SE516332C2 - Ett diagnosorgan - Google Patents

Description

25 30 516 332 2 med Gray-kod. Enligt US 4,827,123 definieras fyra tillstånd som inträffari en spe- cificerad första följd vid en rotationsriktning, och i en specificerad andra följd när den optiska skivan roterar i den motsatta riktningen. En mikroprocessor analyserar de genererade tillståndssekvenserna och, när ingen av de förutbestämda sekvensema inträffar, genererar rnikroprocessom ett lanntillstånd som indikerar att ett fel har inträffat i någon av ljuskälloma eller ljusdetektorema eller i den optiska skivan.

Sammanfattning av uppfinningen Föreliggande uppfnming avser problemet att tillhandahålla ett förfarande som underlättar underhållet av maskinen' som innefattar givare för fastställande av rörelse eller läge.

Uppfinningen avser också problemet att tillhandahålla ett förfarande som underlättar underhållet av reglersystem som innefattar givare för fastställande av rörelse eller läge.

Enligt en utföringsforrn av uppfmningen löses dessa problem av en givaranordning som innefattar ett kodorgan och en detektor som är rörliga i förhållande till varand- ra, varvid detektorn är anpassad att alstra åtminstone en pulssignal vars amplitud förändras vid relativa lägesförändringar; varvid givaren vidare innefattar: en lastsensor som har en ingång kopplad att mottaga nämnda minst en pulssignal, och en utgång för leverans av en utsignal; samt organ för indikering av när den avkända lasten överstiger ett gränsvärde; varvid lastindíkeringsorganet innefattar en komparator som är kopplad att järnföra den mottagna pulssignalen och utsignalen.

Om ett externt fel inträffar, såsom exempelvis en kortslutning i en signallinje som är kopplad till lastsensoms utgång, kommer lastindíkeringsorganet att tillhandahålla en indikation av detta. Därmed förses servicepersonal med infonnation om att det finns ett fel i den strömkretsanordning som är kopplad till givarens utgång. 10 15 20 25 516 332 Vid utnyttjande av en konventionell givare i syfte att erhålla positionsdata i ett maskineri måste servicepersonal emellanåt byta ut en utomordentligt väl fimgerande konventionell givare på grund av misstanken att orsaken till ett fimktionsfel i maski- neriet beror på givaren. Detta är tidskrävande arbete helt i onödan när felet i själva verket är utanför givaren, och det är dessutom onödigt dyrt eftersom en ny givare köps in och installeras helt i onödan. Genom utnyttjande av en givare enligt uppfm- ningen blir servicepersonalen omedelbart informerad om att de skall leta efter orsa- ken till felet i de strömkretsanordningar som är utanför givaren.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen tillhandahålles ett diagnosorgan för detektering av funktionsfel i kretsar kopplade till utgången hos en givare som levere- rar minst en pulssignal; varvid diagnosorganet omfattar: en lastsensor som har en ingång kopplad att mottaga nämnda minst en pulssignal, och en utgång för leverans av en utsignal; samt organ för att indikera när den avkända lasten överstiger ett gränsvärde; varvid lastindikeringsorganet innefattar en komparator som är kopplad att jämföra den mottagna pulssignalen och utsignalen.

Denna lösning gör det möjligt att installera en diagnosanordning i ett existerande reglersystem för att åstadkomma indikering av orsaken till funktionsfel. På detta sätt är det möjligt att modifiera ett existerande maskineri utan att behöva byta ut den konventionella givare som redan är installerad. Diagnosanordningen kan också användas av servicepersonalen som en portabel feldetekteringsanordning för att lokalisera den plats där fel inträffat. 10 15 20 25 30 516 332 Kort figggbeskrivning För att underlätta förståelsen av uppfinningen kommer densamma nu att beskrivas med hänvisning till de bifogade ritningama, i vilka: fig. 1 är ett blockschema som illustrerar en första utföringsfonn av en givare enligt uppfinningen; fig. 2 illustrerar ett mönstrat kodorgan; fig. 3A och 3B illustrerar respektive signaler som kan genereras i en givare enligt fig. 1A när kodorganet enligt fig. 2 rör sig i förhållande till motsvarande detektor- organ; fig. 4A och 4B illustrerar respektive pulssignaler som kan alstras i beroende av de signaler 'som illustreras i fig. 3A och 3B; fig. 5 är ett blockschema som illustrerar en utföringsform av en signalanalysator; fig. 6 illustrerar ett räknevärde som genereras av en räknare som ingår i signalana- lysatom enligt fig. 5; fig. 7 är ett blockschema av ett maskinen' innefattande en motor som har en axel, vars hastighet eller läge mäts med en givare.

Fig. 8 visar en utföringsform av en diagnosanordriing som har en lastsensor.

Fig. 9 är ett kretsschema av en lastsensor och en anordning för att indikera när en detekterad last överstiger ett gränsvärde.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Fig. 1 är ett blockschema som illustrerar en givarenhet 5 som innefattar en kodskiva 10 och en detektorenhet 20 för att generera analoga elektriska signaler vars amplitu- der förändras i beroende av rotationsrörelse hos kodskivan. Givarenheten innefattar också en pulsgenerator 40 för att generera fyrkantsignaler i beroende av de analoga signalerna.

Fig. 2 illustrerar ett mönster på kodskivan 10. Mönstret innefattar tre mönstergrup- per Am, Bm och Cm. När mönstergmppen Am förflyttas i förhållande till motsvarande 20 25 30 516 332 5 detektor 20A, alstras en sinusvåg-sigrial, vilken signal illustreras i fig. 3A. Fig. 3B illustrerar en sinussignal som är förskjuten med 90° och som genereras när mönstret Bm förflyttas i förhållande till en motsvarande detektor 20B. Mönstret Cm (se fig. 2) orsakar detektorenheten 20 att generera en referenspuls en gång per rotationsvarv.

Utsignalerna från detektorenheten är sålunda signalema A. och B, som visas i fig. 3A respektive 3B, och en referenspuls alstras vid varje fullt varv som kodskivan 10 roterat. Pulsgeneratom 40 som kan innefatta en Schrnitt-trigger för varje insignal, alstrar fyrkant-pulstågen Ad; och Bd; i beroende av respektive sinussignaler A, och B... Detektom 20 innefattar detektorelement 20A för att generera signalen Aa, 20C för att generera signalen C, (se fig. 1) och 20B för att generera signalen B, (ej visad ifig. 1).

Kvadratursignalerna Ad; och Bd; levereras till en lastsensor 42 för åstadkommande av kortslutningsskydd för utsignalema. Lastsensom 42 levererar utsignaler Ado, Bd., samt Cd., till en mätsigrialutgång 50 i givaren 5. Givaren 5 levererar sålunda på sin mätsignalutgång 50 de två fyrkantvågsignalema Ad., och Bd., och referenssignalen Cd., Givaren innefattar också en diagnosenhet _52. Diagnosenheten 52 innefattar en nivå- analysator 54 vars ingång är kopplad för att mottaga signalen A, Eftersom en solkig eller smutsig kodskiva resulterar i sämre kontrast och mindre distinkta skillnader mellan ljusa och mörka delar av kodskivan, blir spänningssvinget hos den elektriska signal som genereras av detektom vid läsning av kodskivan också minskad när kod- skivan blir smutsigare. Sålunda övervakas kodskivans tillstånd medelst amplitud- nívån hos den analoga signalen A,, B, eller C...

Med hänvisning till fig. 1 inses att diagnosenheten 52 innefattar en signalanalysator 58:l vars ingång är kopplad till signalutgången på komparatorenheten 40 för fyr- kantvågsignalen Adi. Signalanalysatom 58:l fungerar så att den övervakar fyrkant- signalen (eller signalemaj för att tillhandahålla en indikation om utsignalen fiån komparatorenheten 40 awiker från ett förutbestämt pulssignalmönster. Tillhanda- 20 25 30 516 332 6 hållandet av signalanalysatom 58: l, tillsammans med nivåanalysatom 54, gör det möjligt att särskilja ett ftmktionsfel i komparatorenheten 40 från ett försämrat till- stånd hos kodorganet 10 eller detektom 20.

Diagnoskretsen 52 innefattar också en ytterligare signalanalysator' 5 8:2 som fimge- rar att övervaka fyrkantsignalen Ad., (eller signalema A40, Bdo, Cdo) för att tillhanda- hålla en indikation om utsignalen från lastsensom 42 awiker från det förutbestämda pulssignalmönstret. Tillhandahållandet av signalanalysatorn 58:2, tillsammans med signalanalysatorn 58: l, gör det möjligt att särskilja mellan ett funktionsfel i elektriska kretsar utanför givaren 5 och ett fimktionsfel i de intema elektriska kretsarna i givaren 5. Kombinationen av den första signalanalysatom 58: 1, lastsensom 42 och den andra signalanalysatom 58:2 utgör en utföringsfonn av en diagnosanordning för detektering av signallinjefel på en signallinje.

Diagnosenhetens 52 funktion beskrivs mer i detalj nedan.

I en felfri givarenhet med en ren kodskiva tillhandahåller detektorn 20 en analog signal som har ett spänningssving AU med värdet Umm. (se fig. 3A). Skulle kod- skivan bli täckt med ett tunt lager av smuts, så blir spänningssvinget mellan de- tektorspänning vid ett mörkt stycke och ett ljust stycke mindre. Enligt en utfö- ringsform av uppfinningen kräver givaren ett spärmingssving AU=5/10*U,,,,,, i sinussignalen Aa för att komparatorkretsen 40 skall generera fyrkantsignalen med tillräcklig tillförlitlighet. Enligt denna utföringsfonn genererar nivåanalysatom 54 en felsignal när spänningen AU är lägre än gränsvärdet 5/l0*Um,x. Felsignalen levereras till en indikator 44 som har visuella indikatorer. En grön lysdiod (LED, engelska: light ernitting diode) 45 tänds när spärmingssvinget är större än gräns- värdet AU=5/l0*Um,,,, och en röd LED 46 tänds när spänningssvinget är lägre än gränsvärdet AU=5/ lO*Um,,,. Att den röda LED (46 är tänd indikerar ett försämrat tillstånd hos detektor/kodskivearrangemanget. 10 15 20 25 30 516 332 7 Med hänvisning till fig. 1 inses att ingången på signalanalysatom 58:1 är kopplad till signalutgången på komparatorenheten 40 för fyrkantvågsignalen Adi. Signalana- lysatom 58:1 är anpassad att generera en andra felsignal när fyrkantvågsignalen avviker från ett förutbestämt pulssígnalmönster. Enligt en utföringsfonn detekteras ett sådant avvikande pulssignalmönster genom att räkna antalet pulser eller puls- flanker hos fyrkantvågsignalen Ad; som inträffar i intervallet mellan mottagande av två konsekutivt genererade referenspulser Cdi, och jämföra räknevärdet med ett lagrat värde som motsvarar antalet mönsterdelar eller antalet mönstergränser på kodskivan. Den andra felsignalen levereras till en indikator 60 som har en grön LED 61 för att indikera överensstämmelse med det förutbestämda pulssignalmönstret, och en röd LED 62 tillhandahållande visuell indikering när felsignalen indikerar att fyrkantvågsignalen avviker från det förutbestämda pulssignalmönstret.

På samma sätt alstrar den ytterligare signalanalysatom S822 en tredje felsignal, som levereras till en indikator 70 som har en grön LED 71 och en röd LED 72. Den röda LED 72 är tänd som svar på att den tredje felsignalen indikerar ett funktionsfel i strömkretsar som är utanför givaren 5. Indikeringen av ett externt fel kan erhållas på det sätt som beskrivs nedan.

Lastsensom 42 innefattar kretsar för att skydda givarens 5 komponenter från skada exempelvis i det fall att en kortslutning inträffar på signallinjen 64 som är kopplad till utgångsporten 50. Enligt en utföringsform har lastsensom 42 en krets för att öka resistansen i signalvägen (exempelvis från ingången för Adli till utgången för Ado i lastsensom) i det fall att en ökad ström flyter ut genom utgången 50. Enligt en ut- föringsforrn innefattar lastsensom 42 en resistor som har positiv temperaturkoeffi- cient, d.v.s. en tennistor av PTC-typ. På detta sätt leder det ökade strömuttaget som erhålles vid en kortslutning i signallinje 64 mellan Ado-ledaren 66 och signaljord till en ökad ström genom tennistom. Den ökade strömmen leder till ökad resistiv förlust i form av värme i tennistom, vilket i sin tur leder till en ökad resistans i PTC-terrnis- tom. Som ett resultat härav blir spänningsamplituden hos fyrkantsignalen Adi bibe- hållen väsentligen oförändrad av kortslutning på signallinjen 66, medan spännings- 10 15 20 25 30 516 332 8 amplituden på fyrkantsignalen Ado sjunker signifikant eller helt och hållet som svar på en sådan kortslutning. ' Sålunda kommer den ytterligare signalanalysatom 58:2 att avkänna att det är färre pulser än det skulle vara i det fall att en kortslutning inträffar på signallinjen 66.

Som svar på detektering av färre pulser, eller inga pulser alls, sätter den ytterligare signalanalysatom 58:2 den tredje felsignalen så att den röda lysdioden 72 indikerar ett fel. På detta sätt indikerar det faktum att den röda lysdioden 72 lyser medan den gröna lysdioden 61 också lyser samtidigt att givaren 5 fimgerar som den skall, men att det fmns något fel på den extema linjen 64 eller i någon extern strömkrets som är kopplad till den extema linjen 64.

Med hänvisning till fig. 1 visas en OCH-grind 58 som har en ingång kopplad att mottaga den andra felsignalen (alstrad av den andra signalanalysatom 58:2) och vars andra ingång är kopplad att mottaga inversen av den första felsignalen. Inversen av den första felsignalen alstras av en inverterare 59 vars ingång är kopplad till ut- gången på den första signalanalysatom 58:l. Därmed indikerar utsignalen från OCH-grinden 58 när det firms ett extemt fel, d.v.s. när 58:2 indikerar ett fel (röd LED) medan 58:l indikerar ett OK-tillstånd (grön LED).

Enligt en utföringsfonn fungerar signalanalysatom 58:l och/eller 58:2 att analysera utsignalsekvensen på fyrkantsignalema Ad och Bd. Det inses att när kodskivan för- flyttas i en första riktning kommer signalkombinationen Adßd att följa en sekvens OO; 01; ll; 10. När kodskivan förflyttas i den motsatta riktningen kommer signal- kombinationen AdBd att följa mönstersekvensen 10; ll; 01; 00. Om ingendera av dessa mönstersekvenser erhålles så finns ett funktionsfel. En riktningsdetektor till- handahåller en riktningssigrral i beroende av signalema Ad och Bd. När kodskivan roterar, tillhandahåller den resulterande signalkombinationen och den signal som först har en positiv eller negativ flank information om skivans rotationsriktning, så- som är väl känt för fackmannen inom detta område. Denna lösning har fördelen att 10k 15 20 25 516 332 9 tillhandahålla indikering av ett funktionsfel även om kodskivan förflyttas fram och tillbaka över endast en liten del av ett fullt varv, d.v.s. när C-pulsen inte genereras.

Fig. 5 Enligt en annan utföringsfomi, illustrerad i fig. 5, innefattar signalanalysatom 58 en räknare 74 som räknar antalet pulser eller pulsflanker hos signalen Ad. Räknaren levererar sitt räknevärde till en järnförelseanordning 80, som jämför räknevärdet med ett förutbestämt värde nA. Denna järnförelse görs vid mottagande av pulsen Cd, varefter räknaren nollställs. Funktionen hos räknaren 74 illustreras i fig. 6. Räknaren 74 räknar antalet pulsflanker hos signalerna Ad och Bd, men nollställs vid mottagan- de av en referenspuls motsvarande mönstret Cm. Räknaren 74 är anpassad att räkna uppåt vid en rotationsriktning och att räkna nedåt vid den motsatta rotationsrikt- ningen. Rotationsriktriingen fastställs i beroende av fasförhållandet mellan signa- lema Ad och Bd. Räknaren 74 räknar sålunda antalet pulsflanker under ett varv hos kodskivan, genom att räkna antalet flanker mellan två referenspulser Cd. Detta maximala räknevärde levereras till järnförelselcretsen 80. Till järniörelselcretsen 80 levereras också ett korrekt räknevärde nA som motsvarar antalet flanker som skall alstras när kodskivan roterar ett varv. När givarenheten fimgerar på avsett sätt kom- mer det maximala räknevärdet från räknaren 74 sålunda att överensstämma med räknevärdet från referensanordningen 90. Om komparatorkretsen 80 detekterar att de två värdena inte överensstämmer så alstras en felindikatorsignal på dess utgång 100.

När rotationsrikmingen ändras kommer räknaren 74 att räkna ned tills noll ("0") nås.

När givaren fungerar som den skall så erhålles värdet "O" i samband med alstrandet av referenspulsen Cd. Av detta skäl leveras utsignalen n från räknaren 74 också till en komparatorkrets 110 som jämför räknevärdet med värdet "O" (noll). 10 15 20 25 30 516 332 10 När de två insignalema n och nA (eller n och "0") till komparatorkretsen 80 (och 110) överensstämmer så genererar komparatorkretsen en etta ("l") på sin utgång. En NOR-krets 120 mottar signalema och alstrar en "O" när inget fel föreligger.

NOR-kretsen 120 genererar en "1" (etta) när ingen av de två komparatorkretsama indikerar överensstämmelse.

Efiersom indikatorsignalen alstras på NOR-grindens 120 utgång precis när referens- pulsen Cd mottages, är en ventil 130 anordnad att koppla NOR-grinden 120 till en bistabil RS-multivibrator som svar på referenspulsen.

S-ingången på den bistabila RS-multivibratom hålls i ett nonnalt lågt tillstånd, fastän om NOR-grinden levererar en "l" när ventilen 130 är sluten, ställs utsignalen från den bistabila RS-multivibratom till " l".

Utsignalen från den bistabila RS-multivibratom levererar den tredje felsignalen.

Enligt en föredragen utföringsfonn innefattar signalanalysatom 58 kretsar för den ovan beskrivna räkneanalysen såväl som kretsar för analys av signalsekvensen.

Detta har fördelen att tillhandahålla tillförlitlig statusindikation både när givaren används för att mäta snabba rotationer och när den används för att mäta rörelser över en liten del av ett varv.

Fig. 7 Fig. 7 är ett blockschema av ett maskineri innefattande en motor 140 som har en axel 142, vars hastighet och läge regleras av ett reglersystem. Reglersystemet irme- fattar ett motordrivsystem 150 som tillhandahåller drivsignaler till motorn 140 i beroende av ett referensvärde som mottages på en referensingång -l 60 och av ut- signalen från en givare 165. Givaren 165 tillhandahåller pulssignaler Ad, Bd, Cd via 10 20 25 30 516 332 11 en signallinje 64, i beroende av motoraxelns 142 rörelse. Pulssignalema Adi, Bdi, Cdi och signaljord "O" tillhandahålles på en flerpolig utgång på givaren 165.

Ofia har signallinjen 64 en avsevärd längd och den kan löpa i en omgivning där det finns en viss risk att signallinjen skadas. Om signallinjen skadas så att signalkvali- teten påverkas negativt kommer motorn att styras bristfälligt. Ett vanligt problem i detta sammanhang är att det ofta misstänks att orsaken till signalfelet är givaren 165, varfor givaren emellanåt byts ut fastän det faktiska felet är beläget på signallinjen 64 eller i andra strömkretsar som är kopplade till givaren 165.

Enligt en utfoiingsfonn av uppfinningen tillhandahålles en separat diagnosanord- ning 170 for att indikera huruvida pulssignaler är felaktiga. I det fall att en felaktig pulssignal foreligger fimgerar diagnosanordningen 170 att särskilja huruvida felet står att fmna i signalvägen fore diagnosanordningen 170 eller efier diagnosanord- ningen 170.

Diagnosanordningen 170 har en ingång 172 kopplad att mottaga pulssignalema Adi, Bdi, Cd; och jordsignalen "O" från givaren 165. Diagnosanordningen 170 har också en utgång 174 for att leverera jordsignalen och de motsvarande pulssignalema Ado, Bdo, Cdo. En flerledar-signallinje 64 tillhandahålles for att leverera pulssignalema Ada, Bdo, Cd., till motordiivsystemet 150.

Diagnosanordningen 170 innefattar en lastsensor 42 som har en ingång kopplad att mottaga åtminstone en av pulssignalema, exempelvis signalen Adi, och en utgång for att leverera en motsvarande pulsutsignal Ado. Diagnosanordningen innefattar också organ for att indikera när den detekterade lasten överstiger ett gränsvärde. Enligt en utforingsforrn av uppfinningen omfattar diagnosanordningen 170 signalanalysatorer 15821 och 15 8:2 samt indikatorer 60, 70 såsom beskrivits ovan med hänvisning till fig. 1. i 10 20 25 30 516 332 12 Fig. 8 Enligt en utfóringsform av diagnosanordningen 170, visad i fig. 8, innefattar last- sensorn en tennistor 180. En komparatorkrets tillhandahålles för att jämföra signal- tillstånden före och efter lastsensom så att en indikation erhålles om den avkända lasten överstiger ett gränsvärde.

Enligt en utföringsfonn omfattar komparatorkretsen en EXKLUSIV ELLER-grind (EXOR-grind) som är kopplad så att en ingång på EXOR-grinden är ansluten att mottaga en pulsinsignal Adi och en annan ingång på EXOR-grinden är kopplad att mottaga den signal som tillhandahålles efter terrnistom 180. En indikationsanord- ning är kopplad till EXOR-grindens 182 utgång för att tillhandahålla visuell och/- eller akustisk indikering när en insignal till EXOR-grinden går LÅG medan den andra insignalen går HÖG. Indikatoranordningen omfattar en Extemfelindikator såsom exempelvis en röd LED som tänds när utsignalen från EXOR-grinden 182 går HÖG.

Insignalporten 172 och utsignalporten 174 kan vara av standardiserad typ för att möjliggöra enkel inkoppling av diagnosanordningen 170 i ett existerande system såsom det system som visas i fig. 7.

Anordningen fungerar såsom följer: Under normal drift kommer utsignalen Ado från diagnosanordningen att ha väsent- ligen samma spänningsamplitud som insignalen Ad;, eftersom in-impedansen hos de strömkretsar som är kopplade till utgången 174 är väsentligt högre än irnpedansen hos tennistom 180. Sålunda kommer amplituden hos utsignalen Ado att ändras väsentligen synkroniserat med arnplituden hos insignalen Am. Sålunda blir utsig- nalen från EXOR-grinden LÅG under normal drift.

Når ett funktionsfel inträffar som leder till en lägre impedans hos de strömkretsar som är kopplade till utgången 174, kommer det att bli ett spänningsfall på utgångs- 10 15 20 516 332 13 sidan av diagnosanordningen, eftersom förhållandet förändras mellan impedansen i tennistom 180 och impedansen i de strömkretsar som är kopplade till utgången 174.

Spänningsskillnaden detekteras av EXOR-grinden 182 och EXOR-grindens 182 utgång går HÖG.

Enligt en arman utfóringsforrn tillhandahållas en ELLER-grind 190 till utgångama från ett flertal EXOR-grindar för att åstadkomma en felsigrxal för samtliga pulssig- naler, såsom visas i fig. 8.

Kretsen för att indikera när en avkänd last överstiger ett gränsvärde såsom beskrivits i samband med fig. 8 kan också användas i en diagnosanordning 52 såsom beskrivs i samband med fig. 1.

Enligt en arman uttöringsforrn av uppfinningen innefattar lastsensom en strömsen- sor, och diagnosanordningen innefattar en indikator för att indikera när den detekte- rade strömmen överstiger ett gränsvärde.

Fig. 9 Fig. 9 är ett schema av en lastsensor 42 och en anordning 200 för indikering när en avkänd last överstiger ett gränsvärde. Anordningen 200 kan innefatta signalanalysa- torer 58:1 och 58:2, såsom beskrivs i samband med fig. 1 eller 5 ovan. Altemativt kan den omfatta en logikkrets såsom beskrivits i samband med fig. 8 ovan.

Claims (5)

10 15 20 25 30 516 332 14 Patentkrav

1. Givare innefattande ett kodorgan (10) och en detektor (20, 40) som är rörliga i förhållande till varandra, varvid detektom (20, 40) är anpassad att generera åt- minstone en pulssignal (Adi) vars amplitud förändras med relativ lägesförändring; kännetecknat av att givaren vidare innefattar: en lastsensor (42; 180) som har en ingång kopplad att mottaga nämnda minst en pulssignal, och en utgång för leverans av en utsignal (Ad.,); samt organ för indikering av när den avkända lasten överstiger ett gränsvärde; varvid lastindikeringsorganet innefattar en komparator som är kopplad att jämföra den 'mottagna pulssignalen (Adi) och utsignalen (Ada).

2. En diagnosanordning för detektering av ett funktionsfel i strömkrets ansluten till en utgång på en givare (165) som levererar minst en pulssignal (Ad;); kännetecknat av att diagnosanordningen (170) innefattar: en lastsensor (42; 180) som har en ingång (172) kopplad att mottaga nämnda minst en pulssignal, och en utgång (174) för leverans av en utsignal (Ad°); samt organ för att indikera när den avkända lasten överstiger ett gränsvärde; varvid lastindikeringsorganet innefattar en komparator som är kopplad att jämföra den mottagna pulssignalen (Adi) och utsignalen (Ada).

3. Anordningen enligt krav 1 eller 2, varvid lastindikeringsorganet har organ för tillhandahållande av visuell eller akustisk maikaring.

4. Anordningen enligt något av kraven 1, 2 eller 3, varvid lastindikeringsorganet innefattar en komparator som är kopplad så att den detekterar när pulsutsignalen (Ado) avviker från ett förutbestärnt pulssignalmönster.

5. Anordningen enligt krav 1 eller något av kraven 3-4 när det beror av krav 1, vari 10 516 332 15 detektom innefattar organ (20) för generering av minst en analog signal (A,, Ba) vars amplitud förändras vid relativa lägesförändringar, och en pulsgenerator (40) för generering av minst en pulssignal (Ad) i beroende av analogsignalen (A.); varvid givaren vidare innefattar: en amplitudanalysator (54) för genereringiav en detektorfelsignal i beroende av den analoga signalens (A,) arnplitud, och en signalanalysator (58) för generering av en pulsfelsignal i beroende av nämn- da minst en pulssignal (Ad, Bd);i varvid arnp1itudana1ysatorn(54) och signalanalysatorn är kopplade så att en kombina- tion av detektionsfelsignalen och pulsfelsigrialen särskiljer ett funktionsfel i kompa- ratoranordningen (40) från ett försämrat tillstånd i kodorganet eller detektom.