SE521123C2 - Slitfoderelement och ett därav bildat slitfoder - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 35 v. - ->- a > 1 1 f , , 1 . v » = 1 _ , , 1 i « n v 1 f ~ .- f 1 1 x n v u . ,- _ 5 , i - - : - v ~. ,, . n 2 SE-421 868 beskriver en kvarninfodring av gummi- eller elastmaterial vari ingår permanentmagneter. In- fodringen är avsedd för kvarnar där magnetiskt material, såsom magnetit, skall malas. Det magnetiska materialet attraheras av permanentmagneterna och fastnar på in- fodringens yta, där det utgör ett förnyelsebart slit- skyddsskikt. För sin funktion kräver denna infodring att magnetiskt material ingår i det gods som skall malas. Om så inte är fallet måste alltså magnetiskt material till- sättas för att erhålla det förnyelsebara slitskydds- skiktet.

I SE-509 249 beskrivs slitfoderelement av massivt elastmaterial, i vilket slitkroppar kan vara ingjutna.' Dessa slitfoderelement erbjuder jämfört med dessförinnan kända slitfoderelement en förenklad fastsättning, då de vid sina sidokanter försetts med urtag för upptagande av kopplingsanordningar. Det är emellertid önskvärt att ytterligare förbättra dessa slitfoderelements livslängd.

Sammanfattning av uppfinningen Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett jämfört med känd teknik förbättrat slitfoderelement.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett slitfoderelement med lång livslängd.

Dessa syften uppnås enligt uppfinningen genom att slitfoderelementet av det inledningsvis angivna slaget ges de kännetecken som framgår av efterföljande patent- krav 1. Föredragna utföringsformer av slitfoderelementet framgår av de underordnade patentkraven.

Det uppfinningsenliga slitfoderelementet utnyttjar således mellanväggar av ett elastiskt material. Slit- material i form av finmaterial och större stycken från det material, som nöter mot den vägg vid vilken slit- foderelementet är monterat, samlas i de av mellanväggarna avgränsade facken. Elasticiteten gör att mellanväggarna kan ge efter något och tillåta att spalter bildas i och kring det i facken samlade materialet. Materialet i facken ligger därför inte stilla och det transporterade 10 ”l5 20 25 30 U.) U'I 521 125 3 materialets nedslag på materialet i facken blir därigenom inte lika kraftigt eftersom en dämpning av anslaget erhålls. Mellanväggarnas eftergivlighet gör också att dessa i minskad utsträckning förslits.

Mellanväggarna är företrädesvis utformade av en elast, vilket gör att en lämplig elasticitet kan åstad- kommas på ett enkelt sätt.

I en föredragen utföringsform är hela slitfoder- elementet utformat i en elast. Ett elastmaterial ger väggarna den lämpliga elasticiteten och det är enkelt att tillverka hela elementet i samma material.

Det material som mellanväggarna är utformade av har företrädesvis en hårdhet av 40-95 Shore A, lämpligen ü 70-80 Shore A och allra helst 70-75 Shore A. Detta ger mellanväggarna en lämplig eftergivlighet.

De av mellanväggarna avgränsade facken har i planvy företrädesvis en form som uppvisar åtminstone ett hörn i den i transportriktningen nedströms liggande delen av facken. Detta medför att mellanväggarnas möjlighet att ge efter förbättras.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen uppvisar facken en väsentligen kvadratisk eller rombisk form, vilket bl a underlättar framställningen av formar för tillverkning av slitfoderelementet.

Det är fördelaktigt om den för nötning utsatta yta, som bildas av slitfoderelementens fackförsedda yta, ut- formas vàgformig i slitgodsets transportriktning. Våg- formen gör att det transporterade materialet transpor- teras i en ”hopprörelse”, dvs materialet glider inte i en jämn ström utmed slitfoderelementens hela yta utan kommer att intermittent lämna sin beröring med denna, vilket medför en minskad förslitning pà slitfoderelementet.

Vàgformen är lämpligen sådan att uppströms liggande ytpartier (stötsidan) av den fackförsedda ytan har en brantare lutning än nedströms liggande ytpartier (lä- sidan). Materialet fyller därmed inte facken helt och 10 'i 15 20 25 30 Lp UI 521 123 4 samlas främst i facken pà stötsidan. Detta ger utrymme för den önskade rörligheten hos mellanväggarna.

Slitfoderelementet utformas med fördel så att det vid en sidokant har en urtagning och vid en motsatt sido- kant har utskott, varvid urtagningen och utskottet är sà' utformade att urtagningen hos ett slitfoderelement är sammanfogningsbar med utskottet hos ett angränsande slit- foderelement för sammankoppling av slitfoderelementen.

Denna utformning gör att flera slitfoderelement på ett rationellt och säkert sätt kan kopplas samman för bildande av ett slitfoder pà en vägg.

Enligt en utföringsform av uppfinningen har slit- foderelementet urtag vid tvà motstàende sidokanter. Ur- tagen är öppna mot sidokanterna och möjliggör en ratio- nell sammankoppling av flera element medelst kopplings- anordningar.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer i fortsättningen att beskrivas närmare i samband med ett föredraget utföringsexempel, som visas på bifogade ritningar.

Fig 1 visar en planvy av ett slitfoderelement enligt upp- finningen.

Fig 2 visar en sidovy av slitfoderelementet'i fig 1.

Fig 3 visar en planvy av ett antal slitfoderelement enligt fig 1.

Fig 4 visar en sidovy av slitfoderelementen i fig 3.

Fig 5 visar en sidovy av fyra sammankopplade slitfoder- element, som är monterade pà ett lutande underlag.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Slitfoderelementet 1 i fig 1 har ett flertal kvadra- tiska fack 2 vilka är avgränsade av mellanväggar 3. Vid en sidokant har slitfoderelementet 1 ett utskott 4 och vid en motsatt sidokant en urtagning 6. Utskottet 4 är i förhållande till slitfoderelementets 1 ovansida försänkt men ligger i linje med slitfoderelementets 1 undersida.

Utskottet 4 har vid sin ände en första avfasning 5. Vid den motsatta sidokanten finns urtagningen 6 i slitfoder- lO '15 20 25 30 35 521 123 5 elementets 1 undersida. Utmed urtagningen 6 finns en andra avfasning 7. I var och en av de två andra sido- kanterna har slitfoderelementet 1 urtag 10 för upptagande av fästelement.

Slitfoderelementet 1 är ca 300 x 340 mm stort och är vid det visade utföringsexemplet tillverkat av polyure- tangummi med en hårdhet av ca 78 Shore A. Även andra elaster med lämplig hårdhet kan användas. Facken är ca 25 x 25 mm stora och mellanväggarna ca 5 mm tjocka. Såsom visas i fig 2 är slitfoderelementet 1 vågformigt sett i sidovy. Med vågform menas här inte bara sinusvågor, utan även, såsom i det visade utföringsexemplet, vinkelställda ytor. Vid vågtoppen är facken ca 45 mm djupa och i våg-I dalen ca 20 mm djupa. Utskottet 4 är ungefär 15 mm tjockt och 40 mm brett. Urtagningen 6 är på motsvarande vis ca 15 mm djup och även den 40 mm bred. Den första avfas- ningen 5 hos utskottet 4 sluttar utåt mot utskottets 4 kant. Den andra avfasningen 7 utmed urtagningen 6 har en lika stor lutning som den första avfasningen 5, men sluttar åt motsatt håll. Utformningen av utskottet 4 och urtagningen 6 och avfasningarna 5, 7 görs så att två slitfoderelement kan passas samman genom att utskottet 4 hos ett slitfoderelement 1 tätt inpassas i urtagningen 6 hos ett annat slitfoderelement, såsom visas i fig 4.

Fig 5 visar hur ett antal sammankopplade slitfoder- element bildar ett vàgformigt slitfoder på ett lutande underlag 8, t ex botten av en ränna eller ett stup för transport av stenkross och liknande. Underlaget lutar i det här fallet ca 55° mot horisontalplanet, men även andra lutningar är möjliga. Fastgöringen av slitfoderele- menten vid underlaget genomförs i utföringsexemplet på det vis som beskrivs i den i inledningen nämnda SE-509 249. Slitfoderelementen 1 fastgöres vid varandra och underlaget 8 medelst korsformade kopplingsanord- ningar 9, vars armar förs ned i de v-formade urtagen 10.

Urtagen 10 är utformade som två i V-form placerade rännor, som har sin spets nära foderelementets 1 sidokant 10 '15 20 25 30 35 521 125 6 och som är öppna mot slitfoderelementets fackförsedda yta. Kopplingsanordningen 9 i form av en korsformad bricka fästs med en skruv ll och en mutter 14 vid under- laget 8. Brickor 12 och 13 placeras pà kopplingsanord- ningens 9 ovansida och på underlagets undersida. Slit- foderelementen l sitter sedan säkert i förhållande till sàväl varandra som till underlaget. Även kopplingsanord- ningar med annan form än korsform kan användas. Urtagens 10 form väljs då med hänsyn till kopplingsanordningarnas form.

Ett annat sätt att möjliggöra fastsättning av slit- foderelement är att utforma dem med en plåt pä under- såsom beskrivs i SE-B-347 664. Ett slitfoder- element av gummi vulkas fast pà en underliggande plàt. sidan, Stàlspikar skjuts från underlagets undersida genom en elastpropp, vilken är insatt i ett häl i underlaget. Det färdiga slitfoderelementet kan också förses med genom- gående häl och med hjälp av skruvar eller liknande fästas vid ett underlag.

När stenkross eller liknande material transporteras utmed slitfodret i en transportriktning T (se fig 5) fastnar särskilt finmaterial, men även större sten- stycken, i facken 2. När material samlats i'facken 2 fungerar detta som slityta för efterföljande transpor- terat material. Slitage sker därför främst pä det an- samlade materialet och i mycket liten utsträckning pà själva slitfoderelementet 1. Efterhand som det ansamlade materialet förslits fylls nytt slitmaterial pä ur det transporterade materialet.

De fyrkantiga facken 2 är sä placerade pä slitfoder- elementet att de har en diagonal i materialets flödes- riktning T. Fackens fyrkantiga form gör att väggarna har en förbättrad möjlighet att ge efter och därmed minska slitaget pä slitfoderelementet. Facken behöver inte vara fyrkantiga utan kan också ha någon annan form, t ex fem- kantig, sexkantig eller droppformad. Några hörn kan vara rundade medan ett har en tydlig vinkel. Det väsentliga är 10 ^l5 20 25 30 521 123 »v H 7 att facken uppvisar en spets eller ett hörn i den, sett i transportriktningen T, nedströms delen.

Elasticiteten hos det material av vilket slitfoder- elementet l är tillverkat gör att mellanväggarna 3 i viss mån är eftergivliga. Detta gör att spalter kan bildas i det i facken ansamlade slitmaterialet, vilket medför att det transporterade materialets anslag mot materialet i facken inte blir så kraftigt som annars vore fallet.

Vågformen gör att det transporterade materialet kommer att ”hoppa” utmed slitfoderelementet. Materialet glider alltså inte hela vägen utmed slitfoderelementet, utan fås ställvis att lämna ytan. Pà så vis minskas för- slitningen. Vàgformen är utformad så att vågens stötsida, uppströmssidan, har en kraftigare lutning än vägens lä- sida, nedströmssidan, vilket gör att material samlas främst i facken på stötsidan. Lutningen på stötsidan är i detta utföringsexempel ca 20° i förhållande till slit- foderelementets plana undersida och på läsidan ca 8°.

Material fyller därför inte facken helt och samlas mesta- dels på stötsidan. Eftersom det finns tomma utrymmen i facken bibehålles mellanväggarnas eftergivlighet.

I detta utföringsexempel är hela slitfoderelemen- tet 1 utformat i polyuretangummi, men man kanzocksà välja att utforma mellanväggarna i ett material och slitfoder- elementets botten i ett annat material. Det viktiga är då att mellanväggarnas material väljs så att den önskade eftergivligheten erhålles. Företrädesvis används poly- mera, gummielastiska material.

I beroende av materialvalet kan slitfoderelementet tillverkas genom formgjutning eller genom formning och vulkning i vulkformar.

Claims (14)

10 15 20 25 30 35 521 123 8 PATENTKRAV

1. Slitfoderelement för en för nötning utsatt vägg över vilken stycke- eller partikelformigt gods, såsom krossad malm och krossat stenmaterial, är avsett att röra sig i en transportriktning (T), vilket slitfoderelement har fack (2) som är avsedda att mottaga det transpor- terade godset och som är uppåt öppna och avgränsas av mellanvåggar (3), k ä n n e t e c k n a t av att mellan- väggarna är utformade av ett elastiskt material.

2. Slitfoderelement enligt krav 1, varvid mellan- väggarna (3) är utformade av ett material med en hårdhet av 40-95 Shore A. '

3. Slitfoderelement enligt krav 2, varvid mellan- väggarna (3) är utformade av ett material med en hårdhet av 70-80 Shore A.

4. Slitfoderelement enligt krav 3, varvid mellan- väggarna (3) är utformade av ett material med en hårdhet av 70-75 Shore A.

5. Slitfoderelement enligt något av föregående krav, varvid mellanväggarna (3) år utformade av en elast.

6. Slitfoderelement enligt krav 5, vilket i sin hel- het är utformat av en elast.

7. Slitfoderelement enligt något av föregående krav, varvid facken (2) i planvy har en form som uppvisar åt- minstone ett hörn i den i transportriktningen (T) ned- ströms liggande delen av facken.

8. Slitfoderelement enligt något av föregående krav, varvid facken (2) i planvy har en väsentligen kvadratisk form.

9. Slitfoderelement enligt något av föregående krav, vars fackförsedda yta uppvisar vågform i transportrikt- ningen (T).

10. Slitfoderelement enligt krav 9, varvid vågformen år sådan att uppströms liggande ytpartier av den fack- försedda ytan har en brantare lutning än nedströms liggande ytpartier. 10 “l5 20 521 123 9

11. Slitfoderelement enligt något av föregående krav, vilket vid en sidokant har en urtagning (6) och vid (4), varvid utskottet (4) och urtagningen (6) är så utformade att urtagningen (6) en motsatt sidokant ett utskott hos ett slitfoderelement är sammanfogningsbar med ut- skottet (4) hos ett angränsande slitfoderelement för sammankoppling av slitfoderelementen.

12. Slitfoderelement enligt något av föregående krav, vilket vid två motstående sidokanter har urtag (10) som är öppna mot dessa sidokanter, vilka urtag är in- rättade att upptaga kopplingsanordningar (9).

13. Slitfoder för en för nötning utsatt vägg över' vilken stycke- eller partikelformigt gods, såsom krossad malm och krossat stenmaterial, är avsett att röra sig i en transportriktning (T), vilket slitfoder är bildat av ett antal slitfoderelement (1) enligt något av föregående krav.

14. Slitfoder enligt krav 13, vid vilket slitfoder- elementens (1) fackförsedda yta uppvisar vågform i trans- portriktningen (T).