SE521261C2 - Friktionskoppling med en tryckplatta 16755 - Google Patents

Description

15 20 25 30 521 261 2 problemfri funktion av den förslitningen hos friktionsbeläggen kompenserande efterin- ställningsanordningen ges. Vidare ska aggregatet vara framställbart på särskilt enkelt och kostnadsgynnsamt sätt.

Enligt uppfinningen uppnås detta genom att en den axiella spridningen av läget för manövreringsmedlet eller den axiella spridningen av läget för de genom urkopplaren påverkade avsnitten av manövreringsmedlet i förhållande till urkopplaren eller urkopp- lingsmedlet utjämnande anordning är anordnad. En sådan anordning är särskilt av fördel vid kopplingsaggregat, vid vilka enligt en utformning av uppfinningen i beroende av åtminstone friktionsbeläggens förslitning manövreringsmedlen förskjutes i den axiella riktningen av urkopplingsrörelsen, då därigenom en praktiskt taget spelfri kraftöverföring kan säkerställas mellan urkopplaren eller urkopplingsmedlet och manövreringsmedlen. Därigenom garanteras även att manövreringsmedlet alltid kan förflyttas med samma belopp. I kraftflödet mellan urkopplaren och/eller urkopplingsmedlet och manövreringsmedlen kan praktiskt taget inget spel förekomma.

Särskilt fördelaktigt kan det vara om utjämningsanordningen är anordnad eller verksam axiellt mellan utkopplaren och manövreringsmedlen. Utjämningsanordningen kan emellertid även anordnas på ett annat ställe, t.ex. verkningsmässigt mellan urkopplare och urkopplingsmedel. I förbindelse med föreliggande uppfinning är det fördelaktigt om urkopplaren är upptagen på en företrädesvis växelsidigt anordnat axiell styrning, såsom t.ex. ett en växelingångsaxel omgivande styrrör.

Speciellt vid kopplingsaggregat med en friktionskoppling, som uppvisar ett på mottryckplattan fastsättbart lock, såsom t.ex. plâtlock, med en mot urkopplaren vänd botten, kan det vara lärnpligt om urkopplingsanordningen är anordnad eller verksam axiellt mellan manövreringsmedlen och bottnen. Vidare kan det vara av fördel om anpressningsfjädern är bildad genom en mellan ett kopplingslock och tryckplattan axiellt förspännbar tallriksfjäder, som uppvisar en fjädrande ringformig grundkropp och från denna radiellt inåt förlöpande, manövreringsmedlet bildande tungor.

För att garantera en problemfri efterinställning genom utjämningsanordningen kan det vara speciellt fördelaktigt, om denna i inkopplat tillstånd för kopplingsaggregatet eller för friktionskopplingen automatiskt eller självgående garanterar den önskade efterinställningen, under det att manövreringen av friktionskopplingen emellertid självgående eller automatiskt blockeras.

Utjämningsanordningen kan uppvisa en ringformig konstruktionsdel, som även i P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 3 inkopplat tillstånd för friktionskopplingen axiellt ligger an mot manövreringsmedlen. Genom denna ringformiga konstruktionsdel kan det sig eventuellt förändrande avståndet mellan påverkningspartiema hos manövreringsmedlet och urkopplaren utjämnas. För funktionen hos utjämningsanordningen kan det vara fördelaktigt om denna har i axiell riktning stigande efterinställningsramper eller upplöpningsramper, varvid dessa kan vara anordnade på den ringformiga konstruktionsdelen.

Upplöpningsramperna kan samverka med cylinderformiga eller kulliknande avrullningskroppar för efterinställningen. Speciellt fördelaktigt kan det emellertid vara om upplöpsningramperna samarbetar med motupplöpningsramper, då genom motsvarande val av upplöpningsvinkel för dessa ramper ett självhärmnande vid axiell förspänning av ramperna kan ske. Motupplöpningsramperna kan likaså vara uppburna av en ringformig konstruktions- del.

För att garantera en prisgynnsam framställning av friktionskopplingen kan det vidare vara av fördel om åtminstone en del av utjämningsanordningen är framställd av plastmaterial.

Sådana plastrnaterialdelar kan framställas genom formsprutning. Som plastmaterial lämpar sig på särskilt fördelaktigt sätt tennoplaster, såsom Lex. polyamid.

På särskilt fördelaktigt sätt kan de efterinställningsrampema uppvisande konstruk- tionsdelarna vara förskjutbara i axiell riktning vid manövreringen av kopplingsaggregatet eller friktionskopplingen. Vidare kan det vara lämpligt om de upplöpningsramperna och motupplöpningsramperna bärande konstruktionsdelama är inbördes vridbara, varvid en av dessa konstruktionsdelar kan vara vridfast i förhållande till friktionskopplingen, speciellt i förhållande till kopplingslocket.

Enligt en ytterligare uppñnningstanke kan utjämningsanordningen vara utformad på så sätt, att den - betraktat i kopplingsaggregatets urkopplingsriktning - verkar frihjulsliknande eller efterinställes, men ändå i den urkopplingsriktningen motsatta riktningen är själv- hämmande. För detta kan upplöpningsramperna och/eller motupplöpningsramperna vara utformade på så sätt, att de i axiell riktning har en stigningsvinkel, som ligger mellan 5 och 20°, företrädesvis i storleksordningen av 7 till 1l°. På fördelaktigt sätt bildas efterinställnings- rampema på så sätt att en självhämning sker genom friktionsingrepp. Det ska således i varje fall vara garanterat, att efterinställningsramperna har ett självhämmande ingrepp, så att inga ytterligare medel är erforderliga, för att undvika en oönskad âterställning. Vid behov kan emellertid sådana medel vara anordnade.

För att garantera en problemfri funktion hos den självverkande utjåmningsanordning- P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 2261 4 en kan det vara lämpligt om åtminstone en upplöpningsramperna och/eller en motupplöpnings- rampema bärande konstruktionsdel är fjäderpåverkad i efterinställningsriktning. Fjädcrpåver- kan kan därvid på fördelaktigt sätt ske på så sätt, att funktionen, hos de övriga fjädrarna, såsom speciellt anpressnings- eller tallriksfjaclern och den det axiellt eftergivliga motlagret påverkande fjädern, inte alls eller praktiskt taget inte pâverkas. En särskilt fördelaktig utfonnning kan garanteras genom att de upplöpningsramperna och motupplöpningsramperna uppvisande konstruktionsdelarna påverkas eller förspännes genom åtminstone ett mellan dessa anordnat kraftmagasin, såsom en skruvfjäder, i efterinställningsriktning. Genom en sådan inspänriing pressas dessa båda konstruktionsdelar, betraktat i axiell riktning, i motsatta riktningar, alltså medelst kraftmagasinet och efterinställningsrampema axiellt bort från varandra. Vid inkopplad koppling kan därigenom utjärrmingsanordningen vara spelfritt inspänd mellan påverkningspartier hos manövreringsmedlet och kopplingslocket och/eller urkopplaren.

Enligt en särskilt fördelaktig utformning av uppfinningen kan kopplingsaggregatet uppvisa en anordning, för begränsning av urkopplingsförflyttningen av åtminstone manövreringsmedlet. För detta kan ett begränsningsanslag vara anordnat, som begränsar sträckan för urkopplaren och/ eller urkopplingsmedlet i urkopplingsriktningen. Begränsnings- anslaget kan på fördelaktigt sätt vara bildat genom att en utjämningsanordningen bildande konstruktionsdel efter en bestämd urkopplingssträcka slår mot kopplingslocket. Begränsningen kan emellertid även ske genom att urkopplaren uppvisar partier, som efter en bestämd urkopplingssträcka kommer till anliggning mot en axiellt fast konstruktionsdel. Vidare kan det vara fördelaktigt om urkopplaren även i inkopplingsriktningen uppvisar en begränsning, som likaså kan vara bildad genom ett anslag. På fördelaktigt sätt är utjämningsanordningen utformad på så sätt, att medelst denna är urkopplaren i kopplingsaggregatets inkopplade tillstånd axiellt understödd. Den konstanta förflyttningssträckan för kopplingsaggregatet kan även garanteras genom att en utj ämningsanordningen bildande konstruktionsdel i urkopplings- riktning och inkopplingsriktning uppvisar verksamma vägbegränsningspartier, som samverkar med anslagspartier. På fördelaktigt sätt kan denna konstruktionsdel vara bildad genom den av urkopplaren påverkade konstruktionsdelen hos utjämningsanordningen, varvid be- gränsningsanslagen kan vara anordnade på kopplingslocket eller vara bildade genom detta lock. Begränsningen av kopplingsaggregatets förflyttningssträcka kan emellertid även ske genom att motsvarande anslag anordnas på den urkopplaren i axiell riktning styrande konstruktionsdelen. Företrädesvis samverkar dessa anslag med en konstruktionsdel, som är P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521 261 5 förbunden med en icke roterande lagerring hos urkopplaren. Begräsningen av urkopplingssträckan i åtminstone en axiell riktning kan emellertid även ske genom den roterande lagerringen hos urkopplaren och en med denna roterande konstruktionsdel, såsom t.ex. kopplingslocket.

Enligt en ytterligare urformning av uppfinningen kan det, speciellt för minimering av urkopplingskraftförloppet eller av den maximalt erforderliga urkopplingskraften, vara särskilt fördelaktigt, om medel är anordnade, som under urkopplingsförloppet åtminstone över ett delparti av förflyttningssträckan för manövreringsmedlet åstadkommer en gradvis sänkning av det av friktionskopplingen eller kopplingsskivan överförbara momentet. Dessa medel kan exempelvis vara bildade genom en s.k. beläggfjädring, som är anordnade mellan friktionsbe- läggen hos den mellan tryckplatta och mottryckplatta inklämbara kopplingsskivan.

En särskilt fördelaktig utformning av en friktionskoppling enligt uppfinningen kan uppnås genom att anpressningsfjädern, som företrädesvis kan vara bildad genom en tallriksfiäder, är svängbart stödd mot locket mellan två upplag, av vilka det mot tryckplattan vända är fjäderbelastat i riktning mot anpressningsfjädern varvid den av anpressningsfjädern vid urkopplingen av friktionskopplingen mot det fjäderbelastade stödet utövade maximala urkopplingskraften vid beläggförslitning ökar och blir större än den på det fjäderbelastade stödet inverkande motkraften eller stödkraften. Vid användning av för vridmomentöverföring mellan tryckplattan och kopplingslocket anordnade bladfjäderelement och/eller av en s.k. beläggfjädring, såsom en exempelvis redan känd genom DE-OS 36 31 863, måste de av dessa fjädrar på anpressningsfiädern utövade krafterna vid fastställandet av kraften, som inverkar på det fjäderbelastade stödet, tas hänsyn till, nämligen eftersom dessa krafter överlagras. Det betyder således att den vid förekomsten av en tillräcklig beläggförslitning kortfristigt sig inställande ökade urkopplingskraften måste vara större än den av de ovan nämnda krafterna uppstående och till tallriksfiäderns rotationsdiameter hänförda resulterande kraften, för att möjliggöra en efterinställning. Särskilt lämpligt kan det vara om det fjäderbelastade stödet är axiellt förskjutbart. På fördelaktigt sätt kan anpressningstallriksfjädern uppvisa en sådan fjäderkaraktäristik att utgående från sitt konstruktivt definierade inmonteringsläge i friktionskopplingen, vid en genom friktionsbeläggförslitning beroende avlastning den av denna påförbara kraften och därmed även nivån på urkopplingskraftförloppet ökar och vid en i förhållande till det definierade imnonteringsläget mer deformerat eller förspänt läge den av denna påförbara maximalkraften avtar vid ett urkopplingsförlopp. Genom ett sådant arrangemang och utformning av anpressningstallriksfiädern kan garanteras att vid uppträdande P32724SEO 1/ LK 10 15 20 25 30 521 261 6 beläggförslitning det alltid åter kan inställas en jämvikt, åtminstone mellan den maximala urkopplingskraften för friktionskopplingen och den på det fjäderbelastade stödet inverkande motkraften eller den i området av avrullningsdiametern på anpressningstallriksfjädern inverkande resulterande motkraften.

Kopplingsaggregatet eller friktionskopplingen kan på fördelaktigt sätt vara uppbyggt på så sätt, att de axiellt förskjutbara, fjäderbelastade stöden medelst förslitningsreserverna hos friktionskopplingen gemensamt förflyttas med tryckplattan. Under den, betraktat under friktionskopplingens livslängd, gradvis eller i små steg skeende efterinställningen av efterinställningsanordningen kan det fjäderbelastade stödet vara något förskjutbart i riktning mot tryckplattan. Genom denna förskjutning kan garanteras att den då mot tryckplattan stödande tallriksfjädern genomgår en ytterligare deformation, så att den av denna utövade kraften, såsom redan omnämnts, avtar, till dess att den på det fjäderbelastade stödet inverkande motkraften eller den redan omnänmda resulterande motkraften är i jämvikt med urkopplingskraften. Vid förskjutning av det fjäderbelastade stödet avtar således den maximala urkopplingskraften hos kopplingen eller anpressriingstallriksfjädem åter. Särskilt fördelaktigt kan det vara om anpressningstallrikstjädem är inbyggd i friktionskopplingen på så sätt, att den åtminstone över en del av urkopplingsområdet, företrädesvis praktiskt taget över hela urkopplingsområdet för kopplingen har en sjunkande kraft-väg-karaktäristik. Anpressnings- fjäderns inmonteringsläge kan därvid vara på så sätt att i urkopplat tillstånd för friktionskop- plingen anpressningsfjädem praktiskt taget uppnår minimum eller dalpunkten för sitt sinusformiga kraft-våg-förlopp.

Den på det fiäderbelastade stödet utövade motkraften kan på fördelaktigt sätt alstras genom ett kraftrnagasin, som huvudsakligen påför en konstant kraft, åtminstone över det avsedda efterinställningsområdet. På särskilt fördelaktigt sätt lämpar sig för detta en på motsvarande sätt utformad och i förspänt tillstånd i friktionskopplingen inbyggd tallriksfjäder.

Uppfinningen är inte bara begränsad till de ovan beskrivna friktionskopplingama, utan är i allmänhet användbar vid friktionskopplingar eller kopplingsaggregat med en åtminstone förslitningen av kopplingsskivans friktionsbelägg kompenserande efterinställnings- anordning.

Uppfinningen avser vidare en friktionskoppling, speciellt för motorfordon, med en tryckplatta, som är vridfast men axiellt begränsat förskjutbart förbunden med ett lock, varvid mellan lock och tryckplatta en anpressningstallriksfjäder är axiellt inspänd, vilken dels är svängbar kring en av locket buren svänglagring och dels påverkar tryckplattan i riktning mot P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 7 en mellan denna och en grundtryckplatta, såsom ett svänghjul, inklämbar kopplingsskiva, varvid en förslitningen av friktionsbeläggen pá kopplingsskivan kompenserande efterin- ställningsanordning är anordnad.

Automatiska efterinställningsanordningar, vilka ska åstadkomma en i praktiken konstant kraftpåverkan av tryckplattan genom anpressningstallriksfjädem är exempelvis kända genom DE-OS 29 16 755 och 35 18 781. De i beroende av åtminstone en sensor inställbara efterinställningsanordningama är därvid anordnade eller verksamma mellan tryckskivan och anpressningstallriksfjädern. Till följd av tryckskivans fastlänkning vid locket medelst tangentiellt anordnade bladfjädrar - vilkas kraft, eftersom denna är motriktad mot tallriksfjäderns anpressningskraft bara behöver vara relativt låg, kan svänga den en för- hållandevis stor massa innehållande tryckskivan axiellt vid urkopplad friktionskoppling, därvid således lyfta upp den från tallriksfjädem, varigenom kopplingens funktion inte bara påverkas, utan kopplingen blir t.o.m. till en säkerhetsrisk, eftersom nämligen efterinställningsa- nordningen inställes i öppnat tillstånd, till dess att tryckplattan ligger an mot kopplingsskivan, och således kan kopplingen inte längre säras. Av detta skäl har sådana efterinställningsanord- ningar inte kunna genomföras i praktiken.

För föreliggande uppfinning låg till grund uppgiften att undanröja dessa nackdelar och åstadkomma efterinställningsanordningar av det inledningsvis nämnda slaget, vilka i praktiken är användbara på bred basis och även vid svår drift, som har en enkel uppbyggnad och en varaktig säker funktion, och som vidare behöver ett ringa inbyggnadsutrymme och är prisvärda i framställning. Dessutom ska den erforderliga urkopplingskraften vara låg, bibehâllas låg under livslängden och dessutom öka livslängden på friktionskopplingar.

Enligt uppfinningen löses denna uppgift genom att vid en friktionskoppling med av en tallriksfjäder belastad tryckplatta, vid vilken anpressningskraften alstras genom en tallriksfjäder, vilken dels är stödd mot en konstruktionsdel, såsom ett lock och dels är svångbar kring en på locket i cirkelforrnigt arrangemang anordnad svänglagring, mellan lock och tallriksfjäder är en automatisk, det locksidiga stödet förslitningsberoende från locket förskjutande efterinställningsanordning verksam, vilken är vidaretransporterbar genom en förskjutningsanordning och tallriksfjädem står i riktning mot svänglagringen under verkan av en stödkraft. Denna stödkraft förekommer lämpligtvis pennanent, så att tallriksfjädem mot urkopplingsfiädern enbart kraftbundet och detta genom en fjäderkraft och inte genom forrnbundet fastlänkade medel är stödbar. Tallriksfjädem är därvid inmonterad över sitt arbetsområde med degressiv kurvlinje, nämligen på så sätt, att stödkraften och tallriks- P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 8 fjäderkraften är anpassade på så sätt till varandra, att stödkraften vid tallriksfjäderns avsedda inmonteringsläge och utan förslitningsberoende konicitetsförändring och över tallriksfjäderns urkopplingsväg är större än den av tallriksfjädern påförda stödkraften motverkande kraften, vid förslitningsberoende ändring av koniciteten hos tallriksfjädern är stödkraften över delpartier av tallrikstjäderns urkopplingsväg mindre än den av tallriksfiädern mot stödkraften påförda kraften. Stödkraften kan därvid påföras genom ett enda fiäderelement eller åtminstone huvudsakligen genom ett enda fjäderelement eller fjäderelementsystem. Med "stödkraft" ska förstås likaväl summan av alla mot tallriksfjädern verksamma tjäderkrafter, i den grad de uppträder märkbara, således t.ex. även eller bara de genom (vridmomentöverförings- eller lyft-) bladfjådrarna verksamma krafterna, (rest-) fjädringen hos beläggfjädring eller deras "ersättning" .

Som kraftmagasin, som åtminstone huvudsakligen pâför stödkraften, kan lämpligtvis användas en fjäder, som ändrar sin fonn genom efterinställningen, t.ex. en tallriksfjäder. De stödkraften påförande kraftmagasinen kan emellertid även vara bildade genom bladfjädrar.

En stödkraften påförande tallriksfjäder kan lagras direkt mot tallriksfjädern, t.ex. på den radiella höjden av det axiellt förskjutbara, locksidiga stödet.

Det är särskilt fördelaktigt om efterinställningsanordningen är anordnad axiellt mellan tallriksfjäder och lock. Efterinställningsanordningen kan på särskilt lämpligt sätt innehålla upplöpningsytor, såsom ramper.

Genom uppfinningen garanteras att tallriksfiädern betraktat över friktionskopplingens livslängd, praktiskt taget alltid har samma konicitet eller förspänning vid inkopplad friktionskoppling och en praktiskt taget konstant kraftpåverkan av tryckplattan och därmed kopplingsskivan åstadkommes, oberoende av förslitningen av friktionsbeläggen, själva tryckplattan eller andra element, såsom lock- eller tryckplattesidiga stöd, tallriksfjädern eller svängskivans friktionsytor. Genom åtgärderna enligt uppfinningen garanteras dessutom att tryckplattans massa inte ökas genom den hos efterinställningsanordningen. Den är vidare anordnad i ett område, i vilket den är skyddad från inverkningar av skivavslitningen och i vilket den är på längre avstånd från källan till friktionsvärrnet.

En särskilt fördelaktig utformning av en friktionskoppling enligt uppfinningen kan uppnås genom att anpressningstallriksfiädern är svängbart stödd mot locket mellan två stöd - av vilka det mot tryckplattan vända är fjäderbelastat i riktning mot anpressningstallriksfjädern - varvid den av anpressningstallriksfjädern vid urkopplingen av kopplingen på det fjäderbelastade stödet inverkande kraften vid beläggförslitning ökar och sedan blir större än P32724SEO 1 /LK 10 15 20 25 30 521 2:51 9 den på det fjäderbelastade stödet inverkande motkraften eller stödkraften. Anpressningstall- riksfjädern har därmed ett sådant kurvlinjeförlopp att utgående från dess konstruktivt definierade inmonteringsläge i friktionskopplingen, vid en genom friktionsbeläggförslitning beroende inspänningsriktning den av denna då påförda kraften och därmed den erforderliga urkopplingskraften först ökar och vid en i förhållande till det definierade imnonteringsläget längre deforrnerat eller förspänt läge den av denna påförbara kraften avtar vid urkopp- lingsförloppet. Genom ett sådant arrangemang och utformning av anpressningstallriksfjädern garanteras att vid uppträdande beläggförslitning kan alltid åter inställas en jämvikt mellan den av anpressningstallriksfjädern på stöden vid urkopplingen utövade kraften och den på det fjäderbelastade stödet inverkande kraften, eftersom vid överskridandet av stödkraften genom den av tallriksfjädern på stödet utövade kraften tallriksfjädem förskjuter sensorfjädrarna bort från det locksidiga stödet och efterinställningsanordningen kan vridas vidare genom kraften hos förskjutningsanordningen. Därmed förskjutes stödet axiellt, till dess att den av sensorn utövade kraften förhindrar ett vidarevridande och en vidare axiell förskjutning av stödet.

Särskilt fördelaktigt kan det, såsom redan nämnts, vara om anpressningstallriks- tjädern är inmonterad i friktionskopplingen på så sätt, att den åtminstone över en del av urkopplingsområdet, företrädesvis i praktiken över hela urkopplingsområdet för friktionskopp- lingen, har en sjunkande kraftkurvlinje. Inmonteringsläget för anpressningstallriksfjädem kan därvid vara på så sätt, att i det urkopplade tillståndet för friktionskopplingen når eller överskrider anpressningstallriksfiädern i praktiken minimum- eller dalpunkten för sitt sinusformiga kraft-väg-förlopp.

Den på det fjäderbelastade stödet utövade motkraften kan på fördelaktigt sätt alstras genom ett kraftrnagasin, som huvudsakligen påför en konstant kraft åtminstone över det avsedda efterinställningsområdet. På särskilt fördelaktigt sätt lämpar sig för detta en motsvarande utformad och i förspänt tillstånd i friktionskopplingen inmonterad tallriksfjäder.

Efterinställningsanordningen enligt uppfinningen kan på särskilt fördelaktigt sätt finna användning vid friktionskopplingar med en anpressningstallriksfjäder, som med radiellt yttre partier påverkar tryckplattan och över radiellt längre inåt liggande partier är lagrad mellan två svängstöd på locket. Vid denna konstruktionstyp kan tallriksfjädern verka som tvåannad hävarrn.

Uppfinningen är emellertid inte begränsad till friktionskopplingar med tallriksfjädrar, vilka samtidigt har urkopplingshävarrnen utformad i form av tallriksfiädertungor, utan sträcker sig även till andra kopplingstyper, vid vilka t.ex. tallriksfjädern påverkas genom P32724SEO 1 /LK 10 15 20 25 30 ytterligare hävarrnar.

För att garantera en problemfri efterinställning av förslitningen eller en optimal anpressningskraft för friktionskopplingen, kan det vidare vara fördelaktigt, om det på den mot det fjäderbelastade stödet vända sidan av anpressningstallriksfjädern anordnade motstödet är utformat på så sätt, att det axiellt i riktning mot tryckplattan är automatiskt förskjutbart, och i motriktningen genom en anordning är automatiskt låsbart. Efterinställningen av motstödet, alltså det locksidiga stödet, kan ske medelst ett kraftmagasin, som påverkar detta motstöd i riktning mot tryckplattan eller mot anpressningsfjädern. Motstödet kan således i enlighet med den genom beläggförslitningen beroende förskjutningen av det fjåderpåverkade stödet automatiskt efterinställas, varigenom en spelfri svänglagring av anpressningstallriksfjädern kan garanteras.

Motstödet kan medelst en mellan anpressningsfjäder och lock anordnad efterin- ställningsanordning vara axiellt förskjutbart. Efterinställningsanordningen kan därvid ha en ringforinig, således i sig sammanhängande konstruktionsdel, som åtminstone i det inkopplade tillståndet för friktionskopplingen axiellt påverkas av anpressningstallriksfjädern. Genom vridning av den ringformiga konstruktionsdelen vid uppträdande förslitning och under urkopplingsförloppet kan svänglagringen efterinställas i enlighet med beläggförslitningen. För detta kan på särskilt fördelaktigt sätt efterinställningsanordningen eller den ringfonniga konstruktionsdelen hos denna efterinställningsanordning ha i axiell riktning stigande efterinställningsramper. Vidare kan det vara av fördel, om den ringformiga konstruktionsdelen bär motstödet, varvid det senare kan vara bildat genom en trådring. Denna trådring kan vara upptagen i ett runt om gående ringspår i konstruktionsdelen och vara förbunden med detta genom formbindning. Formbindningen kan därvid vara utformad som snäppförbindning.

Upplöpningsramperna kan samverka med cylinderformiga eller kulliknande rullkroppar för efterinställningen. Speciellt fördelaktigt kan det emellertid vara, om upplöpningsrampema samarbetar med motsvarande motupplöpningsramper, då därigenom genom motsvarande val av upplöpningsvinkeln på dessa ramper en självinställning kan ske vid axiell förspänning av rampema. Motupplöpningsramperna kan vara burna av en ringartig konstruktionsdel, som kan vara anordnad mellan den upplöpningsrampema bärande konstruktionsdelen och locket. En särskilt enkel uppbyggnad kan emellertid garanteras genom införandet av motupplöpningsrampema i locket. Det senare kan på särskilt enkelt sätt ske vid plåtlock, då motupplöpningsrampema kan pressas in. Inpressningen kan därvid ske i radiellt förlöpande partier hos locket.

P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521261 11 För att garantera en prisgynnsam framställning av friktionskopplingen kan det vidare vara av fördel, om åtminstone en del av efterinställningsanordningen är framställd av plast- material. Sådana plastmaterialdelar kan framställas genom formsprutning. Som plastmaterial lämpar sig på särskilt fördelaktigt sätt termoplaster, såsom t.ex. polyamid. Användningen av plastmaterial blir möjlig eftersom efterinställningsanordningen befinner sig i ett för värmeinverkningar bara föga utsatt område. Dessutom erhålles till följd av den ringa vikten även ett ringa masströghetsmoment.

Enligt en ytterligare uppfinningstanke kan efterinställningsanordningen vara utformad på så sätt, att den - betraktat i friktionskopplingens urkopplingsriktning - verkar frilöpsliknan- de, men är emellertid i den urkopplingsriktningen motsatta riktningen självhämmande. För detta kan upplöpningsrampema och/eller motupplöpningsramperna vara utformade på så sätt, att de i axiell riktning har en stigningsvinkel, som ligger mellan 4 och 20°, företrädesvis i storleksordningen av 5 till 12”. På fördelaktigt sätt utformas upplöpningsrampema och/eller motupplöpningsrampema på så sätt, att en självhämning sker genom friktionsingrepp.

Självhämningen kan emellertid även uppnås eller understödas genom en forrnbindning, genom att t.ex. en av rampema är mjuk och den andra utformad med en profilering, eller genom att båda ramperna uppvisar profileringar. Genom dessa åtgärder garanteras att inga ytterligare medel erfordras, för att undvika en oönskad återställning.

Efterinställningsanordningen kan vara särskilt fördelaktig och enkel, om den i omkretsriktningen verksamma förskjutningsanordningen är utformad som förspänt inmonterade fjädrar, vilka fjädrande påverkar åtminstone en upplöpningsramperna bärande konstruktionsdel och/eller en motupplöpningsrampema eller motupplöpningspartiema bärande konstruktionsdel i efterinställningsriktning. Fjäderpåverkan kan därvid på fördelaktigt sätt ske på så sätt att funktionen hos de övriga fjädrarna, såsom speciellt manövreringstallriksfjädem och den det axiellt eftergivliga stödet påverkande fjädern inte alls eller praktiskt taget inte pâverkas.

För många användningsfall kan det vara fördelaktigt om efterinställningsanordningen har flera förskjutbara efterinställningselement, såsom t.ex. i radiell och/eller omkretsriktning förskjutbara efterinställningskilar eller rullkroppar. Vidare kan det vara av fördel om efterinställningsanordningen är varvtalsberoende. Så kan t.ex. den på enskilda element hos efterinställningsanordningen inverkande centrifugalkraften utnyttjas för manövreringen och/eller läsningen av efterinställningsanordningen vid bestämda driftstillstånd för för- bränningsmotom. Speciellt kan efterinställningsanordningen blockeras genom centrifiigalkraft- P32724SEOl /LK 10 15 20 25 30 521 261 12 beroende medel från ett bestämt varvtal, vilket t.ex. kan ske vid åtminstone ungefárligen tomgångsvarvtal eller varvtal under tomgängsvarvtalet, så att förslitningsefterinställningen bara sker vid låga varvtal. Detta har den fördelen att inga oönskade efterinställningar uppträder, vilka kunde uppstå genom svängningar vid höga varvtal.

En särskilt enkel och funktionssäker uppbyggnad av efterinställningsanordningen kan garanteras genom att de relativt locket förskjutbara delarna, som har upplöpningsramper och/eller motupplöpningsramper eller motupplöpningspartier, är fjäderbelastade. Om bara en motsvarande konstruktionsdel är försedd med motsvarande ramper eller partier, och som är förskjutbar i förhållande till locket, påverkas denna. Särskilt fördelaktigt kan det därvid vara om fjäderbelastningen alstrar en kraft i omkretsriktningen.

För uppbyggnaden och funktionen hos friktionskopplingen kan det vidare vara av fördel om den som skivfjäder, såsom tallriksfjäder utformade sensorfjädern med sitt radiellt yttre parti stöder mot en axiellt fast konstruktionsdel, såsom locket, och med radiellt längre inåt liggande partier påverkar det från locket vända avrullningsstödet. Detta avrullningsrstöd kan vara utformat även i ett stycke med sensorfjädern, så att således sensortallriksfjädem även bildar stödet. För fasthållningen av sensorfjädern i inspänt läge kan locket bära stödpartier.

Dessa stödpartier kan vara bildade genom enskilda, pá locket fastsatta stödelement. Det kan emellertid även vara fördelaktigt, om stödpartierna är utformade i ett stycke med locket, t.ex. kan på locket vara anordnat inpressningar eller urskurna och deforrnerade partier, som sensorfjädem griper under för axiellt stöd.

För funktionen hos friktionskopplingen, speciellt för minimering av urkopplingskraft- förloppet eller den maximalt erforderliga urkopplingskraften kan det vara särskilt fördelaktigt om den mellan tryckplatta och mottryckplatta inklämbara kopplingsskivan har friktionsbelägg, mellan vilka en s.k. beläggfjädring, såsom exempelvis har blivit känt genom DE-OS 36 31 863, är anordnad. Genom användningen av en sådan kopplings-skiva underlättas manövrering- en, speciellt urkopplingsförloppet för friktionskopplingen. Detta beror på att i det inkopplade tillståndet för friktionskopplingen utövar den inspända beläggfjädringen på tryckplattan en reaktionskraft, som är motriktad den av anpressningstallriksfjädern eller manövreringstallriks- fjädern på denna tryckplatta utövade kraften. Vid urkopplingsförloppet pressas under den axiella förskjutningen av tryckplattan denna först tillbaka genom den fjädrande inspända beläggfjädringen, varvid samtidigt till följd av det i urkopplingspartiet förekommande förhållandevis brant fallande kurvlinjeavsnittet för anpressningstallriksfjädern avtar den av denna på tryckplattan utövade kraften. Med undantag för den av anpressningstallriksfjädern P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521 261 13 på tryckplattan utövade kraften avtar även den av beläggfjädringen på denna tryckplatta utövade återställningskraften. Den effektivt för urkopplingen av friktionskopplingen erforderliga kraften erhålles ur skillnaden mellan återställningskraften för beläggfjädringen och anpressningstallriksfjäderns anpressningskraft. Efter avlastning av beläggfjådringen, alltså vid upplyftning av tryckplattan från friktionsbeläggen eller frigivning av kopplingsskivan genom tryckplattan bestämmes den erforderliga urkopplingskraften huvudsakligen av anpress- ningstallriksfjädern. Kraft-väg-karakteristiken för beläggfjädringen och kraft-väg-karakteristi- ken för anpressningstallriksfjädern kan på särskilt fördelaktigt sätt vara så anpassade till varandra, att vid frigivning av kopplingsskivan genom tryckplattan den för manövreringen av anpressningstallriksf]ädem erforderliga kraften befinner sig på en låg nivå. Genom avsedd anpassning eller t.o.m. utjämning av beläggfjäderkaraktäristiken till anpressningstallriks- fjäderkaraktäristiken fram till frigivningen av kopplingsskivan kan således genom tryckplattan bara en mycket låg, i extremfallet praktiskt taget ingen, manövreringskraft vara erforderlig för anpressningstallriksfjädern för övervinnande av den resterande drivningen. Vidare kan karaktäristiken hos anpressningstallriksfjädern vara utformad på så sätt, att efter frigiven kopplingsskiva den då ännu av anpressningstallriksfjädern en svängning motriktad kraft eller den för svängningen av anpressningstallriksfjådern erforderliga kraften i förhållande till den av denna anpressningstallriksfjäder i inkopplat tillstånd för friktionskopplingen påförda anpressningskraften befinner sig på en mycket låg nivå. Utformningar är även möjliga vid vilka vid frigivningen av kopplingsskivan genom tryckplattan bara en mycket låg eller praktiskt taget ingen alls kraft är erforderlig, för att manövrera anpressningstallriksfjädern för urkopplingen av kopplingen. Sådana friktionskopplingar kan utformas så att manövrerings- kraften ligger i storleksordningen mellan O och 200 N.

Enligt en ytterligare uppfinningstanke kan friktionskopplingen vara utformad på så sätt, att åtminstone ungefärligen vid frigivning av kopplingsskivan genom tryckplattan befinner sig den av anpressningstallriksfiädem påförda axialkraften i nollområdet, varvid vid fortsättning av urkopplingsförloppet den av anpressningstallriksfjädern påförda kraften kan bli negativ, således sker en omkastning av kraftverkan för anpressningstallriksfjädern. Detta betyder att vid fullständigt urkopplad friktionskoppling förblir denna praktiskt taget öppnad av sig självt och bara genom yttre kraftinverkan kan inkopplingsförloppet åter inledas.

Uppfinningen avser vidare en friktionskoppling, speciellt för motorfordon, med en tryckplatta, som är vridfast, men axiellt begränsat förskjutbart, förbunden med ett lock, varvid mellan lock och tryckplatta åtminstone en inspännbar anpressningsfjäder är verksam, P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 26 14 vilken påverkar tryckplattan i riktning mot en mellan denna och en mottryckplatta, såsom ett svånghjul, inklämbar kopplingsskiva.

Sådana kopplingar är exempelvis kända genom DE-OS 24 60 963, DE-PS 24 41 141, DE-PS 898 531 och DE-AS 1 267 916.

För föreliggande uppfinning låg vidare till grund uppgiften att förbättra sådana friktionskopplingar vad avser funktionen och livslängden. Speciellt ska genom uppfinningen de för manövreringen av sådana friktionskopplingar erforderliga krafterna reduceras och över deras livslängd garanteras ett praktiskt taget konstant urkopplingskraftförlopp. Vidare ska friktionskopplingarna enligt uppfinningen vara framställbara på särskilt enkelt och ekonomiskt sätt. Enligt uppfinningen uppnås detta genom att en förslitningen av kopplingsskivans friktionsbelägg automatiskt kompenserande efterinställningsanordning år anordnad, vilken åstadkommer en praktiskt taget konstant kraftpåverkan av tryckplattan via anpressnings- fjädern, och friktionskopplingen har manövreringsmedel för in- och urkopplingen och uppvisar en anordning, som under urkopplingsförloppet, åtminstone över ett delparti av manövreringsstråckan för manövreringsmedlet och eller tryckplattans urkopplingsväg, åstadkommer en gradvis sänkning av det av friktionskopplingen eller kopplingsskivan överförbara momentet. Genom en sådan anordning kan likaså uppnås att under friktionskop- plingens inkopplingsförlopp och vid början av inspänningen av friktionsbelåggen mellan tryck- och mottryckplatta det sker en gradvis eller progressiv uppbyggnad av det av friktionskopp- lingen överförbara momentet.

Genom utformningen av en friktionskoppling enligt uppfinningen garanteras att anpressningstallriksfjädern, betraktat över friktionskopplingens livslängd, praktiskt alltid har samma förspänning vid inkopplad friktionskoppling och därmed ges en praktiskt taget konstant kraftpåverkan av tryckplattan. Vidare kan genom den ytterligare åtgärden, som åstadkommer en gradvis sänkning av det av friktionskopplingen överförbara momentet under ett urkopplingsförlopp, uppnås en reducering eller minimering av urkopplingskraftförloppet eller den maximalt erforderliga urkopplingskraften. Detta kan återledas till att anordningen underlättar manövreringen, speciellt urkopplingsförloppet, av friktionskopplingen. För detta kan anordningen uppvisa axiellt fjädrande eftergivliga medel, som på manövreringsmedlet och/ eller på anpressningsfjädern och/eller på tryckplattan och/eller på mottryckplattan utövar en reaktionskraft, som är motriktad den av anpressningsfjädem på tryckplattan utövade kraften och är kopplad i serie.

Särskilt fördelaktigt kan det vara om friktionskopplingens anordning är utfonnad på P32724SE01 /LK 10 15 20 25 30 521 261 15 så sätt,a tt den under urkopplingsförloppet över ett delavsnitt av den axiella förflyttnings- sträckan för det genom anpressningstjädern påverkade tryckplattepartiet åstadkommer en gradvis sänkning av det av friktionskopplingen eller kopplingsskivan överförbara momentet.

För många anvåndningstall kan anordningen på fördelaktigt sätt vara anordnad i kraftflödet mellan svänglagringen för manövreringsmedlet eller mellan anpressningstjädern och fastsättningsställena, såsom fastskruvningarna, av locket vid mottryckplattan.

För andra användningsfall kan det emellertid även vara fördelaktigt om anordningen är anordnad i kraftflödet mellan manövreringsmedlets svänglagring eller mellan anpressnings- fjädern och tryckplattans friktionsyta. Ett sådant arrangemang är t.ex. föreslaget i DE-OS 37 32 354 och DE-OS 1 450 201.

För ytterligare användningsfall kan det vara särskilt fördelaktigt om anordningen anordnas mellan två rygg mot rygg anordnade friktionsbelägg hos kopplingsskivan, alltså är bildad genom en så kallad "beläggfjädring", t.ex. genom mellan beläggen anordnade beläggfjädersegment. Sådana arrangemang är exempelvis kända genom DE-OS 36 31 863.

En ytterligare möjlighet, till att uppnå en progressiv momentuppbyggnad eller -sänkning är föreslagen i DE-OS 21 64 297, vid vilken svänghjulet är utformat tvådelad och den mottryckplattan bildande konstruktionsdelen är stödd axiellt fjädrande mot den med förbränningsmotorns drivaxel förbundna konstruktionsdelen.

För funktionen och uppbyggnaden av en friktionskoppling enligt uppfinningen kan det vara särskilt lämpligt om anordningen möjliggör en axiell, fjädrande eftergivlighet mellan kopplingskonstruktionsdelarna, varvid anordningen på så sätt, att vid öppnad koppling den på anordningen inverkande kraften är som minst och under kopplingens stängningsförlopp, alltså över kopplingens inkopplingsväg, den på anordningen inverkande kraften gradvis ökar till maximum, varvid denna ökning lämpligtvis bara sker över ett delparti av stängningsvägen eller inkopplingsvägen för manövreringsmedlet eller tryckplattan. Särskilt fördelaktigt kan det vara, om anordningen är utformad på så sätt, att den gradvisa sänkningen eller den gradvisa ökningen av det av friktionskopplingen överförbara momentet sker över åtminstone ungefär 40 till 70% av manövreringsmedlets manövreringssträcka och/eller den maximalt axiella förflyttningssträckan för tryckplattan. Det resterande partier av den motsvarande sträckan behövs för den problemfria separeringen av kraftflödet och för utjämningen av eventuellt förekommande deformationer på kopplingskonstruktionsdelarna, såsom speciellt kopp- lingsskivan, tryckplattan och mottryckplattan.

För att minimera de för manövreringen av friktionskopplingen enligt uppfinningen P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 16 erforderliga krafterna kan det vara särskilt fördelaktig, om anpressningsfiädern, åtminstone över en del av friktionskopplingens urkopplingssträcka, har ett degressivt kraft-väg-förlopp, det betyder således, att anpressningsfjädem, åtminstone över ett delparti av sin kompressions- eller deforrnationssträcka, har ett sjunkande kraftförlopp. Därigenom kan uppnås, att vid friktionskopplingens urkopplingsförlopp motverkar anordningens fjäderkraft anpressnings- fjäderns kraft, så att över ett delparti av urkopplingssträckan understödes förspänningen eller deformationen av anpressningsfjådem genom anordningens fjäderkraft, varvid samtidigt, till följd av det i urkopplingsförloppet förekommande degressiva eller sjunkande kraft-väg- förloppet för anpressningsfjädern, den av den senare på tryckplattan eller friktionsbeläggen utövade kraften avtar. Det effektivt för urkopplingen av friktionskopplingen erforderliga kraftförloppet erhålles, såvida inga ytterligare, överlagrande fjäderinverkningar förekommer, från skillnaden mellan det av anordningen påförda kraftförloppet och anpressningstjäderns kraftförlopp. Vid tryckplattans sänkningsrörelse från friktionsbeläggen eller frigivningen av kopplingsskivan genom tryckplattan bestämmes det erforderliga kvarblivande urkopp- lingskraftförloppet eller den erforderliga urkopplingskraften huvudsakligen genom anpress ningsfjädem. Kraft-väg-karaktäristiken hos anordningen och kraft-väg-karaktäristiken hos anpressningstjädern kan vara anpassade på så sätt till varandra, att vid frigivning av kopplingsskivan genom tryckplattan den för manövreringen av anpressningsfjådern erforderliga kraften befinner sig på en förhållandevis låg nivå. Således kan genom ett närmande eller till och med en utjämning av fjäderkaraktäristiken eller kraftkaraktäristiken hos anordningen till anpressningsfjäderkaraktäristiken för frigivningen av kopplingsskivan genom tryckplattan vara erforderligt med bara en mycket låg, i extremfallet praktiskt taget ingen manövreringskraft för anpressningsfjädern.

Som anpressningsfjåder lämpar sig på särskilt fördelaktigt sätt en tallriksfjäder, som dels kan vara svängbar kring en av locket uppburen ringartig svänglagring och dels påverkar tryckplattan. Därvid kan tallriksfjädem uppvisa en ringkropp, från vilken utgår radiellt inåt riktade tungor, som bildar manövreringsmedlen. Manövreringsmedlen kan emellertid även vara bildade genom hävarmar, som t.ex. är svängbart lagrade vid locket. Anpressningskraften för tryckplattan kan emellertid även påföras genom andra fjädertyper, såsom t.ex. skruvfiädrar, vilka år anordnade på så sätt i friktionskopplingen, att den av dessa på tryckplattan utövade axialkraften är som störst i friktionskopplingens inkopplade tillstånd och denna kraft sänks under urkopplingsförloppet. Detta kan t.ex. ske genom snedstållning av skruvtjädrar i förhållande till friktionskopplingens rotationsaxel.

P32724SEOl/LK 10 15 20 25 30 17 Särskilt lämpligt kan det vara om tallriksfjädern är svängbart stödd mot locket mellan två upplag, för bildande av en s.k. koppling av den pressade typen. Vid sådana kopplingar påverkas manövreringsmedlet för urkopplingen av friktionskopplingen vanligtvis i riktning mot tryckplattan. Uppfinningen är emellertid inte begränsad till kopplingar av den pressade typen, utan innefattar även kopplingar av den dragna typen, vid vilken manövreringsmedlet för urkopplingen av friktionskopplingen vanligtvis påverkas i riktning bort från tryckplattan.

På särskilt fördelaktigt sätt kan friktionskopplingen enligt uppfinningen uppvisa en tallriktfjäder, som är utformad på så sätt, att den uppvisar ett sinusartigt kraft-väg-förlopp och är inbygg på så sätt, att i friktionskopplingens inkopplade tillstànd dess driftspunkt är anordnad på det, följande det första kraftmaximum, degressiva karaktäristikornrådet. Därvid kan det vara särskilt fördelaktigt om tallriksfjädem uppvisar ett kraftförhâlladen av 110,4 till 1:0,7 mellan det första kraftrnaximum och det därpå följande -minimum.

Särskilt fördelaktigt kan det vidare vara om friktionskopplingen är manövrerbar medelst ett på manövreringsmedlen, såsom t.ex. på tallriksfjäderns tungspetsar, angripande urkopplingssystem, varvid urkopplingssystemet kan uppvisa en kopplingspedal, som är utformad på liknande sätt som en gaspedal och är anordnad i motorfordonets kupé. En sådan utformning av kopplingspedalen kan vara särskilt fördelaktig, då genom utformningen enligt uppfinningen den för urkopplingen av friktionskopplingen erforderliga kraften eller kraftförloppet kan bringas till en mycket låg nivå så att medelst en gaspedalliknande utformad kopplingspedal är en bättre doserbarhet av manövreringskraften möjlig.

Genom utformningen enligt uppfinningen av friktionskopplingen och den därmed förbundna möjligheten att reducera de under friktionskopplingens livslängd maximalt uppträdande anpressningsfiäderkrafterna kan konstruktionsdelama minskas på motsvarande sätt eller reduceras i deras hâllfasthet, varigenom ett avsevärt förbilligande i framställningen kan ske. Genom reduceringen av urkopplingskrafterna sänks återigen friktions- och elasticitetsförlusterna i kopplingen och i urkopplingssystemet och därmed förbättras verkningsgraden hos systemet friktionskoppling/urkopplingssystem väsentligt. Därigenom kan således hela systemet utformas optimalt och därigenom förbättras kopplingskomforten avsevärt.

Utformningen enligt uppfinningen är allmänt användbar vid friktionskopplingar och speciellt vid sådana, som föreslagits genom DE-PS 29 16 755, DE-PS 29 20 932, DE-OS 35 18 781, DE-OS 40 92 382, FR-OS 2 605 692, FR-OS 2 606 477, FR-OS 2 599 444, FR-OS 2 599 446, GB-PS 1 567 019, US-PS 4 924 991, US-PS 4 191 285, US-PS 4 057 131, JP- P32724SEO l /LK 10 15 20 25 30 521 261 18 GM 3-25026, JP-GM 3-123, JP-GM 2-124326, JP-GM 1-163218, JP-OS 51-126452, JP-GM 3-19131, och JP-GM 3-53628.

Användningen av en friktionskoppling med en självverkande eller automatisk utjämning av åtminstone beläggförslitningen - varigenom en åtminstone över friktionskopp- lingens livslängd ungefårligen konstant inspänningskraft av kopplingsskivan garanteras - är speciellt fördelaktig i samband med kopplingsaggregat, vid vilka friktionskopplingen, kopplingsskivan och mottryckplattan, såsom t.ex. ett svänghjul, bildar en monteringsenhet eller en modul. Vid en sådan monteringsenhet är det av kostnadsskäl fördelaktigt, om kopplingslocket med mottryckplatta är förbunden medelst en icke lösbar förbindning, såsom t.ex. svetsförbindning eller formförbindning, t.ex. genom en sådan förbindning kan det vanligtvis använda fastsättningsmedlet, såsom skruvar, bortfalla. Vid sådana monteringsen- heter är ett utbyte av kopplingsskivan eller av kopplingsbeläggen på grund av överskridande av förslitningsgränserna praktiskt taget inte möjlig utan förstörande konstruktionsdelar, såsom t.ex. av kopplingslocket. Genom användningen av en förslitningsefterinställande koppling kan monteringsenheten utformas på så sätt, att denna över hela fordonslivslängden garanterar en problemfri funktion. Således kan på grund av utformningen enligt uppfinningen för- slitningsreserverna hos kopplingsskivan och efterinställriingsreserverna hos friktionskopplingen eller kopplingsmodulen dimensioneras så stora, att kopplingslivslängden och därmed även monteringsenhetens livslängd med säkerhet uppnår den för fordonet.

Enligt en vidareutveckling av uppfinningen kan det vara fördelaktigt, om en en förslitningsefterinställningsanordning uppvisande friktionskoppling kombineras med ett s.k. tvåmassesvänghjul, varvid friktionskopplingen under mellankoppling av en kopplingsskiva är monterbar på den ena med en växellåda förbindbara svängmassan och den andra svängmassan är förbindbar med drivaxeln hos en förbränningsmotor. Tvåmassesvänghjul, vid vilka friktionskopplingen enligt uppfinningen kan finna användning, är t.ex. kända genom DE-OS 37 21 712, 37 21 711, 41 17 571, 41 17 582 och 41 17 579. Hela innehållet i dessa ansökningar tillhör bakgrunden för föreliggande uppfinning, varför de i dessa ansökningar beskrivna sårdragen på godtyckligt sätt kan kombineras med de i föreliggande uppfinning beskrivna särdragen. Speciellt kan kopplingslocket eller kopplingslocket medelst en icke utan förstöring lösbar förbindning vara förbundet med den denna bärande svängmassan, såsom detta t.ex. visats och beskrivits för olika utföringsformer i DE-OS 41 17 579.

Genom användningen av en friktionskoppling med en anordning, som åtminstone utjämnar beläggförslitningen, kan vidare en optimering ske i utformningen av friktionskopp- P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 19 lingen, speciellt av det förspänningskraften för kopplingsskivan påförande kraftmagasinet.

Detta kraftmagasin kan således utformas på så sätt, att det praktiskt taget enbart påför den för överförandet av det önskade vridmomentet erforderliga inspänningskraften för kopp- lingsskivan. Kraftmagasinet kan vara bildat genom åtminstone en tallriksfjäder eller genom ett flertal av skruvfjådrar. Vidare är användningen av en självefterinställande friktionskoppling fördelaktig i förbindelse med tvåmassesvänghjul, vid vilka den mellan de båda svängmassorna anordnade vridelastiska dämparen är anordnad radiellt utanför kopplingsskivan eller den yttersta friktionsdiametern på friktionsytan hos den med växeln förbindbara svängmassan. Vid sådana tvåmassesvänghjul måste friktionsdiametern hos kopplingsskivan vara mindre än vid konventionella kopplingar, varför anpressningskraften måste ökas i motsvarighet till förhållandet för den genomsnittliga friktionsradien, för att kunna överföra ett definierat motorvridmoment. Vid användning av en konventionell koppling skulle detta leda till en ökning av urkopplingskraften. Genom användningen av en förslitningsefterinställande koppling med en över urkopplingsvägen progressiv sänkning av det av kopplingsskivan överförbara vridmomentet enligt krav 1 kan emellertid uppnås en urkopplingskraftsänkning, varigenom en ökning av urkopplingskraften kan undvikas eller genom motsvarande utformning av friktionskopplingen kan till och med en urkopplingskraftsänkning i förhållande till en konventionell koppling uppnås.

Det kan således genom utformningen enligt uppfinningen av en friktionskoppling garanteras att trots reducerad friktionsbeläggytterdiameter och den därigenom erforderliga högre anpressningskraften urkopplingskraften kan hållas låg. Genom den låga urkopp- lingskraften reduceras även belastningen av rullagret, genom vilken de båda svängmassorna är inbördes vridbara. Vidare ökas genom förslitningsefterinställningen kopplingens livslängd, så att ett utbyte av delarna, speciellt av kopplingsskivan under motorfordonets livslängd, inte längre är erforderligt. På så sätt kan kopplingslocket förbindas fast med den med växellådan förbindbara svängmassan, t.ex. genom nitning eller svetsning. Detta är speciellt av fördel om ett begränsat inbyggnadsutrymme eller begränsade konturer för kopplingsklockan före- kommer, vilka inte längre möjliggör en förbindning av kopplingslocket med det växelsidiga svänghjulet på vanligt sätt genom skruvning.

Vid friktionskoppling med integrerad efterinställningsanordning för beläggför- slitningen överföres vid konventionell fastsättning av den av friktionskoppling och svänghjul bestående kopplingsenheten till drivaxeln hos en förbränningsmotor axial-, vrid- och glidsvängningar till kopplingsenheten, vilka vidareledes genom förbrämiingsmotoms drivaxel, P32724SE01 /LK 10 15 20 25 30 521 251 .U i; 20 såsom t.ex. vevaxeln. Genom att kopplingsenheten eller efterinställningsanordningen i sin funktion inte påverkas genom sådana svängningar och speciellt en oönskad efterinställning av förslitningsutjämningsanordningen undertryckes, måste vid utformningen av efterinställnings- anordningen tas hänsyn till tröghetskrafterna hos sådana konstruktionsdelar, som inverkar på denna anordning. För att undvika dessa speciellt genom axial- och glidsvängningar förorsakade oönskade sidoeffekterna eller den därmed förbundna högre kostnaden för utformningen av efterinställningsanordningen för utjämningen av beläggförslitningen, frikopplas enligt en ytterligare uppfinningstanke, den efterinställningsanordningen uppvisande kopplingsenheten huvudsakligen i förhållande till de från förbränningsmotorns drivaxel alstrade axial- och böjsvängningarna. Detta kan ske genom att kopplingsenheten medelst en axiellt elastisk eller fjädrande eftergivlig konstruktionsdel är förbindbar med förbrän- ningsmotorns drivaxel. Styvheten hos denna konstruktionsdel är därvid anpassad på så sätt, att de genom förbränningsmotorns drivaxel på kopplingsenheten alstrade axial- och glid- eller böjsvängningarna genom denna elastiska konstruktionsdel åtminstone dämpas eller undertryckes till ett sådant mått, att en problemfri funktion för friktionskopplingen, speciellt av dess efterinställningsanordning garanteras. Sådana elastiska konstruktionsdelar är exempelvis kända genom EP-OS O 385 752 och 0 464 997 liksom SAE Techical Paper 9 003 91. Innehållet i dessa publikationer ska likaså höra till bakgrunden för föreliggande uppfinning. Genom användningen av en elastisk konstruktionsdel är det möjligt att undan en oönskad förslitningsefterinställning, förorsakad genom axialsvängningar hos tryckplattan relativt kopplingslocket - speciellt vid urkopplad friktionskoppling - genom svänghjulssväng- ningar och/eller svängningar hos tallriksfjädern. Sådana svängningar kan vid kopplingsaggre- gat eller kopplingsenheter utan en dessa svängningar åtminstone huvudsakligen under- tryckande anordning, såsom speciellt en axiellt eftergivlig skiva, leda till en förändrad inställning oberoende av kopplingsskivans förslitningstillstånd, varvid friktionskopplingens tallrikstjåder i anpressningskraften kunde sänkas mot ett kraftminimum, varigenom överförandet av det önskade momentet inte längre kunde garanteras.

Enligt en ytterligare utformning enligt uppfinningen kan en friktionskoppling med en självgående eller automatisk utjämning, som speciellt kan vara utformad enligt föreliggande uppfinning, på fördelaktigt sätt finna användning i en drivenhet, speciellt för motorfordon, vilken består av en automatisk eller halvautomatisk växellåda och en mellan drivmotom, såsom förbränningsmotom och växellådan anordnad, åtminstone i beroende av manövreringen av växellådan styrd eller reglerat manövrerbar friktionskoppling. Friktionskopplingen är P32724SEO l/LK 10 15 20 25 30 521261 21 lämpligtvis helautomatiskt manövrerbar. En automatiserad eller helautomatisk manövrering av en friktionskoppling är exempelvis föreslagen genom DE-OS 40 11 850.9, varför vad avser funktionssättet och de erforderliga medlen hänvisas till denna skrift.

Vid de hittills kända drivenheterna med automatisk eller halvautomatisk växellåda och konventionell friktionskoppling har hittills funnits avsevärda problem för kopplingsmanövre- ringen och utformningen av de för denna erforderliga aktiveringsorganen, såsom t.ex. kolv- /cylinderenheter och/eller elmotorer. På grund av de vid konventionella kopplingar erforderliga förhållandevis höga urkopplingskrafterna är mycket kraftiga eller stort dimensionerade påverkningsorgan erforderliga. Detta betyder stora konstruktionsvolymer, hög vikt och höga kostnader. Likaså är sådana stort utformade påverkningsorgan på grund av deras masströghet förhållandevis långsamma i sin aktiveringstid. Vid användning av ställcylindrar är dessutom en större volymström av tryckmedel erforderlig, varför även försörjningspumpen måste dimensioneras förhållandevis stor, för att garantera den önskade manövreringstiden för den motsvarande friktionskopplingen. För att delvis undanröja de ovannämnda nackdelarna är exempelvis genom DE-OS 33 09 427 föreslaget att reducera manövreringskraften för urkopplingen av kopplingen genom motsvarande kompensations- fjädrar, för att därigenom kunna använda mindre dimensionerade påverkningsorgan. Då urkopplingskraften vid konventionella kopplingar emellertid mycket kraftigt svänger under livslängden, dvs. urkopplingskraften är i nytillståndet relativt låg och ökar under livslängden med tilltagande beläggförslitning, kan medelst en kompensationsfjäder bara en del av den normalt erforderliga urkopplingskraften sänkas. Under hänsynstagande till samtliga toleranser blir trots användningen av kompensationstj ädrar en urkopplingseffekt från påverkningsorganen erforderlig, som är större än den för en ny konventionell koppling. Genom användningen av en friktionskoppling enligt uppfinningen med beläggförslitningsutjämning i förbindelse med en drivenhet, bestående av en motor och en automatisk eller halvautomatisk växellåda, kan urkopplingskraften i förhållande till den ovan nämnda teknikens ståndpunkt sänkas mycket avsevärt, nämligen direkt i kopplingen, varvid detta urkopplingskraftvärde eller urkopp- lingskraftförlopp hos den nya kopplingen under hela livslängden hos densamma bibehålles praktiskt taget oförändrad. Härigenom erhålles väsentliga fördelar för utformningen av påverkningsorganen, då deras driveffekt eller manövreringseffekt kan hållas motsvarande låg, varvid även de i det totala urkopplingssystemet uppträdande krafterna eller trycken är motsvarande lägre. Därigenom undanröjes de i urkopplingssystemet uppträdande förlusterna till följd av friktion eller elasticitet hos konstruktionsdelama och reduceras till ett minimum.

P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521261 22 Med hjälp av fig. 1-48 ska uppfinningen nu förklaras närmare. Där visar fig. 1 ett snitt genom ett enligt uppfinningen utformat kopplingsaggregat, fig. 2 den i större skala och i snitt visade utjämningsanordningen, fig. 3 en vy i riktning av pilen III-III i fig. 2, fig. 4 den mot urkopplingsmedlen hos friktionskopplingen anliggande efterinställningsringen i vy enligt pilen IV i fig. 2, fig. 5 ett snitt längs linjen V-V i fig. 4, fig. 6 den vid kopplingsaggregatet enligt fig. 1 använda motefterinställningsringen i vy enligt pilen III i fig. 2, fig. 7 ett snitt längs linjen VII-VII i fig. 6, fig. 8 en detalj hos en utforrnriingsvariant av den i fig. 2 visade utjämningsanordningen, fig. 9 en ytterligare detalj i snitt av ett kopplingsaggregat enligt uppfinningen, fig. 10 och 11 förslitningsefterinställningsringar, som kan användas vid kopplingsaggregat enligt uppfinningen, t.ex. enligt fig. 9, fig. 12 ett snitt genom ett kopplingsaggregat enligt uppfinningen, fig. 12a en cirkelsektor av den i fig. 12 använda avkänningsfjädem, fig. 13 en delvy i riktningen av pilen XIII-XIII i fig. 12, fig. 14 en ytterligare utformriingsmöjlighet av en friktionskoppling enligt uppfinningen, fig. 15 ett schematiskt visat urkopplingssystem för ett kopplingsaggregat enligt uppfinningen, fig. 16 en ytterligare utformning enligt uppfinningen av en friktionskoppling, som uppvisar en broms för efterinställningsringen, fig. 17 en friktionskoppling enligt uppfinningen i planvy, fig. 18 ett snitt längs linjen II-II i fig. 17, fig. 19 en vid friktionskopplingen enligt fig. 17 och 18 använd inställningsring, fig. 20 ett snitt efter linjen IV-IV i fig. 19, fig. 21 en vid friktionskopplingen enligt fig. 17 och 18 använd stödring, fig. 22 ett snitt längs linjen VI-VI i fig. 21, fig. 23 och 23a en fjäder, vilken utövar en vridkraft på inställningsringen, fig. 24 - 27 diagram med olika kurvor, av vilka samverkan mellan de enskilda fjäder- och efterin- ställningselementen hos friktionskopplingen enligt uppfinningen framgår, fig. 28 och 29 en ytterligare utforniningsmöjlighet för en friktionskoppling enligt uppfinningen, varvid fig. 29 visar ett snitt längs linjen XIII i fig. 28, fig. 30 den vid friktionskopplingen enligt fig. 28 och 29 använda inställningsringen i planvy, fig. 31 - 33 detaljer hos en ytterligare friktionskopp- ling med en utjämnings-anordning, fig. 34 och 35 diagram med olika kurvor, av vilka samverkan mellan anpressningstallriksfjädrarna och beläggfjädringen liksom den därigenom uppstâende inverkan på urkopplingskraftförloppet för friktionskopplingen framgår, fig. 36 en ytterligare friktionskoppling enligt uppfinningen i delvy, fig. 36a en delvy i riktning av pilen A i fig. 36, fig. 37 ett snitt längs linjen XXI i fig. 36, fig. 38 en delvy av en vid en friktionskoppling enligt fig. 36-37 användbar inställningsring, fig. 39 och 40 ytterligare utföringsvarianter av friktionskopplingar enligt uppfinningen, fig. 41 en inställningsring i planvy, vilken är användbar vid en friktionskoppling enligt fig. 28 och 29 eller 36-37, fig.

P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 23 42 till 45 ytterligare utföringsvarianter av friktionskopplingar, och fig. 46 till 48 detaljer hos en ytterligare utföringsform av en friktionskoppling enligt uppfinningen, varvid fig. 47 visar en delvy enligt pilen A i fig. 46 och fig. 48 ett snitt efter pilarna B-B i fig. 47.

Det i fig. 1 visade kopplingsaggregat har en friktionskoppling 1 med ett lock 2 och en med detta vridfast förbunden, men begränsat axiellt förskjutbar tryckskiva 3. Axiellt mellan tryckskivan 3 och locket 2 är en anpressningstallriksfiäder 4 inspänd, vilken är svängbar kring en av locket 2 buren ringartig svänglagring 5 och påverkar tryckskivan 3 i riktning mot en med locket 2 fastförbunden mottryckplatta 6, såsom t.ex. ett svänghjul, varigenom kopplingsskivans 8 friktionsbelägg 7 inspännes mellan friktionsytorna hos tryckskivan 3 och mottryckplattan 6. Tryckskivan 3 är vridfast förbunden med locket 2 medelst i omkretsriktningen eller tangentiellt riktade bladfiädrar 9. Vid det visade utföringsexemplet har kopplingsskivan 8 s.k. beläggfjädersegment 10, som garanterar en progressiv vridmomentuppbyggnad vid inkopplingen av friktionskopplingen 1, genom att den över en begränsad axiell förskjutning av de båda friktionsbeläggen 7 i riktning mot varandra möjliggör en progressiv ökning av de på friktionsbeläggen 7 inverkande axialkraftema. Det kan emellertid även användas en kopplingsskiva, vid vilken friktionsbeläggen 7 praktiskt taget stelt påföres på en bårarskiva.

Vid det visade utföringsexemplet har tallriksfjädem 4 en anpressningskraften pâförande ringforrnig grundkropp 4a, från vilken utgår radiellt inåt förlöpande manövre- ringstungor 4b. Tallriksfjädern 4 är därvid inbyggd på så sätt, att den med radiellt längre utåt liggande partier påverkar tryckskivan 3 och med radiellt längre inåt liggande partier är vippbar kring svänglagringen 5.

Svänglagringen 5 innefattar två svängupplag 11, 12, mellan vilka tallrikstjädern 4 är axiellt fasthållen eller inspänd. Det på den mot tryckskivan 3 vända sidan av tallriksfjädern 4 anordnade svängupplaget 11 är axiellt kraftpåverkat i riktning mot locket 2. För detta är svängupplaget 11 en del av en tallriksfjäder eller av en tallriksfjäderliknande konstruktionsdel 13, som med sitt yttre kantparti 13a fjädrande stöder mot locket 2, varigenom det radiellt invändigt utformade svängupplaget 11 axiellt påverkas mot manövreringstallriksfjädern 4 och därmed även i riktning mot locket 2. Den axiellt mellan tryckskivan 3 och manövreringstall- riksfjädern 4 anordnade tallrikstjädern 13 har ett ringforrnigt parti 13b, från vars innerkant utgår radiellt inåt förlöpande tungor 13c, vilka bildar svängupplaget 11.

För stödandet av den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 är vid det visade utföringsexemplet mellan locket 2 och de tungartiga armarna 13a på den tallriksfjäderartiga P32724SEO l /LK 10 15 20 25 30 5121 26 24 konstruktionsdelen 13 anordnat en bajonettartig förbindning eller låsning.

Den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen eller tallriksfjädern 13 är utformad som sensorfiäder, som över en förbeståmd arbetsväg alstrar en åtminstone ungefärligen konstant kraft. Medelst denna sensortjäder 13 uppfångas åtminstone huvudsakligen den på tung- spetsarna 4c inverkande kopplingsurkopplingskraften, varvid det alltid råder en åtminstone ungefárligen jämvikt mellan den genom urkopplingskraften på svängupplaget 11 alstrade kraften och den genom sensortallriksfjädern 13 på detta svängupplag 11 utövade motkraften.

Med urkopplingskraft förstås den maximala kraft, som under manövreringen av friktionskop- plingen 1 utövas på tungspetsarna 4c eller på urkopplingspartierna på tallriksfjädertungoma.

Det locksidiga svängupplaget 12 är medelst en efterinställningsanordning 16 stött mot locket 2. Denna efterinställníngsanordning 16 garanterar, att vid en axiell förskjutning av svängupplagen 11 och 12 i riktning mot tryckskivan 3 eller i riktning mot mottryckplattan 6 inget oönskat spel kan uppstå mellan svängupplaget 12 och locket 2 eller mellan svängupplaget 12 och tallriksfjädern 4. Därigenom garanteras att inga oönskade död- eller tomgångsvägar uppstår vid manövreringen av friktionskopplingen 1, varigenom en optimal verkningsgrad och därigenom en problemfri manövrering av friktionskopplingen 1 åstadkommes. Den axiella förskjutningen av svängupplagen 11 och 12 sker vid axiell förslitnjng på friktionsytorna hos tryckskivan 3 och mottryckplattan 3 liksom hos friktionsbeläggen 7.

Efterinställningsanordningen 16 innfattar ett fjåderpåverkat efterinställningselement i form av en ringartig konstruktionsdel 17, som har i omkretsriktningen sig sträckande och axiellt stigande upplöpningsramper 18, som är fördelade över konstruktionsdelens 17 ornkrets.

Efterinställningselementet 17 är inmonterat i kopplingen 1 på så sätt, att upplöpningsramperna 18 år vända mot lockbottnen 2a.

Efterinställningsringen 17 är fjäderbelastad i omkretsriktningen, nämligen i efterinställningsvridriktning, således i den riktning, som genom upplöpningen av rampema 18 på de i lockbottnen 2a inpressade motramperna 19 åstadkommer en axiell förskjutning av efterinställningsringen 17 i riktning mot tryckskivan 3, det betyder således i axiell riktning bort från det radiella lockavsnittet 2a.

Funktionssättet hos den automatiska efterinställningen av svänglagringen 5 eller efterinställningsanordningen 16 liksom ytterligare utformningsmöjligheter av efterinställnings- anordningen 16 beskrives närmare i förbindelse med fig. 17-48.

Kopplingsaggregatet innefattar en utjämningsanordning 20, som garanterar, att det P32724SE01/LK 10 15 20 25 30 521 261 25 genom tallriksfjädertungorna 4b bildade urkopplingsmedlet spelfritt manövrerar friktionskop- plingen 1 i axiell riktning och kan förskjutas med en konstant sträcka 21. Utjämningsanord- ningen 20 är anordnad mellan den ett urkopplingslager innefattande urkopplaren 22 och tungspetsama 4c. Urkopplaren 22 är på ett schematiskt visat styrningsrör 23 axiellt förskjutbar för manövreringen av friktionskopplingen 1. Styrningsröret 23 är uppburet av ett icke närmare visat växellådshus och omger växellådsingångsaxeln, på vilken även kopplingsskivan 8 är vridfast upptagbar. Den för den axiella förskjutningen av urkopplaren 22 erforderliga kraften påföres av ett manövreringsmedel 24, som vid det visade utföringsex- emplet är bildat genom en schematiskt visad urkopplingsgaffel, som likaså kan vara lagrad på växellådsidan. Det kan emellertid även användas urkopplare, som är hydrauliskt eller pneumatiskt manövrerbara, alltså urkopplare, som uppvisar en genom ett tryckmedel påverkbar kolv-/cylinderenhet.

Urkopplingsanordningen 20 är i fig. 2 och 3 visad i större skala och innefattar ett efterinställningselement i form av en ringartig konstruktionsdel 25, som är visad i fig. 4 och 5. Det ringforrniga efterinställningselementet 25 har vid det visade utföringsexemplet två i radiell riktning förskjutna i omkretsriktningen sig sträckande och axiellt stigande satser av upplöpningsramper 26, 27, som är fördelade över konstruktionsdelens 25 omkrets. Såsom speciellt framgår av fig. 5, är de radiellt inre upplöpningsramperna 26 i förhållande till de radiellt utåt anordnade upplöpningsramperna 27 förskjutna i omkretsriktningen, nämligen med ungefär hälften av en ramplångd eller en rampdelning. Efterinställningselementet 25 stöder, såsom framgår av fig. 1 och 2, med sin gavelyta 25a direkt mot tungspetsama 4c. Upplöp ningsrampema 26, 27 är axiellt vända bort från manövreringsmedlen 4b. Efterin- ställningselementet 25 är fjäderbelastat i omkretsriktningen, nämligen i efterinställnings- vridriktning, således i den riktning, som genom upplöpningen av rampema 26, 27 på motrampema 28, 29 på den i fig. 6 och 7 närmare visade stödringen 30 åstadkommer en axiell förskjutning av efterinställningsringen 25 i riktning mot tryckskivan 3, dvs. således i axiell riktning bort från urkopplaren 22.

Såsom framgår av fig. 6 och 7 bildar motupplöpningsramperna 28, 29 likaså tvâ såväl i radiell riktning som även i omkretsriktningen inbördes förskjutna satser av upplöpningsramper. Ramperna 26, 27 hos efterinställningselementet 25 och 28, 29 hos stödringen 30 är anpassade till varandra och griper axiellt in i varandra. Genom de i omkretsriktningen förskjutna ramperna garanteras att en problemfri centrerad styrning förekommer mellan efterinställningselementet 25 och stödringen 30. Såsom speciellt framgår P32724SE01 /LK 10 15 20 25 30 521 261 . . . i . r 26 av fig. 2 är de båda konstruktionsdelarna 25 och 30 hos utjämningsanordningen 20 axiellt inkopplade i varandra. Upplöpningsvinkeln 31 (fig. 7) hos motupplöpningsramperna 28, 29 på stödringen 30 motsvarar vinkeln 32 (fig. 5) hos upplöpningsrarnpema 26, 27 på efterinställningselementet 25. Stödringen 30 kan vara vridfast förbunden med locket 2, men i förhållande till detta i axiell riktning begränsat förskjutbar med kopplingsmanövrerings- sträckan 21. Den axiella begränsningen sker medelst radiella partier 33 på stödringen 30, som i inkopplat tillstånd för friktionskopplingen 1 ligger an mot de radiellt inre partierna på lockbottnen 2a. Denna anliggning åstadkommes genom de fjädrande påverkade manövre- ringsmedlen 4b. Vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 garanteras vägbegränsningen genom en plåtformdel 34, som är anordnad på den från manövreringsmedlen 4b vända sidan av stödringen 30 och är påverkbar av urkopplaren 22 i diameterpartiet 35. Denna plåtforrndel 34 har likaså radiella partier 36, som vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 kan komma till anliggning mot de radiellt inre partierna av plåtbottnen 2a.

Vid det visade utföringsexemplet år efterinstållningsringen 25 liksom stödringen 30 framställda av ett värmebeständigt plastmaterial, såsom t.ex. av en termoplast, som dessutom kan vara fiberförstärkt. Därigenom kan dessa konstruktionsdelar framställas på enkelt sätt som formsprutdelar.

Upplöpningsramperna 26, 27 och motupplöpningsramperna 28, 29 är i omkrets- riktningen utformade på så sätt, att dessa åtminstone möjliggör en vridvinkel mellan de båda konstruktionsdelama 25 och 30, som över hela friktionskopplingens 1 livslängd garanterar en efterinställning av den på friktionsytorna hos tryckskivan 3 och mottryckplattan 6 liksom på friktionsbeläggen 7 uppträdande förslitningen. Denna efterinställningsvinkel kan beroende på utformningen av upplöpningsrampema ligga i storleksordningen mellan 30 och 90”. Vid det visade utföringsexemplet ligger denna i fig. 3 med hänvisningssiffran 37 angivna vridnings- vinkeln i storleksordningen av 75°. Upplöpningsvinkeln 31 resp. 32 hos ramperna och motrampema kan ligga i storleksordningen av mellan 6 och 14°, företrädesvis i storleksord- ningen av 8°, varvid den verkliga vinkeln 31 resp. 32 hos rampema och motramperna ändrar sig över den radiella utsträckningen av dessa ramper, då för en given vridningsvinkel samma höjdskillnad måste överbryggas. Detta betyder således att rampvinklarna 31 resp. 32 minskas med ökande diameter.

Den för efterinställningen av elementet 25 erforderliga kraftpåverkan i omkrets- riktningen garanteras medelst kraftmagasin, som vid det visade utföringsexemplet är bildade genom två bågformigt anordnade, mellan stödringen 30 och efterinställningselementet 25 P32724SE01 /LK 10 15 20 25 30 521 261 27 inspända skruvfjädrar 38, 39. Dessa skruvfjädrar 38, 39 stöder mot den med locket 2 vridfasta stödringen 30 och vrider efterinställningsringen 25, så snart manövreringsmedlen eller tallriksfjädertungorna 4b till följd av en beläggförslitning rör sig bort från lockbottnen 2a eller från urkopplaren 22. Såsom speciellt framgår av fig. 3 och 6 är skruvfjädrama 38, 39 innehållna i en i omkretsriktningen sig kanal- eller torusliknande sig sträckande upptagning 40, 41 i ringen 30. Såsom framgår av fig. 2 sträcker sig en sådan i tvärsnitt till lindningarna hos kraftmagasinet 38, 39 anpassad upptagning 40 över mer än halva omkresen på tvärsnittet hos en fjäder 38 resp. 39, varvid såsom framgår av fig. 3 och 6, en slitsforrnig öppning 42, 43 blir kvar på den mot manövreringsmedlen 4b vända sidan och likaså en slitsfonnig öppning 44, 45 på den från manövreringsmedlen 4b vända sidan av stödringen 30. Fjädrarna 38, 39 säkras genom de upptagningarna 40, 41 begränsande ytorna i axiell riktning i förhållande till stödringen 30. För inpassningen av skruvfiädrarna 38, 39 har de sektorforrniga upptagningama 40, 41 vardera ett inpassningsparti 46, 47, som uppvisar en radiell införingsbredd, som åtminstone motsvarar ytterdiametern på lindningarna hos sknivfjädrama 38, 39. Via dessa inpassningspartier 46, 47 kan kraftmagasinen 38, 39 inskjutas snett i de sektorforrniga upptagningarna 40, 41. Efter det att de ännu avlastade skruvfjädrarna 38, 39 införts i de sektorforrniga upptagningama 40, 41 ihopmonteras efterinställningselementet 25 med stödringen 30. För detta införes de på efterinställningsringen 25 anordnade axiella klackarna 48, 49, som samtidigt bildar påverkningspartierna eller stödpartiema för skruvfjädrarna 38, 39, i ett sig till inpassningspartiema 46, 47 i omkretsriktningen anslutande axiellt slitsparti 50, 51, varigenom påverkningspartiema 48, 49 vid sina ändpartier kommer att ligga mot de avlastade skruvfjädrarna 38, 39. Det avlastade läget för ett kraftmagasin 38 eller 39 framgår av fig. 3 och är betecknat med 39a. Det andra ändpartiet på skruvfjädrarna 38, 39 stöder mot den i omkretsriktningen förekommande bottnen 53, 53a hos de sektorfor- miga upptagningama 40, 41. Genom en vridning mellan efterinställningsringen 25 och stödringen 30 kan fjädrarna 38, 39 förspännas. Efter en bestämd relativvridvinkel, som är större än den vinkelmässiga utsträckningen av inpassningspartierna 46, 47, kommer påverkningspartierna 48, 49 för efterinställningsringen 25 att ligga axiella över ett ändparti på en slits 44, 45, så att efterinställningsringen 25 och stödringen 30 kan förflyttas mot varandra, till dess att upplöpningsrampema 26, 27 och motupplöpningsrampema 28, 29 berör varandra. Slitsama 44, 45 och de axiella klackama 48, 49 är anpassade på så sätt till varandra, att mellan de båda konstruktionsdelama 25, 30 förekommer en i axiell riktning verksam snäppförbindning. För detta har de axiella klackama 48, 49 vid sitt ändparti ett P32724SE01/LK 10 15 20 25 30 521 261 28 haklikrrande avsnitt 48a, som kan ligga an mot radiellt förlöpande partier på stödringen 30.

Genom en ytterligare relativvridning mellan de båda delarna 25 och 30 motsvarande vinkeln 37 (fig. 3) brindas fjädrarna 38, 39 till sitt mot friktionskopplingens 1 nytillstånd svarande förspända vinkelläge 54. I detta läge kan de båda delama 25, 30 säkras genom ett icke visat medel. Detta medel kan t.ex. innefatta en formbindníng, som är verksam mellan de båda konstruktionsdelama 25 och 30 och som efter rnonteringen av friktionskopplingen 1 på mottryckplattan 6 kan avlägsnas, varigenom utjämningsanordningen 20 aktiveras. Den möjliga efterinställningsvinkeln för utjämningen speciellt av en beläggförslitning motsvarar den i fig. 3 med 37 angivna vridningsvinkeln. Efter denna vridningsvinkel 37 kommer de axiella klackarna 48, 49 till anliggning mot de i efterinställningsriktningen för ringen 25 före- kommande ändpartierna hos slitsama 44, 45. Ett mot denna position svarande förspänt läge för en skruvfjäder 38, 39 anges i fig. 3 med 38a.

I friktionskopplingens 1 nytillstånd griper de upplöpningsramperna och motupplöp- ningsrampema bildande axiella klackarna 26, 27 och 28, 29 in i varandra huvudsakligen axiellt. Det betyder att det mot varandra liggande ringarna 25 och 30 behöver minsta axiella byggnadsutrymme.

Vid det visade utföringsexemplet garanteras begränsningen av manövreringssträckan i friktionskopplingens 1 urkopplingsriktning genom plåtformdelen 34. Enligt en icke visad utföringsforrn kan de för detta erforderliga anslagspartiema, som t.ex. samverkar med locket 2, anordnas även på urkopplaren 22, nämligen på den med friktionskopplingen roterande lagerringen eller på en med denna förbunden konstruktionsdel. Den axiella begränsningen av friktionskopplingens 1 manövreringssträcka i åtminstone en av de axiella riktningarna kan även vara bildad genom åtminstone ett på styrningsröret 23 anordnat axiellt anslag för urkopplaren 22.

Vidare kan urkopplaren 22 inverka direkt på manövreringsmedlet 4b och en motsvarande utjämningsanordning anordnas mellan urkopplaren 22 och urkopplingsmedlen 24.

Det är lämpligt om urkopplaren 22 är påverkad med en funktionen hos friktionskopp- lingen 1 och utjämningsanordningen 20 icke páverkande förspänning i riktning mot manövreringsmedlet 4b.

Såsom framgår av fig. 2 till 4 har efterinställningsringen 25 radiellt invändigt klackar 55, som bildar angreppspartier för ett vrid- eller tillbakahâllningsmedel, som vid behov dels mot locket 2 eller mot stödringen 30 kan läggas an för vridsäkring. Sådana tillbakahållnings- P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 29 medel kan anordnas vid framställningen eller vid ihopmonteringen av friktionskopplingen 1 eller utjämningsanordningen 20 och efter monteringen av friktionskopplingen 1 pà svänghjulet 6 avlägsnas.

Den i fig. 8 visade detaljen utgör en utföringsvariant av den undre hälften av den i fig. 1 och 2 visade utjämningsanordningen 20. Vid varianten enligt fig. 8 sker den axiella begränsningen mellan urkopplingsanordningen 120 och locket 102 i inkopplat tillstånd för friktionskopplingen via hakartiga axiella armar 133, som är utformade i ett stycke med plåtforrndelen 134. Armarna 133 är utformade vid ytterkanten av den som tryckstycke tjänande plåtfonndelen 134 och griper axiella genom locket 102. Vid sina mot tallriksfjädern 104 vända fria ändar har annarna 133 radiellt utåt förlöpande partier 133a, som radiellt griper in bakom locket 102 på sin mot tallriksfjädern 104 vända sida. Genom en sådan utformning garanteras att de av tallriksfjädern 104 på utjämningsanordningen 120 utövade axialkrafterna kan stödas genom det av plåt bestående tryckstycket 134, så att större axiella krafter kan upptas genom utjämningsanordningen 120, än vid utjämningsanordningen 20 enligt fig. 2, vid vilken anslagen är bildade genom partierna 33 hos den av plastmaterial framställda stödringen 30. Sådana axialkrafter på utjämningsanordningen 20 resp. 120 kan uppträda bl.a. vid transport, alltså vid icke monterad friktionskoppling, då i detta tillstånd huvudtallriksfjädern 4 resp. 104 medelst fjädertungorna axiellt stöder mot stödringen resp. plastrnaterialutjäm- ningselementet 30, 130. Det av plåt bestående tryckstycket 134 kan uppvisa åtmintone två, företrädesvis tre eller fler hakformiga armar 133, som företrädesvis är symmetriskt eller likforrnigt fördelade över Omkretsen. Pláttjockleken på tryckstycket 134 kan utformas motsvarande de axialkrafter som ska stödas. Den av plastmaterial bestående ringen 130 är vridfast förbunden med tryckstycket 134. Liksom vid fig. 2 har tryckstycket eller plátformdelen 134 radiellt utåt likaså partier 136, som betraktat i omkretsriktningen, sträcker sig mellan de hakforrniga armarna 133 och tjänar för begränsning av urkopplingsvägen eller för undvikande av en otillätet stor sträcka genom anslag mot locket 102.

Den i fig. 9 visade detaljen hos en friktionskoppling 201 har huvudsakligen en liknande uppbyggnad som det högra undre partiet av friktionskopplingen 1 enligt fig. 1. I fig. 9 är kopplingslocket 202, svänglagringen 205 för tallriksfjädern 204, efterinställnings- anordningen 216 och utjämningsanordningen 220 delvis visade. Vad avser funktionen hos efterinställningsanordningen 216 och utjämningsanordningen 220 hänvisas till beskrivningen av fig. 1-8, eller till de tyska patentansökningama P 43 06 505.8 och P 42 39 289.6, vilkas innehåll uttryckligen ska betraktas som integrerat i föreliggande ansökan.

P32724SE0l I LK 10 15 20 25 30 521 30 2 ö 'I Vid utformningsvarianten enligt fig. 9 är en vridsåkring 260 anordnad för efterin- ställningselementet i form av en efterinställningsring 217.

Inställnings- eller vridsäkringen 260 garanterar vid icke monterad friktionskoppling 201 ett definierat läge för efterinställningselementet 217 i förhållande till de övriga konstruktionsdelama såsom speciellt locket 202. Speciellt kan genom inställningssäkringen 260 garanteras, att i friktionskopplingens 201 nytillstånd efterinställningselementet 217 kan fasthållas i sitt tillbakaskjutna läge, således praktiskt taget i nolläget, i vilket ingen efterinställning har skett, och detta fastän tallriksfjädem 204 inte påverkar efterinställnings- ringen 217 i området av sväng- eller stödupplaget 212. Det senare kan föras tillbaka till att vid icke monterad friktionskoppling 201 eller vid för försändningen anordnad friktionskopp- ling 201 huvudtallriksfjädern 204 axiellt stöder medelst sina fiädertungor mot utjämningsan- ordningen 220, såsom detta framgår även i samband med fig. 1 och 2. Till följd av detta stödande pressar huvudtallriksfjädern 204 kraftavkännaren i form av en tallriksfjäder 213 axiellt i riktning bort från locket 202 eller efterinställningsringen 217, varigenom en axiell förspänning av efterinställningsringen 217 inte längre garanteras i riktning mot locket 202.

Utan vridsäkringen 260 kunde således ringen 217 omställas. Vid monteringen av friktion- skopplingen 201 på drivaxeln hos en förbränningsmotor skulle ringen 217 därmed inte uppvisa det önskade, en efterinställning av den speciellt på friktionsbeläggen hos kopp- lingsskivan uppträdande förslitningen garanterande, tillbakadragna läget. I fig. 9 är helt inritat läget för konstruktionsdelama, som motsvarar den på ett svänghjul monterade friktionskopp- lingen. Streckat är antytt läget för tallriksfjädern 204 och sensorfiädern 213, vilken motsvarar en ny icke monterad friktionskoppling. Såsom framgår är i det icke monterade tillståndet för friktionskopplingen 201 mellan efterinställningselementet 217 eller det ringformiga stödet 212 och tallriksfjädern 204 anordnat ett axiellt avstånd eller en luftspalt. Den bl.a. för transporten av friktionskopplingen 201 anordnade efterinställningssäkringen 260 för efterinställningsa- nordningen 216 har åtminstone ett säkringselement 261, som åtminstone i det icke monterade tillståndet för friktionskopplingen 201 och eventuellt i inkopplat tillstånd för den monterade friktionskopplingen 201 är vridfast fasthållen i förhållande till locket 202 och för vridsäkring av efterinställningselementet 217 samverkar med detta. säkringselementet 261 kan t.ex., såsom visat i fig. 10, uppvisa enskilda i radiell riktning förlöpande armar 262, som radiellt utvändigt är fast förbundna med efterinställningsringen 217 och radiellt invändigt är inklämbara mellan det på den mot tallriksfjädem 204 vända sidan av locket 202 anordnade anslaget 233 och locket 202. Därigenom åtstadkommes en kraftbunden förbindning mellan P32724SE01 /LK 10 15 20 25 30 521 261 31 efterinställningselementet 217 och locket 202. Arrnarna 262 kan vara utfonnade liknande bladfjädrar och radiellt invändigt medelst ett ringformigt parti 263 vara förbundna med varandra. Vid det visade utföringsexemplet är armarna 262 ihopskruvade med efterin- ställningselementet 217, men armarna 262 kan också vara ihopnitade med efterinställnings- elementet 217 eller t.o.m. uppvisa partier, som för den vridfasta förbindningen med efterinställningselementet 217 är inbäddade i det detta element bildande plastmaterialet.

Utjämningsanordningen 220 eller dess begränsningsanslag 233 bildar i förbindelse med locket 202 och de axiellt inklämbara partierna av säkringselementet 261 en broms eller koppling för efterinställningselementet 217, som är verksam vid icke manövrerad friktion- skoppling 201.

Vid urkopplingen av kopplingen upphävs bromsverkan eller fastklämningen av säkringselementet 261 eller flikarna 262, så att efterinställningselementet eller efterin- ställningsringen 217 vid behov kan efterinställas.

Av fördel är om säkringselementet 261 eller de detta bildande bladfjäderliknande flikarna i axiell riktning uppvisar en låg fjädergrad eller fjäderstyvhet, men i omkrets- riktningen är förhållandevis stela eller fiäderstyva.

Vid den i fig. 11 visade utföringsforrnen av en efterinställningsring 317 är de i axiell riktning elastiska flikarna 362 direkt påsprutade på plastmaterialringen 317. Flikarna 362 kan på liknande sätt, såsom detta är visat i samband med fig. 10, radiellt invändigt vara förbundna medelst ett cirkelringformigt parti.

Den i fig. 12 och 13 visade kopplingsenheten eller friktionskopplingen 401 har ett genom ett plåtlock 402 bildat lock, en med detta vridfast förbunden, men axiellt begränsat förskjutbar tryckskiva 403 liksom en mellan denna och locket 402 inspänd anpressningstall- riksfjäder 404. Anpressningstallriksfjädern 404 är i förhållande till locket 402 lagrad som tvåarmig hävarrn, genom att den är vippbart eller svängbart fasthållen i en svänglagring 405.

Med i förhållande till den ringforrniga svänglagringen 405 radiell längre utåt liggande partier påverkar tallriksfjädern 404 tryckplattan 403 i riktning mot friktionsbeläggen 407 på en mellan tryckplattan 403 och ett svänghjul inspännbar kopplingsskiva 408. Vrid- momentöverföringen mellan tryckskivan 403 och locket 402 sker via bladfjädrar 409, som i tryckskivans 403 nedsänkningsriktning kan vara förspända från friktionsbeläggen 407.

Tallriksfjädern 404 har en ringformig grundkropp 404a, liksom från denna utgående och radiellt inåt riktade tungor 404b.

Svänglagringen 405 innefattar två svängupplag 411, 412, mellan vilka tallriks- P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521 261 32 fjädern 404 är axiellt fasthållen eller inspând. Svängupplagen 411 och 412 är anordnade på liknande sätt och utformade och har samma funktion som de i förbindelse med fig. 1 beskrivna svängupplagen 11 och 12. I förhållande till de på svängupplagen 411, 412 inverkande konstruktionsdelarna liksomd en automatiska efterinställningsfunktionen hos svänglagringen 405 hänvisas till beskrivningen av fig. 1 liksom till fig. 17-48.

Det genom tallrikstjädertungorna 404b bildade urkopplingsmedlet hos friktionskopp- lingen 401 är axiellt manövreringsbart genom en urkopplingsanordning 422, varigenom tallriksfjäderns 404 konisitet är förändringsbar. Urkopplingsanordningen 422 kan liksom, såsom detta beskrivits i samband med fig. 1-7, uppvisa en utjämningsanordning 20. Vid kopp]ingsurkopplingssystem med självefterinställande urkopplingslager är en sådan utjämningsanordning 420 emellertid inte erforderlig. Vid ett sådant urkopplingssystem kan urkopplingsanordningen 422 vara förbunden med den med kopplingen 401 åtminstone under urkopplingsförloppet roterande urkopplingslagerringen.

För att förhindra en otillâtet stor urkopplingssträcka för det genom tallriks- fjädertungoma 404b bildade kopplingsurkopplingsmedlet är på kopplingen 401 eller på locket 402 anordnat vägbegränsningsmedel 436 för tallriksfjädertungorna 404b. Vägbegränsnings- medlet 436 begränsar svängningsvägen eller svängningsvinkeln för tallriksfjädern 404 genom axiellt stödande av tallriksfjädertungorna 404b och därmed genom axiellt uppfångande av den på urkopplingsanordningen 422 inverkande urkopplingskraften.

Vid det visade utföringsexemplet är vägbegränsningsmedlet 436 bildat genom ett, genom det radiellt inre avsnittet av locket 402 bildade ringformiga anslagspartiet 436, mot vilket tungspetsarna 404c kommer till anliggning efter en förbestämd axialsträcka 421. Det ringformiga anslagspartiet 436 är utformat på så sätt, att det åtminstone ungefärligen ligger på urkopplingsdiametem för tallriksfjädertungoma, alltså den diameter, på vilken urkopp- lingsanordningen 422 kommer till anliggning mot tallriksfjädertungorna 404b. Anslagspartiet 436 är anordnat axiellt mellan fjädertungorna 404b eller fjädertungspetsama 404c och kopplingsskivan 408.

Det ringformiga anslagspartiet 436 är genom radiellt förlöpande kammar eller liv 437 förbundet med lockkroppen 402a. Såsom framgår av fig. 13 är vid det visade utföringsexem- plet sex sådana liv anordnade. För många användningsfall kan emellertid även enbart tre sådana liv vara anordnade. Vid kopplingsutfornmingar, vid vilka särskilt stora urkopp- lingskrafter är erforderliga, kan även flera liv, Lex. nio anordnas.

Liven 437 förlöper utgående från lockbottnen 402b eller från lockkroppen 402a P32724SEOl/LK 10 15 20 25 30 521 261 33 radiellt inåt och axiellt lutande i riktning mot tryckskivan 403 eller kopplingsskivan 408.

Anslagspartier 436 är förskjutet i förhållande till lockbottnen 402b axiellt in i lockutrymmet.

Fjädertungoma 404b griper genom de mellan det ringformiga anslagspartiet 436, den radiellt längre utåt liggande lockkroppen 402a och förbindningskammarna 437 bildade öppningarna. 438. Vid det visade utföringsexemplet är för detta tallriksfjädertungorna 404b radiellt invändigt över ett delparti av deras längd i axelriktningen motriktat mot förloppen för liven 437 nedböjda eller uppåtlutande. Såsom framgår av fig. 13 bildar tallriksfjädertungorna 404b tre gruper, som är anordnade i en öppning eller urtagning 438. Mellan de enskilda tregruppema är anordnat vardera en slits 439 för upptagandet av liven 437. Slitsarna 439 och liven 437 är därvid anpassade på så sätt till varandra, att en problemfri svängning av tallriksfjädern 404 är möjlig.

En inpassning av tallriksfjädertungoma 404b i öppningama 438 sker under monteringen av friktionskopplingen 401. För detta har tallriksfjädem 404 i det avlastade tillståndet, som i fig. 12 visas streckprickat, i omrâdet av tungspetsama 404c en innerdiameter 440, som är större än ytterdiametem 441 på det ringforrniga anslagspartiet 436. Därigenom kan tallriksfjädern 404, åtminstone i fullständigt avlastat tillstånd, med sina tallriks- fjädertungor 404b inskjutas axiellt i lockets 402 öppningar 438. Under monteringen av friktionskopplingen 401 eller senast vid monteringen av friktionskopplingen 401, t.ex. på ett svänghjul, svängs tallriksfjädern 404, varigenom den genom tallriksfjädertungorna 404b begränsade innerdiametem 440 minskas. Vid på ett svänghjul monterad friktionskoppling uppvisar tallriksfjädern 404 sitt driftsläge, och tungspetsarna 404c begränsar en innerdiameter 442, som är mindre än ytterdiametern 441 på anslagspartiet 436. Tallriksfjädem 404 är på så sätt svångbart fasthâllen vid locket och tungorna 404a utformade på så sätt, att även efter tillbakaförflyttning av svängvägen 421 den genom tungoma definierade innerdiametern är mindre än ytterdiametem på anslagspartiet 436.

Den axiellt begränsade, maximalt möjliga manövreringssträckan 421 är dimensione- rad på sätt, att kopplingen 401 efter uppnåendet av den maximalt tillåtna förslitningen på sina belägg 407 åtminstone ännu uppvisar den fulla börurkopplingsvägen, som är erforderlig för den problemfria funktionen, alltså en problemfri separering av kopplingsaggregatet 401.

Kopplingen 401 eller den en automatisk beläggförslitningsutj åmning i kopplingen garanterande sensortjädern 413 och efterinställningsanordningen 416 är utformade på så sätt, att i friktionskopplingens 401 nytillstånd uppträder inte någon felaktig axiell inställning av svänglagringen 405 ens vid fullständig passering av sträckan 421.

P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 2-61 34 I det följande ska med hjälp av ett räkneexempel verkningssättet eller samspelet mellan anslagspartiet 436 och tallriksfjädertungoma 404b förklaras och demonstreras: Den ovan beskrivna urkopplingssträckan för friktionskopplingen 401 uppgår under hänsynstagande till de förekommande toleranserna till 8,4 - 10mm. Kopplingen 401 är så utformad, att i nytillståndet vore en felaktig axiell förskjutninga v svänglagringen 405 möjlig först vid urkopplingssträckor över 14 mm. Anslaget 436 är utformat eller positionerar på sätt, att i friktionskopplingens nytillstånd det till anliggning mot anslaget 436 kommande partiet, nämligen tungspetsama 4040 kan tillryggalägga en axiell sträcka 421 av 12,5 mm. Vid anliggning av tallriksfjädertungoma mot anslaget 436 och påförande av den maximala urkopplingskraften kan locket axiellt tjädra in med ungefär 0,5 mm, så att totalt sett en maximal axiell sträcka 421 av 13 mm är möjlig.

Under antagandet av att på beläggen 407 en maximal beläggförslitning av 3 mm är möjlig, förskjutes under friktionskopplingens 401 livslängd tallriksfjädern genom axiell förskjutning av dess svänglagring 405 med dessa 3 mm i riktning mot kopplingsskivan. Den maximalt möliga urkopplingssträckan 421 reduceras därmed från cirka 13 mm till ungefär 10 mm, så att kopplingen vid slutet av sin livslängd ännu ligger inom den erforderliga urkopplingssträcktoleransen av 8,4-10 mm.

Vid det visade utföringsexemplet är anslaget 436 utformat i ett stycke med locket 402. Detta anslag kunde emellertid även vara bildat genom en separat konstruktionsdel, som är förbunden med locket 402. Även liven 437 kan vara bildade genom separata konstruktionsdelar eller vara utformade i ett stycke med det som egen konstruktionsdel utformade anslaget 436.

Den i fig. 12 och 13 visade kopplingsenheten 401 har vidare en anordning eller ett medel, som under kopplingsenhetens 401 drift åtminstone i delområden av varvtalsområdet, i vilket kopplingsenheten 401 roterar under utnyttjandet, åstadkommer en axiell stöd- kraftökning på tallrikstjädem 404. Genom demia stödkraftökning kan förhindras att till följd av åtminstone av inom ett bestämt varvtalsområde uppträdande stömingsfaktorer vid manövreringen av kopplingsenheten 401 uppkomsten av en otillåten efterinställning på grund av en oönskad, icke till en förslitning av friktionsbeläggen 407 tillbakaledande axiell utböjning eller eftergivning som kan uppträda vid den med svängupplaget 411 samverkande sensoranordningen i form av sensortjädern 413.

I fig. 12 är för ökningen av den på avrullningsupplaget 411 inverkande axielkraften anordnat varvtals- eller centrifugalkraftberoende medel 450. Det centrifugalkraftberoende P32724SEO l I LK 10 15 20 25 30 521 261 35 medlet 450 är bildat genom på ytterperiferin av sensortallriksfjädern 413 utformade och axiellt i riktning mot locket 412 upphöjda tungor 450. Såsom framgår av fig. 12a har den tallriksfjäderartiga sensorfjädem 413 radiellt utåt förlöpande tungartiga armar 413a, som såsom framgår av fig. 12 och 13, axiellt stöder mot locket 402. Mellan armarna 413a och de dessa axiellt stödande partierna 451 på locket 402 är en bajonettartig förbindning eller låsning 452 anordnad. Den bajonettartiga förbindningen 452 är utformad på så sätt, att genom axiell sammanföring av sensorfjädem 413 och locket 402 och genom en därpå följande relativvrid- ning mellan dessa båda konstruktionsdelar kommer annen 413a att ligga axiella över lockets 402 stödpartier 451. Vid ihopsättningen av sensorfjâder 413 och lock 402 förspännes före vridningen av dessa båda konstruktionsdelar sensorfjädern 413 först axiellt elastiskt och avlastas efter vridningen, varigenom arrnen 413a med förspänning stöder mot locket 402.

Såsom framgår av fig. 12a år på båda sidor av en radiell arm 413a anordnat en tunga 450.

Vid roterande kopplingsenhet 401 alstras till följd av den på tungoma 450 inverkande centrifugalkraften en kraft som överlagras på den av sensorfjädem 413 till följd av sin påspänning påförda kraften, och således adderas, varigenom stödkraften för manövreringstall- riksfjädern 404 ökar i området av svängupplaget 411. Denna ytterligare på svängupplaget 411 genom tungoma 450 alstrade kraft blir större med ökande varvtal. Denna krafttillväxt kan emellertid begränsas genom att från en bestämd varvtalsnivå tungoma 450 på grund av den på dessa inverkande centrifugalkraften deformeras eller svängs på så sätt, att de radiellt utvändigt stöder mot locket 402, så att då ingen eller praktiskt taget ingen ytterligare ökning av det genom centrifugalkraften beroende medlet 450 alstrade tillsatsstödkraften förekommer i området av svängupplaget 411.

Vid betraktningssättet av de axiella kraftförhållandena eller kraftjämvikten mellan svängupplaget 411 och tallriksfjädern 404 måste återigen tas hänsyn till det bladfjäderartiga vridmomentöverföringsmedlet 409. Dessa bladfjäderartiga vridmomentöverföringsmedel 409 kan vara inspända mellan locket 402 och tryckskivan 403 på så sätt, att över kopplingsenhetens 401 hela livslängd är tryckskivan 403 genom vridmomentmedlen 409 kraftmässigt förspänd axiellt mot tallrikstjädem 404. Därmed verkar den genom vridmomentöverföringsmedlen 409 påförda axiella kraften mot den av tallriksfjädem 404 på tryckskivan 403 utövade kraften och adderas därmed med den av sensorfjädem 413 på tallriksfjädem 404 påförda axialkraften, varvid dessa båda krafter axiellt sätts mot den på tungspetsama 404c inverkande urkopplingskraften. Den verkliga sensorkraften, som motsättes en axiell förskjutning av tallrikstjädem 404 vid icke roterande kopplingsenhet 401 bildas P32724SEO l /LK 10 15 20 25 30 2261 521 36 därmed genom den av vridmomentöverföringsmedlen 409 och av sensorfjädern 413 alstrade resulterande och på tallriksfjädern 404 inverkande kraften. Vid rotation av kopplingsenheten 401 överlagras denna resulterande kraft även en varvtals- eller centrifugalkraftberoende kraft, som alstras genom tungorna 450.

Vid en kopplingsskiva 408 med en anordning, t.ex i form av en beläggfjädring 453, som vid manövreringen av friktionskopplingsenheten 401 garanteras över ett delparti av tryckskivans 403 lyftsträcka en gradvis sänkning eller en gradvis uppbyggnad av det av kopplingsskivan 408 överförbara momentet, understöder denna anordning 450, fram till frigivandet av friktionsbeläggen 407 eller av kopplingsskivan 408 genom tryckskivan 403, det axiella stödande av tallriksfjädem 404 mot efterinställningselementet i form av en efterinställningsring 417. Därigenom garanteras, att åtminstone ungefärligen fram till frigivandet av friktionsbeläggen 407 blir efterinställningsringen 417 förspänd axiellt mellan tallriksfjädem 404 och locket eller locket 402 och därigenom kan ingen efterinställning ske.

Lyfts vid urkopplingen av kopplingsenheten 401 tryckskivan 403 upp från beläggen 407, så inverkar vid en kopplingsenhet utan tungorna 450 bara den genom de bladfjäderartiga vridmomentöverföringsmedlen 409 och sensortallriksfjädern 413 alstrade resulterande kraften som axiell förspänningskraft på huvudtallriksfiädern 404. Denna resulterande sensorkraft motverkar den till tungspetsarna 404c inledda urkopplingskraften. I bestämda varvtalsom- råden, speciellt vid högre motorvarvtal, kan t.ex. genom motorn alstrade svängningar uppträda, vilka förorsakar en axiell svängning av tryckskivan 403. Svänger tryckskivan 403 axiellt, så kan kortvarigt denna tryckskiva 403 lyftas upp från huvud- eller tallriksfjädem 404, varigenom den resulterande sensorkraften kortvarigt faller, då den då av de bladfjäderartiga vridmomentöverföringsmedlen 409 alstrade axialkraften inte längre verkar på tallriksfjädern 404. Detta har till följd att det för en avsedd efterinställning av anordningen 416 erforderliga kraftförhållandet mellan tallriksfjädern 404 eller den på denna inverkande urkopplingskraften och den på denna tallriksfjäder 404 inverkande resulterande stödkraften störs, nämligen blir vid sådana driftstillstånd för kopplingsenheten 401 den på tallriksfjädem 404 inverkande axiella stödkraften för låg, varigenom kopplingen alltför tidigt eller oönskat efterinställes, och därmed förskjutes tallriksfjäderns 404 driftspunkt i riktning tallriksfiädermimirnuin. Vidare kan vid bestämda driftstillstånd för motorn, speciellt vid högre motorvarvtal uppträda särskilt höga vevaxelperiferiaccelerationer, som på grund av efterinställningsringens 417 tröghet alstrar periferikrafter, som till följd av de mellan efterinställningsringen 417 och locket 402 verksamma efterinställningsrampema 418, 419 kan alstra en axielkomponent på tallriksfj ädern P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521 261 37 404, som är motriktad den resulterande sensorkraften, varigenom likaså en oönskad efterinställning kan ske. På grund av de uppträdande svängningarna kan vidare det mellan upplöpningsrampema 418, 419 förekommande friktionsingreppet reduceras, så att den av den på efterinställningsringen 417 i omkretsriktningen inverkande efterinställningsfjädern 417a alstrade och på tallriksfjädem 404 inverkande axielkraften ökas, varigenom likaså en oönskad efterinställning understödes.

För att undanröja de ovannämnda nackdelarna med en kopplingsenhet 401 utan centrifugalkraftberoende understödsmedel 450, är vid det visade utföringsexemplet enligt fig. 12-13 anordnat centrifugalkraftberoende tungor 450. Dessa centrifugalkraftberoende medel kompenserar de varvtalsberoende störeffektema, genom att de alstrar en varvtals- eller centrifugalkraftberoende ökande understödskraft, som verkar parallellt med den av sensorfjädem 411 alstrade kraften.

De centrifugalkraftberoende medlen kan därvid utformas på så sätt, att en för beläggförslitningen erforderlig efterinställning i kopplingsenheten 401 bara är möjlig vid stillaståend eller vid låga varvtal för kopplingsenheten 401. Vid roterande kopplingsenhet 401 eller över ett varvtal, vid vilket kritiska svängningar kan uppträda, kan dänned efterin- ställningsanordningen 416 praktiskt blockeras.

Vid den i fig. 14 visade utföringsformen av en friktionskoppling 501 är sensorfjädern 513 anordnad radiellt inuti tallriksfjädersvänglagringen 505. Sensorfjädern 513 har en ringforrnig grundkropp 513a, från vilken radiellt inåt vettande tungor 513b utgår. Medelst dessa tungor 513b stöder sensorfjädern 513 mot det ringformiga anslagspartiet 536, som är anordnat och utformat liknande det ringforrniga anslagspartiet 436 enligt fig. 12 och 13.

Sensortungorna 513b stöder på den mot tallriksfjädertungspetsarna 504c vända sidan av anslagspartiet 536. Radiellt utvändigt har grundkroppen 513a likaså tungor 513c, som för axiellt stödande av tallriksfjädern 504 ligger an mot denna.

Monteringen av sensorfjädem 513 på locket 502 kan ske genom att denna i förspänningsriktningen deformeras konforrnat till dess att den genom de inre tungorna 513b begränsade innerdiametem 540 är större än anslagspartiets 536 ytterdiameter 541. Därigenom kan stödtungoma 513b införas i lockets 502 öppningar 538 på liknande sätt, såsom detta har beskrivits i förbindelse med tungorna 404b och öppningarna 438 i fig. 12 och 13. Efter genomfört införande av tungoma 513b i öppningama 538 kan sensorfjädern 513 avlastas, varigenom det inre ändpartiet på tungorna 513b förskjutes mot en mindre diameter och kommer till anliggning mot anslagspartiet 536.

P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 26 38 En ytterligare möjlighet består i att för monteringen av sensorfiädern 513 på locket 502 åtminstone delpartier av de inre tungoma 513b axiellt böjs upp i riktning mot locket 502, så att de begränsar en större innerdiameter 540 än anslagspartiets 536 ytterdiameter. Efter det att sensorfiädern eller tungorna 513b införs i lockets öppningar 538, kan tungoma 513b böjas tillbaka på så sätt, att de med sina radiellt inre partier med förspänning kommer till anliggning mot anslagspartiet 536. Genom tillbakaböjningen svängs tungorna 513b från det i fig. 14 med streckade linjer visade läget till det med heldragna linjer visade läget genom plastiska deforrnationer i tallriksfjädermaterialet. För den plastiska deforrnationen av sensortungorna 513b kan dessa axiellt stöda mot tungorna 504b eller tungspetsarna 504c på tallriksfjädem 504. För böjningsoperationen av tungorna 513b kan användas ett verktyg, som stöder tungoma 504b hos manövreringstallriksfjädern 504 uppifrån och påverkar sensortjäder- tungoma 513b underifrån, nämligen ungefärligen vid diameterpartiet, vid vilket tungoma 513b är nedböjda.

Anslagen 436 och 536 för begränsningen av urkopplingssträckan eller svängvinkeln för tallriksfjädrarna 404 och 504 har den fördelen, att dessa är integrerade i den motsvarnade kopplingen 401 eller 501 och blir verksamma i området av tallriksfjädertungoma 404b eller 504b, varigenom kan garanteras, att vid anliggningen av tallriksfjädertungorna 404b, 504b mot anslagen 436, 536 tallriksfjädertungorna inte alls eller bara oväsentligt kan deformeras i axiell riktning. Därigenom kan även garanteras att tallriksfjädertungorna 404b, 504b själva i sitt mot det urkopplade tillståndet för friktionskopplingen 401, 501 svarande läget inte kommer till anliggning mot en konstruktionsdel hos kopplingsskivan 408. I fig. 12 är det mot den urkopplade kopplingens svarande läget för tallriksfjädem 404 visat med streckade linjer och angivet med siffran 450. Därigenom kan således undvikas, att tallriksfjädertungoma 404b i urkopplat tillstånd för friktionskopplingen 401 kommer till anliggning eller kan slipa mot den då i förhållande till denna koppling 401 roterande kopplingsskiva 408.

Vid de visade utföringsexemplen enligt fig. 12 till 14 är anslagen 436, 536 anordnade i området av tallriksfjädertungspetsarna 404c, 504c. Dessa anslag kan emellertid även utformas på annat sätt och vara förskjutna radiellt utåt i förhållande till de inre tungspetsarna 404c, 504c. Vid en sådan utformning är det emellertid lämpligt om den mellan tungspetsama 404c, 504c och de då radiellt längre utåt liggande anslagen förekommande radiella hävarmen är vald på så sätt, att en otillåten genomböjning av tallriksfjädertungoma 404b, 504b till följd av den på dessa inverkande urkopplingskraften och stödandet genom anslagen icke sker.

Den nämnda alltför stora eller otillåtet stora urkopplingssträckan kan förorsakas P32724SEOl/LK 10 15 20 25 30 521 261 39 genom urkopplingssystemet eller manövreringssystemet, vilket inverkar på kopplingsmanövre- ringsmedlen, som vid de visade och beskrivna utföringsforrnerna är bildade genom tallriksfjädertungoma. Detta manövreringssystem innehåller vanligtvis ett urkopplingslager, som inverkar på manövreringsmedlet hos friktionskopplingen, ett manövreringsorgan, såsom t.ex. en kopplingspedal, och en mellan urkopplingslagret och manövreringsorganet anordnad kraftöverföringslina. Denna kraftöverföringslina kan uppvisa en upptagar- liksom en givarcylinder. Vid urkopplingssystem med en givar- och en upptagarcylinder kan en otillåten, över den normala urkopplingssträckan liggande urkopplingssträcka förorsakas genom att till följd av en snabb in- och återurkoppling av friktionskopplingen upptagarcylindem inte kan tillbakaställas tillräckligt snabbt, dvs. den kommer inte fram till sitt ändläge, varför en kort därpå följande återurkoppling av upptagarcylindern själv visserligen tillryggalägger en mot den normala urkopplingssträckan svarande sträcka, men som ger en totalurkopplingssträcka för kopplingen, som motsvarar summan av den normala urkopplingssträckan och den icke genomförda reståterställningssträckan. Därigenom kan en totalmanövrering av friktionskopp- lingen uppträda, som avsevärt överskrider den avsedda maximalt tillåtna urkopplingssträckan för kopplingen. Det betyder att således även den vid en friktionskoppling anordnade översträckereserven för manövreringen kan överskridas.

Genom åtgärderna enligt uppfinningen eller anslagen 36, 436, 536 kan således en otillåtet stor urkopplingssträcka eller översträcka förhindras vid manövreringen av friktion skopplingama, varvid ändå den över kopplingens livslängd erforderliga och anordnade normalurkopplingssträckan garanteras.

Enligt uppfinningen kan således, helt allmänt vid kopplingar, och speciellt vid kopplingar med en åtminstone förslitningen av kopplingsskivans friktionsbelägg kompenseran- de efterinställningsanordning åtminstone anordnas ett anslag i kopplingsmanövreringslinan, vilken undviker en översträcka för kopplingsmanövreringsmedlet vid manövreringen av detsamma. Ett sådant anslag kan t.ex. begränsa urkopplingssträckan för urkopplingslagret eller tallriksfjäderns svängsträcka. Ett sådant anslag kan emellertid även anordnas på annat ställe. Vidare kan manövreringssträckan för friktionskopplingen begränsas till ett definierat konstant värde, genom att såväl i urkopplingsriktning som även i inkopplingsriktning anordnas en definierad begränsning, såsom anslag.

På fördelaktigt sätt kan en sådan begränsning ske i området av urkopplingslagret, då i detta parti toleranskedjan mellan manövreringsmedlen, såsom tallriksfjädertungorna hos friktionskopplingen och den till en bestämd sträcka begränsade konstruktionsdelen är liten.

P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 40 Vid förekomsten av en sådan begränsning eller ett sådant anslag förflyttas vid urkopplingen mot en praktiskt taget stel begränsning, varigenom en överpåfrestning av konstruktionsdelar, speciellt av de som kan uppträda vid urkopplingssystem eller vid fotmanövrerade system för manövreringen också kan vara oönskade. Därför anordnas enligt en vidareutformning av uppfinningen i manövreringslinan för friktionskopplingen ett fjädrande eller elastiskt eftergivligt medel och/ eller ett trycket i urkopplingssystemet begränsande medel, varvid detta medel uppvisar en förspänningskraft eller behöver en minimal deformationskraft eller öppningskraft, som åtminstone är något större än den erforderliga maximala kraften eller det erforderliga maximala trycket för manövreringen av kopplingen. Därigenom garanteras, att vid aktiveringen av anslaget kopplingspedalen kan tryckas längre ner eller manövrerings- motor fram till ett definierat läge kan genomföra en förflyttning. Det i friktionskopplingens manövreringslina anordnade eftergivliga medlet kan anordnas mellan kopplingsmanövrerings- medlen och urkopplingslagret eller mellan det senare och urkopplingsmanövreringsmedlet, såsom t.ex. kopplingspedalen eller urkopplingsmotom.

I fig. 15 visas ett urkopplingssystem 601, varvid olika möjligheter för arrangemanget av ett medel för begränsningen av den genom urkopplingslagret 622 till kopplingsmanövre- ringsmedelet 604 och/eller kopplingslocket 602 utövbara maximala kraften är visade. I fig. 15 är anordnat ett axiellt anslag 636, som efter en bestämd sträcka för urkopplingslagrt 622 kommer till anliggning mot locket 602, liknande det som beskrivits i samband med anslaget 36 enligt fig. 1 och 2. Urkopplingssträckbegränsningen kunde emellertid även ske på annat sätt och vis, t.ex. såsom beskrivits i samband med fig. 12-14. Urkopplingssystemet 601 har en givarcylinder 650 och en upptagarcylinder 651, som är förbundna via en ledning 652.

Kolven 653 hos upptagarcylindem 651 bär urkopplingslagret 622 och är axiellt förskjutbart upptagen i ett lock 654. Tryckutrummet 655 försörjes via ledningen 652 med hydraulmedium, såsom t.ex. olja. Cylinderenheten 650 har ett lock 656, som i förbindelse med den däri anordnade kolven 657 bildar ett i volym förändringsbart tryckutrymme 658. Tryckutrummet 658 är via ledningen 652 förbundet med tryckutrymmet 655. I tryckutrymmet 658 är en áterställningsfiäder 659 för kolven 657 anordnad. Kolven 657 är axiellt förskjutbar medelst en kopplingspedal eller en manövreringsmotor, såsom t.ex. en elmotor eller pump.

Tryckmedelskretsen hos urkopplingssystemet 601 står i förbindelse med en tryckmedelsreser- voar 660. Företrädesvis står givarcylindem 650 via en ledning 661 direkt i förbindelse med tryckmedelsreservoaren 660.

För begränsningen av den på urkopplingsmedlet 604 och/eller 602 inverkande P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 41 kopplingsmanövreringskraften är vid utföringsfonnen enligt fig. 15 i tryckmedelskretsloppet hos urkopplingssystemet 601 anordnat åtminstone ett medel, som begränsar det i tryck- medelskretsloppet vid manövreringen av friktionskopplingen uppstående trycket till ett definierat värde. Vid utföringsexemplet enligt fig. 15 är detta medel bildat genom åtminstone en tryckbegränsningsventil. I fig. 15 är olika anordningsmöjligheter för en sådan tryckbe~ gränsningsventil visade. En sådan tryckbegränsningsventil 662 kan exempelvis anordnas i ledningssystemet 652 och uppvisar en återledning 663 till tryckmedelsreservoaren 660. I stället för tryckbegränsningsventilen 662 kan emellertid även en tryckbegränsningsventil 664 anordnas, vilken uppbäres av locket 654 eller t.o.m. kan vara integrerad i detta, och står i förbindelse med tryckutrymmet 655 och är via en returledning 665 förbunden med tryckrnedelsreservoaren 660.

I fig. 15 visas en ytterligare alternativ anordningsmöjlig för en tryckbegränsnings- ventil 666. Tryckbegränsningsventilen 666 står i förbindelse med tryckutrymmet 658 hos givarcylindem och kan vara uppburen av locket 656 eller integrerad i denna. Vidare har tryckbegränsningsventilen 666 en återledning till tryckmedelsbehållaren 660. För detta kan tryckbegränsningsventilen 666 uppvisa en egen ledning, eller en förbindning med ledningen 661.

En ytterligare möjlighet för anordnandet av en tryckbegränsningsventil 667 består i att integrera denna i givarcylindems 650 kolv 657. På avlastningssidan måste denna ventil 667 likaså uppvisa en förbindelse med tryckrnedelsreservoaren 660 eller åtminstone med ett mellamnagasin.

I stället för en övertrycksventil kunde även i tryckmedelskretsloppet anordnas ett hydromagasin, som begränsar det i urkopplingssystemet uppträdande maximala trycket, genom att det efter aktiveringen av anslagen hos urkopplingssträckan avlastar systemet genom magasinering av tryckmediet och därmed i praktiken verkar som en buffert eller fjäder- magasin.

Den i fig. 16 visade kopplingsenheten 701 har, liksom detta beskrivits i samband med de föregående figurema, en efterinställningsanordning 716 för den automatiska utjämningen av den på friktionsbeläggen 707 hos kopplingsskivan 708 uppstående förslitningen. Vid det visade utföringsexemplet motsvarar den grundläggande uppbyggnaden och funktionssättet hos efterinställningsanordningen 716 den i fig. 12 och 13. Efterinställningselementet eller efterinställningsringen 717 har anliggnings- eller anslagspartier 770, som kan samverka med tallriksfjådern 704 under ett urkopplingsförlopp för kopplingsenheten 701. Det axiella relativa P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 5 21 2361 ff f? f? ~ fi 'II 42 arrangemanget av anslagspartiema 770 i förhållande till de med dessa samverkande partierna 771 på tallriksfjädem 704 är utformade på så sätt, att under ett urkopplingsförlopp stöder tallriksfiäderpartiema 771 åtminstone indirekt, axiellt mot de av efterinställningsringen 717 uppburna anliggningspartierna 770. Detta ömsesidiga stödande sker företrädesvis ungefarligen vid uppnåendet eller något överskrivande av börurkopplingssträckan 772 eller den motsvarande svängvinkeln för tallriksfjädem 704 i området av tungspetsarna 704c. Ett sådant överskridande av börurkopplingssträckan 772 kan ske på grund av ett felaktigt eller icke riktigt inställt urkopplingssystem. Genom det axiella stödandet av tallriksfjädem 704 mot anliggningspartierna 770 säkras efterinställningsringen 717 mot en oönskad vridning.

Tallriksfjädem 704 verkar därmed i praktiken som broms för efterinställningsringen 717 vid överskridande av en förbestämd urkopplingssträcka 772.

Vid det visade utföringsexemplet är anliggnings- eller anslagspartierna 770 bildade genom ett radiellt utanför svänglagringen 705 mot ringen 717 utformat ringformigt utsprång 773. I stället för ett ringforrnigt radiellt utsprång kan även flera över omkretsen fördelade radiella armar 773 användas. Utsprånget eller armarna 773 sträcker sig vid det visade utföringsexemplet fram till ytterkanten på tallriksfjädern 704. Så snart den avsedda urkopplingssträckan 772 har uppnåtts, ströder tallriksfjädem 704 med sitt ytterparti 771 mot efterinställningsringens 717 anslagspartier 770. Vid överskridande av den avsedda urkopplingssträckan 772 ökas svängdiametem för tallriksfjädern 704, då denna av svänglagringens 705 diameter förskjutes på kontaktdiametem mellan partiema 771 på tallrikstjädern 704 och anslagspartierna 770. Genom denna förskjutning sker även en minskning av den i området av ändarna 704c på tungorna erforderliga urkopplingskraften, då hävarrnsförhållandet hos tallrikstjädern förändras från i till i+ 1, nämligen eftersom den först framtill urkopplingssträckan 772 som tvåarmad hävarm lagrade tallriksfjädern vid överskridande av sträckan 772 i praktiken svängs som en enannad hävarrn. Genom denna urkopplingskraftsänkning garanteras även att tallriksfjädern 704 bl.a. genom sensorfjädern 713 och bladfjädrarna 709 pàförd axiell resulterande stödkraft eller påverkningskraft pressas i riktning mot locket 702 eller efterinställningsringen 717. Tallriksfjädern 704 kan således inte totalt sett förskjutas bort från efterinställningsringen 717 eller från locket 702. Vid överskridande av den bestämda urkopplingssträckan 772 defonneras sensorfjädern 713 axiellt fjädrande, nämligen medan tallriksfjädern då i området av svänglagringen 705 lyfts upp från efterinställningsringen 717.

Utsprånget eller armarna 773 kan på fördelaktigt sätt vara päsprutade på den av P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 1.. ., 43 plastmaterial framställda efterinställningsringen 770. Den maximala kraft, som axieltl inverkar på armarna 773, erhålles ur skillnaden mellan den minimala urkopplingskraften i omrâdet av tallriksfjädertungorna 704c och den axiella sensor- eller stödkraften för tallriksfjädem 704, vilken påföres genom sensortjädern 713 och bladfjäderelementen 709. Armama 773 är utformade på så sätt, att de utan väsentlig deformation står mot denna maximala kraft.

En ytterligare väsentlig fördel består i att den maximala upplyftningen av tryckplattan 703 i praktiken förblir konstant och dänned vid överskridande av sträckan 772 den av bladfjädrarna 709 på huvudtallriksfjädern 704 påförda axialkraften inte faller ytterligare. Då den av bladljädrarna 709 påförda kraften utgör en del av den resulterande sensorkraften, ökas på grund av den kvarblivande restspånriingen hos dessa bladfiädrar översträckssäkerheten hos friktionskopplingen 701. Därigenom kan t.ex. vid personbilskopplingar i området av tungspetsarna 704c uppnås en översträcka av cirka 0,5 till 2 mm, utan att påverka på efterinställningsanordningens funktion.

Upplyftningsbegränsningen av tryckplattan 703 kan även ske genom att vid överskridande av en bestämd urkopplingssträcka tryckplattan 703 axiellt stöder mot sensortjädern 713. För detta kan på sensortjädern 713 och/eller på tryckplattan 703 anordnas motsvarande utformningar, såsom t.ex. nockar, utsprång eller liknande.

Den i fig. 17 och 18 visade friktionskopplingen 1 har ett lock 2 och en med detta vridfast förbunden, men axiellt begränsat förskjutbar tryckskiva 3. Axiellt mellan tryckskivan 3 och locket 2 är en anpressningstallriksfiäder 4 inspänd, vilken är svängbar kring en av locket 2 uppburen ringartig svänglagring 5 och påverkar tryckskivan 3 i riktning av en medelst skruvar 6a med locket 2 fast förbunden mottryckplatta 6, såsom t.ex. ett svänghjuLvarigenom friktionsbeläggen 7 hos kopplingsskivan 8 inspännes mellan tryckskivans 3 friktionsytor och mottryckplattan 6.

Tryckskivan 3 är vridfast förbunden med locket 2 via i omkretsriktningen eller tangentiellt riktade bladfjädrar 9. Vid det visade utföringsexemplet har kopplingsskivan 8 s.k. beläggfiädersegment 10, vilka, såsom i sig är känt, garanterar en progressiv vridmomentupp- byggnad vid inkopplingen av friktionskopplingen 1, genom att de över en begränsad axiell förskjutning av de båda friktionsbeläggen 7 i riktning mot varandra möjliggör en progressiv ökning av de på friktionsbeläggen 7 inverkande axialkrafterna. Emellertid kan även användas en kopplingsskiva, vid vilken friktionsbeläggen 7 vore axiellt praktiskt taget stelt påsatta på en bärarskiva. I ett sådant fall kunde en "beläggfiäderersättning" användas således en fjädring i serie med tallriksfjädem, t.ex. en fjädring mellan lock och svänghjul, mellan lock och P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521 2ë>1 44 locksidigt stöd liksom mellan tallriksfjäder och tryckplatta eller genom lockelasticiteten.

Vid det visade utföringsexemplet har tallriksfjädern 4 en anpressningskraften påförande ringforrnig grundkropp 4a, från vilken radiellt inåt förlöpande manövreringstungor 4b utgår. Tallriksfiädem 4 är därvid insatt på så sätt, att den med radiellt längre utåt liggande partier påverkar tryckskivan 3 och med radiellt längre inåt liggande partier är tippbar kring svänglagringen 5.

Svänglagringen 5 innefattar två svängstöd 11, 12, vilka här är bildade genom trádringar och mellan vilka tallriksfjädern 4 är axiellt fasthållen eller inspänd. Det på den mot tryckskivan 3 vända sidan av tallriksfjädern 4 anordnade svängstödet 11 är kraftpåverkat i riktningen mot locket 2 medelst ett kraftmagasin 13. Kraftrnagasinet 13 är bildat genom en tallriksfiäder eller genom en tallriksfjäderartig konstruktionsdel 13, som med sitt yttre kantparti 13a stöder mot locket 2 och med radiellt längre inåt liggande avsnitt av svängstödet 11 axiellt påverkar mot manövreringstallriksfiädern 4 och därmed även i riktning mot locket 2. Den mellan tryckskivan 3 och manövreringstallriksfjädern 4 anordnade tallriksfjädem 13 har ett yttre ringformigt kantparti 13b, från vars innerkant radiellt inåt förlöpande tungor 13c utgår, vilka stöder mot svängstödet 11.

För stödandet av den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 är vid det visade utföringsexemplet på locket 2 fastsatt ytterligare medel 14, vilka bildar ett svängstöd för den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13. Dessa ytterligare medel kan vara bildade genom fasthäftade eller fastnitade segmentformiga separatdelar 14, vilka kan vara likforrnigt fördelade över omkretsen. Medlen 14 kan emellertid även vara bildade genom en cirkelring- forrnig, i sig sluten konstruktionsdel. Vidare kan stödmedlen 14 vara utfonnade direkt ur locket 2, Lex. genom på axiella partier av locket 2 införda inpressningar eller genom tungformiga urskärningar, vilka efter inläggningen och inspänningen av den tallriks- fjäderartiga konstruktionsdelen 13 genom materialdeformation pressas in under det yttre kantpartiet på denna konstruktionsdel 13. Vidare kan mellan stödmedlen 14 och den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 förekomma en bajonettartig förbindning eller fastlåsning, så att den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 först förspännes och dess radiellt yttre partier kan axiellt förskjutas över stödmedlen 14. Därefter kan genom en motsvarande vridning av den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 i förhållande till locket 2 stödpartiema på konstruktionsdelen 13 bringas till anliggning mot stödmedlen 14.

Stödpartierna på den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 kan därvid vara bildade genom på den ringforrniga grundkroppen 13b radiellt utåt utskjutande utliggare.

P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 45 För vridsäkring av manövreringstallriksfjädem 4 och eventuellt den tallriks- fjäderartiga konstruktionsdelen 13 liksom för centrering av trådringarna 11, 12 är på locket 2 fastsatt axiellt sig sträckande centreringsmedel i form av nitelement 15. Nitelementen 15 har vardera en axielit sig sträckande stam 15a, som sträcker sig axiellt genom en mellan intilliggande tallriksfjädertungor 4b anordnad urskärning och som delvis kan omslutas av på de tillhörande tungoma 13c hos tallriksfjädem 13 utformade partier 13d.

Den tallriksfiäderartiga konstruktionsdelen eller tallriksfjädern 13 är utformad som sensorfjäder, som över en förbestämd arbetsväg alstrar en åtminstone huvudsakligen ungefärligen konstant kraft. Över denna sensorfjäder 13 uppfångas den på tungspetsarna 4c påförda kopplingsurkopplingskraften, varvid alltid en åtminstone ungefärligen jämvikt mellan den genom urskopplingskraften på svängstödet 11 alstrade kraften och den genom sensortallriksfjädern 13 på detta svängstöd 11 utövade motkraften råder. Med urkopp- lingskraften förstås den maximala kraft, som under manövreringen av friktionskopplingen 1 utövas på tungspetsarna 4c eller på tallriksfjädertungomas urkopplingsarm och därmed motverkar sensorfjädern 13.

Det locksidiga svängstödet 12 är stött medelst en i det axiella utrymmet mellan tallriksfiäder 4 och lock 2 anordnad efterinställningsanordning 16 mot locket 2. Denna efterin- ställningsanordning 16 garanterar, att vid en axiell förskjutning av svängstöden 11 och 12 i riktning mot tryckskivan 3 eller i riktning mot mottryckplattan 6 kan inget oönskat spel uppstå mellan svängstödet 12 och locket 2 eller mellan svängstödet 12 och tallriksfiädern 4.

Därigenom garanteras att inga oönskade död- eller tomgångsvägar uppstår vid manövreringen av friktionskopplingen 1, varigenom en optimal verkningsgrad och därigenom en problemfri manövrering av friktionskopplingen 1 åstadkommes. Den axiella förskjutningen av svängstöden 11 och 12 sker vid axiell förslitning på friktionsytorna hos tryckskivan 3 och mottryckplattan 6 liksom friktionsbelägget 7. Efterinställningen sker vid anordningar enligt uppfinningen emellertid även vid en förslitning av svängstöden 11, 12, de där axiellt motliggande partierna av tallriksfjädem och vid en förslitning av tallriksfjädern i området av tryckplattestödsnockarna (vid 3a) eller de dessa motliggande partiema av tallriksfiädern.

Funktionssättet hos den automatiska efterinställningen av svänglagringen 5 förklaras närmare i samband med diagrammen enligt fig. 24-27.

Efterinställningsanordningen 16 innefattar ett fiäderpåverkat efterinställningselement i form av en ringartig konstruktionsdel 17, som är visad i fig. 19 och 20. Den ringartiga kon- struktionsdelen 17 har i omkretsriktningen sig sträckande och axiellt stigande upplöpsramper P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521 2361 46 18, som är fördelade över konstruktionsdelens 17 omkrets. Efterinställningselementet 17 är insatt i kopplingen 1 på så sätt, att upplöpningsrampema 18 är vända mot lockbottnen 2a. På den från upplöpningsramperna 18 vända sidan av efterinställningselementet 17 är det genom en trådring bildade svängstödet 12 centrerat positionerat i en spårformig upptagning 19 (fig. 18). Upptagningen 19 kan därvid vara utformad på så sätt, att svängstödet 12 på efterin- ställningselementet 17 även är säkrat i axiell riktning. Detta kan t.ex. ske genom att åtminstone avsnittsvis de till upptagningen 19 angränsande partierna av efterinställnings- elementet 17 fastklämmande fasthåller svängstödet 12 eller bildar en snäppförbindning för svängstödet 12. Vid användning av olika material för svängstödet 12 och efterinställnings- elementet 17 kan det vara lämpligt att kompensera för de vid stora temperaturförändringar uppstående utvidgningsskillnadema, om det som trådring utformade svängstödet 12 är öppet, alltså över Omkretsen åtminstone på ett ställe delat, varigenom en förflyttning av trådringen 12 i förhållande till upptagningen 19 i omkretsriktningen möjliggöres och därmed trådringen 12 kan anpassas till upptagningens 19 diameterändringar.

Vid det visade utföringsexemplet är efterinställningselementet 17 av plastmaterial, såsom t.ex. framställt av en värrnebeständig tennoplast, som dessutom även kan vara fiberför- stärkt. Därigenom kan efterinställningselementet 17 på enkelt sätt framställas som sprutdel.

Ett efterinställningselement av plastmaterial med lägre specifik vikt erhåller, såsom redan nämnts, en lägre masströghetsvikt, varigenom även känsligheten för trycksvängningar minskas. Svängstödet kunde även vara bildat direkt av plastmaterialringen. Efterinställnings- elementet 17 kan emellertid även framställas som plåtfonndel eller genom sintring. Vidare kan vid motsvarande materialval svängstödet 12 utformas i ett stycke med efterinställnings- elementet 17. Svångstödet 11 kan vara bildat direkt genom sensorfjädern 13. För detta kan spetsarna på tungoma 130 uppvisa motsvarande inpressningar eller inforrnningar, såsom t.ex. falsar.

Efterinställningsringen 17 centreras genom de axiellt förlöpande partierna 15a på de över Omkretsen likforrnigt fördelade nitarna 15. För detta har efterinställningsringen 17 centreringskonturer 20, som är bildade genom i omkretsriktningen sig sträckande urtagningar 21, vilka ligger radiellt innanför svängstödet 11. För bildandet av urtagningarna 21 har efterinställningsringen 17 på det inre kantpartiet radiellt inåt sig sträckande nockar 22, som begränsar radiellt inre konturer på urtagningama 21.

Såsom framgår av fig. 19 är, betraktat i omkretsriktningen, mellan de likformigt fördelade urtagningama 21 anordnat vardera fem upplöpningsramper 18. Urtagningarna 21 P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 47 är i omkretsriktningen utformade på så sätt, att dessa möjliggör åtminstone en förvridnings- vinkel av efterinställningsringen 17 i förhållande till locket 2, vilken under friktionskopp- lingens 1 hela livslängd garanterar en efterinställning av den på friktionsytorna hos tryckskivan 3 och hos mottryckplattan 6 liksom hos friktionsbeläggen 7 uppträdande förslitningen liksom eventuellt förslitningen av själva kopplingen, således t.ex. stöden 11, 12, de däremellan liggande tallriksfiäderpartierna, tryckplattenockarna (vid 3a) eller de mitt emot dessa liggande partiema av tallriksfjädern 4. Denna efterinställningsvinkel kan beroende på utformningen av upplöpningsramperna ligga i storleksordningen mellan 8 och 60°, företrädesvis i storleksordningen av 10-30°. Vid det visade utföringsexemplet ligger denna förvridningsvinkel i området av l2°, varvid uppåtlutningsvinkeln 23 hos upplöpningsrampama 18 likaså ligger i området av 12°. Denna vinkel 23 är vald på så sätt, att den vid pressningen mot varandra av upplöpningsramperna 18 hos efterinställningsringen 17 och motupplöpnings- ramperna 24 på den i fig. 21 och 22 visade stödringen 25 uppstående friktionen förhindrar en förbiglidning mellan upplöpningsrampema 18 och 24. Beroende på materialparningen i området av upplöpningsramperna 18 och motupplöpningsramperna 24 kan vinkeln 23 ligga i området mellan 5 och 20°.

Efterinställningsringen 17 är fjäderbelastad i perifeririktningen, nämligen i efterinställningsvridriktningen, alltså i den riktning, som genom upplöpningen av ramperna 18 på motrampema 24 hos stödringen 25 åstadkommer en förskjutning av efterinställnings- ringen i tryckskivans 3 riktning, dvs. således i axiell riktning bort från det radiella lockavsnittet 2a. Vid det i fig. 17 och 18 visade utföringsexemplet garanteras fjäderbelast- ningen hos efterinställningsringen 17 genom åtminstone en ringformig skänkelfjäder 26, som t.ex. kan ha två lindningar och har vid en av sina ändar en radiellt förlöpande skänkel 27, som år vridfast med efterinställningsringen 17, och vid sin andra ände uppvisar en axiellt förlöpande skänkel 28, som är vridfast fastsatt i locket 2. Fjädern 26 är fjädrande förspänt insatt.

Den i fig. 21 och 22 visade stödringen 25 är likaså bildad genom en ringforrnig konstruktionsdel, som har motupplöpningsramper 24, som bildar komplementära ytor till de genom upplöpningsramperna 18 begränsade ytorna, varvid de genom upplöpningsramperna 18 och motupplöpningsrampema 24 begränsade ytoma även kan vara kongruenta.

Uppåtlutningsvinkeln 29 på motupplöpningsrampen 24 motsvarar vinkeln 23 på upplöpnings- rampen 18. Såsom framgår genom en jämförelse mellan fig. 19 och 21 är upplöpnings- ramperna 18 och motupplöpningsrampema 24 fördelade lika i omkretsriktningen. Stödringen P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521 :2a1šïï*"* 48 25 är vridfast förbunden med locket 2. För detta har stödringen 25 över Omkretsen fördelade urtagningar 30, genom vilka ihopnitningsansatsema för nitarna 15 sträcker sig.

I fig. 18 är streckat visat en ytterligare ringforrnig skänkelfjäder 26a, som, liksom skänkelfjädem 26 kan vara nedböjd vid sitt ändparti, för att garantera en vridfast förbindning med dels locket 2 och dels efterinställningselernentet 17. Denna fjäder 26a är likaså fjädrande förspänt insatt, så att den på efterinställningselementet 17 utövar en vridkraft. Användningen av två skänkelfjädrar 26, 26a kan vara fördelaktig för många användningsfall, då vid rotation av friktionskopplingen 1 till följd av de på fjädern 26 eller 26a inverkande centrifu- galkraftema uppträder en fjäderkraftförstärkning. Genom användningen av två skänkelfj ädrar kan den t.ex. på fjädem 26 uppträdande kraftförstärkningen kompenseras genom den av skänkelfiädem 26a påförda kraften. För detta är skänkelfjädrarna 26 och 26a lindade på så sätt, att de åtminstone under centrifugalkraftinflytande på efterinställningselementet 17 alstrar krafter, vilka verkar motriktat i omkretsriktningen. De båda skänkelfjädrama 26, 26a kan ha en eller flera lindningar, och vidare kan dessa skänkelfjädrar 26, 26a uppvisa olika lindnings- diametrar, såsom detta är visat i fig. 18, varvid de därmed förbundna och på fjädrarna 26, 26a inverkande centrifugalkrafterna, som skulle alstra olika stora periferikrafter på efterin- ställningselementet 17, kan genom motsvarande utformning av trådtjocklekarna och/eller lindningsantalet hos de enskilda fjädrarna 26, 26a åtminstone ungefärligen utjämnas. I fig. 18 är fjädern 26 anordnad radiellt innanför efterinställningselementet 17 och fjädern 26a radiellt utanför detta efterinställningselement 17. Båda fjädrarna kan emellertid genom motsvarande utformning även vara anordnade radiellt innanför eller radiellt utanför efterinställningselementet 17.

I fig. 23 är skänkelfjädern 26 visad i planvy. I skänkelfjäderns 26 avlastade tillstånd är skänklarna 27, 28 förskjutna med en vinkel 31, som kan ligga i storleksordningen mellan 40 och 121°. Vid det visade utföringsexemplet är denna vinkel 31 i storleksordningen av 85°.

Med 32 visas det relativa läget för skänkeln 27 i förhållande till skänkeln 28, och som denna intar vid nytt friktionsbelägg 7 i friktionskopplingen 1. Med 33 visas det läge för skänkeln 27, som motsvarar den maximalt tillåtna förslitningen på friktionsbelägget 7. Efterinställnings- vinkeln 34 ligger vid det visade utföringsexemplet i storleksordningen av l2°. Fjädern 26 är utformad på så sätt att i det avlastade tillståndet för denna fjäder 26 förlöper mellan de båda skänklarna 27, 28 bara en trádlindning 35. I det övriga periferiorrirádet ligger två trådlindningar axiellt över varandra. Fjädern 26a är utformad likadant som fjädem 26, men har emellertid en större lindningsdiameter och en annan förspänningsriktning i förhållande till P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 49 efterinställningselementet 17 enligt fig. 18. Den genom fjädern 26 på efterinställningsringen 17 utövade kraften är emellertid större än den hos fjädern 26a.

I friktionskopplingens 1 nytillstånd griper de upplöpningsramperna 18 och motupplöpningsrampema 24 bildande axiella nockama 18a, 24a huvudsakligen axiellt in i varandra, vilket betyder att de på varandra liggande ringarna 17 och 25 behöver minsta axiellt inbyggnadsutrymme.

Vid utföringsexemplet enligt fig. 17 och 18 är motupplöpningsramperna 24 eller de dessa bildande nockfonniga ansatserna 24a bildade genom en egen konstruktionsdel.

Motupplöpningsrampema 24 kan emellertid vara bildade direkt genom locket 2, t.ex. genom inpressningar av nockforrniga ansatser, som kan sträcka sig i lockinnandömet. Inpressningen är speciellt fördelaktig vid plâtlock eller lock, som är utformade i ett stycke.

För att hålla inställningsringen 17 före monteringen av friktionskopplingen 1 i sitt tillbakadragna läge har denna i området av nockarna 22 angreppspartier 36 för ett vrid- eller fasthållningsmedel, som å andra sidan kan stöda mot locket 2. Sådana fasthållningsmedel kan anordnas vid framställningen eller vid ihopmonteringen av friktionskopplingen 1 och avlägsnas från kopplingen efter monteringen av friktionskopplingen 1 på svänghjulet 6, varigenom efterinställningsanordningen 16 aktiveras. Vid det visade utföringsexemplet är för detta i locket eller locket 2 anordnat i omkretsriktningen belägna långsträckta urtagningar 37 och i efterinstållningsringen 17 en fördjupning eller ansats 38. De i omkretsriktningen belägna långsträckta urtagningarna 37 måste därvid åtminstone uppvisa en sådan utsträckning, att efterinställningsringen 17 kan vridas tillbaka svarande mot den största möjliga förslitningsefte- rinställningsvinkeln. Efter ihopsättningen av friktionskopplingen 1 kan även ett vridverktyg införas axiellt genom lockets slitsar 37 och föras fram i/till inställningsringens 17 urtagningar 38. Därefter kan ringen 17 medelst verktyget vridas tillbaka, så att detta förskjutes i riktning av det radiella partiet 2a hos locket 2 och i förhållande till detta parti 2a intar sitt minsta axialla avstånd. I detta läge låses då efterinställningsringen 17, Lex. genom en klämmer eller ett stift, som griper in i en i linje liggande urtagning i locket och efterinställningsringen 17 och förhindrar en vridning av dessa båda konstruktionsdelar. Detta stift kan avlägsnas ur urtagningen efter monteringen av friktionskopplingen 1 på svänghjulet 6, så att, såsom redan nämnts, efterinställningsanordningen 16 friges. Slitsarna 37 i locket 2 är utformade på så sätt, att vid demonteringen eller efter demonteringen av friktionskopplingen 1 från svänghjulet 6 efterinställningsringen 17 kan bringas till sitt tillbakadragna läge. För detta kopplas kopplingen 1 först ur, så att manövreringstallriksfjädern 4 inte utövar någon axialkraft på P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521 am 50 svängstödet 12 och därmed garanteras en problemfri vridning av efterinställningsringen 17.

En ytterligare möjlighet att bringa konstruktionsdelarna hos en redan på en förbränningsmotor fastsatt friktionskoppling 1 i ett funktionsriktigt läge består i att vrida tillbaka eller ställa tillbaka efterinställningselementet eller efterinställningsringen 17 först efter monteringen av detsamma på förbränningsmotorn eller på svänghjulet. För detta kan t.ex. medelst ett hjälpverktyg friktionskopplingen 1 manövreras och den då praktiskt taget avlastade ringen 17 inställas i sitt i förhållande till tryckplattan tillbakadragna läge. Därefter inkopplas friktionskopplingen 1 åter, så att ringen 17 först bibehåller detta tillbakadragna läge.

I samband med de i diagrammen enligt fig. 24-27 inritade kurvorna ska nu funktionssätten hos den ovan beskrivna friktionskopplingen 1 förklaras närmare.

Linjen 40 i tig. 24 visar den i beroende av konicitetsförändringen hos tallriksfjädern 4 alstrade axialkraften, nämligen vid deformation av tallriksfjädern 4 mellan två stöd, vilkas radiella avstånd motsvarar det radiella avståndet mellan svänglagringen 5 och den radiellt yttre stöddiametern 3a på tryckskivan 3. På abskissan visas den relativa axialsträckan mellan de båda stöden och pá ordinatan den av tallriksfjädern alstrade kraften. Punkten 41 representerar tallriksfjäderns planläge, som lämpligtvis väljs som tallriksfiäderns 4 in- monteringsläge vid sluten koppling l, alltså det läge, i vilket tallriksfjädern 4 för det motsvarande imnonteringsläget utövar den maximala anpressningskraften på tryckskivan 3.

Punkten 41 kan genom ändring av det koniska inmonteringsläget, således uppställningen, för tallriksfjädern 4 förskjutas längs linjen 40 uppåt eller nedåt.

Linjen 42 utgör den av beläggfjädersegmenten 10 påförda axiella isärföringskraften, som verkar mellan de båda friktionsbeläggen 7. Denna axiella isärföringskraft motverkar den av tallriksfjädem 4 på tryckskivan 3 utövade axialkraften. Det är fördelaktigt om den för den möjliga genom elastisk deformation av fjädersegmenten 10 erforderliga axialkraften åtminstone motsvarar den av tallriksfjädern 4 på tryckskivan 3 utövade kraften. Vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 avlastas fjädersegmenten 10, nämligen över sträckan 43. Över denna även en motsvarande axiell förskjutning av tryckskivan 3 motsvarande sträcka 43 stöds kopplingens l urkopplingsförlopp, vilket således betyder att en mindre maximal urkopplingskraft behöver pâföras än den, som skulle motsvara inmonteringspunkten 41 vid beläggfjädersegmentens 10 icke förekommande (då någon beläggfjädring således ej förekommer). Vid överskridande av punkten 44 friges friktionsbeläggen 7, varvid på grund av det degressiva kurvpartiet hos tallriksfjädern 4 den då ännu påförbara urkopplingskraften är avsevärt sänkt i förhållande till den, som skulle motsvara punkten 41. Urkopplingskraften P32724SEO 1 /LK 10 15 20 25 30 521 261 51 för kopplingen 1 avtar till dess att minimum eller dalpunkten 45 på den sinusartiga kurvlinjen 40 har uppnåtts. Vid överskridande av minimum 45 stiger den erforderliga urkopplingskraften åter, varvid urkopplingssträckan i området av tungspetsama 4c väljs på så sätt, att inte ens vid överskridandet av minimum 45 urkopplingskraften överskrider den vid punkten 44 förekommande maximala urkopplingskraften, utan företrädesvis förblir under denna. Punkten 46 ska således inte överskridas.

Den som kraftsensor tjänande fjädern 13 har ett sträcka-kraft-förlopp svarande mot linjen 47 i fig. 25. Denna kurva 47 motsvarar den som alstras när den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 förändras från det avlastade läget i sin konicitet, nämligen mellan två svängstöd, som har ett radiellt avstånd, som motsvarar det radiella avståndet mellan svängstöden 11 och 14. Såsom kurvlinjen 47 visar har den tallriksfjäderartiga konstruk- tionsdelen 13 en tjäderväg 48, över vilken den av denna alstrade axialkraften förblir praktiskt taget konstant. Den i detta parti 48 alstrade kraften är därvid vald på så sätt, att denna åtminstone ungefarligen motsvarar den i punkten 44 i ñg. 24 anliggande urkopplingskraften för kopplingen. Den av sensorfjädern 13 påförande stödkraften är i förhållande till den i punkten 44 motsvarande kraften hos tallrikstjädern 4 minskad i enlighet med hävarrnsutväx- lingen hos denna tallriksfjäder 4. Detta ut- växlingsförhållande ligger i de flesta fall i storleksordningen mellan 1:3 och 1:5, man kan emellertid för många användningsfall även vara större eller mindre.

Den nämnda tallriksfjäderutväxlingen motsvarar förhållandet mellan det radiella avståndet hos svänglagringen 5 till stödet 3a och det radiella avståndet mellan svänglagringen 5 och anliggningsdiametern 4c, t.ex. för ett urkopplingslager.

Inmonteringsläget för det tallriksfjäderartiga elementet 13 i friktionskopplingen 1 är valt på så sätt, att detta i området av svänglagringen 5 kan genomgå en axiell fjäderväg i riktningen av friktionsbelägget 7, vilket motsvarar såväl åtminstone den axiella efterin- ställningsvägen för tryckskivan 3 i riktning mot mottryckplattan 6, vilken uppstår till följd av friktionsyte- och friktionsbeläggförslitningen, som även en åtminstone ungefärligen konstant axiell stödkraft för svänglagringen 5. Det betyder att det linjära området 48 hos kurvlinjen 47 åtminstone ska ha en längd som motsvarar den nämnda förslitningsvägen, och är företrädesvis större än denna förslitningsväg, då därigenom även inmonteringstoleranser åtminstone delvis kan utjänmas.

För att erhålla en praktiskt taget konstant eller definierad frigivningspunkt 44 för friktionsbeläggen 7 vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 kan en s.k. dubbelsegmentbe- P32724SEO 1 /LK 10 15 20 25 30 521 2 få 'l 52 läggfjädring användas mellan friktionsbeläggen 7, alltså en beläggfjädring, vid vilken parvis enskilda fjädersegment är anordnade rygg mot rygg, varvid de enskilda paren av segment kan uppvisa en viss axiell inbördes förspämiing, så att den totalt sett genom beläggfjädringen påförda axialkraften vid icke inspänd kopplingsskiva 8 åtminstone motsvarar den med punkten 44 korresponderande urkopplingskraften på tallriksfjädem 4, eller företrädesvis ligger något högre. Genom förspänningen av de mellan beläggen anordnade fjädermedlen kan uppnås, att de under driftstiden uppträdande inbäddningsförlustema för segmenten åtminstone huvudsakligen utjämnas eller kompenseras på baksidan av beläggen. Med inbäddningsförluster förstås de förluster som uppstår genom inarbetningen av segmenten i baksidan av beläggen.

Det är lämpligt om förspänningen hos den mellan beläggen anordnade tjädringen ligger i storleksordningen av 0,3 mm till 0,8 mm, företrädesvis i storleksordningen av 0,5 mm.

Genom en motsvarande begränsning av den axiella fjädervägen mellan de båda friktionsbe- läggen 7 liksom genom en definierad förspänning av den mellan friktionsbeläggen verksamma fjädringen kan vidare uppnås att åtminstone vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 tillbakapressas tryckplattan 3 med en definierad sträcka 43 genom den mellan beläggen anordnade fjädringen. För att erhålla en definierad sträcka 43 kan den axiella sträckan mellan friktionsbeläggen begränsas genom motsvarande anslag såväl i avlastningsriktningen som även i inspänriingsriktningen för beläggfjädringen 10. Som beläggfjädringar kan i förbindelse med föreliggande uppfimiing på fördelaktigt sätt användas sådana som de som är kända genom den tyska patentansökningen P 42 06 880.0.

I figur 26 visar linjen 49 kraftbehovet för urkopplingen av kopplingen genom ett på tallriksfjäderns parti 4c angripande urkopplingselement, för att förflytta tryckplattan från punkten 41 till punkten 44 (fig. 24). Linjen 49 visar vidare sträckan för tungspetsarna på tallriksfiädern i partiet 4c.

För att säkerställa en optimal funktion för friktionskopplingen 1 eller för den en automatisk utjämning av beläggförslitningen garanterande efterinställningsanordningen är det lämpligt, att - betraktat över det verkligen uppträdande urkopplingskraftförloppet 49 enligt fig. 26 - de först genom beläggfjädringen 10 och sensorfjädern 13 på tallriksfjädem 4 utövade och sig adderande kraftema är större än den av tallriksfjädern 4 på stödet 11 utövade kraften. Även efter upplyftningen av tryckskivan 3 från friktionsbeläggen 7 ska då den ännu av sensor- fjädern 13 på tallriksfjädern 4 utövade kraften vara större, eller åtminstone lika stor, som den i området 4c på tallriksfjådertungspetsarna angripande och i enlighet med fig. 26 över urkopplingsvägen erforderliga och sig förändrande urkopplingskraften (enligt linjen 49). Den P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 53 därvid av sensortallriksfjädern 13 på stödet 11 utövade kraften ska vidare vara så avpassad, att en vridning av den under fjäderns 26 kraft stående ringen 17 och därmed en axiell förskjutning av tallriksfjädem förhindras, åtminstone ungefärligen fram till den mot tallriks- fjäderns inmonteringsläge svarande punkten 41 hos den stigande grenen på kurvlinjen 40, inte överskrids.

Det hittillsvarande betraktandet motsvarar ett helt bestämt inmonteringsläge för tallriksfiädern 4, och någon förslitning på friktionsbeläggen 7 har icke tagits hänsyn till.

Vid axiell förslitning, speciellt av friktionsbeläggen 7, förskjutes läget för tryckskivan 3 i riktning mot mottryckplattan 6, varigenom en förändring av tallriksfjädems konicitet (tungspetsama 4c vandrar, såsom sett av betraktaren, åt höger) och därmed även en förändring av den av tallriksfjädern i inkopplat tillstånd för friktionskopplingen 1 påförda anpressningskraften uppstår, nämligen i riktning mot ett ökande. Denna förändring åstadkommer att punkten 41 vandrar i riktning mot punkten 41', och punkten 44 i riktning mot punkten 44”. Genom denna förändring störs den vid urkopplingen av kopplingen 1 ursprungligen förekommande kraftjämvikten i området av svängstödet 11 mellan manövrering- stallriksfjädem 4 och sensorfjädern 13. Den genom beläggförslitningen förorsakade ökningen av tallriksfjäderanpressníngskraften för tryckskivan 3 åstadkommer även en förskjutning av förloppet för urkopplingskraften i riktning mot ett ökande. Det därigenom uppstående urkopplingskraftförloppet är visat i fig. 26 genom den streckade linjen 50. Genom ökningen av urkopplingskraftförloppet övervinnes under urkopplingsförloppet för friktionskopplingen 1 den av sensorfjäder 13 på tallriksfjädern 4 utövade axialkraften, så att sensorfjädern 13 huvudsakligen ger efter i omrâdet av svänglagringen 5 med en axiell sträcka, som huvudsakligen motsvarar förslitningen av friktionsbelägget 7. Under denna genomfjädringsfas för sensorfjädern 13 stöder tallriksfjädem 4 mot påverkningsornrådet 3a på tryckskivan 3, så att denna tallriksfjäder 4 förändrar sin konicitet och därmed även den i denna lagrade energin eller det i denna lagrade vridmomentet och följaktligen även den genom tallriksfjädem 4 på svängstödet 11 eller sensorfjädern 13 och på tryckskivan 3 utövade kraften. Denna förändring sker, såsom detta framgår i samband med fig. 24 i riktning mot en minskning av de av tallrikstjädern 4 på tryckplattan 3 påförda krafterna. Denna förändring sker så länge som till dess att den av tallriksfjädern 4 i området av svängstödet 11 på sensorfjädern 13 utövade axialkraften är i jämvikt med den av sensorfjädern 13 alstrade motkraften. Det betyder att i diagrammet enligt ñg. 24 vandrar puntkerna 41 ' och 44” äter i riktning mot punkterna 41 och 44. Efter det att denna jämvikt åter har inställts kan tryckskivan 3 åter lyftas upp från P32724SE01/LK 10 15 20 25 30 521 261 54 friktionsbeläggen 7. Under denna efterinställningsfas för förslitningen, medan således vid ett urkopplingsförlopp för friktionskopplingen 1 sensorfjädem 13 ger efter, vrids efterin- ställningselementet 17 hos efterinställningsanordningen 16 genom den förspända fjädern 26, varigenom även svängstödet 12 vandrar efter motsvarande beläggförslitningen, och därmed garanteras åter en spelfri svänglagring 5 av tallriksfjädem 4. Efter efterinställningsförloppet motsvarar urkopplingskraftförloppet återigen linjen 49 enligt fig. 26 linjerna 50 och 51 i fig. 26 resp. den axiella sträckan för tryckskivan 3 vid ett urkopplingskraft-sträcka-förlopp motsvarande linjerna 49, 50.

I diagrammet enligt fig. 27 är kraftförloppet över urkopplingssträckan för den vid ett urkopplingsförlopp på locket 2 eller på tallriksfjädem 13 utövade kraften visad, varvid extremvärdena har kapats. Utgående från det inkopplade läget enligt fig. 17 verkar på locket 2 och därmed på tryckskivan 3 först en kraft, som motsvarar inmonteringspunkten 41 (fig. 24) för tallriksfjädem 4. Under urkopplingsförloppet avtar den genom tallriksfjädem 4 på locket 2 eller svängstödet 12 utövade axialkraften motsvarande linjen 52 i fig. 27, nämligen fram till punkten 53. Vid överskridande av punkten 53 i urkopplingsriktningen skulle vid en konventionell koppling, vid vilken tallriksfjädem är axiellt fast svängbart lagrad på locket, alltså att svängstödet ll vore axiellt icke eftergivligt förbundet med locket 2, en axiell riktningsändring av kraftinverkan genom tallriksfjädem 4 på locket 2 ske på den radiella höjden av svänglagringen 5. Vid kopplingen enligt uppfinningen uppfångas i området av svänglagringen 5 den genom den axiella omvändningen av den genom tallriksfjädem 4 i området av svänglagringen 5 alstrade kraften genom sensorfjädem 13. Vid uppnående av punkten 54 lyfts tallriksfjädem 4 upp från tryckskivans 3 påverkningsområde 3a. Åtminstone fram till denna punkt 54 understödes urkopplingsförloppet för friktionskopplingen 1 genom den av beläggfjädringen 10 påförda axialkraften, eftersom den verkar mot tallriksfjäderkraf- ten. Den av beläggfjädringen 10 påförda kraften avtar därvid med ökande urkopplingssträcka i området 4c av tungspetsama eller med ökande axiellt urkopplingsslag för tryckskivan 3.

Linjen 52 visar således en resulterande av den över urkopplingsförloppet betraktad, dels i tungspetspartiet 4c inverkande urkopplingskraften och dels den i det radiella partiet 3a på tallriksfjädem 4 genom beläggfjädringen 10 utövade axialkraften. Vid överskridande av punkten 54 i urkopplingsriktningen uppfångas den av tallriksfjädem 4 på svängstödet 11 utövade axialkraften genom den av sensortallriksfjädern 13 påförda motkraften, varvid dessa båda krafter åtminstone efter avlastande av friktionsbeläggen 7 genom tryckskivan 3 är i jämvikt och vid fortsättning av urkopplingsförloppet blir den av sensorfjädem 13 i området P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521 261 55 av svänglagringen 5 påförda axialkraften företrädesvis något större än den anliggande urkopplingskraften. Delpartiet 55 av kurvlinjen 52 hos diagrammet enligt fig. 27 visar att med tilltagande urkopplingsväg blir urkopplingskraften eller den av tallriksfjädern 4 på svängstödet 11 utövade kraften mindre jämfört med den vid punkten 54 anliggande urkopplingskraften.

Den streckade linjen 56 motsvarar ett tillstånd för friktionskopplingen 1, vid vilket i området av friktionsbeläggen 7 en förslitning har uppträtt, men ännu inte någon efterinställning har skett i området av svånglagringen 5. Även här framgår att den genom förslitningen för- orsakade ändringen av inmonteringsläget för tallriksfjädem 4 åstadkommer en ökning av de på locket 2 och på svängstödet 11 eller på sensorfjädern 13 utövade krafterna. Detta har speciellt till följd att punkten 54 vandrar i riktning mot punkten 54', vilket åstadkommer, att vid fömyat urkopplingsförlopp för friktionskopplingen 1 den av tallriksfjädern 4 på sensorfjädern 13 i området av svängstödet 11 utövade axialkraften är större än motkraften hos sensorfjädern 13, varigenom det redan beskrivna efterinställningsförloppet genom axiell utfjådring av sensorfjädem 13 sker. Genom det genom fjädem 26 åstadkomna efterin- ställningsförloppet, således genom vridningen av ringen 17 och den axiella förskjutningen av stödet 12 förskjutes punkten 54' åter i riktning mot punkten 54, varigenom det önskade jämviktstillståndet i området av svängstödet 5 mellan tallriksfjädern 4 och sensorfjädern 13 åter är upprätthållet.

I praktiken sker den beskrivna efterinställningen kontinuerligt eller i mycket små steg, så att de för bättre förståelse av uppfinningen i diagrammen visade stora punktför- skjutningarna och kurvlinjeförskjutningama normalt aldrig uppträder.

Under friktionskopplingens 1 driftstid kan några funktionsparametrar eller driftspunkter förändras. Så kan Lex. genom en felaktig manövrering av friktionskopplingen 1 en överhettning av beläggfjädringen 10 ske, vilken kan ha till följd en sättning, alltså en minskning av den axiella fjädringen hos beläggfjädringen eller beläggsegmenten 10. Genom en motsvarande utformning av kurvlinjen 40 för tallriksfjädern 4 och motsvarande anpassning av förloppet 47 för sensorfjädem 13 kan emellertid en driftsäker funktion för friktionskopp- lingen garanteras. En axiell sättning av beläggfjädringen 10 skulle enbart ha till följd att tallriksfjädern 4 skulle inta ett i förhållande till det i fig. 17 visade läget tillbakapressat läge, varvid den av tallriksfjädem 4 på tryckskivan utövade anpressningskraften skulle vara något lägre, såsom detta framgår i samband med kurvlinjen 40 enligt fig. 24. Vidare skulle en motsvarande axiell deformation av sensorfjädern 13 och därmed en motsvarande axiell förskjutning av svängstödet 11 ske.

P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 56 Enligt en ytterligare uppfinningstanke kan den på manövreringstallriksfjädern 4 inverkande resulterande stödkraften öka med tilltagande förslitning av friktionsbeläggen 7. Ökningen kan därvid vara begränsad till ett delparti av den totalt sett maximalt tillåtna förslitningsvägen för friktionsbeläggen 7. Ökningen av stödkraften för manövreringstallriks- fjädern 4 kan därvid ske genom motsvarande utfonnning av sensorfjädem 13. I fig. 25 är streckat visat och med hänvisningssiffran 47 angivet ett motsvarande kurvlinjeförlopp över området 48. Genom en ökning av stödkraften för manövreringstallriksf]ädem 4 med tilltagande förslitning kan en anpressningskraftsänkning hos rnanövreringstallriksfjädern 4 för tryckplattan 3, beroende på en sänkning av beläggfjädringen, t.ex. genom inbäddande av segmenten i beläggen, åtminstone delvis kompenseras. Särskilt fördelaktigt kan det därvid vara om stödkraften för manövreringstallriksfiädern 4 ökar proportionellt mot sättningen av beläggfiädringen eller proportionellt mot segmentinbäddningen i beläggen. Detta betyder att med minskningen av skivtjockleken i området av beläggen, alltså minskning av avståndet mellan friktionsytoma hos beläggen till följd av segmentinbäddande och/eller en sättning av beläggfjädringen och/eller beläggförslitningen, ska den nämnda stödkraften öka. Särskilt fördelaktigt är det därvid om kraftökningen sker på så sätt, att denna över ett första delparti är större än i ett därtill anslutande andra delparti, varvid de båda delpartierna befinner sig inom området 48 enligt fig. 25. Den senare utformningen är fördelaktig, eftersom den större delen av den nämnda inbäddningen mellan fjädersegmenten och beläggen huvudsakligen sker inom en i förhållande till den totala livslängden för friktionskopplingen liten tidsrymd och därefter stabiliseras förhållandena mellan fiädersegment och friktionsbelägg praktiskt taget.

Det betyder att från en bestämd inbäddning sker inte längre någon väsentlig ändring vad avser inbäddningen. En ökning av stödkraften för manövreringstallriksfiädern kan även ske över åtminstone en del av friktionsbeläggens nötningsförslitning.

Vid den ovanstående beskrivningen av efterinställningsförloppet för utjämningen av friktionsbeläggförslitningen har inte tagits hänsyn till de genom bladfjädrama 9 eventuellt påförda axialkrafterna. Vid en förspänning av bladfjädern 9 i riktning mot en upplyftning av tryckskivan 3 från det motsvarande friktionsbelägget 7, alltså i riktning mot en anpressning av tryckskivan 3 mot tallriksfjädem 4 sker ett understödande av urkopplingsförloppet. Den överlagras den av bladfiädem 9 påförda axialkraften med de av sensorfjädem 13 och tallriksfjädern 4 påförda krafterna liksom med urkopplingskraften. Till detta har hittills inte tagits hänsyn på grund av bättre förståelse vid beskrivningen av diagrammen enligt fig. 24 - 27. Den manövreringstallriksfjädern 4 i urkopplat tillstånd för friktionskopplingen 1 mot det P32724SEOl /LK 10 15 20 25 30 521 261 57 locksidiga avrullningsstödet 12 påverkande totalkraften erhålles genom addition av krafterna, vilka huvudsakligen utövas genom bladtjädersegmenten 9, genom sensorfjädem 13 och genom den rådande urkopplingskraften på manövreringstallriksfjädem 4. Bladfjäderelementen 9 kan därvid vara ihopsatta mellan locket 2 och tryckplattan 3 på så sätt, att med tilltagande förslitning av friktionsbeläggen 7 den genom bladfjädern 9 på manövreringstallriksfjädern 4 utövade axialkraften blir större. Så kan t.ex. över sträckan 48 enligt fig. 25 och därmed även över förslitningsutjärrmingsvägen för efterinställningsanordningen 16 den av bladfjädem 9 pàförda axiella kraften uppvisa ett förlopp enligt linjen 47b. Av fig. 25 framgår även att med tilltagande genomfjädring för sensorfjädem 13 tilltar den av bladfjädern 9 på tryckplattan 3 utövade återställningskraften, vilken även verkar på manövreringstallriksfiädern 4. Genom addition av kraftförloppet enligt kurvlinjerna 47b och tallriksfjäderkurvlinjen erhålles det resulterande kraftförloppet, vilket inverkar axiellt på tallriksfjädem 4, nämligen i riktning för en anpressning av tallriksfjädem 4 mot det locksidiga svängstödet 12. För att erhålla ett förlopp enligt linjen 47a, varvid vid början av inställningsområdet 47d det först förekommer en begynnande kraftökning, som övergår i ett ungefärligen konstant kraftområde, är det lämpligt att utforma sensortallriksfjädem på så sätt, att den uppvisar ett kurvlinjeförlopp motsvarande linjen 47c i fig. 25. Genom addition av kraftförloppet enligt linjen 47c och kraftförloppet enligt linjen 47b erhålles då kraftförloppet enligt linjen 47a. Genom en motsvarande förspänning av bladfjädrama 9 kan således den av sensorfjädem påförbara stöd- kraften eller stödkraftförloppet reduceras. Genom motsvarande utformning och arrangemang av bladfjäderelementen 9 kan likaså en sänkning av beläggfjädringen och/eller en inbäddning av beläggtjädersegmenten i beläggen åtminstone delvis kompenseras. Därigenom garanteras således att tallriksfjädem 4 huvudsakligen bibehåller samma driftspunkt eller samma driftområde, så att tallriksfjädem 4 under friktionskopplingens livslängd huvudsakligen utövar en åtminstone ungefärligen konstant anpressningskraft på tryckplattan 3. Vidare måste vid utformningen av friktionskopplingen, speciellt av sensorfjädem 13 och/eller bladfiädern 9, den genom den på eftersinställningselementet 17 inverkande efterinställningsfjädem 26 och/eller 26a alstrade resulterande axialkraften tas hänsyn till, vilken motverkar sensorfjädern 13 och/eller bladfjädrarna 9.

Vid en utformning av friktionskopplingen l med förspänd bladfjäder 9 måste även tas hänsyn till att genom förspänningen av bladfjädrarna 9 påverkas den av tryckplattan 3 på friktionsbeläggen 7 utövade axialkraften. Det betyder således att vid en förspänning av bladfjädrarna 9 i manövreringstallriksfjäderns 4 riktning sänks den av tallriksfjädem 4 utövade P32724SEOl/LK 10 15 20 25 30 521 2361 58 anpressningskraften med bladfjädems 9 förspänningskraft. Vid en sådan friktionskoppling 1 utbildas således ett resulterande anpressningskraftförlopp för tryckplattan 3 eller för friktionsbeläggen 7, som erhålles genom överlagringen av anpressningskraftförloppet för tallriksfjädern 4 med förspänningsförloppet för bladfjädrama 9. Under antagandet att - betraktat över friktionskopplingens 1 driftsområde - kurvlinjen 40 enligt fig. 24 visar det resulterande kraftförloppet från manövreringstallriksfjädern 4 och förspända bladfjädrar 9 i friktionskopplingens 1 nytillstånd, skulle med sänkningen av avståndet mellan tryckplattan 3 och mottryckplattan 6 till följd av beläggförslitningen erhållas en förskjutning av det resulterande förloppet i riktning mot en reducering. I fig. 24 är streckat visat en linje 40a, som exempelvis motsvarar en total beläggförslitning av 1,5 mm. Genom denna under frik- tionskopplingens livslängd uppträdande förskjutning av linjen 40 i riktning mot linjen 40a sänks den vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 genom tallriksfjädern 4 på sensorfjädern 13 utövade axialkraften, nämligen på grund av det med tilltagande förslitning genom gladfjädrarna 9 på tallriksfjädern 4 utövade motmomentet. Detta motmoment förekommer på grund av det radiella avståndet mellan svänglagringen 5 och påverkningsdiametern 3a mellan manövreringstallriksfjäder 4 och tryckplatta 3. Vid utfomining av friktionskopplingen 1 är det speciellt viktigt att den genom beläggförslitningen skeende ökningen av bladfjädrarnas 9 förspänning är mindre än den till följd av samma beläggförslitning skeende urkopp- lingskraftökriingen, vilken åstadkommer den för efterinställningen erforderliga trycksväng- ningen av sensorfjädern 13. Annars skulle anpressningskraften hos tryckplattan 3 för friktionsbeläggen 7 sjunka i friktionskopplingens inkopplade tillstånd, och någon efterin- ställning kunde överhuvudtaget icke ske.

Den i fig. 28 och 29 visade friktionskopplingen 101 skiljer sig huvudsakligen från den i fig. 17 och 18 visade friktionskopplingen 1 genom att efterinställningsringen 117 är belastad i perifeririktningen medelst skruvfjädrar 126. Vad avser dess funktion och verkningssätt vad avser förslitningsutjämningen för friktionsbeläggen motsvarar efterin- ställningsringen 117 efterinställningsringen 17 enligt flg. 18-20. Vid det visade utförings- exemplet är tre skruvfjädrar 126 anordnade, vilka är likforrnigt fördelade över omkretsen och förspända mellan kopplingslock och efterinställningsring 117.

Såsom speciellt framgår av fig. 30 har efterinställningsringen 117 på inneromkretsen radiella utsprång eller avsatser 127, mot vilka de bågfonnigt anordnade skruvfjädrarna 126 kan stöda i omkretsriktningen med sina ändar för påverkan av efterinställningsringen 117. De andra ändpartierna på fjädrarna 126 stöder mot av kopplingslocket 2 burna anslag 128. Vid P32724SEO l /LK 10 15 20 25 30 521 261 59 det visade utföringsexemplet är dessa anslag 128 bildade genom skruvliknande förbindnings- element, vilka är förbundna med locket 2. Dessa anslag 128 kan emellertid även vara bildade genom axiella utformningar, som är utformade i ett stycke med kopplingslocket 2. Så kan t.ex. anslagen 128 vara bildade genom ur ett plåtlock 2 axiellt utformade utpressningar eller flikar. Såsom speciellt framgår av fig. 29 och 30 kan ringen 117 på inneromkretsen vara utformad på så sätt, att åtminstone huvudsakligen i området av fjädrarnas 126 utsträckning och företrädesvis även över den för efterinställningen av förslitningen erforderliga vridvinkeln för ringen 117 eller över avlastningsvägen för fjädrarna 126 förekommer en styrning 129, som garanterar en axiell fasthållning och radiellt stöd av fjädrarna 126. Fjäderstymingarna 129 är vid det visade utföringsexemplet bildade genom, i tvärsnitt betraktat, huvudsakligen halvcirkelforrnigt utformade fördjupningar, vilkas begränsningsytor huvudsakligen är anpassade till tvärsnittet på skruvfiädrama 126.

En sådan utformning har den fördelen att vid roterande friktionskoppling ges en problemfri styrning av fjädrarna 126, så att dessa inte kan böjas ut axiellt. För ytterligare säkring av skruvfjädrarna 126 kan, såsom detta visas i fig. 2913 locket 2 på sitt radiellt inre kantparti ha axiella utformningar 130, vilka överlapper fjädrarna 126 i axelriktningen. Istället för enskilda utforrnningar 130 kan locket 2 även ha en över omkretsen genomgående och axiell innerkant 130. lnnerkanten 130 kan tjäna för begränsning av tallriksfjäderns 4 avlastning.

En styrning av efterinställningsfjädrama 126 enligt fig. 28 till 30 har den fördelen att vid roterande kopplingsenhet 1 de enskilda lindningama hos fjädrarna 126 under centrifugalkraftinverkan radiellt kan stöda mot efterinställningsringen 117, varvid de av fjädrarna 126 i omkretsriktningen pâförda inställningskrafterna till följd av det mellan fjäderlindningama och efterinställningsringen 117 alstrade friktionsmotstånden sänks eller t.o.m. upphäves. Fjädrarna 126 kan även vid rotation av friktionskopplingen 101 (till följd av de fjäderverkan undertryckande friktionskraftema) praktiskt taget stelt hållas tillbaka.

Därigenom kan uppnås att åtminstone vid varvtal över tomgångsvarvtalet för förbrännings- motorn efterinställningsringen 117 inte kan vridas genom fjädrarna 126. Därigenom kan uppnås att en utjämning av friktionsbeläggförslitningen bara sker vid manövrering av friktionskopplingen 101 vid tomgångsvarvtal eller åtminstone ungefärligen vid tomgångs- varvtal. Blockeringen av efterinställningsringen 117 kan emellertid ske även på så sätt, att bara vid stillastående förbränningsmotor, alltså icke roterande friktionskoppling 101 en efterinställning kan ske på grund av beläggförslitningen.

P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 60 En blockering av efterinställningsförloppet vid rotation av friktionskopplingen 1 eller vid överskridande av ett bestämd varvtal kan även vara av fördel vid en utföringsfonn enligt fig. 17 och 18. För detta kan exempelvis medel anordnas på locket 2, vilka under centrifugal- kraftinverkan på efterinställningselementet 17 åstadkommer en vridsäkring, nämligen mot den genom skänkelfjädern 26 och/eller 26a alstrade inställningskraften. Blockeringsmedlen kan därvid vara bildade genom åtminstone en under centrifugalkraftinverkan radiellt utåt förskjutbar vikt, som exempelvis stöder mot ringens 17 innerkant och där kan alstra en friktion, som på ringen 17 framkallar ett bromsmoment som är större än det av inställnings- fjädrarna pâr ingen 17 utövade förvridningsmomentet.

För det radiella stödandet av åtminstone ett delparti av utsträckningen av fjädrarna 126 kan även anordnas av locket 2 buma stödmedel. Dessa stödmedel kan vid utföringsformen enligt fig. 28 och 29 vara utformade i ett stycke med anslagen 128. För detta kan anslagen 128 vara utformade vinkelforrniga, så att de vardera har ett sig i omkretsriktningen sträckande parti, vilket åtminstone över ett delavsnitt av utsträckningen av en fjäder 121 skjuter in i denna. Därigenom kan åtminstone en del av fjäderlindningarna styras och åtminstone stödas i radiell riktning.

Såsom framgår av fig. 29 har den i fig. 18 anordnade trådringen 11 bortfallit och ersatts genom i tungspetspartiet hos sensorfjädern 113 påförda utformningar 111. För detta är tungoma 113c i området av sina spetsar på sin mot manövreringstallriksfjädem 4 vända sida kulforrnigt utformade.

I fig. 31 till 33 visas en ytterligare utforrnningsvariant av en förslitningsefterinställ- ning enligt uppfmningen, vid vilken i stället för en ringformig efterinställningsring användes enskilda efterinställningselement 217. Dessa efterinställningselement är likfonnigt fördelade över lockets 202 omkrets. Efterinställrlingselementen 217 är bildade genom knopp- eller skivfonniga konstruktionsdelar, vilka har en i omkretsriktningen sig sträckande och axiellt uppåtstigande upplöpningsramp 218. De ringfonniga efterinstållningselementen 217 har en central urtagning eller borrning 219, genom vilken de av locket uppbuma axiella stiftartiga ansatserna 215a sträcker sig, så att de ringformiga efterinställningselementen 218 är vridbart lagrade på dessa ansatser 215a. På locket 202 år utpressningar 225 anordnade, vilka bildar motupplöpningsramper 224 för rampema 218. Mellan ett efterinställningselement 217 och locket 202 är ett fjäderelement 226 inspänt, vilket påverkar efterinställningselementet 217 i den en efterinställning åstadkommande vridriktningen. Fjäderelementet 226 kan sträcka sig, såsom framgår av fig. 31, kring en axiell ansats 215a, alltså vara skruvfiäderliknande P32724SE0l/ LK 10 15 20 25 30 521 2631 61 utformat. Vid åndpartierna av en fjäder 226 är utformningar, såsom Lex. nedböjningar eller skänklar anordnade för stödandet av den ena fjäderänden mot locket 202 och den andra fjäderänden mot det motsvarande efterinställningselementet 217. Vid en axiell förskjutning av tallriksfjädern 204 eller av sensorfjädem 213 i omrâdet av svängstödet 205 förvrides efterinställningselementet 217 och förskjutningen utjämnas genom upplöpningen av rampema 218 på rampema 224.

Det axiella stödandet av sensortallriksfjädern 213 mot locket 202 sker medelst flikar 214, som är utformade ur det axiellt förlöpande partiet av locket 202 och radiellt inåt inpressade under de yttre partierna av sensorfjädern 213.

De ringforrniga efterinställningselementen 217 har den fördelen, att dessa kan utformas huvudsakligen centrifiigalkraft-oberoende med avseende på deras efterinställnings- verkan.

I stället för det i fig. 31 visade roterande eller sig vridande efterinställningselementet 217 kan även separata kilartiga efterinställningselement användas, vilka år förskjutbara i radiell riktning och/eller i perifeririktningen för förslitningsefterinställning. Dessa kilartiga efterinställningselement kan uppvisa en längsgående urtagning, genom vilken en axiell ansats 215a för styrning av det motsvarande efterinställningselementet kan sträcka sig. De kilforrniga efterinställningselementen kan på grund av den på dem inverkande centrifugalkraften verka efterinställande. Kraftmagasin kan emellertid också vara anordnade, vilka påverkar det kilfonniga efterinställningselementet i efterinställningsriktning. För den problemfria styrningen av de kilartiga efterinställningselementen kan locket 202 ha påsättningar. De i förhållande till ett mot friktionskopplingens rotationsaxel vinkelrätt förlöpande plan med en bestämd upplöpningsvinkel förlöpande kilytorna hos efterinställningselementen kan vara anordnade på locksidan och/eller på sidan av manövreringstallriksfjädern. Vid användning av sådana kilformiga enskilda element är det lämpligt att framställa dessa av ett lätt material, för att reducera de på detta inverkande centrifugalkrafterna till ett minimum.

Materialpamingen mellan de efterinställningsrampema bildande konstruktionsdelarna är lämpligtvis vald på så sätt att under friktionskopplingens hela livslängd kan ingen en efterinställning förhindrande vidhäftning mellan upplöpningsramperna och motupplöpnings- rampema uppträda. För att undvika en sådan vidhäftning kan exempelvis en sådan konstruktionsdel vara försedd med en beläggning åtminstone i området av rampema eller motramperna. Genom sådana belåggningar kan speciellt korrosion undvikas vid användning av två metalliska konstruktionsdelar. En vidhäftning eller fastklistring mellan de efterin- P32724SEOl /LK 10 15 20 25 30 521 261 62 ställningsramperria bildande konstruktionsdelarna kan vidare undvikas genom att de mot varandra stödande och ramperna liksom motrampema bildande konstruktionsdelama är framställda av ett material med olika utvidgningskoefficient, så att till följd av de under friktionskopplingens drift uppträdande temeratursvängningama de i kontakt sig befinnande ytoma, som bildar efterinställningsrampema, fullgör en rörelse relativt varandra. Därigenom hålls de upplöpningsramperna och motupplöpningsramperna bildande konstruktionsdelarna alltid inbördes rörliga. En vidhäftning eller fastklistring mellan dessa delar kan således inte ske, då genom de olika utvidgningama dessa delar alltid åter bryts loss eller lossas från varandra. Ett lossande av efterinstållningsramperna kan även uppnås genom att på grund av olika hållfasthet och/eller utformning av delarna de på dessa delar inverkande centrifugalkraf- tema förorsakar olika utvidgningar eller rörelser, vilka återigen förhindrar en vidhäftning eller fastklistring av delarna.

För att undvika en vidhåftningsförbindning mellan upplöpningsramp och motupplöp- ningsramp kan även åtminstone en anordning vara anordnad, som vid urkopplingen av friktionskopplingen eller vid förslitningsefterinställningen utövar en axialkraft på efterin- ställningselementet eller efterinställningselementen. För detta kan efterinställningselementet 17, 117 axiellt ihopkopplas med en konstruktionsdel, som har partier, som vid uppträdande förslitning förskjutes axiellt. Denna ihopkoppling kan speciellt ske i området av svänglagring- en 5, nämligen med manövreringstallriksfjädern 4 och/eller sensorfjädern 13.

I diagrammet enligt fig. 34 är en anpressningstallriksfiäderkurvlinje 340 visad, vilken har en dalpunkt eller ett minimum 345, i vilken den av anpressningstallriksfjädern påförda kraften är förhållandevis låg (cirka 450 Nm). Maximum för tallriksfjädem med väg-kraft- kurvlinjen 340 ligger i storleksordningen av 7600 Nm. Kurvlinjen 340 alstras genom deformation av tallriksfjädern mellan två radiellt på avstånd anordnade stöd, nämligen såsom detta beskrivits i förbindelse med kurvlinjen 40 enligt fig. 24 och i samband med tallriks- fjädern 4.

Tallriksfjäderkurvlinjen 340 kan kombineras med en beläggfjäderkurvlinje 342.

Såsom framgår av fig. 34 är väg-kraft-förloppet för beläggfjådersegmentkurvlinjen 342 närmad till anpressningstallriksfiäderkurvlinjen 340 eller de båda kurvlinjerna förlöper bara på ett litet avstånd från varandra, så att den motsvarande friktionskopplingen kan manövreras med mycket låg kraft. I beläggfjädringens verksamhetsområde erhålles den teoretiska urkopplingskraften ur skillnaden mellan två vertikalt över varandra liggande punkter hos linjerna 340 och 342. En sådan differens är angiven med 360. Den verkligen erforderliga P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 63 urkopplingskraften minskas med den motsvarande hävarrnsutväxlingen hos manövreringsele- menten, såsom t.ex. tallriksfjädertungorna. Detta har likaså beskrivits i samband med utföringsforrnen enligt fig. 17 och 18 liksom diagrammen enligt fig. 24-27.

I fig. 34 är streckat visat en ytterligare manövreringstallriksfjäderkurvlinje 440, vilken har ett minimum eller en dalpunkt 445, i vilken den av tallriksfjådern påförda kraften är negativ, alltså inte i inkopplingsriktningen för den motsvarande friktionskopplingen, utan verkar i urkopplingsriktning. Detta betyder att vid överskridande av punkten 461 under urkopplingsfasen blir friktionskopplingen automatiskt öppen. Tallriksfjäderkurvlinjen 440 kan förses med en beläggfjäderkurvlinje svarande mot linjen 442. För att erhålla minimala urkopplingskrafter eftersträvas ett så parallellt förlopp som möjligt mellan beläggfjäderkurv- linjen 442 och tallriksfjäderkurvlinjen 440.

I fig. 35 visas det för urkopplingen av den motsvarande friktionskopplingen på manövreringshävarmen, såsom tallriksfiädertungoma, påförbara urkopplingskraftförloppet över urkopplingssträckan för de tillhörande kurvlinjema 340 och 342 resp. 440 och 442.

Såsom framgår är urkopplingskraftförloppet 349, som är samordnat med kurvlinjema 340, 342, alltid i det positiva kraftområdet, dvs. att för att hålla kopplingen i urkopplat tillstånd är alltid en kraft i urkopplingsriktningen erforderlig. Urkopplingskraftförloppet 449, vilket tillhör kurvlinjerna 440 och 442, har ett delparti 449a i vilket urkopplingskraften först avtar och sedan från det positiva övergår i det negativa kraftområdet, så att den motsvarande friktionskopplingen i urkopplat tillstånd inte behöver någon hållkraft.

Vid den i fig. 36, 36a och 37 visade utföringsformen av en friktionskoppling 501 är sensortallriksfjädern 513 axiellt stödd mot kopplingslocket 502 medelst en bajonettartig förbindning 514, för detta har sensorfjådem 513 radiellt från ytteromkretsen på den ringformiga grundkroppen 5l3b sig sträckande flikar 513d, vilka axiellt stöds i radiella partier 502a, i form av ur lockmaterialet utformade flikar. Lockflikama 502a är utformade av det huvudsakligen axiellt förlöpande kantpartiet 502b på locket, varvid det kan vara lämpligt om för detta flikarna 502a åtminstone delvis först är utformade genom en friskärning 502c eller 502d ur lockrnaterialet. Genom åtminstone delvis omskärning av flikama 502a kan dessa lättare deformeras till sina avsedda lägen. Såsom speciellt framgår av fig. 37 är flikama 502a och utläggarna eller tungoma 513d så anpassade till varandra att en centrering av sensorfjä- dern 513 kan ske i förhållande till locket 502. Vid det visade utföringsexemplet har flikama 502a för detta inte någon axiell ansats 502e.

För att garantera en problemfri positionering av sensorfjädem 513 i förhållande till P32724SEO1 /LK 10 15 20 25 30 521 64 locket 502 under framställningen av den bajonettartiga låsníngsförbindningen 514 är åtminstone tre företrädesvis över omkretsen på locket 502 likformigt fördelade flikar 502a i förhållande till det andra lockpartiet så anpassade, att efter en definierad relativvridning mellan sensorfjädern 513 och locket 502 de motsvarande utläggarna 513d kommer till anliggning på ett omkretsanslag 502f och dänned undvikes en ytterligare relativvridning mellan sensorfjäder 513 och lock 502. Anslaget 502f är vid det visade utföringsexemplet, såsom detta speciellt framgår av fig. 36a bildat genom en axiell ansats på locket 502. Av fig. 36a framgår vidare att åtminstone enskilda, åtminstone tre flikar 502a bildar en ytterligare vridbegränsning 502g mellan locket 502 och sensorfjädems 513 tungor 513d. Vid det visade exemplet bildar de lika flikama 502a vridsäkringarna 502f och 502g för båda vridriktningama. De en upplåsning mellan sensorfiädem 513 och locket 502 förhindrande anslagen 502g är bildade genom axiella, i radiell riktning förlöpande bockningar av tungorna 502a. Genom omkretsanslagen 502f och 502g ges en definierad positionering i omkretsriktningen av sensorfiädern 513 i förhållande till locket 502. För framställningen av låsníngsförbindningen 514 späns sensorfiädern 513 axiellt i riktning mot locket 502, så att tungorna 513d axiellt skjuter in i friskärningama 502c och 502d och kommer att ligga axiellt över lockstöden 502a. Därefter kan locket 502 och sensorfjädem 513 vridas inbördes, tills nâgra av tungoma 513d kommer till anliggning mot vridbegränsningarna 502f. Därpå sker en delvis avlastning av sensorfjädern 513, så att några av tungorna 513d, betraktat i omkretsriktningen, kommer att ligga mellan motsvarande anslag 502f och 502g och alla tungor 513d lagras på de locksidiga stöden 502a. Genom utfonnningen enligt uppfinningen av den bajonettartiga läsningen 514 garanteras att vid monteringen vid friktionskopplingen 501 kommer tungoma 513d inte att ligga bredvid de locksidiga stöden 502a.

Vid de hitintills visade utföringsexemplen är den den egentliga fjäderkraften för sensortjädem 513 påförande cirkelringformiga grundkroppen, t.ex. 513b, anordnad radiellt utanför påverkningspartiet eller stödpartiet mellan tryckplatta och manövreringstallrikstjäder.

För många användningsfall kan det emellertid även vara lämpligt om den cirkelringfonniga grundkroppen hos sensortallriksfjädem är anordnad radiellt innanför påverkningsdiametern mellan tryckplatta och manövreringstallriksf]äder. Det betyder således för en utföringsform enligt fig. 17 och 18 att den den axiella förspänningskraften för sensorfjädern 13 påförande grundkroppen 13b är anordnad radiellt innanför påverkningspartiet 3a mellan manövrering- stallriksfjäder 4 och tryckplatta 3.

Vid utföringsformen enligt fig. 36-37 är de locksidiga motupplöpningsrampema 524 P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 65 bildade genom lockforrniga utpressningar, som är införda i plåtlocket 502. Vidare styrs vid denna utföringsforrn de mellan locket 502 och efterinställningsringen 517 förspända skruvfjädrarna 526 genom styrtappar 528, som är utformade i ett stycke med efterinställnings- ringen 517 och sträcker sig i omkretsriktningen. Dessa styrtappar 528 kan, såsom detta framgår speciellt av tig. 37, i axiell riktning uppvisa ett långsträckt tvärsnitt, som är anpassat till innerdiametem på fjädrarna 526. Stymingama 528 sträcker sig åtminstone över ett delparti av längsutsträckningen av fjädrarna 526 in i dessa. Därigenom kan åtminstone en del av fjäderlindningarna styras och åtminstone stödas i radiell riktning. Vidare kan en utböjning eller en utfjädring av fjädrarna 526 i axiell riktning undvikas. Genom tappama 528 kan monteringen av friktionskopplingen väsentligt underlättas.

I tig. 38 är efterinställningsringen 517 visad delvis. Efterinställningsringen 517 har radiellt inåt förlöpande utformningar 527, som bär de tappartiga, i omkretsriktningen sig sträckande styrpartiema 528 för skruvfjädrarna 526. Vid det visade utföringsexemplet är fjäderupptagningspartierna 528 utformade i ett stycke med den som forrnsprutdel framställda plastringen 517. F jäderstymingspartierna eller fjäderupptagningspartierna 528 kan emellertid även vara bildade genom enskilda konstruktionsdelar och/ eller alla gemensamt genom en enda konstruktionsdel, vilka eller vilken förbindes med efterinställningsringen 517, Lex. medelst en snäpplåsning. Så kan alla styrpartierna 528 vara bildade genom en likaså över Omkretsen öppen ring, som är ihopkopplad med efterinställningsringen 517 över åtminstone tre förbindningsställen, företrädesvis utformade som snäpplåsning.

Liknande vad som beskrivits i förbindelse med fig. 28 och 29 kan skruvfiädrarna 526 radiellt stöda mot ytterligare, t.ex. på grund av centrifugalkraftinverkan, mot motsvarande utformade partier på locket 502 och/eller efterinställningsringen 517.

De locksidiga stöden för skruvfjädrama 526 är bildade genom av lockmaterialet utformade och i axiell riktning sig sträckande vingar eller genom axiella väggar bildade utpressningar 526a. Dessa stödpartier 526a för fjädrama 526 är därvid lämpligtvis utformade på så sätt att de motsvarande ändarna på fjädrama styrs och därmed säkras mot en otillåten förskjutning i axiell och/eller radiell riktning.

Vid den i fig. 39 visade utföringsfoimen av en koppling 601 är sensorfjädern 613 anordnad på den från tryckplattan 603 vända sidan av locket 602. Genom arrangemanget av sensorfjädern 613 utanför lockinnerutrymmet, som upptar tryckplattan 603, kan de terrniska pâfrestningama på sensorfjädem 613 minskas, varigenom risken för en sättning av denna fjäder 613 på grund av en termisk överpåfrestning undvikes. Likaså sker pâ den yttre sidan P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 66 av locket 602 en bättre kylning av fjädern 613.

Stödandet av det på den från locket vända sidan av manövreringstallriksfjädem 604 anordnade svängstödet 611 sker medelst distansnitar 615, som sträcker sig axiellt genom motsvarande urtagningar i tallriksfjädern 604 och locket 602 och är axiellt förbundna med sensorfjädem 613. Vid det visade utföringsexemplet är distansnitama 615 ihopnitade med sensorfjädern 613. I stället för distansnitar 615 kan även andra medel användas vilka bildar en förbindning mellan avrullningsstödet 611 och sensorfjädern 613. Så kan t.ex. sensorfjädem 613 i det radiellt inre partiet uppvisa axiellt sig sträckande flikar, vilka stöder avrullnings- stödet 611 med motsvarande radiella partier eller t.o.m. direkt bildar detta avrullningsstöd 611 genom motsvarande utformningar. I stället för de fast med sensorfjädern ihopnitade elementen 615 kan även på annat sätt utformade, t.ex. ledat vid sensorn fastlänkade element användas.

Vid utföringsforrnen enligt fig. 40 sträcker sig sensorfjädern 713 radiellt innanför svänglagringen 715 för manövreringstallriksf]ädern 704. Sensorfjädern 713 är stödd vid sitt radiellt inre parti mot locket 702. För detta har locket 702 axiellt sig genom motsvarande slitsar eller urtagningar i tallriksfjädern 704 sig sträckande flikar 715, vilka axiellt stöder sensortallriksfjädem 713. Enligt en andra utföringsvariant kunde även sensorfjädem 713 på sitt inre kantparti uppvisa flikar, vilka sträcker sig i axiell riktning axiellt genom motsvarande öppningar i tallriksfiädern 704 och stöds på locksidan.

Den i ñg. 41 visade efterinställningsringen 817 kan användas vid en friktionskoppling enligt fig. 36-37. Efterinställningsringen 817 har radiellt inre utfornmingar 827, som sträcker sig radiellt. Utforrnningarna 827 har radiella ansatser 827a, som bildar stödpartierna för de i omkretsriktningen mellan kopplingslock och inställningsring 817 förspända skruvfjädrarna 826. För styrning och underlättande av monteringen av skmvfjädrarna 826 är anordnat en ring 828, som är avbruten eller öppen på ytteromkretsen. Ringen 828 är förbunden med de radiella utformningama 827a. För detta kan utfonnningama 827a uppvisa i omkretsriktningen sig sträckande fördjupningar eller spår, som är utformade på så sätt, att de i förbindelse med ringen 828 bildar en snäppförbindning. De locksidiga stöden för efterinställningsfjädrama 826 är bildade genom axiella flikar 826a på kopplingslocket. De axiella flikarna 826a har en axiell inskärning 826b för upptagandet av ringen 828. Inskärningarna 826b är därvid utformade på så sätt att ringen 828 i förhållande till flikarna 826a har en axiell förskjutningsmöjlighet, åtminstone svarande mot förslitningsvägen hos friktionskopplingen. För detta är det speciellt lämpligt om de i de radiella utformningama 827a införda fördjupningama för upptagandet av P32724SEO l /LK 10 15 20 25 30 I I: ao ln wy>l 1 I: I I: 67 ringen 828 och urskärningama 826b, betraktat i axiell riktning, är motriktat utformade, eller med andra ord, att fördjupningama i utformningarna 827a är öppna i den ena axiella riktningen och urskärningarna 826b öppna i den andra axiella riktningen.

Vid den i fig. 42 visade utföringsformen av en friktionskoppling 901 sker stödandet av manövreringstallrikstjädern 904 i urkopplingsriktningen i ett mellersta parti av tallriksfiäderns 904 grundkropp 904a. Radiellt utanför stöder grundkroppen 904a mot tryekplattan 903 och sträcker sig radiellt inåt ut över svänglagringen 905. Det betyder att svänglagringen 905 är på förhållandevis stort avstånd från grundkroppens 904a innerkant hos tallriksfjädern 904 eller slitsändarna, vilka bildar tungor på tallriksfjädem 904, i jämförelse med de hittills kända tallriksfjäderkopplingarna. Vid det visade utföringsexemplet ligger det radiella breddförhållandet mellan det radiellt innanför svänglagringen 905 anordnade grundkroppspartiet och det radiellt utanför svänglagringen 905 förekommande grundkroppspartiet i storleksordningen av 1:2. Det är lämpligt om detta förhållande ligger mellan 1:6 och 1:2. Genom ett sådant stödande av manövreringstallriksijädem 904 kan ett skadande eller en överpåfrestning av tallriksfjädergrundkoppen 904a i omrâdet av svänglagringen 905 undvikas.

I fig. 42 antydes vidare streckat en axiell påsättning 903a, som är anordnad på tryekplattan 903. Över sådana på tryekplattan 903, speciellt i området av stödsnockama 903b, anordnade påsättningar 903a kan manövreringstallriksfiädern 904 centreras i förhållande till kopplingen 901. Manövreringstallriksfjädern 904 kan således medelst en ytterdiametercentrering hållas i radiell riktning i förhållande till locket 902, så att de i fig. 40 likaså visade centreringsnitarna eller tapparna 915 kan bortfalla. Fastän så inte visas kan ytterdiametercentreringen ske även genom ur lockets 902 material utformade flikar eller utpressningar.

Vid friktionskopplingen 901 är sensorfjädem 913 utformad på så sätt, att den kraften påförande grundkroppen 913a är anordnad radiellt innanför nockama 903b. För stödande av manövreringstallriksfjädern 904 å ena sidan och för ett eget stödande mot locket 902 å andra sidan har sensorfjädern 913 radiella utliggare eller tungor, vilka sträcker sig dels från grundkroppen 913a radiellt inåt och dels från grundkroppen 913a radiellt utåt.

Vid den i fig. 43 visade utföringsvarianten av en friktionskoppling 1001 är den friktionskopplingens urkopplingskraft eller manövreringstallriksfiäderns 1004 svängkraft motriktade kraften påförd genom en sensorfjäder 1013, vilken är axiellt inspänd mellan locket 1002 och tryekplattan 1003. Vid en sådan utföringsfonn stöds manövreringstallriksfjädem P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 u. .- 68 1004 i sväng- eller tippområdet 1005 inte genom någon svänglagring i urkopplingsriktningen.

Tallriksfjäderns 1004 anliggning mot det locksidiga svängstödet eller stödstödet 1012 garanteras genom sensorfjäderns 1013 förspänningskraft. Denna sensorfjäder är utformad på så sätt, att under friktionskopplingens 1001 urkopplingsförlopp blir den av denna sensorfjäder 1013 pâförda axialkraften på tallriksfjädern 1004 större än friktionskopplingens 1001 erforderliga urkopplingskraft. Det måste därvid garanteras att när ingen förslitning har förekommit på friktionsbeläggen, tallriksfjädern 1004 alltid blir i anliggning mot det locksidiga stödet eller svängstöden 1012. För detta måste på liknande sätt, såsom detta beskrivits i samband med de tidigare utföringsformema, en anpassning ske mellan de enskilda i axiell riktning verksamma och överlagrande kraftema. Dessa krafter, som alstras genom sensorfjädern 1013, genom beläggfjädringen genom de mellan tryckplattan 1003 och locket 1002 eventuellt anordnade bladfiäderelementen, genom manövreringstallriksfjädern 1004, genom urkopplingskraften för friktionskopplingen 1001 och genom de på efterinställningsringen 1017 inverkande efterinställningsfjäderelementen måste anpassas i motsvarande grad till varandra.

Vid friktionskopplingen 1101 enligt fig. 44 stöder därvid sensorfjädem 113 radiellt utanför det locksidiga ringforrniga stödpartiet 1112. Vid det visade utföringsexemplet är det motsatta stödandet mellan manövreringstallriksfjädem 1104 och sensorfjädern 1113 även anordnat radiellt utanför stöddiametern 1103a hos manövreringstallriksfjädem 1104 på tryckplattan 1103. För stödandet mot locket 1102 har sensorfjädern 1113 radiellt utvändigt utformningar i form av radiellt utåt sig vända armar 1113b, vilka på liknande sätt, såsom detta beskrivits i samband med fig. 36-37, över en bajonettlåsning 1514 axiellt stöder mot locket 1102 och är säkrade mot vridning. För monteringen av sensorfjädern 1113 har locket 1102 motsvarande axiella urtagningar 1502b, motsvarande axiella urtagningar 1502b, i vilka de radiellt yttre stödarmama för sensorfjädern 1113 axiellt kan vara införda för bildandet av bajonettlåsningen 1514. Anliggningen av tallriksfjädem 1104 mot det locksidiga svängstödet eller stödstödet 1112 garanteras genom sensorfjäderns 1113 förspänningskraft.

I samband med fig. 43 ska kopplingens funktion förklaras nännare. Därvid är sensorfjäderns kraft utformad på så sätt, att den motsvarar urkopplingskraften i efterinställ ningspunkten. Urkopplas efter uppträdande beläggförslitníng (eller förslitning på andra ställen) och därmed förändrad tallriksvinkel och därigenom högre tallriksfjäderkraft, så svänger tallriksfjädern först kring stödet 1012 till in i närheten av efterinställningspunkten. Då i denna punkt då urkopplingskraften blir lika med sensorkraften tillsammans med beläggfjädern - P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 521 261 69 restkraft - svänger tallriksfjädern vid ytterligare urkoppling kring stödet på tryckplattan, till dess att en kraftjämvikt åter har bildats mellan urkopplingskraften och sensorkraften. Därvid lyfts tallriksfjädern upp från det locksidiga stödet och friger detta för efterinställningen. Under den ytterligare urkopplingssträckan sjunker urkopplingskraften åter, sensorkraften överväger och pressar genom tryckplattan tallriksfjädern mot det locksidiga stödet 1112, kring vilket då den ytterligare svängningen av tallriksfjädern sker. Vid tallriksfjädems övergång från det locksidiga stödet till det tryckplattsidiga stödet ändrar tallriksfjädern i tendensen sin funktion som tvåarmad hävarm. Den stöder mot tryckplattan övergående med den nu förekommande urkopplingskraften mot tryckplattan och lyfts därigenom tillfälligt från det locksidiga stödet.

Efter ytterligare urkopplingsväg överväger på grund av det därmed förbundna kraftfallet kraften från sensorfjädem och pressar tallriksfjädern åter mot det locksidiga stödet, varigenom efterinställningsanordningenblockeras och efterinställningsförloppet är slutfört. Tallriksfjädern är sedan åter för den ytterligare utkopplingsvägen verksam som tvåarrnad hävarm.

Tallriksfjädem kan utformas under hänsynstagande till samtliga fjäderkrafter, som verkar direkt eller indirekt mot tallriksfjädern. Till dessa hör speciellt de krafter, som alstras genom manövreringstallriksfjädern och de axiellt i förhållande till locket förskjutbara konstruktions- delarna hos den motsvarande utjämnings- eller efteriristållningsanordningen.

Utföringsformen enligt fig. 44 har vidare den fördelen, att i friktionskopplingens inkopplade tillstånd är tallriksflädem 1104 praktiskt taget förspänd eller verksam som tvåar- mad hävarrn och tallriksljädem 1104 är därmed förspänd mellan det locksidiga stödet 1112 och det tryckplattsidiga stödet 1103a, vid urkopplingen av friktionskopplingen 1101 stöder tallriksfjädern emellertid praktiskt taget enbart mot sensorfjädem 1113 och svängs kring stödpartiet 1113a, vid samtidig axiell förskjutning av stödpartiet 1113a, så att den då praktiskt taget är verksam som enannad hävarm.

Sensorfjädern 1113 enligt fig. 44 kan - liksom sensortallriksfjädrarna i de andra figurerna - vid motsvarande utformning eller anpassning stöda mot en godtycklig diameter på manövreringstallriksfjädem 1104. Så kan sensortjäderns 1113 stöd mot tallriksfjädern 1104 ske på en diameter, som befinner sig mellan det locksidiga svångpartiet 1105 och den tryck- plattsidiga stöddiametern 1103a, Vidare kunde sensorfjädems 1113 stöd mot tallriksfjädern 1104 även vara anordnat radiellt innanför den locksidiga stöddiametern 1105. Därmed blir tendensmässigt den av sensorfjädem 1113 påförda axiella stödkraften desto större ju mindre dess stöddiameter 1113a blir på tallriksfjädern 1104. Vidare måste fjäderpartiet med praktiskt taget konstant kraft hos sensorfjädem 1113 bli desto större ju längre bort från stöddiametem P32724SEO ll LK 10 15 20 25 30 521 70 1113a mellan fjädrarna 1104 och 1113 från den locksidiga stöddiametern 1105 tallriksfjädern 1104 är belägen.

Utföringsformen enligt fig. 45 har en efterinställningsanordning 1216, som är verksam på liknande sätt, som detta beskrivits med de föregående figurema, speciellt i förbindelse med fig. 17-30. Manövreringstallriksfjädern 1204 är svängbart lagrad mellan två ringformiga avrullningsstöd 1211 och 1212. Det intill tryckplattan 1203 belägna stödet 1211 påverkas genom sensorfjädem 1213. Friktionskopplingen 1201 har en anordning 1261, som garanterar, att betraktat under friktionskopplingens livslängd, efterinställningsringens 1217 ramper inte häftar vid mot de locksidigt anordnade motrampema. Vid det visade utför- ingsexemplet är motrampema, liknande såsom detta beskrivits i förbindelse med fig. 18, anordnade på en på locket vridfast stödring 1225. En vidhäftriing mellan rampema och motrampema hade till följd, att den önskade förslitningsefterinställriingen inte längre kunde ske.

Anordningen 1261 bildar en lösfriktionsmekanism, som vid urkopplingen av friktionskopplingen 1201 och vid förekommande förslitning på friktionsbeläggen 1207 kan utöva en axialkraft på efterinställningsringen 1217, varigenom den eventuellt förekommande vidhäftningsförbindelsen mellan ramperna och motramperna lossas. Mekanismen 1261 innefattar ett axiellt fjädrande element 1262, som vid det visade utföringsexemplet axiellt är förbundet med tallriksfjädem 1204. Elementet 1262 har en ringformig membranartig eller tallriksartig fjädrande grundkropp l262a, som radiellt utvändigt är förbunden med tallriksijädern 1204. Från det radiellt inre kantpartiet på den ringformiga grundkroppen 1262a sträcker sig över Omkretsen fördelade, axiella flikar 1263, som sträcker sig genom axiella urtagningar i tallriksfjädern 1204. Vid sina fria ändpartier har flikarna 1263 anslagskonturer i form av nedböjningar 1264, vilka samverkar med motanslagskonturer 1265 på efterinställ- ningen 1217. Motanslagskonturema 1265 är bildade genom i ringen 1217 radiellt införda urtagningar eller genom ett runt om gående spår. Avståndet mellan anslagskonturerna 1264 och motanslagskonturerna 1265 i friktionskopplingens inkopplade tillstånd är så avpassat, att över åtminstone en större del av kopplingsurkopplingsfasen sker inte någon beröring mellan konturerna 1264 och motkonturerna 1265. Företrädesvis kommer anslagskonturema 1264 till anliggning mot motanslagskonturerna 1265 först vid fullständigt urkopplad friktionskoppling, varigenom elementet 1262 kan förspännas elastiskt mellan efterinställningsringen 1217 och tallriksfjädern 1204. Därigenom garanteras att, så snart till följd av beläggförslitning en axiell förskjutning av svängstödet 1211 sker, efterinställningsringen 1217 tvångsmässigt lyfts upp P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 521 261 71 från de locksidiga upplöpningsramperna. Vidare ska mekanismen 1261 förhindra att vid allt för stor urkopplingsväg, t.ex. på grund av en felaktig grundinställning av urkopplingssystemet, en efterinställning av ringen 1217 sker. Detta uppnås genom att vid alltför stor vridvinkel av tallriksfjädern 1204 i urkopplingsriktning det fjädrande elementet 1262 förspånner efterinställningsringen 1217 mot tallriksfjädem 1204, varigenom en vrid- säkring av efterinställningsringen 1217 sker i förhållande till tallriksfjädern 1204. Det måste således vara garanterat att vid överskridande av punkten 46 enligt ñg. 24 i urkopplingsrikt- ningen efterinställningsringen 1217 hålles vridfast i förhållande till tallriksfjädern 1204, då vid överskridande av punkten 46 sensortjäderns 1213 tillbakahållningskraft övervinnes, varigenom även vid icke förekommande förslitning på kopplingsskivan en efterinställning skulle ske. Detta skulle ha till följd en förändring av driftspunkten, således en förändring av tallriksfjäderns 1204 inmonteringsläge, nämligen i riktning mot en lägre anpressningskraft.

Det betyder att i fig. 24 driftspunkten 41 skulle vandra längs kurvlinjen 40 i riktning mot det med 45 angivna minimum.

Vid en utföringsfonn av en friktionskoppling, som är utformad i enlighet med detaljerna enligt fig. 46 - 48, är de enskilda skruvfjädrarna 1326 upptagna på flikar 1328, som är utformade i ett stycke med kopplingslocket 1302. Flikarna 1328 är utformade ur lockets 1302 plåtmaterial genom bildande av t.ex. en urstansad U-forrnig omskäming l302a.

Flikarna 1328 sträcker sig, betraktat i omkretsriktningen, bågformigt eller tangentiellt och är lämpligtvis åtminstone ungefårligen på samma axiella höjd som det direkt intilliggande lockpartiet. Av fig. 48 framgår att vid det visade utföringsexemplet är flikarna 1328 förskjutna med ungefär halva materialtjockleken i förhållande till lockets bottenpartier 1302b. .

Bredden på en flik 1328 är anpassad så att den därpå anordnade skruvfjädern 1326 är styrd såväl i radiell som även i axiell riktning.

Den av fjädrarna 1326 i efterinställningsriktningen påverkade efterinställningsringen 1317 har på sin inneromkrets radiellt inåt vända utformningar eller utläggare 1327, som sträcker sig mellan locket 1302 och tallriksfjädern 1304. Utläggama 1327 har radiellt inåt en i axelriktningen riktad gaffel eller U-utformning l327a, vars båda i axelriktningen riktade pinnar 1327b på båda sidor griper om fjäderstyrningsflikar 1328. För detta sträcker sig de båda pinnarna 1327b axiellt genom urskärningen 1302a i locket 1302. På urforrnningarna 1327a eller på deras pinnar 1327b stöder efterinställningsfjädrarna 1326.

Efterinställningsringen 1317 stöder på liknande sätt medelst sina upplöpningsramper mot de i locket 1302 inpressade motupplöpningsramperna 1324, såsom detta beskrivits i för- P32724SE01/LK 10 15 20 25 521 261 l.. .- 72 bindelse med de föregående figurerna. De motupplöprringsramperna 1324 bildande lockinpressningarna är emellertid utformade på så sätt, att dessa i kopplingens rotationsriktning bildar en luftgenomsläppsöppning 1324. Genom en sådan utformning uppnås vid rotation av den motsvarande friktionskopplingen en bättre kylning av denna genom en tvångsmässig luftcirkulation. Speciellt kyls därigenom även den av plastmaterial framställda efterinställningsringen 1317, varigenom den termiska belastningen även av demta konstruk- tionsdel väsentligt kan reduceras. Enligt en ytterligare utfonnningsvariant kan sensorkraften, som verkar pä manövreringstallrikstjädern hos friktionskopplingen, genom exempelvis mellan kopplingslocket och tryckplattan anordnade bladfjäderelement påföras, varvid dessa bladfjäderelement kan ihopkoppla tryckplattan och locket vridfast, men axiellt begränsat inbördes förskjutbart. Vid en sådan utföringsfonn vore således inga speciella sensorfjädrar erforderliga, utan t.ex. kunde bladfjäderelementen 9 hos friktionskopplingen 1 utformas enligt fig. 17 och 18 på så sätt, att de dessutom övertar funktionen hos sensortallriksfjädern 13.

Därigenom kan såväl sensorfiädern 13 som även avrullningsringen 11 bortfalla.

Bladfjäderelementen 9 måste därvid utformas på så sätt, att under en manövrering av friktionskopplingen 1 och utan att beläggförslitningen förekommer, manövreringstallriks- fjädem 4 blir anliggande mot det locksidiga avrullningsstödet 12. Så snart emellertid en motsvarande förslitning uppträder på friktionsbeläggen 7, varigenom tallriksfjäderns 4 urkopplingskraft ökar, måste bladfjäderelementen 9 möjliggöra en mot förslitningen svarande efterinställning av tallriksfiädern 4. Lämpligtvis har de i friktionskopplingen inmonterade bladfiäderelementen åtminstone över den maximalt erforderliga efterinställningsvägen för friktionskopplingen eller för tryckplattan en praktiskt taget linjär kraft-väg-kurvlinje. Det betyder således att bladfjäderelementen 9, såsom detta beskrivits i samband med fig. 25, ska uppvisa ett kurvlinjeparti 48 enligt kurvlinjerna 47 eller 47a.

P32724SE01 I LK

Claims (46)

lO 15 20 25 30 521 261 n Patentkrav

1. l. Friktionskoppling med en tryckplatta, som är vridfast, men axiellt begränsat förskjutbart förbunden med ett hus, varvid åtminstone en anpressningsfjäder, såsom t.ex. en tallriksíjäder, är verksam mellan hus och tryckplatta, vidare är en åtminstone förslitningen av friktionsbeläggen hos kopplingsskivan automatiskt kompenserande efierinställningsanordning anordnad, som i det icke på en mottryckplatta monterade tillståndet för friktionskopplingen befinner sig i ett utgångsläge och vidare över kopplingsskivans livslängd åstadkommer en praktiskt taget konstant krafipåverkan av tryckplattan genom anpressningsfiädem, och (204) k ä n n e t e c k n a d av att efterinställrringsanordningen (216) i det icke monterade tillståndet fiiktionskopplingen har manövreringsmedel för ur- och inkopplingen, för fiiktionskopplingen (201) är säkrad mot en otillåten (oavsiktlig) förskjutning från sitt (216) tillbakadragbar efierinställningsring (217) som, när friktionskopplingen är i det icke monterade tillståndet, är utgångsläge där efierinställningsanordningen innefattar en vridfast fasthållen inuti friktionskopplingen (201) av en vridsäkring (260) under det att en från en tryckfj äder erhållen kraft inverkar på vridsäkringen (260) som därmed är verksam som en broms för efterinställningsringen (217).

2. Friktionskoppling enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a d av att anpressningstallriksfjädem - i det monterade tillståndet för friktionskopplingen på en mottryckplatta - påverkar tryckplattan i riktningen mot en mellan denna och mottryckplattan inklämbar kopplingsskiva, att efierinställningsanordningen åstadkommer en praktiskt taget konstant kraftpåverkan av tryckplattan genom anpressningstallriksijädern, och friktionskopplingen har manövreringsmedel (4b) för in- och urkopplingen, som är manövrerbara medelst en urkopplare, varvid medel (2a,36; 436) är anordnade för begränsning av urkopplingsrörelsen hos manövreringsmedlet (4b, 404b).

3. Friktionskoppling enligt patentkrav 1-2, k ä n n e t e c k n a t av att anpressningstallriksijädem - i det monterade tillståndet för fiiktionskopplingen på en mottryckplatta - påverkar tryckplattan i riktning mot en mellan denna och mottryckplattan inklämbar kopplingsskiva, tallriksijädem (404) är svängbart stödd vid huset och uppvisar en ringformig gmndkropp (404a), från vilken radiellt inåt riktade manövreringstungor (404b) utgår, att friktionskopplingen uppvisar anslagsmedel (436), som begränsar svängningsvinkeln för urkopplingstungoma (404b) vid urkopplingen av friktionskopplingen och är verksamma i det radiella utsträckningsorrirådet av manövreringstungoma (404b), företrädesvis i det radiellt inre området av manövreringstungoma (404b) eller åtminstone angränsande till detta område. P32724SEOl/LK 10 15 20 25 30 521 261 w

4. Friktionskoppling enligt något av patentkrav l-3, k ä n n e t e c k n a t av att tallriksfjädern påverkar tryckplattan i riktning mot en mellan denna och mottryckplattan inkläinbar kopplingsskiva och fiiktionskopplingen har manövreringsmedel (4b) för ur- och inkopplingen, som medelst en genom ett urkopplingsmedel (24) axiellt förskjutbar urkopplare (22) är manövrerbar, varvid i beroende av åtminstone friktiönsbeläggens förslitning manövreringsmedlet (4b) axiellt förskjutes i urkopplingsrörelsens riktning och tallriksfj ädem har en fjäderkaraktåristik med ett degressivt krafiförlopp med minimum uppvisande område och ett därtill anslutande område med krafiökning som vid urkopplingen av kopplingen inom detta degressiva kraftförlopp i riktning mot minimum friger kopplingsskivan och efierinställriingsanordningen innehåller en avkänningsfj äder för axiellt stödande o ch s vängbar lagring av tallriksfj ädem vid ett hus (såsom t.ex. beskrivits i DE patentansökan 42 39 291.8 eller FR patentansökan 2 684 730), varvid i kopplingsurkopplingsmedlets rörelsevåg, såsom hos manövreringsmedlet (4b), urkopplaren urkopplingsmedlet eller liknande anslagsmedel (2a+36, 436) är anordnade, som efter passering av minimum förhindrar en följ ande krafiökning över det värde, som har haft till följd en efiergivning av avkänningsfj ädem.

5. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d av att begrånsnings- eller anslagsmedlet förhindrar en otillåtet hög påverkan och/eller deformation av manövreringsmedlet (4b).

6. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att anslags- eller begränsningsmedlet ( 2a, 436) åtminstone år anordnat vid huset.

7. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d av att begrånsningsmedlet uppvisar åtminstone ett av huset buret begränsningsanslag (436).

8. Friktionskoppling enligt något av kraven l-7, k ä n n e t e c k n a d av att anslags- eller begränsningsmedlet (2a+36) är verksamt mellan åtminstone en konstruktionsdel (34) hos urkopplaren och kopplingshuset.

9. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att begränsningen av urkopplingsrörelsen sker genom anslag av manövreringsmedlet (4b) mot ett av huset buret begränsningsanslag (436).

10. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att anpressriingstallriksfjådem uppvisar en ringforrnig grundkropp (4a), från vilken radiellt inåt riktade tungor (4b) utgår, vilka bildar manövreringsmedel.

11. ll. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att begränsningsmedlet (436) begränsar den vinkelmässiga svängningen av P32724SEO 1/LK lO 15 20 25 30 521261 75' anpressningstallrikstj ädem.

12. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att begränsningsmedlet (436) är integrerat i fiiktionskopplingen.

13. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att begränsningen av urkopplingsrörelsen sker genom anslag av de radiellt inre tallrikst] ädertungspetsarna mot ett av huset buret anslag (436).

14. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att det av huset buma begränsningsanslaget (436) är anordnat axiellt mellan tallriksíj ädertungoma och tryckplattan.

15. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att det av huset burna begränsningsanslaget är bildat genom ett ringformigt anslagsparti (436), som via radiellt förlöpande liv (43 7) är förbundet med huset.

16. Friktionskoppling enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att liven (437), utgående fiån huset förlöper radiellt inåt och axiellt lutande i riktning mot tryckplattan (403) och därvid sträcker sig genom mellan tallriksfj ädertungorna anordnade slitsar (439).

17. F riktionskoppling enligt något av de föregående kraven, vilken år manövrerbar medelst ett på manövreringsmedlet inverkande urkopplingssystem (601), k ä n n e t e c k n a d av att medel (662, 664, 666, 667)är anordnade för begränsningen av den på manövreringsmedlet (601) inverkande urköpplingskrafien.

18. Friktionskoppling enligt åtminstone något av de föregående kraven, kännetecknad (1 0) anordnad. av att mellan friktionsbeläggen hos kopplingsskivan är en beläggíjådring

19. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att den år en tryckt koppling.

20. Friktionskoppling enligt något av patentkraven 1-19 k ä n n e t e c k n a d därav, att åtminstone anpressningsfiådem - i det monterade tillståndet för friktionskopplingen på en mottryckplatta - påverkar tryckplattan i riktning mot en mellan denna och mottryckplattan inklänibar kopplingsskiva, fiiktionskopplingen har manövreringsmedel (604) för ur- och inkopplingen, som är manövrerbara medelst ett på dessa inverkande urkopplingssystem (601), varvid i urkopplingssystemet medel (662, 664, 666, 667) är anordnade för begränsning av den på manövreringsmedlet utövbara manövreringskrafien. av att

21. Friktionskoppling enligt krav 17 eller 20, k ä n n e t e c k n a d begränsningen av manövreringskraflen sker genom ett i krafiöverföringsvägen hos P32724SEO 1 /LK lO 15 20 25 30 urkopplingssystemet anordnat vid överskridande av en bestämd manövreringskraft efiergivligt medel.

22. Friktionskoppling enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d av att det efiergivliga medlet är fjädrande eller elastiskt.

23. Friktionskoppling enligt något av kraven 17-22, k ä n n e t e c k n a d av att urkopplingssystemet har en tryckmedelskrets, i vilken en den maximala urkopplingskraften begränsande ventil (662, 664, 666, 667) är anordnad.

24. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av den maximala medlet är anordnat i att det manövreringskraften begränsande krafiöverlöringsvägen mellan en kopplingspedal eller en manövreringsmotor och manövreringsmedlen (4B) för fiiktionskopplingen, såsom tallriksfj ädertungor.

25. Friktionskoppling enligt något av kraven 17 - 24, k än n e t e c k n a d av att urkopplingssystemet har en tryckrnedelskrets, i vilken ett det maximala trycket begränsande medel (662, 664) är anordnat.

26. Friktionskoppling enligt något av kraven 17-25, k ä n n e t e c k n a d av att det för begränsningen av den på manövreringsmedlet (4B) för friktionskopplingen inverkande krafien anordnade medlet inställer en högsta krañ, som åtminstone är något större än den för manövreringen av kopplingen erforderliga maximala krafien. av att

27. Friktionskoppling enligt något av kraven 17-26, k ä n n e t e c k n a d krafibegränsningsmedlet är bildat genom en buffert, såsom t.ex. hydraulisk eller fiäderkraftverkande lagrare.

28. Friktionskoppling enligt något av patentkraven 1-27, med en drivmotor, speciellt för en motorfordonskoppling, varvid för in- och urkopplingen av fiiktionskopplingen mellan denna och drivmotom är anordnat en manövreringslina, k ä n n e t e c k n a d av att drivmotom är försedd med en säkerhetsanordning, genom vilken, vid överskridande av en förbestämbar manövreringskrafl eller ett förbestämt moment hos drivmotom, det av drivmotom avgivna vridmomentet eller manövreringskrafien är begränsad till ett förbestämbart belopp.

29. Friktionskoppling, enligt nåogt av patentkraven 1-28, speciellt för motorfordon, k ä n n e t e c k n a t av att mellan hus och tryckplatta är anordnat en anpressriingstallriksfiäder, som dels svängbar kring en av huset buren, genom på båda sidor av anpressningstallriksíjädern anordnade svängipplag bildad svänglagring och dels - i monterat tillstånd för friktionskopplingen på en mottryckplatta - påverkar tryckplattan i riktning mot en mellan denna och mottryckplattan såsom ett svänghjul, inklämbar kopplingsskiva, varvid det hussidiga P32724SEOl/LK 10 15 20 25 30 521 261 W svängupplaget (412) är axiellt fórskjutbart från en åtminstone forslitriingen av friktionsbeläggen hos kopplingsskivan kompenserande, automatisk efierinställriingsanordning (416) och anpressningstallriksfjädern (404) står under inverkan av en i riktning mot det hussidiga svängupplaget (412) riktad stödkrafi, vars storlek är varvtalsberoende íörändringsbar. av att kännetecknad efterinstälhiingsanordningen (416) är verksam mellan lock (402) och tallriksíjäder (404).

30. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-29,

31. Friktionskoppling enligt krav 29 eller 30, k ä n n e t e c k n a d av att stödkrafien belastar det på den från huset vända sidan av anpressningstallriksíjädern anordnade svängupplaget (411).

32. Friktionskoppling enligt något av kraven 29-31, k ä n n e t e c k n a d av att stödkrafien är centrifugalkrafiberoende.

33. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-32, k ä n n e t e c k n a d av att anpressningstallriksíjädem (404) mot urkopplingskrafien är stödd enbart krafibundet mot huset.

34. Friktionskoppling enligt något av kraven 29-33, k ä n n e t e c k n a d av att stödkrafien alstras genom åtminstone ett tallriksíjäderartigt krafilagringselement(4l3), som vid en förslitningsberoende efierinställning av anpressningstallriksfjädern (404) eller det locksidiga upplaget (412) ändrar sin fonn.

35. Friktionskoppling enligt något av kraven 29-34, k ä n n e t e c k n a d av att stödkrafien tilltar med ökande varvtal.

36. Friktionskoppling enligt något av kraven 29-35, k ä n n e t e c k n a d av att centrifugalkrafiberoende medel (45 0) är anordnade, som alstrar en understödskrafi, som är verksam parallellt med den av ett tallriksfi äderartigt element (413) alstrade basstödkrafien.

37. Friktionskoppling enligt krav 36, k ä n n e t e c k n a d av att det centrifugalkrafiberoende medlet (450) möjliggör en fórslitningsefierinställning bara vid stillastående eller vid låga varvtal för friktionskopplingen (401).

38. Friktionskoppling enligt något av kraven 29-36, k ä n n e t e c k n a d av att efierinställningsfiinktionen hos efierinställningsanordningen (416) är p raktiskt taget blockerad över ett bestämt varvtal.

39. Friktionskoppling enligt något av kraven 29-38, k ä n n e t e c k n a d av att de centrifugalkrafiberoende medlen är bildade genom tungor (450), som är buma av ett basstödkrafien alstrande tallrikstjäderartigt element.

40. Friktionskoppling enligt krav 39, k ä n n e t e c k n a d av att tungoma (450) är i ett stycke med det tallriksíjäderartiga (413) elementet. P32724SE01/LK 10 15 20 521 261 79/

41. Friktionskoppling enligt krav 40, k ä n n e t e c k n a d av att säkringen av efterinställningsanordningen (216) åtminstone är upphävbar efter genomförd montering av friktionskopplingen (201) på mottryckplattan.

42. Friktionskoppling enligt något av kraven 40 eller 41, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställliingsanordningen (216) har en vridbar ring (217), som medelst säkringsmedel (261) är vridsäkrad åtminstone i det icke monterade tillståndet för friktionskopplingen.

43. Friktionskoppling enligt något av kraven 40-42, k ä n n e t e c k n a d av att efierinställningsringen (717) är anordnad axiellt mellan anpressningstallriksíjädem (704) och huset, och har vidare radiella utläggare (773), mot vilka anpressningstallriksíjädem (704) kommer till anliggning vid överskridande av en bestämd konicitet.

44. Friktionskoppling enligt något av kraven 40-43, k ä n n e t e c k n a d av att det en otillåten förskjutning av eflerinställriingsanordrlíngen vid icke monterad friktionskoppling förhindrande medlet (773) även vid monterad friktionskoppling och överskridande av en bestämd urkopplingssträcka (772) för manövreringsmedlet (704c) blockerar efterinställningsanordningen.

45. Friktionskoppling enligt krav 44, k ä n n e t e c k n a d av att blockeringen av efierinställrringsanordriingen sker genom anläggning av på anpressningstallriksfiädern (704) anordnade partier mot partier (770) hos en etterinställningsring (717) på efterinställningsanordningen.

46. Friktionskoppling enligt krav 45, k ä n n e t e c k n a d av att det yttre kantpartiet (704) (773) efierinställningsringen (717) vid en förbestämbar konicitet av anpressningstallriksfiädern stöder mot radiella utläggare hos överskridande av på anpressningstallriksfiädem (704). P32724SE0l/ LK