SE516082C2 - Radiotelefonikommunikationssystem som gränsar till ett system av ISDN typ - Google Patents

Description

516 082 2 miljön åtskilliga problem. För det första utnyttjar metoden som rekommenderas av CCITT delar av bittider, beroende pà datahastigheten för att utföra klockkompensering, varvid denna information emellertid inte upprätthålls av GSM-luftgräns- snittspecifikationen, som i huvudsak komprimerar och optimerar V.ll0-ramen för överföringen via luften. De nedre, fraktion- ella datahastigheterna förloras i optimeringen. För det andra kan fel som introduceras i GSM-gränssnittet medföra att GSM- datatjänsterna godtyckligt lägger till eller eliminerar bitar från användarens dataström i V.llO-ramen. Om detta händer inte bara förvärras datafelen utan störs även det totala antalet databitar på grund av korruption av den klockkompensations- mekanism som beskrivs i CCITT-rekommendationen V.1l0. Själva detta problem kan leda till att vissa typer av felkorriger- ingsprotokoll blir oanvändbara i GSM-miljön.

En annan brist hos V.ll0-metoden för anpassning av användardataklockhastigheter är kravet på en samplingsmekanism för övervakning av fasdifferensen mellan de två klockorna i de oberoende klockorna. I avsikt att uppnå den önskade lösningen bör klockorna översamplas i avsikt att mäta den erfordrade fasdifferensen. Detta krav tillför en extra och dyr kostnad för GSM-datastödsplattformen och tillför åtta komplexa fas- tillstànd som är nödvändiga för att implementera kompen- sationsmekanismen.

Sàledes finns ett behov av ett förfarande för anpassning av användardatahastigheter med oberoende klockkällor över nät i en miljö med hög BER, och som heller inte behöver dyra, realtidsintensiva och komplexa tillägg till datastödsplatt- formen.

Sammanfattning av uppfinningen Ett kommunikationssystem har ett gränssnitt till ett nät av ISDN-typ med data som klockas med olika hastigheter.

Kommunikationssystemet har en sändare och en mottagare, som 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24 516 082 överför information om datahastighetskompensationen_ Kommunikationssystemet kännetecknas av att sändaren bestämmer den kompensation som erfordras för anpassning mellan systemet och nätet på grundval av datahastighetsskillnaden och alstrar information för datahastighetskompensation på grundval av den erforderliga kompensationen. Informationen om datahastighetskompensationen fördelas över åtminstone tvâ ISDN-ramar och inom områden av ISDN-ramarna som inte används för överföring av data, varvid mottagaren mottar information om datahastighetskompensationen och kompenserar för datahastighetsskillnaden med en heltalsmultipel av bitar enligt vad som föreskrivs av informationen om datahastighetskompensationen.

Fig. 1 visar allmänt ett radiotelefonsystem som kan innehålla föreliggande uppfinning.

Fig. 2 visar uppbyggnaden hos en V.llO-ram, som definieras av CCITT-rekommendationen V.ll0.

Fig. 3 visar två V.llO-ramar i följd, vilka bildar en multiram i enlighet med uppfinningen.

Fig. 4 visar allmänt en anordning, som utför anpassning av oberoende klockhastigheter i en sändare i enlighet med uppfinningen.

Fig. 5 visar allmänt en anordning, som utför anpassning av oberoende klockhastigheter i en mottagare i enlighet med uppfinningen.

Fig. 6 visar allmänt, i flödesschemaform, de steg som IWF genomgår för anpassning av oberoende klockhastigheter och sändning av data i enlighet med uppfinningen.

Fig. 7 visar allmänt, i flödesschemaform, de steg som IWF genomgår för anpassning av oberoende klockhastigheter och mottagning av data i enlighet med uppfinningen.

Fig. 8 visar allmänt, i flödesschemaform, de steg som ett kommunikationssystem genomgår för överflyttning av data från 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24 516 082 4 ett nät med oberoende klockkällor till ett annat nät med oberoende källor, i enlighet med uppfinningen.

Ett allmänt telenät (PSTN)/flertjänstnät (ISDN) 100 är anslutet till ett mobilnät (MN) 106. Detta PSTN/ISDN 100 utgörs allmänt av landledningstelefonsystemet och datorer eller annan dataöverföringshàrdvara, som kan kräva modem för att överföra data. Ett modemdataanrop i radiotelefonsystemet enligt fig 1 utförs enligt följande. En upphovsman i PSTN 100 initierar ett anrop till mobiltelefonväxeln (MSC) 105 i MN:et 106. Anropet sänds till MSC:n 105 i audioform, där det styrs om till ett datagränssnitt eller en funktion för inbördes påverkan (IWF) 125. Denna IWF 125 omvandlar audioformatet hos de data som kommer fràn det allmänna telenätet 100 till ett digitalt format (ISDN-liknande) i MN:et 106. De digitala datana bearbetas till ett format i form av en dataöverföringsram eller en V.110-ram, som är en ram för anpassning till standardhastighet och som används i MN:et 106.

V.110-ramen matas därefter till ett basstationssystem BSS 115, där den bearbetas vidare till ett standardiserat luftgränssnittsformmat, som specificeras i GSM- rekommendationen 4.21, version 3.2.0, mars 1990. Datana i GSM- luftgränssnittsramen sänds via en antenn 120. En mobil enhet 110 mottar luftgränssnittsrammen som innehåller datana och bearbetar (visas ej) datana tillbaka till V.110-formatet.

I systemet som visas i fig 1 behöver inte nämnda PSTN/ISDN 100 vara synkroniserat med MN:et 106. Om det är synkroniserat synkroniseras klocksignalerna som driver modemet 126 i IWF:en 125 med hastighetsanpassningsblocket 127 i IWF:en 125. Följaktligen krävs det ingen klockanpassning mellan modemet 126 och hastighetsanpassningsblocket 127. Om emellertid de tvà näten inte är synkroniserade kommer klockan som driver modemet 126 inte att anpassas till den klocka som används i hastighetsanpassningsblocket 127. För tillämpningar 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24 516 082 som inte är radiotelefonstillämpningar tillhandhàller CCITT- rekommendationen för V.ll0-rambildningen en mekanism för att kompensera för problemet med missanpassade klockor.

Proceduren, som beror på den inblandade datahastigheten adderar eller eliminerar hela bitar, halva bitar eller fjärdedels bitar av V.110-ramen efter behov för att öka eller minska datahastigheten.

Fig 2 visar uppbyggnaden av en V.ll0-ram enligt definitionen i CCITT-rekommendationen V.l00. V.1lO-ramen är uppbyggd av 10 oktetter, varvid varje oktett har åtta bitar.

Oktett O innehåller 8 "O"-bitar och används för synkroniseringssyften. Den första biten i varje efterföljande oktett är en "l"-bit och används åter för synkroniseringssyften. De återstående bitarna i V.ll0-ramen utgörs av tre typer av bitar. D-bitar överför användardataströmmen, S- och X~bitar överför modemstatussignaler, och E-bitar Överför information om användardatahastigheten och klockkompensation. I den föredragna utföringsformen modifieras E-bitarna, särskilt E4, E5, E6 och E7, i klockkompensationsproceduren enligt uppfinningen. Fig 3 visar allmänt en första V.l10-ram 300 och en andra V.ll0-ram 305, som sänds för bildande av en multiram 310, som är implementeringen i den föredragna utföringsformen.

Användandet av 4 E-bitar från var och en av de två V.ll0- ramarna bildar ett 8-bitars kodord, som är framåtfelkorrigerat (FEC) kodat. Således används två av de 8 E-bitarna för att representera klockkompensationstillstånden medan de återstående 6 E-bitarna används för att framåtfelkorrigera multiramen.

Eftersom luftgränssnittet utnyttjar en mindre bandbredd än V.110-ramen måste nägra av bitarna i V.110-ramen förkastas och/eller komprimeras. Om den kompensationsmekanism som beskrivs i CCITT-rekommendationen V.1l0 skulle användas skulle 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24 516 082 de tillagda eller eliminerade halv- eller fjärdedelsbitarna förloras vid borttagandet och kompressionen av bitar i MN:ets 106 basstationssystem BSS 115. Förutom kartläggningsproblemet mellan luftgränssnittet och V.110-ramarna skulle den höga BER:en kunna orsaka felaktig addering eller eliminering av databitar. Denna felaktighet ändrar antalet överförda databitar vilket konsekvent leder till svåra datafel.

Fig 4 visar allmänt den maskinvara som utför anpassningen av klockfelshastighet i enlighet med uppfinningen. En pulskodsmodulerad (PCM) signal, som vanligtvis används för audiokommunikationer i digitala trunker eller länkar inmatas i ett analog/PCM-block 124. PCM-ledningen innehåller sampel av audiosignaler och klockan CLKl i PSTN:et 100.

Klockinformationen, som betecknar CLK1, extraheras av modemet 126. Användardatana kommer till modemet från ananlog/PCM- blocket 124, där de àterformatteras till sin ràdataform. CLK1- signalen används för att klocka rädatana, vilket symboliseras av DAT-ledningen som lämnar modemet 126. Vid denna tidpunkt innehåller DAT-ledningen data som sänds med en första klockhastighet eller CLKl. De data som lämnar modemet 126 inmatas i en databuffert 400, som finns i hastighetsanpassningsblocket 127. Datana klockas in i bufferten 400 med en andra klockhastighet, CLK2, som hämtas fràn MSC:n 105. Databufferten 400 accepterar datana från DAT- ledningen. Vid denna tidpunkt bestäms klockdifferensen mellan CLK1 och CLK2. Denna bestämning utförs genom ställning av pekare i databufferten 400. Exempelvis mäter en pekare den hastighet vid vilken databitar när databufferten 400, vilken skulle vara hastigheten CLK1, och en andra pekare mäter hastigheten med vilken data lämnar databufferten 400, vilken skulle vara hastigheten CLK2, med vilken data klockas ut ur bufferten 400. Om CLK1 är mindre än CLK2 vid en lägre tröskel uppkommer ett tillstànd med för läg klockhastighet. Data pà 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24 516 082 7 DAT-ledningen som när bufferten under detta tillstånd när databufferten 400 långsammare än data lämnar databufferten 400. För att anpassa de två klockhastigheterna kommer de data som lämnar databufferten 400 att få en hel bit eliminerad när den för låga klockhastigheten faller under en nedre tröskel. pä samma sätt uppkommer om CLKl överstiger CLK2 med ett värde som ligger över en övre tröskel ett tillstànd med för hög hastighet, varvid data när databufferten 400 snabbare än data lämnar databufferten 400. Under detta tillstånd mäste hastigheten hos datana som lämnar databufferten 400 öka och därför adderas en hel bit till datana som lämnar bufferten 400. Denna insättning sker när den för höga klockhastigheten eller skillnaden mellan de två klockhastigheterna överskrider en övre tröskel. Om skillnaden mellan CLK1 och CLK2 inte är över eller under den övre respektive den nedre tröskeln ändras inte datana som lämnar bufferten 400.

Fyra klockkompenseringstillstånd är möjliga i den föredragna utföringsformen och visas i tabell 1, endast i àskådliggörande syfte. Kombinationerna av tillstånd och bitmönster kan ändras beroende på systemets utformning.

TABELL 1 Funktion Bitmönster Tillstånd 1 Ingen ändring "OO" Tillstånd 2 Eliminera 1 bit "Ol" Tillstånd 3 Sätt in "0" "10" Tillstånd 4 Sätt in "l" "ll" Tabelll visar allmänt klockkompensationstillständen och deras motsvarande funktioner och bitmönster, vilket äter endast är i àskådliggörande syfte. Om de två klockorna är 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24 516 082 8 väsentligen ekvivalenta behövs ingen ändring av databitarna som lämnar bufferten 400, varför tillståndet 1, som representerar ingen ändring, fär motsvara bitmönstret "00".

För ett tillstànd med för låg klockhastighet, där en bit måste elimineras, får ett andra tillstànd, eller tillstånd 2, representeras av bitmönstret "01". För en för hög klockhastighet behövs två åtskilda tillstånd eftersom tillståndet med för hög klockhastighet erfordrar att en bit sätts in i de databitar som lämnar bufferten; varvid den insatta biten kan vara antingen "O" eller "1". Tillstånd 3 motsvarar insättning av en "O"-bit och får representeras av bitmönstret "10" medan tillståndet 4 motsvarar insättning av en "l"-bit och fàrrepresenteras av bitmönstret "11".

Hysteririsförmäga kan läggas till genom att man sätter två trösklar för varje pekare, beroende på kompensationstillståndet.

Bestâmningen av rätt klockkompensationstillstånd utförs av en digital signalprocessor (DSP) 406 och en mikroprocessor (pP) 405, som i den föredragna utföringsformen är en Motorola 56001 respektive en Motorola 68020. Mikroprocessorn övervakar pekarna i bufferten 400 och bestämmer det lämpliga tillståndet och representativa bitmönstret genom att jämföra hastigheten med vilken data när bufferten 400 med hastigheten med vilken data lämnar bufferten 400. Eftersom mikroprocessorn 405 mottar data från modemet 126 formatterar mikroprocessorn 405 datana till en V.ll0-ram. När det erforderliga kompensationstillstàndet en gång har bestämts ändrar DSP:n 406 antalet databitar i multiramen 310 i enlighet därmed. Om mikroprocessorn 405 bestämmer att ingen ändring är nödvändig används ett bit-mönster "00" som ett kompensationstillstànd och ingen ändring av antalet databitar D i multiramen görs. Om mikroprocessorn 405 bestämmer att en för låg klockhastighet föreligger, dvs. tillstånd 2, införs bitmönstret "0l" i två av 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24 5156 082 9 de åtta E-bitarna i multiramen 310. I detta fall kommer den terminal som mottar multiramen 310 att ignorera databiten som följer omedelbart efter E-bitarna i den andra V.ll0-ramen 305.

Om mikroprocessorn 405 bestämmer att antalet databitar i multiramen 310 behöver ökas med en bit kommer mikroprocessorn 305 att öka antalet genom att lägga till en bit med värdet "0" eller "l" i totalen av användardatabitar. Detta sker mellan den sista databiten som föregår E-bitarna och den första databiten som följer efter E-bitarna i den andra V.ll0-ramen.

IWF:en 125 år ett duplexsystem och därför mottar den också V.110-ramar som har sänts och ändrats. Fig 5 visar mottagnings- och transformationsprocessen från V.l10-ramen till ràdatana, som krävs som insignal av modemet 126. En datamottagare 500 mottar multiramen 300, som utgörs av en första V.l10-ram 300 och en andra V.110-ram-350. Ramarna inmatas i en DSP 506 och en pP 505, vilka, såsom nämnts tidigare, i den föredragna utföringsformen är en Motorola 56001 respektive en Motorola 68020. Mikroprocessorn 505 och DSP:n 506 klockas av CLK2, som hämtas från Mzets 106 klocka.

Beroende på det mottagna kompensationstillstándet avkodar DSP:n 506 den framätfelkorrektion som utfördes pà kompensationstillständsbitarna och sänder det avkodade tillståndet till mikroprocessorn 505, där databitarna i multiramen 310 ändras i enlighet därmed. Om exempelvis kompensationstillstàndet är tillstànd 2 kommer mikroprocessorn att ignorera den databit som följer omedelbart efter E-bitarna i den andra V.1l0-ramen 305. Om det avkodade tillståndet är sådant att ett 3-tillstànd eller ett 4-tillstànd föreligger kommer mikroprocessorn att lägga till en bit i ràdatabitarna som lämnar mikroprocessorn 505. Utsignalen från mikroprocessorn 505 inmatas i en databuffert 500, som åter har klockinsignalen CLK2. Genom att àkalla korrekt kompensation skapar mikroprocessorn 505 den nya hastigheten för modemet 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24 516 082 126, i vilket data plockas in med CLK1. Datana överföres till analog/PCM-blocket 124 där de omvandlas till en PCM-signal och överförs tillbaka till MSC:n 105. Vid denna tidpunkt sänder MSC:n 105, se fig 1, datana till PCTN/ISDN-näten 100 i ett audiomoduleringsformat med användning av PCM-sampel.

Fig 6 visar allmänt, i flödesschemaform, de steg nämnda i IWF går igenom för att anpassa oberoende klockhastigheter och sända data i enlighet med uppfinningen. Processen i nämnda IWF börjar vid 600 med att vid 603 tillhandahålla en klocka som har en andra klockhastighet och acceptera, vid 606, åtminstone ett i förväg bestämt antal nätinformationsbitar och databitar med en första klockhastighet. Mikroprocessorn 405 bestämmer därefter, vid 609, skillnaden mellan den första klockhastigheten och den andra klockhastigheten. DSP:n 406 ändrar, vid 612, det i förväg bestämda antalet databitar med ett helt antal bitar, och datasändaren 420 sänder, vid 615, åtminstone en nätinformationsbit och åtminstone de ändrade databitarna med den andra klockhastigheten.

Fig 7 visar allmänt, i flödesschemaform, de steg nämnda IWF går i genom för att anpassa oberoende klockhastigheter och motta data i enlighet med uppfinningen. Processen i nämnda IWF börjar vid 700, när en datamottagare 500 mottar, vid 703, åtminstone en dataöverföringsram med en andra klockhastighet.

DSP:n 506 bestämmer, vid 706, klockkompensationstillståndet, mikroprocessorn 505 ändrar, vid 709, antalet databitar med åtminstone en databit och klockinställningsblocket 501 inställer, vid 712, den andra klockhastigheten så att den anpassas till destinationsnätets klockhastighet.

Fig 8 visar allmänt, i flödesschemaform, de steg som ett kommunikationssystem går igenom för att överföra data från ett nät som har oberoende klockkällor till ett annat nät som har oberoende klockkällor, i enlighet med uppfinningen. Processen börjar vid 800 när det första datagränssnittet 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24 516 082 ll tillhandahåller, vid 803, en andra klocka med en andra klockhastighet. Det första datagrânssnittet accepterar därefter, vid 806, åtminstone ett i förväg bestämt antal nätinformationsbitar och databitar med en första klockhastighet och bestämmer vid 809 skillnaden mellan den första och den andra klockhastigheten. Det första datagrânssnittet ändrar därefter, vid 812, det i förväg bestämda antalet databitar med åtminstone en databit och sänder vid 815, åtminstone en nätinformationsbit och åtminstone de ändrade databitarna med den andra klockhastigheten. Det andra datagrânssnittet mottar därefter, vid 818, åtminstone en nätinformationsbit och åtminstone de ändrade databitarna med den andra klockhastigheten och bestämmer, vid 821, klockkompensationstillstàndet. Det andra datagrânssnittet ändrar därefter, vid 824, antalet databitar med åtminstone en databit och ställer in, vid 827, den andra klockhastigheten för att anpassa denna till destinationsnätets klockhastighet.

Denna procedur för klockanpassning av oberoende klockkällor över nät används inte bara i nämnda IWF 125 utan kan också användas i mobila enheter 110, som också kan kräva klockhastighetsanpassning till en oberoende källa. Vidare kan de beskrivna förfarandena användas i en ren ISDN-miljö där separata, asynkrona ISDN-klockkällor används.

Eftersom den föredragna utföringsformen av den uppfinningsenliga anordningen och dito förfarandet är ett digitalt radiotelefonsystem är höga BER-hastigheter inte ovanliga under sändning över luftgränssnittet. Genom användning av två bitar för representation av klockkompensationstillståndet och de återstående sex bitarna som framåtfelkorrektion minskar känsligheten för de högre BER- hastigheterna i det digitala radiotelefonsystemet. I den föredragna utföringsformen används två V.l10-ramar för totalt 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24 516 082 12 åtta E-bitar. För en ytterligare minskning av känsligheten för de höga BER-hastigheterna kan fler än två V.ll0-ramar i följd utnyttjas, vilket resulterar i att fler E-bitar används för framåtfelkorrektion. Vidare kan andra metoder för framåtfelkorrektion utnyttjas. Exempelvis genom användning av en V.ll0-ram som har totalt fyra E-bitar, och användning av två E-bitar för klockkompensation och de återstående E-bitarna samt extra S- och X-bitar för framåtfelkorrektion kan minskningen av känsligheten för höga BER likafullt uppnås.

Likaledes skulle allt från en till fyra av E-bitarna, som används för klockkompensation i en V.ll0-ram, kunna användas som ett klockkompensationstillstånd, och framåtfelkorrektionen skulle kunna uppnås genom upprepning av det särskilda tillståndet över ett i förväg bestämt antal av V.ll0-ramarna.

I detta scenario skulle den inledande V.110-ramen ha ett bestämt tillstånd och därpå följande V.1lO-ramar skulle innehålla samma tillstånd, och när systemet har förvissat sig om att det "korrekta" kompensationstillståndet har mottagits kommer det att fortsätta motta andra V.llO-ramar innehållande ett annat klockkompensationstillstånd. Vilket som helst antal scheman för framåtfelkorrektion kan användas.

Genom införande av anordningen och förfarandet enligt uppfinningen i ett radiotelefonsystem, såsom ett GSM, löses problemet med anpassning av asynkrona/oberoende klockkällor.

Förfarandet andrar databitar i en V.ll0-ram med åtminstone en hel databit och säkerställer således att kompression och optimering i luftgränssnittet inte förlorar de databitar som, om de vore fraktionella, skulle förloras. Överföringens tillförlitlighet ökas genom framåtfelkorrigering av kompensationstillstånden och reducerar därigenom förfarandets känslighet för fel på grund av höga BER:er. Vidare kan användningen av enkla databuffertar, vilka vanligtvis används i en dataöverföringsmiljö, användas för att ersätta dyra och 70549 ny beskrivningxloc; 01-07-24 516 082 13 komplicerade fasdifferensdetektorer och de extra samplingstekniker som krävs för deras användning. 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24

Claims (8)

10 15 20 25 30 516 082 14 PATENTKRAV

1. Radiotelefonkommunikationssystem som gränsar till ett nät av ISDN-typ, i vilket nät data klockas med hastigheter som skiljer sig frän datahastigheterna i radiotelefonkommunika- tionssystemet, varvid radiotelefonkommunikationssystemet innefattar en sändare och en mottagare, k ä n n e t e c k n a t av att sändaren bestämmer den kompensation som erfordras för anpassning av nämnda system och nämnda nät till varandra pà grundval av datahastighetsskillnaden och alstrar information för datahastighetskompensation pà grundval av den erforderliga kompensationen, och av att informationen om datahastighets- kompensationen fördelas över åtminstone två ISDN-ramar och inom områden av ISDN-ramarna som inte används för överföring av data, varvid informationen om datahastighetskompensationen inriktar mottagaren på kompensation för datahastighetsskill- naden med ett helt antal bitar, varvid mottagaren tar emot informationen om datahastighetskompensationen och kompenserar datahastighetsskillnaden med ett helt antal bitar enligt vad som föreskrivs av informationen om datahastighetskompensa- tionen.

2. Radiotelefonkommunikationssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av i vilket sändaren är anordnad i antingen stationär utrustning för radiotelefoninfrastrukturen eller i en mobil radiotelefon.

3. Radiotelefonkommunikationssystem enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av i vilket mottagaren är anordnad i antingen stationär utrustning för radiotelefoninfrastukturen eller i en mobil radiotelefon. 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24 10 15 20 516 082 15

4. Radiotelefonkommunikationssystem enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t av i vilket den stationära utrustningen för radiotelefoninfrastrukturen innefattar en funktion för inbördes påverkan inom radiotelefonkommunikationssystemet.

5. Radiotelefonkommunikationssystem enligt något av före- gående krav, k ä n n e t e c k n a t av i vilket nämnda åtminstone två ISDN-ramar innefattar åtminstone två V.ll0-ramar.

6. Radiotelefonkommunikationssystem enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av i vilket informationen om datahastig- hetskompensationen innefattar ett 5-bitars kodord.

7. Radiotelefonkommunikationssystem enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av i vilket de områden av ISDN-ramarna som inte används för överföring av data innefattar två E-bitar av nämnda åtminstone två V. l10-ramar.

8. Radiotelefonkommunikationssystem enligt krav 7, k ä nn e t e c k n a t av i vilket det 5-bitars kodordet är placerat i bitarna E4, ES, E6 i två efter varandra följande V.110-ramar. 70549 ny beskrivningdoc; 01-07-24