SE517645C2 - Anordning för sammankoppling av ställningselement - Google Patents

Description

s, 7 645 Fig. 1 visar ett exempel på en enkel byggnadsställning, vid vilken föreliggande uppfinning kan tillämpas. Fig. 2 visar en sidovy av en kopplingsanordning enligt uppfinningen i en första utföringsform, fig. 3 visar en vy ovanifrån av anordningen enligt fig. 2, medan fig. 4 är ett snitt genom kopplingsanordningen utmed linjen lV-lV ifig. 3.

Fig. 5, 6 och 7 visar i perspektiv tre delvis brutna vyer av kopplingsanordningen i första utföringsformen. Fig. 8 visar kopplingsanordningen enligt uppfinningen i en delvis bruten perspektivy i en andra utföringsform med samma utförande av den hakformiga delen som i föregående utföringsform, men med en variant av ingreppsdelen, medan fig. 9 visar kopplingsanordningen enligt uppfinningen i en devis bruten perspektivvy i en tredje utföringsfonn med ytterligare en variant av ingreppsdelen.

Fig. 10 visar en sidovy av kopplingsanordningen enligt uppfinningen i en fjärde utföringsform, i vilken en låsanordning ingår och visas i frigivande läge, medan fig. 11 visar den fjärde utföringsformen med låsanordningen i låsläge. Fig. 12 är en vy ovanifrån av anordningen enligt fig. 11 medan fig. 13 är ett delvis brutet snitt genom anordningen utmed linjen Xlll-Xlll i fig. 11.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Fig. 1 visar exempel på en byggnadsställning 1, som är försedd med kopplingsanordningar 2 som kan vara av den typ som avses enligt uppfinningen.

Byggnadsställningen består av ett antal ståndare 3, som nertill vilar på en underlag, som kan vara marken, en trottoar, ett golv eller dylikt. I byggnadsställningen ingår förutom ståndama en ytterligare typ av ställningselement, nämligen ett antal sidoriktade ställningselement 4, 5, som exempelvis medelst kopplingsanordningama 2 enligt uppfinningen är sammankopplade med ståndarna. Genom att de sidoriktade ställningselementen i båda ändar är sammankopplade med ståndama uppbäres de sidoriktade ställningselementen genom sammankopplingen. Kopplingsanordningen kan vara en begränsat styv koppling eller helt styv koppling, varvid i senare fall kan byggnadsställningen vara helt fristående, men är i en traditionell tillämpning med placering vid en byggnad vanligen förankrad i denna av säkerhetsskäl. Den 10 15 20 25 30 517 645 traditionella byggnadsställningen har till ändamål att uppbära ej visade byggplattforrnar, som vanligen vilar mellan sidoriktade ställningselement 5, men byggnadsställningen kan ha en mängd olika tillämpningar och funktioner, såsom bilda scenställning vid evenemang, att uppbära väderskydd för människor, fordon, båtar eller bilda s.k. stämp för att uppbära gjutna konstruktioner under byggnation.

Som framgår att fig. 1 uppvisar ståndarna 3 ett antal över ständarnas längd på olika nivåer anordnade, i kopplingsanordningarna 2 ingående ingreppsdelar 6 för att möjliggöra sammankoppling av ställningselement 4, 5, på olika nivåer. Förutom sidoriktade lángsträckta ställningselement 4, 5, som bildar en bärande del av byggnadsställningen som helhet är det tänkbart att kopplingsanordningen 2 enligt uppfinningen används för upphängning av särskilda ställningselement för särskilda ändamål, exempelvis för att förankra liftanordningar eller andra hjälpmedel för att utföra ett visst arbete. Härvid behöver sådana ställningselement ej vara långsträckta eller sidoriktade och kan i vissa fall fasthållas vid en enda ståndare och vara kopplade till en eller flera ingreppsdelar.

Med hänvisning först till fig. 2-7 består kopplingsanordningen 2 enligt uppfinningen förutom av en första kopplingsdel, som utgöres av ingreppsdelen 6, av en andra kopplingsdel, som utgöres av en hakformig del 7, som är fast anbragt vid varje ände 8 eller i speciella tillämpningar ena änden av de sidoriktade ställningselementen 4. lngreppsdelen 6 utgöres i den första utföringsformen av en skålformig enhet som medelst t.ex. svetsförband är fast anbragt vid ståndaren 3, närmare bestämt dess mantelyta 9, som i det visade exemplet är cylinderformad, men kan i princip vara av kantig fonn, exempelvis typ fyrkantrör eller i princip massiv stång. l det visade exemplet uppvisar ingreppsdelen 6 en runt ståndarens mantelyta förlöpande vägg 10 med en inåt vänd första ingreppsyta 11 som förlöper parallellt eller koncentriskt med ståndaren dvs. med ett konstant avstånd från ståndarens mantelyta 9. lngreppsdelen 6 uppvisar en botten 12, som med fördel uppvisar ej visade dräneringshål för vatten, partiklar och dyl. I princip kan skålformen vara ersatt av enbart den cylindriska väggen 10, som är förbunden med ståndarens mantelyta 9 med belastningsupptagande distanselement. lngreppsdelen 6 bildar härigenom ett mellan ingreppsytan 11 och ståndarens mantelyta 9 beläget utrymme 35. 10 15 20 25 30 517 645 - ; n . .- Den hakformiga delen 7 är inrättad att i kopplingsanordningens sammankopplade skick nedskjuta i utrymmet 35 i ingreppsdelen 6 för att ingripa med och uppbäras av denna. För detta ändamål är den hakformiga delen 7 uppbyggd av två sidostycken 13, 14, som sträcker sig på ömse sidor om ett ändparti 15 av det sidoriktade stäilningselementet 4 och är fast förbundna med detta med exempelvis svets- förband, nitförband eller dylikt. De båda sidostyckena 13, 14 framskjuter på avstånd från varandra dvs. med ett mellanrum 16, och uppvisar var sitt ändparti 17, 18, som är avsett att inskjuta över och i ingreppsdelen 2. l det vidare exemplet uppvisar sidostyckena 13 , 14 formen av plattor eller skivliknande stycken, vart och ett med ett infästningsparti 19, 20, som löper med ett konstant inbördes mellanrum, exempelvis inbördes parallellt med varandra och uppvisar mot varandra vända förbindelseytor 21, 22 för förbindelse med ställningselementets ändparti 15 som uppvisar två i sidostyckenas 13 längdriktning förlöpande i det visade exemplet parallella förbindelseytor 23, mot infästningspartiemas 19, 20 förbindelseytor 21, 22 är avsedda att anligga. Altemativt inbördes lämpligen plana vilka kan de båda sidostyckena 13 , 14 med sina partier 19, 20 inskjuta i hålrum i stäilningselementet 4, som med fördel av viktskäl och kostnadsskäl är rörfonnigt.

Som bäst framgår av fig. 3 är de båda sidostyckena 13, 14 i sina mot ståndaren 3 vända ändpartier 17, 18 vinklade mot varandra dvs. är försedda med mot varandra konvergerande och mot varandra vända ytor som bildar förbindelseytor 24, 25 för förbindning med ett i den hakforrniga delen 7 ingående mellanstycke 26, som utfyller mellanrummet mellan de båda sidostyckena vid deras ändpartier 17, 18. Med fördel är mellanstycket likaså utformat med förbindelseytor 27, 28 som är mot varandra konvergerande, med samma vinkel som sidostyckenas förbindelseytor varigenom uppnås en ytanliggning med kilverkan som är verksam vid upptagning de krafter som kopplingsanordningen utsättes för. Mellanstycket 26 är med fördel förbundet med sidostyckena medelst svetsförband i förbindelseytorna.

Genom den ovan beskrivna uppbyggnaden kan sidostyckena 13 , 14 utföras i kraftig plåt, som ges en för funktionen ändamålsenlig form.

Som bäst framgår av snittvyn enligt fig. 4 utgöres ingreppsytan 11 av en första ingreppsyta som är avsedd att samverka med en på den hakforrniga delen 7 10 15 20 25 30 51 7 6 4 5 =I':=IIs anordnad andra ingreppsyta 29, som är vänd i riktning från stàndaren 3, men vänd mot ingreppsdelens 6 ingreppsyta 11 dvs. den första ingreppsytan. Även om det ej tydligt framgår är även den andra ingreppsytan 29 krökt, närmare bestämt konvext krökt med samma form som ingreppsdelens ingreppsyta 11, varigenom en ytanliggning säkerställes. Med fördel är således mantelformig. De båda sidostyckena 13, 14 nedskjuter i sina ändpartier 17, 18 med ingreppsytan 29 cylinder- var sitt hakformigt parti 30, såsom inses av fig. 4-7, på ömse sidor om mellanstycket 26 och bildar med sin radiellt utåt fràn stàndaren 3 vända kantyta 31, som är vänd mot ingreppsdelens ingreppsyta 11, var sin ingreppsyta, som kompletterar mellanstyckets ingreppsyta 31.

Såväl sidostyckena 13, 14 som mellanstycket 26 dimensioneras så, att deras nedskjutande ändytor 36 ej är belastningsupptagande utan uppvisar ett mellanrum till ingreppsdelens 6 uppåtvända bottenyta 12. Ej heller behöver sidostyckenas 13, 14 nedåt vända kantpartier 3 bilda belastningsupptagande stödytor mot ingrepps- delen 6, utan är med fördel dimensionerade så att de bildar ett mellanrum till ingreppsdelens uppåtvända upplagsyta 33 som bildas av väggens 10 ringformiga, i det visade exemplet cirkulära kant. Denna bildar en första upplagsyta i kopplingsanordningen, vilken yta är inrättad att samverka med en nedåt vänd på motsvarande sätt formad upplagsyta 34 av mellanstycket. Denna upplagsyta nedskjuter således ett stycke nedanför sidostyckenas 13, 14 nedåt vända kantpartier 32, och blir därmed belastningsupptagande vad beträffar huvudsakligen vertikal belastning.

Mellan mellanstyckets 26 konvexa ingreppsyta 29 och dess nedåt vända upplagsyta 34 bildas ett inre höm 37 som med fördel har samma form som ingreppsdelens 6 motsvarande höm 38 mellan ingreppsytan 11 och upplagsytan 33, i det visade exemplet med relativt liten radie, betraktat i snittet enligt fig. 4. Genom att sidostyckenas 13, 14 nedåt vända kantyta 32 ej behöver tjänstgöra som upplagsyta mot ingreppsdelens 6 upplagsyta, dvs, kanten 33 kan sidostyckenas inre höm 38 ges en avsevärt större krökningsradie än hömet 31, vilket reducerar spänningar som kan uppstå p.g.a. böjpåkänningar på sidostyckenas hakformiga parti 30. 10 15 20 25 30 S, 7 6, 5 Fig. 8 visar en andra utföringsform av kopplingsanordningen, här betecknad med 102. Den hakformiga delen 7 har i detta exempel samma utförande som i föregående exempel medan ingreppsdelen, här betecknad med 106 istället för skålform utgöres av en skiva där den hakformiga delen 7 nedskjuter i en urtagning 135 som uppvisar en mot ståndarens mantelyta vänd vägg som bildar den första ingreppsytan dvs. ytan 111, som i det visade exemplet med fördel är krökt. lngreppsdelens 112 uppåtvända upplagsyta 132 bildas här av ovansidan av det skivformiga elementet, mot vilken den hakformiga delens 7 nedåt vända upplagsyta 34 är avsedd att vila.

Fig. 9 visar en ytterligare variant av ingreppsdelen, här benämnd 202. Denna består även av ett antal exempelvis fyra i olika riktingar runt ståndaren 3 anordnade bygelelement, som vart och ett innesluter en öppning 235 i vilken den hakformiga delen 7 är avsedd att nedskjuta. Även denna variant uppvisar en första ingreppsyta 211 som är vänd mot ståndaren och med fördel är bågformigt konkavt krökt och avsedd att samverka med den hakformiga delens ingreppsyta 31. Byglama uppvisar en ovansida 233 som bildar den uppåtvända upplagsytan, som är avsedd att samverka med den hakformiga delens dvs. mellanstyckets nedåtvända upplagsyta.

I de ovan visade utföringsformema bildar ståndarens 3 mantelyta 9 en läges- begränsning radiellt inåt för den hakformiga delen 7 i samverkan med den hakformiga delens radiellt mot ståndaren vända ändyta 39. Denna består av sidostyckenas 13, 14 ändytor 40, 41 och/eller mellanstyckets 26 ändyta 42, beroende på deras inbördes läge. Av toleransskäl dimensioneras dock den hakformiga delen 7 så, att dess radiella dimensioner i dess i ingreppsdelen 6 nedskjutande parti alltid understiger mellanrummets 12 radiella dimension.

Dock skall denna radiella skillnad i de ovan beskrivna utföringsformerna understiga den radiella bredden hos den hakformiga delens 7 nedåt vända upplagsyta 34, så att denna ej kan glida innanför lngreppsdelens 6 uppåt vända upplagsyta 33.

Härigenom uppnås en begränsat styv kopplingsanordning, som ändock kan uppta stora vertikala nedåt riktade krafter på de sidoriktade ställningselementen, sidkrafter som verkar på ståndama och böjkrafter, som strävar att snedställa ståndare och sidoriktade ställningselement relativt varandra. 10 15 20 25 30 517 645 En helt styv koppling mellan ståndare 3 och sidoriktade ställningselement 304 erhålles med en kopplingsanordning, som skall beskrivas med hänvisning till fig. 10- 13. Den hakformiga delen 307 har samma uppbyggnad med skivformiga sidostycken 314 och ett mellanstycke som i föregående utföringsformer, men sidostyckena kan, såsom visas, ha annan konturform t.ex. på grund av att det sidoriktade ställningselementet 304 kan vara av typ gitterelement, dvs. med två horisontella element som mellan sig uppvisar ett antal stag. Denna typ av element kan med fördel tjänstgöra som skyddsräcke i en byggnadsställning. Det nedre elementet kan härvid vara direkt kopplat till ståndaren 3 vid en nedanför belägen ingreppsdel (visas ej) medelst en andra kopplingsanordning, som exempelvis kan vara av den först beskrivna typen utan låsanordning. Mellan de båda kopplingsanordningama kan sträcka sig ett vertikalt ställningselement 343. lngreppsdelama 6 kan ha samma utformning som visas ovan, dvs. med ingreppsyta 11 och upplagsyta 33.

I den i fig. 10-13 visade tredje utföringsformen av kopplingsanordningen ingår en låsanordning 344, som i fig. 10 visas i icke låsläge och i fig. 11-13 i låsläge.

Låsanordningen uppvisar en första spänndel 345 som i det visade exemplet inskjuter mellan de båda sidostyckena 314 och är svängbart förbunden med dessa medelst en axel 346. Denna spänndel 345 är i detta exempel från sidan betraktat i huvudsak L-formig och uppvisar i ett nedre, framskjutande parti 347 en framåtvänd spännyta 348. Med riktning framåt menas i detta fall mot ståndaren, varvid bakåt avser motsatt riktning.

Spänndelen 345 uppvisar vidare en bakåtvänd spännyta 349, som är vänd i riktning från den framåtvända spännytan och är likaså anordnad vid det nedre partiet 347 på avstånd från spänndelens ledpunkt d.v.s. dess axel 346, som sträcker sig mellan de båda sidostyckena 314 och i de visade exemplet även igenom dessa, i en borrning 350, se vyn ovanifràn i fig. 12. Härav framgår också att spänndelen 345 består av två plattformiga partier 351, 352, som upptill är inbördes förbundna medelst den tvärgående axeln 346, som är pressad genom genomgående borrningar 354, och nedtill medelst en mellandel 355. Liksom de båda sidostyckena 314, 353 i den hakformiga delen framställes även denna spänndel 345 med fördel av kraftig plåt av n vunnen u 10 15 20 25 30 517 645 exempelvis stål och kan göras i ett enda stycke genom bockning till U-form, betraktat i riktning mot den framåtvända spännytan 348 som i det visade exemplet är U-formig. Som vidare framgår av fig. 12 är spänndeiens 345 två plattformiga partier 351, 352 belägna på ett sådant inbördes avstånd att spänndeiens bredd något understiger melianrummet 316 mellan de båda sidostyckena 314, 353. Vidare uppvisar spänndeiens 345 båda partier 351, 352 mellan sig ett mellanrum 356 som begränsas av de båda mot varandra vända insidorna 357, 358 av spänndelen.

I melianrummet 356 mellan den första spänndeiens 345 båda plattformiga partier 351, 352 är en andra spänndel 359 anordnad och bildar en låskil genom att den uppvisar en, i riktning nedåt kilformigt avtagande dimension, betraktat i ståndarens 3 radialriktning. Den andra spänndelen 359 uppvisar nämligen en vinklad främre spännyta 360, som i riktning mot låskilens nedre ände 361 övergår i en ytterligare vinklad yta, som tjänstgör som styryta 362 för instyrning av låskilen till låsläge, som visas i fig. 11-13.

För att uppnå låsande verkan uppvisar kopplingsanordningen en stödyta för låskilen 359, vilken bildas av en bakre, framåtvänd spännyta 363, anordnad vid ett bakre nedåtriktat parti 364 av den hakformiga delen 307 av kopplingsanordningen. Det bakre nedåtriktade partiet 364 utgöres med fördel av en förlängning av de båda sidostyckena 314, 353 och utgöres likaså av två på avstånd från varandra, d.v.s. med ett mellanrum belägna plattformiga partier, lämpligen framställda i samma stycke som de ovan beskrivna sidostyckena. Detta mellanrum ger möjlighet att inrymma delar av såväl den första spänndelen 345 som den andra spänndelen 359 i icke låsläge, se fig. 10. Spännytan 363 för låskilen 359 bildas i det visade exemplet av en mellan de båda nedskjutande partierna 364 sig sträckande del 365, som bildar ett nedre tvärgående parti som i detta exempel samtidigt bildar fästparti för ställningselementets 304 vertikala element 343. Detta är lämpligen svetsat vid fästpartiet. Den tvärgående delen 365 kan utgöras av ett svetsat tvärstycke mellan de båda parallella partierna 364 eller kan bildas genom U-bockning av ett enda plåtämne till att bilda såväl de båda sidostyckena 314, 353 och den tvärgående delen 365. På detta sätt bildas en framåt vänd kant av den tvärgående delen, vilken kant bildar den framåtvända spännytan 363, som är inrättad att samverka med en 10 15 20 25 30 o . n ø . u o 517 645 bakåtvänd kant av låskilen, i detta fall av mellandelen 355, som bildar den bakåtvända spännytan 349.

Med kopplingsanordningen helt på det sätt som ovan beskrivits med hänvisning till låsanordningen i frigivande läge, såsom visas i fig. 10 tjänstgör utföringsformema enligt fig. 2-9. Härvid kan kopplingsanordningen således sammankopplas genom att den hakformiga delen 307 införes i ingreppsdelen 6 och vilar i denna genom samverkan mellan den hakformiga delens 307 ingreppsyta 11 och upplagsyta 34 och ingreppsdelens motsvarande ingreppsyta 11 och upplagsyta 33 samt den hakformiga delens anslagsyta 30 mot ståndarens mantelyta 9. Detta läge säkerställes genom att tyngdkraften ger en kontinuerlig vertikal kraftverkan som strävar att hålla den hakformiga delen i ingreppsläge. Med låsanordningen i frigivande läge är det på motsvarande sätt enkelt att separera kopplingsdelama genom att lyfta de sidoriktade ställningselementet vertikalt och avlägsna den hakforrniga delen från ingreppsdelen. l kopplingsläget aktiveras låsanordningen genom att den första spänndelen 345 framsvänges till det i fig. 11 visade läge, varvid den framåtvända spännytan 348 på den första spänndelen ansättes mot ståndarens mantelyta 9. Av fig. 11 framgår att den första spänndelen är så utformad, att den, i vertikalplanet betraktat, sträcker sig runt ingreppsdelen utan kontakt med denna så att uteslutande den avsedda spännytan 348 kommer till anliggning mot ståndaren. Härefter tillses att den andra spänndelen 359 föres till låsläge. Detta sker mer eller mindre genom kilens egen tyngd, när den första spänndelen undanförts, varvid styrytan 362 styr in kilen så att kilens framåtvända spännyta 360 kommer i kontakt med den första spänndelens bakåtvända spännyta 349, se fig. 11 och 13. Kilverkan uppstår således genom att kilen erhåller stöd bakåt med sin bakåtvända spännyta 366 anliggande mot den hakforrniga delens framåtvända spännyta eller stödyta 363 vilket i sin tur skapar en spännkraft mellan kilens framåtvända spännyta 360 mot den första spänndelens bakåtvända spännyta 349. Detta skapar i sin tur en spännkraft eller låskraft mellan den första spänndelens framåt vända spännyta 348 och ståndarens mantelyta 9.

Eftersom de olika spännytorna ej nödvändigtvis är belägna i samma radialplan upptas eventuella vridmoment hos såväl den första spänndelen som den andra spänndelen d.v.s. låskilen medelst samverkan mellan axeln 346 och den första 10 15 20 25 oøoqv n; nu nano oooqo n u nu: 51 7 54 5 ::= ::=' 10 låsdelens infästning i denna samt kilens långsträckta slitsformiga öppning 367, närmare bestämt deras kantytor. Den slutna slitsformiga öppningen begränsar vidare kilens flyttbarhet. spännytans 360 lutning ger friktionskrafterna i kilens spännytor.

För säker kilverkan erfordras att kilvinkeln, d.v.s. små vertikalkrafter uppåt, understigande Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna och på ritningama visade utföringsexempel, utan kan varieras inom ramen för efterföljande patentkrav.

Exempelvis kan även kopplingsanordningama enligt fig. 8 och 9 förses med låsanordningen enligt fig. 10-13.

Låsanordningen kan utföras på olika sätt. Exempelvis kan den första spänndelen utföras med ett ovanför ingreppsdelen beläget parti med en övre spännyta som är inrättad att ansättas mot ståndaren i låsläge. Någon axel erfordras ej mellan den första spänndelen och den hakformiga delen. Utförandet av den första spänndelen är härvid av i princip samma typ som visas i SE-B-7908679-9. Till skillnad från det kända utförandet sträcker sig den första spänndelen dock innanför den hakformiga delens sidostycken, i likhet med utförandet enligt fig. 10-13. Vidare bör påpekas att i fig. 10-11 visas de båda ingreppsytorna för åskådlighets skull med ett inbördes mellanrum. Särskilt i låsläge föreligger ej något mellanrum, eftersom låsanordningen anpressar ingreppsytoma mot varandra.

Claims (9)

10 15 20 25 30 517 645 11 PATENTKRAV

1. Anordning för sammankoppling av ställningselement (4/304) med ståndare (3) i en byggnadsställning (1) eller dylikt innefattande dels en med ståndaren förbunden, åtminstone i användningsläge upptill öppen ingreppsdel (2) med en på avstånd från ståndaren sig sträckande, mot ståndaren vänd första ingreppsyta (11) och en i användningsläge uppåt vänd första upplagsyta (33), och dels en vid ställningselementet (4 ) anbragt hakformig del (7/307), som uppvisar (29) och en i användningsläge nedåt vänd, andra upplagsyta (34) och är inrättad att ihakas åtminstone en från ståndaren vänd, andra ingreppsyta ingreppsdelen och att uppbäras av denna genom samverkan mellan dels den första och den andra ingreppsytan och dels den första och den andra upplagsytan, varvid den hakformiga delen (7/307) uppvisar dels två med ett mellanrum (16, 316) mellan varandra anordnade sidostycken (13, 14/314, 353) som är fast anbragta vid ställningselementet (4) och är inrättade att i kopplingsanordningens sammankopplade skick med var sitt ändparti (17, 18) framskjuta mot ståndaren (3), och dels ett mellanstycke (26) som är beläget mellan sidostyckenas ändpartier och är fast förbundet med båda sidostyckenas ändpartier samt uppvisar åtminstone huvuddelen av nämnda andra ingreppsyta (31), k ä n n e t e c k n a d a v , att i kopplingsanordningen ingår en Iåsanordning (344) iform av en första spänndel (345) och en andra spänndel (359), att den första spänndelen uppvisar en mot ståndaren (3) ansättbar, främre spännyta (348), att den andra spänndelen är kilformig och inrättad att i ett låsläge erhålla stöd mot en mot ståndaren vänd, stödyta (363) i den hakformiga delen (307) och att med en framåt mot ståndaren vänd spännyta (360) genom kilverkan anspänna mot en från ståndaren vänd spännyta (349) på den första spänndelen, varigenom den hakformiga delens ingreppsyta (29) anpressas mot ingreppsdelens ingreppsyta (11).

2. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v, att mellanstycket (26) uppvisar även den andra upplagsytan (34). 10 15 20 25 30 517 645 12 o o u - ~ u . n .n

3. Anordning enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v , att den andra ingreppsytan (31) är likformig med åtminstone del av den första ingreppsytan (11).

4. Anordning enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d a v , att den första ingreppsytan (11) är konkavt krökt och att den andra ingreppsytan (31) är konvext krökt.

5. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v , att de båda sidostyckena (13, 14) är i åtminstone sina ändpartier (17, 18) försedda med inåt vända, i användningsläge i riktning mot ståndama mot varandra, konvergerande förbindelseytor (24, 25) för förbindning med mellanstycket (26).

6. Anordning enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d a v , att mellanstycket (26) uppvisar två, i användningsläge, i riktning mot ståndaren (3) konvergerande, mot sidostyckenas (13, 14) förbindelseytor (24, 25) vända förbindelseytor (27, za).

7. Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d a v , att förbindningarna mellan sidostyckena (13, 14) och mellanstycket (26) utgöres av svetsförband.

8. Anordning enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a d a v , att sidostyckena (13,14) utgöres av plåtstycken som är bockade till att bilda de konvergerande förbindelseytorna (24, 25).

9. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v , att den första spänndelen (345) består av två plattformiga partier (351, 352) vilka upptill inskjuter i mellanrummet (316) mellan den hakformiga delens (307) sidostycken (314, 353) och vilka i sin tur mellan sig uppvisar ett mellanrum (357) som nedtill överbryggas av en mellandel (355) som förbinder den första spänndelens plattformiga partier med varandra och uppvisar dels den mot ståndaren ansättbara främre spännytan (348) och dels den från ståndaren vända 51 1 645 13 spännytan (349) och att den andra, kilformiga spänndelen (359) är inrättad att inskjuta i mellanrummet (357) mellan den första spänndelens plattformiga partier.