SE522055C2 - - Google Patents

Description

522 055 2 SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att i vid mening skapa för- utsättningar för en rationalisering av skogsavverkningen och pla- neringen härav.

Enligt en första aspekt åsyftar uppfinningen att skapa förbättrade möjligheter att på rationellt vis korrigera avverkningsplaner med hänsyn till det faktiska utfallet av avverkningen.

Enligt en annan aspekt åsyftar uppfinningen att skapa förutsätt~ ningar för att tillhandahålla ett förbättrat datorunderstöd till skör- darens förare, varvid ytterst en helautomatisk styrning av skörda- ren åsyftas.

Enligt en tredje aspekt åsyftar uppfinningen att skapa förutsätt- ningar för att behandla vedràvaran icke som en anonym bulkpro- dukt utan som produkter med en ursprungsidentitet.

Enligt en fjärde aspekt av uppfinningen avses skapas ännu bättre uppföljning av avverkningsplaneringen genom att sent i virkesbi- tens behandlingskedja extrahera information avseende virkesbi- tens reella tillgodogörandegrad.

Enligt en femte aspekt av uppfinningen åsyftas att reducera det problem som är förknippat med att i terrängen lokalisera virkes- bitar som upparbetats medelst skördare. Sådan lokalisering utfö- res i regel av skotare, vars uppgift är att transportera virket ut ur skogen.

Den första aspekten av uppfinningen baserar sig pà insikten att det är möjligt att med hjälp av ytterst avancerad fjärregistrerings- och -analysteknik skapa synnerligen detaljerade och precisa da- tabaser över karakteristika hos ett skogsbestånd, och därvid in- begripes såväl själva trädbeständet som de geografiska och geologiska betingelserna i detsamma. l den erhållna databasen 10 15 20 25 30 35 522 055 som kan sägas innebära en synnerligen noggrann och exakt av- bildning av skogsbestàndet, avses det enskilda trädet vara posi- tionsbestämt med en noggrannhet i storleksordningen någon de- cimeter eller nàgra centimetrar. Vidare skall det enskilda trädet vara noggrant uppskattat vad avser vedkvalitet och -innehàlL Såsom exempel kan nämnas att databasens upplösning skall vara sådan att en skoglig planerare med hjälp av sedvanlig da- tamus skall kunna klicka på ett enskilt träd och kunna vrida och vända på detsamma och även erhålla en datorbaserad apterings- prognos. l detta sammanhang avser uppfinningen skapa förut- sättningar för en mycket noggrann och snabb uppföljning av av- verkningsplanen genom återkoppling av faktiska avverknings- data. Den i detta avseende relevanta uppfinningsaspekten av- handlas i efterföljande krav 1.

Den andra aspekten enligt uppfinningen tillgodoses av vad som närmast definieras i efterföljande patentkrav 2, varvid i kravet 3 definieras en optimal vidareutveckling gående ut pà att skördaren automatiskt styres under avverkningen. Denna uppfinningsaspekt grundar sig på den enligt uppfinningen utförda, noggranna posi- tionsbestämningen av skördaren och i synnerhet dess skör- daraggregat. Eftersom avverkníngsplanen avses vara synnerligen noggrann och dessutom skördaraggregatets läge är noggrant fastställbart i terrängen kan skördaraggregatet målinriktat styras i enlighet med den i förväg gjorda avverkníngsplanen så att i förväg bestämda träd blir föremål för avverkning. Detta skapar förutsättning för en mycket avancerad datorbaserad avverkningsplanering där skördarens förare närmast får en rent korrigerande funktion, d v s han förmodas normalt kunna acceptera att skördaren och dess skördaraggregat automatiskt styres att avverka utvalda träd.

Den tredje aspekten enligt uppfinningen tillgodoses genom vad som framgår av efterföljande patentkrav 4.

Således anvisar föreliggande ansökning den lösningen att man vid ett förfarande för avverkning av skog med hjälp av en skör- 10 15 20 25 30 35 522 055 4 dare innefattande ett fordon och ett därpå monterat skördarag- gregat bestämmer skördarens position i anslutning till kapningen av ett träd och märker åtminstone en ur trädet erhällen virkesbit med denna positionsinformation eller en kod, med vars hjälp vir- kesblten kan knytas till den aktuella, i en databas lagrade posi- tionsinformatíonen.

Därmed blir den erhållna virkesbiten en till aktuell Växtplats knyt- bar individ, något som innebär att den enskilde skogsägaren med säkerhet skall kunna fastställa i vad mån virkesbiten i fråga till- hör honom eller någon annan efter att virkesbiten väl transporte- rats bort från själva avverkningsplatsen.

Den beskrivna konverteringen av skogsràvaran från en bulkpro- dukt till identifierbara individer innebär dessutom att icke endast flera säljare kan bekvämt särhàllas vad gäller deras produkter utan dessutom kan ett flertal köpare hanteras på en och samma avverkningsplats. Vid fullödig tillämpning av den uppfinningsen- liga tanken avses den på en virkesbit märkta positionsinformatio- nen vara så exakt att man skall kunna utsäga exakt ur vilket träd virkesbiten kommer. Den före avverkningen skeende analysen av skogsbeståndet avses dessutom med nedan diskuterade fjärr- analysteknik vara utförd med så långtgående precision att det enskilda trädet kan entydigt bestämmas vad gäller position och dessutom med tämligen god noggrannhet prognostiseras vad gäller virkeskvalitet och volym. Sådan noggrann föregående ana- lysering innebär förutsättningar för att mycket noggrant förkalky- lera utbytet av en viss avverkning. Själva avverkningen kan dessutom styras mycket målinriktat så att just de träd som opti- malt sett bör avverkas också verkligen blir avverkade. Enligt upp- finningen kan därvid en på_ skördaren anordnad datorinrättning vara anordnad att med ledning av data härrörande från föranaly- sen av skogsområdet och med ledning därav fastställda avverk- ningsinstruktioner styra skördaren att blott avverka just de i för- väg för avverkning bestämda träden. En så hög upplösning, d v s på nivån enskilt träd, låter sig genomföras därest noggrann skogsregistrering utföres med hjälp av fotografisk och annan a n q « o o o: 10 15 20 25 30 35 522 055 5 registreringsteknik och dessa registreringar koordineras noggrant till geografiskt korrekta förhållanden. Dessutom erfordras en mycket hög upplösning vad avser den på skördaren anbragta positionsbestämningsanordningen. En sådan hög upplösning låter sig redan idag uppnås med hjälp av det satellitbaserade GPS-systemet (GPS = Global Positioning System).

Enligt den fjärde aspekten av uppfinningen avläser man, pà vir- kesbitar avsedda för sågning till brädor, märkningen på de en- skilda virkesbitarna före sågningen och dessa märkuppgifter lag- ras sà att med hjälp av dem de från virkesbiten kommande brä- dorna kan förses med en märkning omfattande åtminstone infor- mation om det ursprungliga trädets Växtplats eller en kod, med vars hjälp virkesbiten kan knytas till växtplatsen. Därmed skapas förutsättningar för en ytterligare kontroll av avverkningsresultatet vad gäller både volym och kvalitet. Det går att i sägverket korre- lera information om det faktiska brädutbytet ur virkesbiten med identitetsuppgifter avseende just denna virkesbit så att en exakt slutsats vad gäller det enskilda trädets utbyte kan dragas. Mark- ägaren erhåller väsentligt förbättrade möjligheter att kontrollera att enligt utförda rotposttaxeringar värdefulla skogsbestånd verk- ligen också leder fram till det förväntade ekonomiska utbytet och icke väsentligt degraderas i virkeshanteringskedjan, exempelvis såsom en konsekvens av inkompetent aptering eller ur annan synpunkt bristfällig hantering.

Vid den femte aspekten av uppfinningen är datorinrättningen an- ordnad att avkänna och registrera skördaraggregatets position vid tidpunkten för avlämnande från skördaraggregatet av uppar- betade virkesbitar och dessa positionsinformationer lagras i den databas eller på en databårare för att utnyttjas vid efterföljande upphämtning av virkesbitarna med hjälp av en skotare. Därige- nom säkerställes att virkesbitarna säkert kan hittas i terrängen.

Speciellt föredrages därvid att i skotaren virkesbitarnas posi- tionsinformationer presenteras för skotarföraren så att han enkelt förmår förflytta skotaren till virkesbitarna. Enligt en vidareutveck- ling tänkes därvid förflyttningen av skotaren kunna ske helt au- 10 15 20 25 30 35 522 055 6 tomatiskt under styrning av en dator pà grundval av positionsin- formationerna och dessutom den tidigare gjorda planeringen av skogsbestândet. Även om såsom ovandiskuterats den optimala fördelen med upp- finningen låter sig uppnås när föranalys och avverkning sker med en precision innebärande en upplösning svarande mot enskilda träd kan vid mindre långtgående utövande av uppfinningstanken en mindre noggrann upplösning än så tillämpas, exempelvis en upplösning i storleksordningen någon eller nâgra meter.

Specifika särdrag med avseende på det uppfinningsenliga syste~ met framgår av efterföljande patentkrav.

Närmare detaljer och fördelar i anslutning till uppfinningen av- handlas i följande detaljerade beskrivning.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Under hänvisning till efterföljande ritningar följer nedan en när- mare beskrivning av såsom exempel anförda utföranden av upp- finningen.

På ritningarna är Fig 1 en vy illustrerande hurusom på grundval av registrering från flygfarkoster eller eljest erhållna data kan nyttjas för avbild- ning av landskap i en digital terrängmodell med hög kartnog- grannhet, Fig 2 en schematisk vy illustrerande ett skogsbestànd, varvid närmare bestämt a visar ett flygfotografi av ett skogsparti, b en sidovy av ett normalt skogsparti och c en schematisk vy av skogspartiet betraktat ovanifrån, 10 15 20 25 30 35 522 055 Fig 3 en vy illustrerande hurusom rena landskapsdata och skogs- rávarudata kan kombineras för underlättande av skoglíg strate- gisk planering, Fig 4 en schematisk illustration visande en skogsskördare i en praktisk arbetssituation, Fig 5 en schematisk vy illustrerande hurusom en skogsavverk- ningsorganisation kan knytas ihop till en ledningscentral, Fig 6 en schematisk vy tänkt att illustrera hurusom identitet och ursprung vad avser en viss virkesbit kan följas under flödet fram till kund som en konsekvens av den uppfinningsenliga märk- ningsmetoden, Fig 7 en perspektivisk detaljvy illustrerande den med ett kapor- gan försedda utmatningsänden hos skördaraggregatet, Fig 8 en schematisk vy illustrerande hurusom en virkesbit i än- den märkts enligt uppfinningen, Fig 9 en schematisk perspektivvy illustrerande en märkningsan- ordning med märkningsorgan rörliga mellan aktiva och inaktiva lägen, Fig 10 en schematisk vy av ett märkningsorgan med karaktären av stans, Fig 11a och b schematiska vyer illustrerande en alternativ märk- ningsanordning, Fig 12 en vy som visar ett ytterligare alternativ till märkningsan- ordning, Fig 13 en perspektivisk vy av en rengöringsanordning i anslut~ ning till intaget till ett sågverk, 10 15 20 25 30 35 522 055 Fig 14 en schematisk vy illustrerande en skördare försedd med en positionsbestämningsanordning inbegripande en positionsbe- stämningsenhet på fordonet hos skördaren och medel för att fastställa skördaraggregatets position i förhållande till positions- bestämningsenheten, Fig 15 en vy av en lösning utgörande ett alternativ till den i fig 14 illustrerade, Fig 16 ett ytterligare alternativ, Fig 17 ännu ett alternativ, Fig 18 en schematisk vy illustrerande hurusom en på skördaren anbragd scanner kan nyttjas för att scanna träd som skall avver- kas så att scanningsinformationen medelst styrenheten kan nytt- jas som ledning för apteringen eller en apteringsprognos, och Fig 19 är en schematisk vy illustrerande hurusom vid en praktisk tillämpning av uppfinningen data kan registreras och utnyttjas för uppnående av ett synnerligen rationellt skogsbrukssystem.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGET UTFÖRANDE För ett fullödigt utnyttjande av de fördelar uppfinningen medför är det önskvärt att frambringa ett skogsbruksbeslutsunderlag av hög kvalitet. Dels åsyftas att kunna upprätta markbundna beskriv- ningar (geologi, kvartärgeologi, naturgeografi, hydrologi, klimato- logi, pedologi, vegetationsbiologi, näringsgeologi samt diverse planeringskartor) av mycket hög kvalitet och med hög kostnads- effektivitet. l fig 1 illustreras hurusom man med hjälp av olika re- gístreringstekniker, särskilt från luftfarkoster, kan härleda data som kan nyttjas för avbildning av landskapet i en digital terräng- modell med hög kartnoggrannhet. Dessutom erfordras att skogs- beståndet i det aktuella landskapsområdet noggrant registreras. Även här nyttjas företrädesvis olika tekniker att från luftfarkoster registrera skogsbestàndet, exempelvis fotogrammetri och bildan- 10 15 20 25 30 35 522 055 n n o n o en 9 alysteknik. l fig 2 illustreras vid a ett flygfotografi, av vilket man kan urskilja individuella träd. Genom lämplig bildanalysteknik med kännedom om karakteristika hos olika typer av träd och de- ras levnadsmönster under olika betingelser kan man få en för- hållandevis noggrann uppfattning om virkeskvalitet och -volym med avseende på individuella träd. Genom en synnerligen nog- grann avbildningsteknik och relatering av avbildningarna till ex- akta kartkoordinater kan också det enskilda trädet positionsbe- stämmas med mycket stor noggrannhet, nämligen ned till centi- meternoggrannhet eller åtminstone decimeternoggrannhet. l fig 2c antydes hurusom vid centralprojektion vad avser avbildnings- tekniken de enskilda träden kommer att tendera att uppfattas så- som lutande bort frän bildcentrum. Med beaktande av skugg- ningseffekter, konisiteter hos trädsilhuetter, diametrar på löv- och barrmassor, deras färgsättningar etc. kan en god rotposttaxering göras. Denna kan ligga till grund för mycket noggranna och ex- akta beslut beträffande avverkningsstrategi. l fig 3 illustreras hurusom landskaps- och skogsràvarudata kom- binerats i en tvärsnittsavbildning som underlättar avverkningspla- neringen. l fig 4 illustreras en generellt med 1 betecknad skördare innefat- tande ett med 2 betecknat basfordon och ett därpå monterat skördaraggregat 3. l exemplet är skördaraggregatet 3 buret i för- hållande till basfordonet 2 med hjälp av en kran 4. Skördaraggre- gatet 3 utgörs här av ett så kallat ettgrepps-skördaraggregat, d v s ett aggregat som är utformat att gripa ett stående träd, kapa detsamma, lägga omkull trädet till läget enligt fig 4 och sedan medelst matarorgan driva trädstammen genom aggregatet under samtidig kvistning av stammen. Med hjälp av kaporganet kan stammen uppkapas i enskilda virkesbitar. Det påpekas i detta av- seende att föreliggande uppfinning är likaväl tillämplig i fall där man önskar avstå från att kvista trädstammen, d v s där man en- bart kapar upp den i virkesbitar. Emellertid är uppfinningen också tillämpbar vid sä kallad helstamshantering, d v s där skördarag- gregatet nyttjas för att kapa och fälla trädet men sedan någon 10 15 20 25 30 35 522 055 10 uppkapníng av stammen i mindre bitar ej effektueras. l sådant fall avses det i patentkraven använda uttrycket “virkesbit“ också täcka trädstammen i dess helhet. Om så önskas kan skördarag- gregatet vara utformat med kvistningsorgan för att också vid hel- stamshantering befria trädstammen från kvistar genom att driva trädstammen genom aggregatet. Pâ skördaren är anordnad en generellt med 5 betecknad positionsbestämningsanordning kapa- bel att med hjälp av externa, trådlöst uppfångbara signaler be- stämma skördarens position. Därvid föredrages att positionsbe- stämningsanordningen arbetar enligt GPS-systemet (GPS = Glo- bal Positioning System). Detta är ett satellitbaserat positione- ringssystem skapande förutsättningar för mycket hög noggrann- het vad gäller positionsbestämningen. Satellitsignalerna är i rea- liteten störda. Dessa störningar korrigeras i praktiken med hjälp av signaler avsända av en markstation. Dessa signaler upp- fångas av positionsbestämningsanordningen och kan tillsammans med satellitsignalerna ge den åsyftade, mycket höga posi- tionsbestämningsnoggrannheten. l fig 4 betecknas en GPS-satellit med 6 medan en antenn hos positionsbestämningsanordningen 5 är betecknad 7. l vyn inom den förstorade cirkeln i fig 4 antydes hurusom skördarens förare har tillgång till en datorinrättning 8 med bildskärm, vilken är an- sluten till positionsbestämningsanordningen. Denna dator kan i realiteten utgöras av skördarens apteringsdator, kompletterad med mjukvara och eventuellt hårdvara för positionsbestäm- ningshanteringen.

På skördaren 1 är anordnad en märkningsanordning, som i ett utförande illustreras i fig 9 och där är generellt betecknad 9.

Denna märkningsanordning .9 är inrättad att på ur träd erhållna virkesbitar anbringa märkningar. Med hjälp av datorinrättningen 8 styrs märkningsanordningen 9 att med ledning av positionsinfor- matloner erhållna från positionsbestämningsanordningen 5 märka virkesbiten (se exempelvis den i fig 8 med 10 betecknade) med en positionsinformation, d v s med en information klargörande trädets Växtplats eller en kod, med vars hjälp posi- 10 15 20 25 30 35 522 055 11 tionsinformationen kan knytas till aktuell virkesbit. l det följande kommer att beskrivas hurusom virkesbiten àsätts en speciell kod, som avses bli anbringad på virkesbiten såsom en märkning och som lagras i skördarens datorinrättning. Denna kod är till för att kunna spåra övrig information, såsom kvalitet och/eller storlek hos virkesbiten, lagrad i datorinrättningen. Den aktuella koden skulle exempelvis kunna utgöras av ett nummer i en nummerse- rie, av en tidsuppgift tillräckligt noggrann för att kunna särskilja mellan olika avverkade virkesbitar etc. Koden skulle också kunna utgöras av en kombination av en tidsuppgift och ett nummer i en nummerserie, varvid exempelvis numret skulle kunna utgöras av virkesbitens nummer i ett träd. Huvudsaken är att koden kan ligga till grund för att knyta en viss virkesbit till andra lagrade data med avseende pä virkesbiten, såsom en positionsinforma- tion vad avser virkesbitens Växtplats, kvalitet och/eller storlek avseende virkesbiten, skogliga eller geologiska betingelser kring växtplatsen, höjdläge avseende växtplatsen etc. Sistnämnda höjdläge avseende växtplatsen kan erhållas med bistånd av GPS-utrustningen.

Det påpekas dock att det ligger inom uppfinningens ram att så- som märkning på virkesbiten anbringa positionsinformationen av- seende virkesbitens Växtplats så att således genom läsning av märkningen trädet kan knytas samman till växtplatsen utan att övriga data behöver frambringas ur en databas. l den mån det därvid icke rör sig om helstamshantering är det önskvärt att po- sitionsinformationen beträffande växtplatsen kompletteras med ett nummer avseende den aktuella virkesbitens placering i trädet. virkesbiten skulle också kunna förses med ytterligare i sig läsbar information avseende exempelvis kvalitet, storlek etc. Speciellt när önskemål föreligger om att till virkesbiten knyta betydande informationsmängd är det dock i regel att föredraga att samordna virkesbiten med en kod och istället lagra aktuella data i en eller flera databaser, vilkas relevanta data kan kopplas samman med virkesbiten med hjälp av koden. l detta sammanhang påpekas att ytterligare data som med hjälp av koden skall kunna knytas till virkesbiten kan vara information avseende aktuell köpare av vir- 10 15 20 25 30 35 522 B55 12 kesbiten och eventuellt även information avseende virkesbitens säljare.

Säljarinformationen är i och för sig onödig om det är sä att sälja- ren kan knytas samman med trädets Växtplats. I fig 7 antydes skördaraggregatets 3 utmatningsände, d v s den ände där vir- kesbitar utmatas med hjälp av matarorgan 11 hos aggregatet. Vid denna utmatningsände uppvisar aggregatet ett kaporgan 12 av- sett att kapa frammatade virkesbitar. Kaporganet 12 utgörs i ex- emplet av ett svängbart anordnat sàgsvärd med kringlöpande kedja. Även andra kaporgan kan givetvis komma ifråga. Den upp- finningsenliga märkningsanordningen anbringas företrädesvis vid utloppsänden fràn skördaraggregatet så att en frammatad vir- kesbit enligt ett utförande avses bli märkt omedelbart efter dess avkapning från stammen i övrigt. Därvid kan följaktligen märk- ningen anbringas på änden av en under fritt fall varande virkes- bit, något som ställer relativt höga anspråk på hastighet. Andra utföranden är emellertid också väl möjliga. Således kan märk- ningsanordningen vara anordnad att anbringa märkningen på mantelytan av virkesbiten, eventuellt efter att först ett parti av denna mantelyta befriats från bark. Enligt ett annat utförande vore det också möjligt att märka en ännu icke från stammen i öv- rigt avskild virkesbit men detta innebär då att en prognos måste göras med avseende på denna virkesbits kvalitet och volym. Om prognosen icke faller in uppstår en differens.

Ett sätt att utföra märkningen av virkesbiten är att kombinera märkningsanordningen med kaporganet 12, exempelvis genom att kaporganet 12 förses med för ändamålet lämpliga märkorgan.

Dessa kan vara av såväl berörande som beröringsfri typ. Enligt ett möjligt utförande skulle märkorganen kunna ha karaktären av sprutmunstycken avsedda att pä änden av den under avkapning varande virkesbiten påspruta en märkning med sådant informa- tionsinnehàll som redan diskuterats ovan. Detta förutsätter ett tämligen stort antal sprutmunstycken. l princip skulle därvid över hela änden av virkesbiten kunna anbringas en märkning med ett betydande informationsinnehàll. Även ett mer begränsat informa- 10 15 20 25 30 35 522 055 n o o n u n a: u- 13 tionsinnehàll kan givetvis komma i fråga, speciellt när blott en kod är aktuell. l fig 8 illustreras hurusom en schematiskt antydd virkesbit 10 för- setts med en märkning betecknad 13 bestående av en matris av hål stansade i virkesbitens ände. För att möjliggöra adekvat av- läsning av matrisen uppvisar märkningen lämpligen också ett re- ferensmärke 14. Antalet möjliga hål i matrisen kan vara mycket stort, exempelvis 100 eller fler i beroende av erforderlig informa- tionsvolym. Att anbringa märkningen i åndytan av en virkesbit är fördelaktigt eftersom det i regel torde underlätta efterföljande låsning av märkningsinformationen. l fig 9 illustreras hurusom märkningsanordningen 9 innefattar en med 15 betecknad stomme, i vilken är anordnade ett antal märk- ningsorgan 16. l exemplet har dessa karaktären av stansorgan, som är selektivt rörliga mellan aktiva märklägen och inaktiva vilo- lägen. l exemplet tänkes stansorganen vara i sina aktiva lägen när de utskjutna medan de är inaktiva i sina tillbakadragna lägen.

Dessa stansorgan avses således bli tryckta mot änden av vir- kesbiten så att de för tillfället aktiva, d v s utskjutna, mârkorga- nen skjuter in i virkesbitens ändyta. l fig 5 illustreras hurusom en avverkningsorganisation kan knytas samman till en ledningscentral 17, som via telefoni och radiotek- nik etc. kan kommunicera med olika enheter i avverkningsorgani- sationen. Vid 1 antydes skördaren. Från dess dator 8 sänds till ledningscentralen 17 informationer med avseende på avverkad skog och vidare sänds från ledningscentralen 17 till skördaren 1 lämpliga signaler för att styra skördarens 1 avverkningsarbete, exempelvis så att avverkningen fokuseras på för tillfället efterfrå- gade sortiment. Ledningscentralen 17 står i övrigt i kontakt med andra enheter i avverkningsorganisationen, såsom transportfor- don och skogsråvarukonsumenter, till exempel sågverk och mas- saindustrier. Genom GPS-systemet kan ledningscentralen 17 ef- fektivt hålla kontroll pà var de olika avverkningsenheterna befin- ner sig och effektivt planera avverkningsarbetet. Ledningscentra- 10 15 20 25 30 35 522 055 14 len 17 kommer att vid varje tidpunkt ha data klargörande var vir- kesvolymer finns tillgängliga respektive kan tillgängliggöras ge- nom avverkning och vilka kvaliteter och volymer det rör sig om så att mycket snabbt affärsöverenskommelser kan slutas med bi- stånd av ledningscentralen. Uttryckt i andra ordalag skulle följ- aktligen lednlngscentralen kunna fungera såsom en “elektronisk“ virkesbörs. l fig 6 illustreras hurusom stocken 10 är redo för sågning till brä- dor i ett sägverk. Sägintaget är därvid schematiskt betecknat 18. l anslutning till sågintaget finns en avbildningsanordning 19 an- ordnad att avbilda en ändyta hos virkesbiten före sàgningen och att registrera och lagra information i denna bild avseende form, till exempel diameter och barktjocklek, och/eller tillväxt, till ex- empel årsringsbredd. Med hjälp av de via avbildningsanord- ningen 19 erhållna informationerna kan i systemet ingående ut- rustning producera analyser och prognoser avseende skogstill- växten över tiden beträffande det skogsområde, från vilket vir- kesbitarna emanerar. Korrektion av avverkningsplaner kan också ske. Detta förutsätter givetvis att en avläsningsanordning 20 finns som vid sägintaget är anordnad att avläsa märkningen på en enskild virkesbit och att lagra denna märkningsinformation. En till ságverket hörande datorinrättnlng är anordnad att styra en ytterligare märkningsanordning i sågverket att förse från virkes- biten 10 i fråga kommande brädor med en märkning i form av kod relaterbar till åtminstone information om det ursprungliga trädets Växtplats. På detta sätt kan brädor erhållas, vilka kan kontrolle- ras vad gäller Växtplats så att miljömedvetna avnämare kan sä- kerställa att de lnköper brädor kommande från miljömässigt god- tagbara källor.

Avbildningsanordningen 19 och avläsningsanordningen 20 kan givetvis i realiteten bestå av en och samma enhet.

Märkningen av virkesbiten 10 och avläsningen av denna märk- ning gör det möjligt att korrelera märkningen med en uppgift om det reella ekonomiska utbytet av virkesbiten efter sâgningen. 522 055 n o e ~ - oø 15 Data beträffande detta utbyte och virkesbitens Växtplats kan se- dan jämföras med i skogsdatabasen redan tidigare förekom- mande informationer, nämligen de informationer som framkom inledningsvis inom ramen för rotposttaxeringen och sedan de in- 5 formationer som i anslutning till själva avverkningen anbringades på virkesbiten medelst märkningsanordningen kombinerad med skördaraggregatet. l fig 10 illustreras hurusom de i fig 9 redan antydda märkninge- 1O organen 16 skulle kunna utformas. Märkningsorganet, som har karaktären av stans, har lämpligen en främre rörformig ände, som vid ínpressningen i virkesbitens trämaterial kommer att mottaga ett trästycke. Stansorganet 16 uppvisar en sidobelägen öppning 21, ut genom vilken i stansorganets rörformiga ände in- 15 kommet trämaterial kan utträde. Stansorganet 16 är vridbart an- ordnat kring en axel parallell med dess stansriktning så att alltså det i stansorganets stansände inkomna trämaterialet bryts av från virkesbiten och kan fås att utträda genom öppningen 21. 20 För att skjuta fram stansorganet 16 till dess aktiva läge finns ett kamartat framskjutningsorgan 22, som både är ägnat att skjuta fram stansorganet och underkasta detsamma för vridning. Fram- skjutningsorganet 22 vrider vid sin returrörelse tillbaka stansor- ganet till dess utgångsläge. Därvid kan framskjutningsorganet 22' 25 också vara anordnat att draga tillbaka stansorganet tvängsvis el- ler alternativt (eller som komplement) kan en i fig 10 antydd fjä- der 23 tjänstgöra för returrörelsen.

Det är möjligt att kombinera stansorganet 16 i fig 10 med en 30 färgmärkning, lämpligen genom att stansorganet förses med en färgkanal 24, genom vilken märkningsfärg tillförs från en källa till omrâdet av stansorganets främre mynning. Avsikten är således att det i virkesbitens ände efter stansningen resulterande hålet skall vara försett med färg så att detsamma tydligt framträder. annu: 35 l fig 11 illustreras en variant 9' av märkningsanordningen. Här består märkorganen 16 av ett antal i en matris anordnade, rela- 10 15 20 25 30 35 522 055 16 tivt små borrar, som således är roterbart anordnade. Var och en av dessa borrar kan exempelvis vara anordnad att mottagas i en centrumöppning 25 hos ett med 26 betecknat drev, som på sin utsida uppvisar en tandning avsedd att ingripa med en kamrem 26a. Borren 16 och hålet 25 i drevet uppvisar ingripande medel förhindrande relativ rotation mellan borr och drev. När kamrem- men 27 kretsar i den i fig 11b visade banan avses följaktligen kamremmen stå i ingrepp med de olika dreven 26 som följaktli- gen drivs runt och samtidigt bringas borrarna 16 att rotera. Bor- rarna 16 är förskjutbara axiellt relativt dreven 26 så att således önskade av borrarna kan bringas till aktiva märkningslägen ge- nom axialförskjutningsorgan icke illustrerade i fig 11. Funktionen är därvid likartad med den som redan beskrivits med ledning av fig 9, d v s de borrartade märkningsorgan 16 som för tillfället ska vara aktiva skjuts fram medan de övriga hålls tillbakadragna. l den i fig 12 illustrerade varianten 9“ har märkningsanordningens stomme 15 karaktären av ett roterbart anordnat hjul. Märk- ningsorganen 16 är här anordnade radiellt rörliga så att de kan bringas att skjuta ut genom periferiska öppningar hos hjulet. inuti hjulet finns följaktligen påverkningsorgan så att märkningsorga- nen 16 selektivt kan fås att skjuta ut och därvid förläna virkesbi- ten i fråga åsyftad märkning. Märkningsanordningen enligt fig 12 skulle kunna nyttjas för att märka virkesbitens mantelyta, even- tuellt på ett från bark befriat parti eller eljest genom eller på själva barken men det vore också möjligt att tillämpa sig av hjul- principen vid märkning av ändytan av en virkesbit.

Andra märkningstekniker stàr givetvis till buds. En förmånlig märkningsteknik grundar sig på att använda laserstrålsavgivande organ, som på stocken anbr.ingar åsyftad märkning, exempelvis i streckkod eller på annat sätt. Ett antal lasermärkorgan skulle kunna anordnas i matrisform på det sätt som redan beskrivits med avseende på de mekaniska utförandena. Förutom lasertek- nik kan givetvis annan strålningsenergí nyttjas för märkningsân- damål. 10 15 20 25 30 35 522 055 17 Det är också möjligt att utforma märkningsanordningen så att den anbringar erforderlig märkningsinformation på en särskild bärare, som i sin tur anbringas på virkesbiten. Exempelvis skulle det kunna röra sig om en remsa försedd med märkningsinformatio- nen i form av streckkod eller annan kod. l fig 13 illustreras hurusom vid intaget till ett sågverk en särskild rengöringsutrustning kan anordnas för att befria en virkesbit från föroreningar, snö eller is som eljest skulle tendera att försvåra avläsning av märkningsinformationen. Exempelvis kan rengö- ringsanordníngen ha karaktären av ångdusch. l den mån märk- ningsinformationen enbart anbringas på virkesenhetens ände år det givetvis tillräckligt att där utföra rengöringsoperationen.

Det påpekas att givetvis avläsningsanordningar såsom de i fig 6 med 19 och 20 betecknade icke blott kan anordnas l anslutning till ett sågverk eller dylikt. Sådana avläsningsanordningar skulle kunna anordnas på andra ställen, där man har behov av att sor- tera virkesbitar i beroende av på dem befintlig märkning. Således kan varje köpare tillföras de virkesbitar vederbörande har behov av. Rent allmänt innebär märkningstekniken att varje enskild vir- kesbit kommer att kunna hanteras individuellt i det med ledning av fig 5 beskrivna avverkningssystemet så att följaktligen en kö- pare fàr väsentligt bättre förutsättningar att verkligen komma i besittning av för hans användningsområden optimalt lämpade vir- kesbitar.

I fig 14 illustreras en skördare, som liksom tidigare uppvisar en positionsbestämningsanordning 5. Den l fig 14 nyttjade kranen är av något annat utförande än den i fig 4 illustrerade. Liksom i ut- förandet enligt fig 4 är i utförandet enligt fig 14 positionsbestäm- ningsanordningen 5 så utformad att den har en positionsbestäm- nlngsenhet 27 på fordonet, exempelvis på dess i exemplet vrid- bara hytt medan positionsbestämningsanordningen dessutom in- nefattar medel för att fastställa skördaraggregatets 3 position i förhållande till positionsbestämningsenheten 27. Eftersom posi- tionen för enheten 27 är känd och dessutom det relativa läget o n u u Q I o< 11:30 10 15 20 25 30 35 522 055 18 mellan enheten 27 och aggregatet 3 kan fastställas kommer såle- des också i realiteten ett i aggregatet 3 befintligt träd att vara positionsbestämt. l fig 14 innefattar medlen för att fastställa skördaraggregatets 3 position i förhållande till enheten 27 en med 28 betecknad av- ståndsmätare, till exempel av lasertyp, kapabel att mäta avstån- det från sig till stammen av ett i aggregatet 3 hållet tråd. Om denna avståndsmätare 28 kombineras med vinkelgivare i varje led mellan två inbördes rörliga armdelar i själva kranen och dessutom en riktningsgivare (kompass) på kranen 4 eller själva hytten kommer aggregatets 3 avstånd och riktning fràn enheten 27 att kunna bestämmas mycket noggrant. Aggregatets 3 position kan därvid jämföras med data i skördarens dator så att föraren skulle kunna jämföra det faktiska läget av skördaraggregatet 3 med det önskade läget enligt en avverkningsinstruktion. Föraren skulle därmed mycket lättare kunna uppsöka de träd som han enligt avverkningsinstruktionen har att eliminera. l fig 15 illustreras en något skiljaktig typ av skördare. Även här avses själva fordonet uppvisa en positionsbestämningsenhet 27 och en avstàndsmätare betecknad 28. Mätaren tjänstgör för mät- ning av avståndet mellan trädstammen och en i förhållande till fordonet blott vridbart rörlig del 29 av kranen, l den mån delen 29 och fordonshytten, d v s den del där enheten 27 är monterad, icke är inbördes vridbara utan vrider sig som en enhet kring en vertikal axel erfordras därutöver blott en givare, d v s en kom- pass, för vridinställningen av hytten/delen 29. Vore det däremot så att delen 29 vore vridbar kring en vertikal axel relativt hytten skulle en ytterligare vlnkelgivare behövas mellan denna del 29 och fordonet i övrigt.

I fig 16 illustreras en variant där positionsbestämningsanord- ningen 5 innefattar två positionsbestämningsenheter 27 respek- tive 27”. Som synes är enheten 27 anbragd på fordonshytten me- dan enheten 27' år belägen på kranen. Förekomsten av två dy- lika positionsbestämningsenheter, som lämpligen är kopplade till 10 15 20 25 30 35 522 055 19 den i skördaren befintliga datorinrättningen 8, som skall vara ka- pabel att för' positionsbestämningsändamâl utvärdera signaler från enheterna, innebär att kranens inriktning städse kan fast- ställas, dessutom under rörelse. Såsom i det föregående utfö- randet uppvisar också detta utförande en avstàndsmätare 28.

Detta innebär att den enda ytterligare avkänningsanordning som erfordras för att entydigt kunna positionsbestämma en i skör- daraggregatet befintlig trädstam är en med 30 betecknad vinkel- givare mellan de två yttersta armdelarna hos kranen. Det påpe- kas i detta sammanhang att den andra positionsbestämningsen» heten 27' lämpligen icke bör lokaliseras i alltför nära läge relativt skördaraggregatet eftersom den då kommer att riskera att skadas och för övrigt kommer att skymmas av grenar, barr- och lövverk.

Den i fig 17 illustrerade varianten uppvisar ånyo en positionsbe- stämningsanordníng 5 med en positionsbestämningsenhet 27 på fordonshytten. Vid varianten enligt fig 17 tänkes utförandet vara sådant att vid varje ledad förbindning i kranen finns en vinkelgi- vare. Detta gäller också förbindningen mellan kranen och fordo- net. Dessutom måste arrangemanget kompletteras med en rikt- ningsgivare, d v s en kompass, för att fastställa kraninriktningen relativt positionsbestämningsenheten 27. l fig 18 illustreras schematiskt hurusom de i fig 14, 15 och 16 fö- rekommande avståndsmätarna 28 skulle kunna fås att fullgöra en ytterligare funktion, nämligen som scanner för att scanna träd som skall avverkas innan trädet i fråga fälls. En sådan scanner, t ex av typen laser, är lämpligen förbunden med datorinrättningen i skördaren för att till denna tillföra scanningsinformationen, som av datorn nyttjas som ledning för apteringen eller en apterings- prognos. l fig 18 illustrerasschematiskt hurusom medelst scan- nern 28 framtagen bildinformation avseende angränsande träd kan nyttjas som grund för att efter lämplig Signalbehandling i datorn bredvid träden i fråga ange apteringsförslag (de sifferför- sedda pelarna bredvid träden i fig 18), varvid också kvalitets- klasser kan anges. . ø | o o o no 10 15 20 25 30 35 522 055 20 Den av scannern 28 fastställda apteringsprognosen skulle kunna kompenseras eller justeras genom adekvat jämförelse med det mätresultat som föregående rotposttaxering gett upphov till med avseende på det individuella trädet. Detta innebär således att skördarens förare via datorn 8 i skördaren skulle kunna få ett vä- sentligt mer förädlat apteringsförslag från datorn.

Det påpekas att uppfinningens tillämpning givetvis icke är låst till den typ av skördare som illustreras i ritningarna. Således kan uppfinningen också tillämpas vid sådana skördare där i kranen är anordnat blott ett så kallat fällhuvud, d v s en enhet kapabel att säga av och lägga omkull ett träd, som sedan medelst kranen läggs in i en på fordonschassit anordnad upparbetningsmaskin, som normalt inbegriper både kvistningsorgan och kaporgan. Vid en sådan maskin är det således själva fällhuvudet som skall be- traktas såsom ekvivalent med det i ovanstående beskrivning av- handlade skördaraggregatet i den meningen att det är fällhuvu- dets läge i terrängen som skall positionsbestämmas för att däri- genom också få en positionsbestämning för själva trädet. Uttryckt i andra ordalag ligger det således helt vid sidan av uppfin- ningstanken i vad mån ytterligare upparbetningsutrustning utöver själva trädfällningsdelen är kombinerad med själva trädfäll- ningsdelen, d v s kranmonterad, eller i stället anordnad på for- donschassit så att trädstammarna medelst kranen läggs in i upp- arbetningsdelen. l fig 19 illustreras schematiskt ett möjligt utförande av uppfin- ningen. Den redan tidigare beskrivna apteringsdatorn är beteck- nad 8. Datorinrättningen i stort på skördaren 1 är betecknad 31.

Förutom apteringsdatorn 8 innefattar datorinrättningen en ytterli- gare dator 32 anordnad att från en eller två förekommande GPS- enheter 27, 27' erhålla en positionsinformation svarande mot skördaraggregatets aktuella position. Med 28 är betecknad en eller flera scannrar eller dylikt för att bestämma avståndet till re- spektlve scanna av en framför skördarens förare befintlig del av skogsbeståndet. Med 30 representeras schematiskt tidigare dis- kuterade vinkelgivare etc. 10 15 20 25 30 35 522 055 21 Allt eftersom avverkningsarbetet fortskrider registrerar apteríngs~ datorn 8 kvalitet och storlek avseende vírkesbitarna. Den ytterli~ gare datorn 32 fastställer med ledning av informationer erhållna från komponenterna 27-30 skördaraggregatets position. Medelst märkningsanordningen 9 kan nu datorn 32 pà virkesbiten ifråga anbringa tidigare diskuterad märkning, företrädesvis i form av en kod. Denna kod relateras medelst datorn 32 till virkesbitskarakte- ristiska data fastställda av apteringsdatorn 8. Dessa data lagras av datorn 32.

GPS-enheterna 27, 27' erhåller för positionsbestämning erforder- liga signaler från en satellit 33 eller dylikt jämte ytterligare för positionsbestämning erforderliga signaler.

Datorn 32 och eventuellt även apteringsdatorn 8 är anordnade att via en sändare/mottagare 34 kopplad till en antenn 34a kommunicera trådlöst med en sändare/mottagare 35, som likaledes uppvisar en antenn 36 och som är kopplad till en i en andra datorinrättning 37 ingående basdator 38. Till denna är således data trådlöst överförbara från datorn 32 pà skördaren.

Av basdatorn 38 mottagna data lagras i en eller flera databaser hörande till en eller flera andra datorinrättníngar 37. Dylika andra datorinrättningar 37 kan vara fördelade i lämpligt antal över riket.

Den med ledning av fig 5 diskuterade ledningscentralen 17 antydd såsom kopplad till basdatorn 38. Ledningscentralen 17 kan således från basdatorn erhålla erforderliga data för utvärderings- och styrändamål. Med 39 är betecknad en skogsplanläggningsenhet, d v s en enhet avsedd att till basdatorn 38 inmata skogskartor, avverkningsplaner etc. Dessa kan sedan delges skördarenvpå trådlös väg och kan nyttjas för att vägleda skördarens förare exempelvis via en bildskärm 40 eller så att skördaren automatiskt styres i beroende av mottagna data.

Dessa data skall således vara så noggranna att skördaren med ledning därav kan framföras automatiskt i terrängen och fås att självständigt avverka i avverkningsplanen för avverkning bestämda träd. ~ c A ~ o nu s ansv! 10 15 20 25 30 35 522 055 22 l fig 19 antydes också hurusom en satellit 41 kan utnyttjas för att åstadkomma kommunikation mellan basdatorn 38 och datorin- rättningen 31 på skördaren. l fig 19 illustreras också schematiskt ett sågverk 42 med dess tidigare diskuterade avbildningsanordningar 19, 20. Sàgverket 42 avses omfatta en tredje datorinrättning 43 med en dator 44.

Denna mottager från avbildningsanordningarna 19, 20 erhållna informationer och sänder dessa vidare till basdatorn 38, eventu- ellt via en trådlös förbindelse 45. Följaktligen erhåller basdatorn 38 från sàgverket 42 informationer om det virke som när sågver- ket och dess egenskaper så att i basdatorn 38 lagrade data kan kompletteras respektive korrigeras. Exempelvis finns därmed för- utsättningar att jämföra avverkningsplanen med det i sàgverket faktiskt erhållna virkesutbytet så att svaga länkar i produktions- kedjan kan identifieras. Datorn 44 i sàgverket 42 kan vara kopp- lad till en märkningsanordning 46 och en sorteringsanordning 47.

Medelst märkningsanordningen 46 kan i sàgverket resulterande brädor eller grupper av brädor förses med en märkning i form av en kod som är knytbar till data avseende Växtplats för träd, ur vilka brädorna år härledda, kvalitets- och storleksuppgifter etc.

Den till datorn 44 kopplade sorteringsanordningen 47 avses bli styrd av datorn 44 så att brädor härrörande ur ett visst träd eller en viss trädgrupp förs samman till ett paket eller annan brädan- samling så att förutsättningar uppnås att märka denna ansamling med en kod såsom nyss beskrivits.

Det i fig 19 relaterade systemet möjliggör fortlöpande och auto- matiskt datautbyte mellan ingående datorinrättningar. Som kom- plement till vad som nyss beskrivits må påpekas att datorn 32 på skördaren dessutom skulle kunna lagra informationer beträffande den plats där av skördaraggregatet virkesbitar avlämnas så att vid efterföljande upphämtning av virkesbitarna föraren av en skotare via trådlös överföring från datorn 32 eller, om data över- förts till basdatorn 38, från den sistnämnda kan erhållas och ligga till grund för styrning av skotaren till den plats där virkes- bitar finns att upphämta. 10 522 055 23 Det beskrivna systemet enligt fig 19 möjliggör en kontinuerlig av- verkningsledning från ledningscentralen 17, d v s att avverk- ningsarbete kan ledas pà mycket stort avstånd från centralen.

Det inses att uppfinningen icke blott är begränsad till de utföran- den som avhandlats ovan. Exempelvis påpekas att det vore möj- ligt att fastställa skördaraggregatets läge i förhållande till en på skördaren anbragt positionsbestämningsenhet medelst godtyck- liga avkänningstekniker, såsom videofotogrammetri, annan video- teknik etc. Rent allmänt påpekas att många modifikationer erbju- der sig för genomsnittsfackmannen inom området när väl den grundläggande uppfinningstanken framlagts. ø - ø n v av

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 1. 522 055 24 Patentkrav Förfarande vid skogsavverkning med hjälp av en skördare in- nefattande ett fordon (2) och ett därpå monterat skördarag- gregat (3), varvid före avverkningen karakteristika hos aktuellt skogsparti registreras, analyseras och bearbetas till en data- bas med hög geografisk noggrannhet och med hög precision vad avser skogsbeståndets karakteristika, varvid på grundval av databasen göres en avverkningsplan och utfallet av av- verkningen jämföres med avverkningsplanen, och varvid på fordonet (2) är anordnad en första datorinrättning (31) anord- nad att registrera kvalitet och/eller storlek vad avser avver- kade virkesbitar, kännetecknat därav, att avverkningen utfö- res med hjälp av en pà skördaren anordnad positionsbestäm- ningsanordning (5) kapabel att med hjälp av trådlöst uppfång- bara signaler fastställa skördarens eller skördaraggregatets position, att medelst den första datorinrättningen (31) data avseende skördarens eller skördaraggregatets position sam- ordnas med data avseende virkesbitars kvalitet och/eller storlek, att dessa samordnade data överförs till en andra datorinrättning (37) innehållande databasen och att dessa samordnade data används som grund för att medelst den andra datorinrättningen korrigera avverkningsplanen och där- med exekveringen av avverkningen. Förfarande vid skogsavverkning med hjälp av en skördare in- nefattande ett fordon (2) och ett därpå monterat skördarag- gregat (3), varvid före avverkningen karakteristika hos aktuellt skogsparti registreras, analyseras och bearbetas till en data- bas med hög geografisk noggrannhet och med hög precision vad avser skogsbeståndets karakteristika, varvid på grundval av databasen göres en avverkningsplan, kännetecknat därav, att avverkningen utföres med hjälp av en på skördaren an- ordnad positionsbestämningsanordning (5) kapabel att med hjälp av trådlöst uppfàngbara signaler fastställa skördarens eller skördaraggregatets position, att medelst en på skördaren anbragt första datorinrättning (31) skördarens förare pre- 10. 15 20 25 30 35 522 055 25 senteras för en i den databaserade avverkningsplanen ingå- ende avbildning av en del av skogsbestàndet som befinner sig framför föraren med angivelse av ett avverkningsförslag. . Förfarande enligt krav 2, kännetecknat därav, att den första datorinrättningen är anordnad att automatiskt styra skördaren i och för avverkning enligt avverkningsförslaget. _ Förfarande vid avverkning av skog med hjälp av en skördare innefattande ett fordon (2), ett därpå monterat skördaraggre- gat (3), en på fordonet anordnad datorinrättning (31) anord- nad att registrera kvalitet och/eller storlek vad avser avver- kade virkesbitar samt en pà fordonet anordnad märkningsan- ordning (9) anordnad att på ur träd erhållna virkesbitar (10) anbringa en märkning (13), kännetecknat därav, att i anslut- ning till kapning av ett träd skördarens position bestämmes med hjälp av åtminstone en på skördaren anordnad positions- bestämningsanordning (5), varvid nämnda positionsbestäm- ningsanordning (5) är kapabel att fastställa skördarens posi- tion med hjälp av externa, trådlöst uppfàngbara signaler, och att åtminstone en ur trädet erhällen virkesbit (10) med hjälp av märkningsanordningen (9) märks med denna positionsin- formation eller en kod, med vars hjälp virkesbiten är knytbar till positionsinformationen, varvid positionsinformationen eller koden används för hopkoppling med kvalitets- och/eller stor- leksdata avseende aktuella virkesbitar. . Förfarande enligt krav 4, kännetecknat därav, att virkesbiten dessutom märks med information om kvalitet och/eller storlek. . Förfarande enligt krav 5, kännetecknat därav, att i det fall ur ett träd utvinnes flera virkesbitar, varje aktuell virkesbit märks med information om dess plats i trädstocken. . Förfarande enligt något av kraven 4-6, kännetecknat därav, att information avseende köparen och/eller säljaren av en en- skild virkesbit lagras och att virkesbiten kopplas samman med 10 15 20 25 30 35 522 055 26 nämnda information om köpare och/eller säljare med hjälp av positionsinformationen eller koden. 8. Förfarande enligt något av kraven 4-7, kännetecknat därav, att märkningen utföres medelst virkesbiten berörande märk- ningsteknik, såsom stansning, skärning, borrning, stämpling etc. 9. Förfarande enligt något av kraven 4-8. kännetecknat därav, att märkningen utföres medelst icke-berörande mårkningstek- nik, såsom medelst strålningsenergi, färgsprutning etc. 10.Förfarande enligt något av kraven 4-9, kännetecknat därav, att skördarpositionsinformationen avser positionen av skörda- rens skördaraggregat. 11.Förfarande enligt något av kraven 4-10, kännetecknat därav, att märkningen av virkesbiten utföres på en ände därav. 12.Förfarande enligt något av kraven 4-10, kännetecknat därav, att märkningen utföres på ett parti av virkesbitens mantelyta eventuellt efter att detta parti befriats från bark. 13.Förfarande enligt något av kraven 4-12, kännetecknat därav, att vid avverkningen fastställda data avseende virkesbitars Växtplats, kvalitet, storlek och eventuella plats i trädet lagras för utvärderingsändamàl och jämförs med före avverkningen gjorda prognoser om avverkningsutfatlet. 14.Förfarande enligt något föregående krav, därav, att före avverkningen göres en rotposttaxering med in- riktning på enskilda träd eller relativt små trädbevuxna ytor inom ett område som skall avverkas eller gallras med hjälp av fjärranalys, exempelvis från flygfarkoster. 15.Förfarande enligt krav 14, kännetecknat därav, att med hjälp av denna rotposttaxering avverkningen styrs medelst data till- kännetecknat 5 10 15 20 25 30 35 522 055 27 handahàllna till skördaren så att avverkningen av för tillfället efterfrågade virkeskvaliteter och -storlekar prioriteras under avverkningen. 16.Förfarande enligt något av kraven 4-15, varvid erhållna vir- kesbitar sägas till brädor i ett sågverk, kännetecknat därav, att i sàgverket märkningen på en enskild virkesbit avläses och lagras tillsammans med information om virkesbiten, såsom dess kvalitet och/eller storlek och/eller andra egenskaper och/eller utbytet av virkesbiten vid sàgningen och att dessa data utnyttjas för utvärdering/korrektion av gjorda avverk- ningsprognoser. 17.Förfarande för sågning av virkesbitar avverkade enligt förfa- randet i något av kraven 4-16 till brädor, kännetecknat därav, att märkningen på en enskild virkesbit avläses före sågningen och lagras och att från denna virkesbit kommande brädor för- ses med en märkning omfattande åtminstone information om det ursprungliga trädets Växtplats eller en kod, med vars hjälp brädorna kan knytas till i en databas befintlig information om denna Växtplats. 18.Förfarande för sågning av virkesbitar avverkade enligt förfa- randet i något av kraven 4-16 till brädor, kännetecknat därav, att en ändyta hos virkesbiten avbildas före sàgningen och att information i denna bild avseende form, tex diameter och barktjocklek, och/eller tillväxt, tex årsringsbredd, registreras och lagras. _ 19.Förfarande enligt krav 18, kännetecknat därav, att med stöd av nämnda information om form och/eller tillväxt göres analy- ser och prognoser över skogstillväxten över tiden beträffande det skogsområde, fràn vilket virkesbitarna emanerar, eller gö- res jämförelser med före avverkningen gjorda avverkningspla- ner. 10 15 20 25 30 35 522 055 28 20.Förfarande enligt något av kraven 4-19, kännetecknat därav, 21 att träd som skall avverkas medelst skördaren scannas me- delst en på skördaren anbragt scanner innan trädet fälls och att scanningsinformationen nyttjas som ledning för apteringen eller en apteringsprognos. .System för skogsskötsel, däri inbegripet avverkning med hjälp av en skördare (1) innefattande ett fordon (2), ett därpå mon- terat skördaraggregat (3), en på skördaren (1) anordnad märkningsanordning (9) inrättad att pà åtminstone en ur ett träd erhällen virkesbit (10) anbringa en märkning (13) samt en pà skördaren anordnad datorinrättning (31) anordnad att styra märkningsanordningen att märka virkesbiten, kännetecknat därav, att på skördaren är anordnad åtminstone en positions- bestämníngsanordning (5) för att med hjälp av externa, tråd- löst uppfångbara signaler fastställa skördarens position, och att datorinrättningen (31) är anordnad att styra märkningsan- ordningen (9) att med ledning av positionsinformation erhållen från positionsbestämningsanordningen (5) märka virkesbiten med positionsinformationen eller en kod, med vars hjälp vir- kesbiten är knytbar till den i en databas lagrade positionsin- formationen. 22.System enligt krav 21, kännetecknat därav, att skördaren in- nefattar medel för fastställande/inmatning av information av- seende virkesbitens kvalitet och/eller storlek och att datorin- rättningen (31) är anordnad att styra märkningsanordningen att märka virkesbiten med en kvalitets- och storleksinforma- tion eller registrera denna information såsom knytbar till vir- kesbiten medelst koden. 23.System enligt något av kraven 21 och 22, kännetecknat därav, att skördaren innefattar medel för automatiskt faststäl- lande/manuell inmatning av en information avseende en aktu- ell virkesbits plats i trädstocken och att datorinrättningen är anordnad att styra märkningsanordningen att märka virkesbi- 10 15 20 25 30 35 522 055 29 ten med denna platsinformation eller registrera denna plats- information sàsom knytbar till virkesbiten medelst koden. 24.System enligt något av kraven 21-23, kännetecknat därav, att datorinråttningen innefattar medei för mottagande av informa- tion avseende köparen och/eller säljaren av en enskild virkes- bit och att datorinrättningen är anordnad att styra mârknings- anordningen att märka virkesbiten med denna information om köpare och/eller säljare eller registrera denna information sà- som knytbar till virkesbiten medelst koden. 25.System enligt något av kraven 21-24, kännetecknat därav, att datorinrättningen är anordnad att avkänna och registrera skördaraggregatets position vid tidpunkten för avlåmnande från skördaraggregatet av upparbetade virkesbitar och dessa positionsinformationer lagras i en databas eller på en databä- rare för att utnyttjas vid efterföljande upphämtning av virkes- bitarna med hjälp av en skotare. 26. System enligt något av kraven 21-25, kännetecknat därav, att positionsbestämningsanordningen arbetar enligt GPS-sy- stemet. 27. System enligt något av kraven 21-26, kännetecknat därav, att märkningsanordningen (9) är anbragd på skördarens skör- daraggregat (3) för att underkasta virkesbitar märkning i an- slutning till att trädstammen upparbetas i skördaraggregatet. 28. System enligt något av kraven 21-27, kännetecknat därav, att mârkningsanordningen år anordnad att fungera medelst berörande märkningsteknik, såsom stansning, skärning, borr- ning, stämpling etc. 29. System enligt något av kraven 21-27, kännetecknat därav, att märkningsanordningen är anordnad att märka virkesbitarna genom en icke-berörande märkningsteknik, såsom medelst strâiningsenergi, till exempel laser, färgsprutning etc. 10 15 20 25 30 35 522 055 30 30. System enligt krav 28, kännetecknat därav, att märknings- anordningen innefattar ett flertal för beröring av virkesbiten avsedda märkorgan (16), vilka är selektivt rörliga mellan ak- tiva märklägen och inaktiva vilolägen, varigenom avsedd märkningsinformation för virkesbiten av datorinrättníngen är komponerbar i beroende av önskad märkínformation. 31. System enligt krav 30, kännetecknat därav, att märkorganen (16) är utformade såsom stansorgan, stämplingsorgan eller borrorgan. 32. System enligt krav 31, kännetecknat därav, att märknings- anordningen uppvisar medel (24) för tillförsel av märkninge- färg till märkorganen. 33. System enligt krav 28, kännetecknat därav, att märkninge- anordningen är anordnad att producera en med märkningsin- formationen försedd bärare och anbringa denna på virkesbi- ten. 34. System enligt krav 33, kännetecknat därav, att bäraren ut- görs av en adhesiv remsa med märkningsinformationen, ex- empelvis i form av streckkod. 35. System eniigt krav 29, kännetecknat därav, att märkninge- anordningen uppvisar en eller flera lasrar för att anbringa märkningsinformationen på virkesbiten. 36. System enligt krav 28, kännetecknat därav, att märkninge- anordningen innefattar en märkningsorgan bärande bärare utförd som ett roterande organ (15). 37. System enligt något av kraven 21-36, kännetecknat därav, att märkningsanordningen är anordnad att anbringa märk- ningen pà en ände av virkesbiten. 10 15 20 25 30 35 522 055 31 38. System enligt något av kraven 21-36, kännetecknat därav, att märkningsanordningen är anordnad att anbringa märk- ningen på ett parti av virkesbitens mantelyta, eventuellt efter att detta parti befriats från bark. 39. System enligt något av kraven 21-38, kännetecknat därav, att den förstnämnda datorinrättningen (31) är anordnad att till en databas (38) i en andra datainrättning (37) trådlöst över- föra vid avverkningen fastställda data avseende virkesbitars Växtplats, kvalitet, storlek och eventuella plats i trädet för ef- terföljande jämförelser med före avverkningen gjorda progno- ser om avverkningsutfallet. 40. System enligt något av kraven 21-39, varvid systemet inbe- 41. griper ett sågverk (42) för sågning av vírkesbitarna till brädor, kännetecknat därav, att en avläsningsanordning (19, 20) är anordnad att före sågningen avläsa märkningen pä en enskild virkesbit och att lagra märkningsinformationen, och att en till sågverket hörande tredje datorinrättning (43) är anordnad att styra en ytterligare märkningsanordning (46) att förse från vir- kesbiten i fråga kommande brädor eller grupp av brädor med en märkning omfattande åtminstone information om det ur- sprungliga trädets Växtplats eller en kod, med vars hjälp denna information är knytbar till brädorna. System enligt krav 40, kännetecknat därav, att en avbild- ningsanordning (19, 20) är anordnad att avbilda en ändyta hos virkesbiten före sàgningen och att registrera och lagra information i denna bild avseende form, till exempel diameter och barktjocklek, och/eller tillväxt, till exempel årsringsbredd. 42. System enligt krav 41, kännetecknat därav, att det innefattar utrustning för att med stöd av nämnda information om form och/eller tillväxt producera analyser och prognoser avseende skogstillväxten över tiden beträffande det skogsområde, från vilket virkesbitarna emanerar. 10 15 20 25 30 35 522 055 32 43. System enligt något av kraven 21-42, kännetecknat därav, att på skördaren är anordnad en scanner (28) för att scanna träd som skall avverkas innan trädet i fråga fälls, och att scannern är förbunden med den första datorinrättningen (31) för att till denna tillföra scanningsinformationen, som av da- torinrättningen nyttjas som ledning för apteringen eller en apteringsprognos. 44. System enligt något av kraven 21-43, kännetecknat därav, att positionsbestämningsanordningen (5) på skördaren inne- fattar åtminstone en positionsbestämningsenhet (27) på for- donet hos skördaren och dessutom pà skördaren anbragta medel för att fastställa skördaraggregatets position i förhål- lande till positionsbestämningsenheten. 45. System enligt krav 44, kännetecknat därav, att medlen för att bestämma skördaraggregatets position relativt positions- bestämningsenheten inbegriper avstándsmätare, vinkelgivare, riktningsindikatorer (kompasser), videofotogrammetriutrust- ning och/eller en ytterligare positionsbestämningsenhet (27'). 46.System för för skogsskötsel, däri inbegripet avverkning med hjälp av en skördare (1) innefattande ett fordon (2), ett därpå monterat skördeaggregat (3) och en pà skördaren anordnad datorinrättning (31), kännetecknat därav, att på skördaren är anordnad åtminstone en positionsbestâmningsanordning (5) kapabel att med hjälp av externa, trådlöst uppfàngbara sig- naler fastställa skördarens position och att datorinrättningen (31) är anordnad att fastställa och registrera positionen hos skördeaggregatet (3) vid tiden för avlämnandet från skörde- aggregatet av avverkade virkesbitar och att sådan positions- information lagras i en databas eller på en databärare för att användas vid efterföljande upphämtning av virkesbitarna med hjälp av en skotare.