23.

Detta är endast en möjlighet för tätande förbindelse av den första och den andra kåpdelen 21 resp. 23. En annan, ovan nämnd möjlighet är hopklistring av den första och den andra kåpdelen 21 resp. 23 med varandra medelst gjutmassan vid ingiutning av hålfiberändarna. En för detta ändamål på motsvarande sätt utbildad filterkåpa 13 visas i ñg. 6 i en planvy.

För att förenkla beskrivningen är samma delar försedda med samma hänvisningsbeteckningar.

Till skillnad från de tidigare beskrivna filterkåpoma 13 har den första och den andra kåpdelen 21 resp. 23 här vardera en gjutlist 51 på den mittemot filmgångjärnet 27 liggande långsidan.

Gjutlisterna 51 har var sin gjutöppning 53 i sitt mellersta område och var sin utträdesöppning 57 vid sina ändar. Från gjutöppningen 53 förlöper en gjutkanal 55 åt båda sidorna i riktning mot utträdesöppningarna 57. I giutlisten 51 på den första kåpdelen 21 är klämdon 59 anordnade, vilka är utbildade på så sätt, att de kan ingripa i motsvarande klämdon 61, vilka är anordnade i den andra kåpdelens 23 gjutlist 51. Dessa klämdon 59 resp. 61 griper in i varandra och håller filterkåpan 13 i en stängd ställning när den andra kåpdelen 23 påsvängs på den första kåpdelen 21 medelst filmgångjärnet 27.

I detta stängda tillstånd, vilket visas i fig. 7, ligger den första och den andra kåpdelens 21 resp. 23 gjutlister 51 mot varandra, så att gjutkanalen 55 är stängd. Om nu en gjutmassa, exempelvis polyuretan, fylls in i gjutöppningarna 53, då flyter denna genom gjutkanalen 55 till utträdesöppningama 57 och träder där genom dessa utträdesöppningar 57 in i ñlterkåpans 13 inre, för att där gjuta in hålfiberändarna. Gjutmassans flödesrörelse fram till utträdesöppningama 57 och därmed gjutandet av hålfiberändama kan exempelvis understödas på verksamt sätt, om centrifugalkratter, vilka verkar i riktning mot filterkåpans 13 ändar, åstadkoms genom motsvarande rotation av ñlterkåpan 13.

Efter härdning klistrar den i gjutkanalen 55 kvarblivande gjutmassan ihop de medelst klämdonen 59 och 61 med varandra förbundna och på varandra fastsatta kåpdelama 21 resp. 23 och tätar dem samtidigt. En på så sätt åstadkommen filterkåpa 13 visas i tig. 7 i en perspektivisk vy. Även här är för förenklande av beskrivningen samma delar försedda med samma hänvisningsbeteckningar. De sammanfogade gjutlisterna 51 med i mitten anordnade gjutöppningar 53 syns tydligt här.

Claims (15)

10 15 20 25 30 35 515 122 9 PATENTKRAV

1. Metod för tillverkning av filter med membran av hålfibrer, exempelvis för dialys, kännetecknad därav att hålfibrer (1) läggs in efter varandra i en första kåpdel (21) för bildande av ett knippe, varefter en andra kåpdel (23) placeras på den första kåpdelen (21) för bildande av en filterkåpa (13). de båda kåpdelama (21, 23) förbinds med varandra på ett tätande sätt, hålfibrerna (1) förbinds åtminstone vid en ända med varandra och med ñlterkåpan (13) på ett tätande sätt medelst en gjutmassa, och de 'gjutna fiberändarna kapas, så att hålfibrema (1) mynnar med öppna ändar.

2. Metod enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att hålfiberändarna täcks av en änddel (47), vilken på ett tätande sätt förbinds med filterkåpan (13).

3. Metod enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad därav, att hålfibrema (1) kontinuerligt tillförs till ett vridbart upprullningshjul (9), på vilkets ytteromkrets första kåpdelar (21) är anordnade på så sätt, att hålfibrerna (1) läggs in i de första kåpdelama (21) efter varandra, när upprullningshjulet (9) vrids, och att hålñbrema (1) kapas mellan filterkåpoma (13) efter att de andra kåpdelama (23) har placerats på de första kåpdelama (21).

4. Metod enligt patentkravet l, 2 eller 3, kännetecknad därav, att den första kåpdelen (21) och den andra kåpdelen (23) klistras ihop med varandra.

5. Metod enligt patentkravet 4, kännetecknad därav, att den första kåpdelen (21) och den andra kåpdelen (23) vid ingiutning av hålfiberändarna likaledes klistras ihop med varandra medelst gjutmassan.

6. Metod enligt patentkravet 1, 2 eller 3, kännetecknad därav, att den första kåpdelen (21) och den andra kåpdelen (23) sammansvetsas med varandra.

7. Metod enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att den andra kåpdelen (23) är ledbart förbunden med den första kåpdelen (21) och svängs på den första kåpdelen (21).

8. Metod enligt patentkravet 7, kännetecknad därav, att den andra kåpdelen (23) är ledbart förbunden med den första kåpdelen (21) medelst ett ñlmgångjärn (27) och svängs på den första kåpdelen (21). 10 15 20 515 122 l0

9. Metod enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att den andra kåpdelen (23) är halvskålformigt utformad och placeras på den första, likaledes halvskålformigt utformade kåpdelen (21) för bildande av en rörfonnig filterkåpa (13).

10. Metod enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att änddelama (47) klistras ihop eller sammansvetsas med filterkåpan (13) eller påskruvas på filterkåpan (13).

11. Metod enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att den första och den andra kåpdelen (21, 23) fästs på varandra medelst därpå anordnade klämdon (43, 45; 59, 61) innan de förbinds med varandra på ett tätande sätt.

12. Filter med membran av hålñbrer, exempelvis för dialys, hos vilket hålfibrerna är anordnade som knippe huvudsakligen parallellt med varandra i en rörfonnig filterkåpa, kännetecknat därav, att den rörformiga filterkåpan (13) är sammansatt av två halvskålar (21, 23).

13. Filter enligt patentkravet 12, kännetecknat därav, att den rörfonniga filterkåpan (13) är sammansatt av två ledbart med varandra förbundna halvskålar (21, 23).

14. Filter enligt patentkravet 13, kännetecknat därav, att den rörformiga filterkåpan (13) är sammansatt av två medelst ett filmgångjärn (27) ledbart med varandra förbundna halvskålar (21, 23).

15. Filter enligt något av patentkraven 12 till 14, kännetecknat därav, att halvskålama (21, 23) har klämdon (43, 45; 59, 61), medelst vilka halvskålarna (21, 23) är fastbara på varandra.