SE522146C2 - Metod för regenerering av ett partikelfilter vid motorbromsning samt fordon i vilket en sådan metod utnyttjas - Google Patents

Description

vw u n a o ; v o n . c n. stiger. En katalysatorenhet anordnad i avgaskanalen i termisk anslutning tili partikelfiltret exponeras för det tillförda bränslet, vilket oxideras, varvid sotpartikelfiltret uppvärms till en sådan temperatur att sotpartiklar omvandlas tiil koldioxid under reaktion med i nämnda avgaser ingående syre. lnsprutningsenheten kan utgöras av en separat enhet vilken uppvisar en injektor placerad i avgaskanalen, eller av förbränningsmotorns redan befintliga insprutningssystem.

Uppfinningen nyttjar det faktum att avgastemperaturen vid motorbroms är högre än under normaldrift. Som exempel kan anges att avgastemperaturen nedströms en avgasturbin vid làglast uppgår till ca 200° C, vid medellast uppgår till ca 300° C och vid höglast 400° C. Temperaturen nedströms turbinen vid motorbroms kan i ovanstående fall uppgå till ca 500° C, i beroende av vilken effekt som upptas genom motorbromsningen. För att en oxidation av kolpartiklar under en process C + 02 :> C02 skall äga rum krävs dock en omgivningstemperatur på ca 600° C. Denna temperatur uppnås genom en injektion av bränsle till något eller några av förbränningsrummen, varvid bränsle passerar genom förbränningsrummet ut genom avgaskanalen i oförbränt tillstånd. Alternativt kan bränsle injiceras direkt i avgassystemet genom en separat anordnad insprutningsenhet. Bränslet oxideras därefter vid kontakt med oxidationskatalysatorn, vilken är belägen uppströms filtret, varigenom den utvecklade reaktionsenergin värmer filtret till en tändtemperatur för oxidation av kolpartiklar under processen C + 02 :> C02.

Som motorbroms kan alla system där förbränningsmotorn tillför en genom avgaskanalen strömmande gasblandning ett kompressionsarbete utan att motsvarande expansionsarbete avgivits från gasblandningen nyttjas.

Exempel på sådana system finns beskrivna i SE 466 320, SE 470 363, SE 502 614, SE 502 914 och SE 512 484. nas vu nnæn: 522 145 §.I=§I.'§'=.___-' -s fu =- ' I en föredragen utföringsform tillförs bränslet med hjälp av till förbränningsmotorns förbränningsrum anordnade injektorer. Bränslet tillförs i detta fall såsom ovan angivet, när en styrenhet antagit en driftsmod varvid motorbroms aktiveras, och i ett sådant skede att bränsle tillåts passera förbränningsrummet in till avgaskanalen i ett icke eller endast delvis förbränt tillstànd. Detta uppnås genom att tillföra bränslet vid ett fördröjt vevvinkelläge i förhållande till en normal injektion, dvs. under expansionstakten eller senare. Detta fördröjda vevvinkelläge motsvarar 90° efter övre dödpunkt i det fall att en avgastrycksregulator nyttjas och 30° efter övre dödpunkt i det fall att en avgasbroms enligt vad som beskrivs i SE 466320 nyttjas.

Uppfinningen avser även ett fordon i vilket nämnda metod nyttjas.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer nedan att beskrivas närmare med hänvisning till bifogade ritningsfigurer där, fig. 1 visar schematiskt ett fordon innefattande en förbränningsmotor utrustad med ett partikelfilter vilket regenereras med en metod enligt uppfinningen, fig. 2 visar schematiskt en förbränningsmotor utrustad med ett partikelfilter och en anordning för effektuerande av motorbroms, fig. 3 visar schematiskt en förbränningsmotor utrustad med ett partikelfilter och en anordning för effektuerande av motorbroms innefattande en avgastrycksregulator för varierbar inställning av motorbromseffekten, fig. 4 visar schematiskt en i en cylinder anordnad kolv samt varierbart inställbar avgasventil för åstadkommande av motorbromsning, 'nu u» .i=i» oaoaa fig. 5 fig. 6 fig. sa fig. 7 fig. 8 fig. 9 522 146 å, visar schematiskt volymflödet av insprutad brånslemängd under normal drift samt under motorbroms vid regenerering, visar en matrisformad avbildning för bestämmande av insprutad bränslemäng under normaldrift, visar en matrisformad avbildning för bestämmande av insprutad brånslemängd och vevvinkelläge för insprutning under motorbroms för regenerering av partikelfiltret, visar schematiskt en metod för regenerering av ett partikelfilter genom sen insprutning av bränsle under motorbroms, visar schematiskt en styralgoritm för regenerering av ett partikelfilter, och visar schematiskt kväveoxid till omvandlingsgraden av kvävedioxid som funktion av temperatur och därigenom sotpartiklar i effektiviteten av omvandlingen av kvävdioxidomgivning som funktion av avgastemperaturen.

DETALJERAD BESKRIVNING I figur 1 visas ett fordon 1 vilket är utrustat med en förbränningsmotor 2, en till förbränningsmotorn 2 kopplad växellåda 3. växellådan 3 uppvisar en utgående drivaxel 4 vilken via en kardanaxel 5 driver åtminstone ett par av drivhjul 6. Fordonet 1 är på konventionellt sätt uppbyggd kring ett ramverk 7 vilket uppbärs av nämnda drivhjul 6 och företrädesvis en uppsättning styrbara hjul 8. Fordonet 1 innefattar företrädesvis en hytt 9. .vu oo imi» aoasn 522 146 ='= =- = Förbränningsmotorn 2 är på konventionellt sätt utrustad med avgassystem vilket innefattar ett avgasgrenrör 11 kopplat till förbränningsmotorns utloppsportar. I avgassystemet 10 finns företrädesvis en turbin 12 anordnad, vilken företrädesvis ingår i ett turboäggregat och därför är mekaniskt kopplad till en kompressor anordnad på förbränningsmotorns inloppssida (icke visat) alternativt är mekaniskt àterkopplad till förbränningsmotorns drivaxel i ett turbocompoundsystem.

Förbränningsmotorn är av dieseltyp varför sotpartiklar bildas under förbränningsprocessen. Avgassystemet är för den skull utrustad med ett 13 vilket är oxidationskatalysator 14 är anordnad i termisk anslutning till partikelfiltret. monterat i avgassystemet 10. En partikelfilter Med i termisk anslutning avses att den reaktion som äger rum i oxidationskatalysatorn förmår värma partikelfiltret. För detta ändamål är oxidationskatalysatorn vanligen monterad uppströms och i nära anslutning till partikelfiltret, men det är även tänkbart att integrera partikelfiltret och gemensam bärande struktur där oxidationskatalysatorn på en katalysatormaterial finns utspritt på den filtrerande kroppen.

Oxidationskatalysatorn och partikelfiltret kan företrädesvis vara utformat såsom beskrivet i EP 341 832 eller EP 835 684. Sotpartiklar fastnar i partikelfiltret 13. I oxidationskatalysatorn sker en kontinuerlig omvandling av kväveoxid NO till kvävedioxid N02 sotpartiklarna äger därefter rum i kvävedioxidomgivning varvid sotpartiklarna En kontinuerlig oxidation av oxideras till koldioxid under någon, några eller samtliga av processerna N02 + C :> NO + CO, NO2+ C :> VzNg + C02 eller 2NO2+ C :> 2NO + C02 På grund av den relativt låga halten av NOX, i synnerhet N02, är dessa processer dock för långsamma för att komplett regenerera filtret vid låga temperaturer och/eller låg belastning på motorn. Även en störd funktion av N02 bildningen på grund av exempelvis svavelförgiftning medför försämrad sotförbränning. l figur 2 visas i mer detalj en förbränningsmotor 2 vilken är anordnad för regenerering av ett partikelfilter enligt uppfinningen. Förbränningsmotorn är ...., |»on| 522 146 på sedvanligt sätt förbunden med en växellåda 3. Förbränningsmotorn 2 uppvisar en inloppskåpa 15 vilken är förbunden med dels förbränningsmotorns inloppsportar (icke visade), dels en inloppskanal 16. 17 vilken företrädesvis är kopplad till en turbin 12 ingående i ett turboaggregat. l lnloppskanalen 16 uppvisar företrädesvis en kompressor förekommande fall kan en laddluftkylare 18 anordnas i lnloppskanalen.

Förbränningsmotorn 2 uppvisar vidare ett avgassystem 10 vilket är anslutet till förbränningsmotorns utloppsportar (icke visade). Avgassystemet innefattar ett avgasgrenrör 11 och en nedströms grenröret 11 anordnad avgasturbin 12.

Vidare är ett partikelfilter 13 och en oxidationskatalysator anordnade i avgaskanalen 10. I det visade utföringsexemplet är oxidationskatalysatorn 14 separerad från och monterad uppströms partikelfiltret 13. l en altemativ utföringsform är det möjligt att anordna oxidationskatalysatorn och partikelfiltret på samma bärarkropp. l det visade utföringsexemplet utgörs förbränningsmotorn av en rak sexcylidrig motor och innefattar 6 cylindriska förbränningsrum 19a - 19f.

Förbränningsrummen förses på konventionellt sätt med bränsle. l det visade utföringsexemplet nyttjas en sk "common rail” insprutning där en bränsleledning 20 med hjälp av en pump 21 matar fram bränsle under högt tryck till ventiler 21a - 21f vilka styrs via en kontrollenhet 22 att öppnas respektive stängas. Kontrollenheten 22 är av konventionellt slag och är anordnad för att exekvera insprutning av en bestämd bränslemängd vid ett bestämt vevaxelvinkelläget vid öppnande av respektive ventil 21 a - 21f samt reglering exempelvis reglering av vevaxelvinkelläge, genom av insprutningstiden för varje ventil. Uppfinningen kan nyttjas hos förbränningsmotorer med andra typer av bränsleinmatning, exempelvis vid nyttjande av enhetsinjektorer.

Förbränningsmotorn 1 uppvisar även organ 23 för generering av en motorbromsande effekt. Med en motorbromsande effekt avses att u .nu -u :rnau :annu 522 146 I I I a | ø . ~ c o. 7 förbränningsmotorn tillför en genom avgaskanalen strömmande gasblandning ett kompressionsarbete under kompressions eller utblåsningstakt utan att motsvarande expansionsarbete avgivits från gasblandningen under expansions eller inloppstakt. Den motorbromsande effekten kan erhållas på ett valfritt för fackmannen känt sätt, exempelvis såsom beskrivs i endera av SE 466 320, SE 470 363, SE 502 614, SE 502 914 och SE 512 484. Uppfinningen fungerar bäst då den motorbromsande effekten höjer avgastemperaturen vid oxidationskatalysatorn till åtminstone 250° C, företrädesvis åtminstone 450° C. anordnad i avgaskanalen skall avgastemperaturen nedströms turbin vid I det fall att en turbin finns insprutning av bränsle uppgå till åtminstone 250° C, företrädesvis åtminstone 450° C.

I en alternativ utföringsform, vilken antyds med streckade linjer i figur 2, tillförs bränsle direkt till avgaskanalen 10 via en separat till avgaskanalen anordnad insprutningsenhet 21g. lnsprutningsenheten 21g uppvisar ett munstycke vilket mynnar i avgaskanalen. l figur 3 visas en utföringsform av uppfinningen där det i figur 2 beskrivna organet 23 för generering av en motorbromsande effekt innefattar en avgastryckregulator. De flesta detaljerna motsvarar den utföringsform som beskrivits i anslutning till figur 2. Enbart detaljer som inte redan beskrivits kommer att beskrivas nedan.

Förbränningsmotorn 2 uppvisar en schematiskt antydd kompressionsbromsanordning 24, vilken ingår i tidigare nämnda organ för motorbromsning 23. I en utföringsform av uppfinningen nyttjas en kompressionsbromsanordning 24 av det slag som beskrivs i patentskriften SE 466 320, vilken delvis även beskrivs i anslutning till figur 4. Denna kompressionsbromsanordning 24 möjliggör att motorns cylindrar under den senare delen av insugningstakten och under den senare delen av a on. a; :annu annu; nu v.. . '- - - - - -- - - - ß :s v. - , ,' ' ' " v s o.. u. u, , , .f-v v... a I u I o v n; n u . : z " ' I l | 0 o a u 1- nu u u.. kompressionstakten kan förbindas med motorns avgasgrenrör för att öka motorbromseffekten.

Vidare mynnar avgasturbinens 12 utlopp 25 i en med 26 generellt betecknad avgastrycksregulator, vilken kan vara av i och för sig känt slag och innefattar ett spjällhus 27 innehållande ett (icke visat) spjäll samt ett med spjället förbundet pneumatiskt reglerdon 28, som via en reglerventil 29 står i förbindelse med en tryckluftskälla, t. Ex. fordonsbromssystemets trycktank.

Med hjälp av reglerdonet 28 kan spjället inställas mellan helt öppet och aktivt läge där ett visst avgastryck definieras av spjällets samverkan med den genomströmmande gasen.

Styrenheten 22, som företrädesvis är en mikroprocessor, ger utsignaler för tillslag respektive frånslag av kompressionsbromsanordningen 24 respektive för inställning av avgastryckregulatorns 26 spjäll i beroende av till styrenheten inmatade motor- och fordonsdata från i och för sig kända sensorer, exempelvis en hastighetsmätare 30.

Såsom indikerats i figur 2 inmatas i styrenheten signaler som representerar laddtryck, motorvarvtal och lufttemperatur såsom motordata samt signaler som representerar ABS till/från, fordonshastighet, kopplingspedalläge, gaspedalläge, farthållare till/från samt retardationsnivå som fordonsdata.

För en beskrivning av funktionen hos den ställbara motorbromsnivån hänvisas till SE 502 614. l en alternativ utföringsform kan avgastrycksregulatorn ersättas av en avgasturbin med ställbar turbingeometri för att styra avgasmottrycket.

I figur 4 visas schematiskt ett förbränningsrum utrustad med en kompressionsbromsanordning 24. l figuren visas schematiskt en fyrtakts förbränningsmotor med en kompressionsbromsanordning.

Förbränningsmolorn innefattar ett motorblock 31 med en cylinder 32 vilken naaa. :upon 522 146 o n ø ø en inrymmer en kolv 33, som med en vevstake 34 är förbunden med en vevaxel . En motvikt 36 balanserar på ett konventionellt sätt vevaxeln varvid förekomsten av vibrationer hos motorn reduceras. Ovanför kolven 33 i cylindern 32 finns ett förbränningsrum 37 som tillsluts med ett cylinderhuvud 38. l cylinderhuvudet 38 finns en inloppsventil 39, som reglerar förbindelsen mellan förbränningsrummet 37 och en till en inloppsport 40 kopplad inloppskanal 16. Cylinderhuvudet 38 inrymmer vidare en avgasventll 41 som reglerar förbindelsen mellan förbränningsrummet 37 och ett till en avgasport 42 kopplat avgassystem 10. För styrning av avgasventilen 41 och inloppsventilen är enligt den visade utföringsformen kamaxlar 43 respektive 44 anordnade. I en alternativ utföringsform kan ventilema vara direkt elektroniskt styrda, exempelvis genom elektromagnetiska aktuatorer.

För åstadkommande av den motorbromsande effekten finns ett stryporgan 45 företrädesvis i form av ett spjäll monterat i ett spjällhus 27. Stryporganet eller spjället 45 styrs av kontrollenheten 22 som även utnyttjas för ett förändringsorgan 46 som vid påverkan förändrar ingreppsförhàllandena mellan kamaxeln 44 och ventilmekanismen för styrning av avgasventilen 41.

Vidare visas i figur 4 antyds schematiskt kolvens 33 läge vid övre- och nedre dödpunkten 47, 48. Kolven 33 är enligt ovan angivet förbunden via en vevstake 34 till en i förbränningsmotorn 2 anordnad vevaxel 35 och därigenom förskjutbar mellan en övre och en nedre dödpunkt under åstadkommande av en vridrörelse hos vevaxeln 35.

För en djupare förklaring till hur den motorbromsande effekten åstadkommes hänvisas till SE 466 320. l figur 5 visas schematiskt volymflödet av insprutad bränslemängd under normal drift samt under motorbroms vid regenerering. Regleringen av insprutad bränslemängd och vinkelläget hos vevaxeln vid insprutning styrs av kontrollenheten på ett för fackmannen välkänt sätt. Ett exempel på ett en v acc u. »asus 522 146 - styrenhet för fordon ges i SAE J1939/71, 1996. Diagrammet visar volymsflödet som funktion av vevaxelvinkelläget vilket anges med nedre och övre dödpunkt hos kolven som referenspunkter. Längs x-axeln finns förbränningsmotorns fyra takter angivna. lnloppstakt mellan 0° och 180°, kompressionstakt mellan 180° och 360°, expansionstakt mellan 360° och 540° samt utblåsningstakt mellan 540° och 720°.

Kurva A visar tillförd bränslemängd för ett driftsfall då motorn arbetar i normal driftsmod för leverans av vridmoment. Bränsle tillförs då vid övergången mellan kompressions- och expansionstakten med en varaktighet mellan 3 - vevvinkelgrader.

Kurvorna Bl - Bg visar tillförd bränslemängd under motorbroms för regenerering av ett partikelfilter anordnat nedströms en oxidationskatalysator i avgaskanalen. Bränslet tillförs företrädesvis under expansionstakten eller utblåsningstakten inom ett intervall mellan 30° och 90° efter övre dödpunkt mellan kompressionstakt och expansionstakt. Ett vidare intervall omfattande O° - 360° efter övre dödpunkt mellan kompressionstakt och expansionstakt är möjligt, det vill säga under expansionstakten och utblåsningstakten. l utföringsexemplen B1 och Bg tillförs bränsle mellan 30° och 180° efter övre dödpunkt mellan kompressionstakt och expansionstakt . l utföringsexemplen 83 tillförs bränsle vid 270° efter övre dödpunkt.

I figur 6 visas ett exempel på matrisformade avbildningar för bestämmande av insprutad bränslemängd i beroende av last och varvtal då förbränningsmotorn arbetar i normal driftsmod. Styrenheten 22 innefattar en minnesarea (icke visad) i vilken en matris av denna form finns lagrad. :rama 522 146 s a | ø - ø n c . . , ,, 11 I figur 6a visas ett exempel på en matrisformad avbildning av insprutad bränslemängd. Denna matrisformade avbildning nyttjas då förbränningsmotorn antagit motorbromsande funktion och regenerering av partikelflltret skall ske. Styrenheten 22 innefattar en minnesarea (icke visad) i vilken en matris av denna form finns lagrad. I ett första lastintervall tillförs inget bränsle vid motorbroms. Detta första lastintervall motsvarar små negativa värden på belastningen av förbränningsmotorn, dvs då motorbroms utförs med låg motorbromsande effekt vilket motsvarar att avgaserna inte uppvärms tillräckligt. I en utföringsform av uppfinningen motsvarar detta en avgastemperatur understigande 250° C. l ett andra lastintervall tillförs en liten bränslemängd, vilken huvudsakligen är av samma storleksordning som tillförseln vid nollast. I detta andra lastintervall motsvarar större negativa värden på belastningen av förbränningsmotorn, dvs då motorbroms utförs med måttlig till hög motorbromsande effekt. I en utföringsform av uppfinningen motsvara detta en avgastemperatur överstigande 250° C, företrädesvis övertigande 450° C.

I figur 7 visas ett exempel på ett flödesschema för åstadkommande av regenerering av ett partikelfilter monterat i termisk anslutning till en oxidationskatalysator . I ett första processteg 50 fastställs huruvida fordonet befinner sig i normaldrift eller om det motorbromsar. I det fall att fordonet befinner sig i normaldrift antar styrenheten 22 en första driftsmod 60 där insprutning av bränsle styrs av en matrisformad avbildning enligt det exempel som visats i figur 6. I det fall att motorbromsning föreligger fastställs i ett anda processteg 70 huruvida partikelfiltret skall regenereras eller ej. I det fall att regenerering inte skall äga rum antar styrenheten 22 ånyo en första driftsmod 60 där insprutning av bränsle styrs av en matrisformad avbildning enligt det exempel som visats i figur 6. Eftersom motorbromsning föreligger uppgår dock den vanliga insprutade bränslemängden till O mg/slag. I det fall att regenerering skall äga rum antar styrenheten en andra driftsmod 80 där u u; vu uauan rann» 522 146 o o I v vc n o v o v | | n . . , ,, 12 regenerering sker under motorbromsning. Bränsle tillför i detta fall enligt en matrisformad avbildning enligt det exempel som visats i figur 6a. l figur 8 visas en utföringsform av en styralgoritm 100 vilken nyttjas av fordonets styrenhet 22. Styrenheten 22 innefattar en konventionell styralgoritm 101 av känt slag vilken är avsedd att anta en första driftsmod 60 i vilken förbränningsmotorn styrs att avge moment och en andra driftsmod 80 vilken motsvarar att motorbroms aktiveras. För detta ändamål ingår i den konventionella styralgoritmen 101 inhämtande av fordonsdata såsom hastighet, laddtryck, temperatur, motorvarvtal etc. Fordonsdata inhämtas på konventionellt sätt dels genom en uppsättning givare, dels genom beräknade och uppskattade värden baserade på tillgänglig information. inhämtande av fordonsdata sker i ett första processteg 102. Vidare ingår i den konventionella styralgoritmen 101 inhämtande av börvärden begärda av föraren såsom gaspedalpådrag, bromsning, inställning av bromseffekt hos retarder, och/eller motorbroms, inställning från automatisk hastighetsreglering (”cruise-control") etc. lnhämtande av begärda börvärden sker i ett andra processteg 103. Från inhämtade begärda börvärden och inhämtade fordonsdata fastställs huruvida förbränningsmotorn skall arbeta i sin första eller andra driftsmod i ett första exekveringssteg 104. I det fall den första driftsmoden 60 motsvarande att drivande moment avges sker enligt kända algoritmer beräkning av varaktighet och tillfälle för bränsletillförsel i ett tredje processteg 105. I det fall att den andra driftsmoden 80 antages antager styralgoritmen i ett andra exekveringssteg 106 endera av moderna regenerering eller icke regenerering. Regenerering sker i det fall att en insignal till exekveringssteget 106 indikerar att regenerering skall utföras. lnsignalen erhålles ur en delprocess 107 hos styralgoritmen 100 där en pågående beräkning av sotnivån sker. Beräkningen av sotnivån sker genom integrering eller summering av sottillskott från varje förbränning av drivmedel i förbränningsrummen med en reduktion av den sotmängd som omvandlats påtvingade dels via en kvävedioxidinducerad process, dels via viuau sara: 522 146 g".=”f=.z":='-'ïI. :i : 9 I r | : o Q n c I v 11 13 regenereringar i syreomgivning enligt uppfinningen. Enligt en utföringsform av uppfinningen sker beräkningen av sotmängden S enligt följande ekvation: sïåjaiVí _ jb(T)dt- ÉcAzj, j=ll Där ai utgör en sotbildningsfaktor för förbränningen i med volymen bränsle Vi. Sotbildningsfaktorn är empiriskt känd för fackmannen och är beroende av arbetspunkten i förbränningsprocessen. b(T) utgör en faktor för förbränning av sotpartiklar i kvävedioxidmiljö. Faktorn b är starkt oxidationskatalysatorn. B(T)s kvalitativa utseende är känt för fackmannen beroende av temperaturen T hos avgaserna vid och framgår via det i figur 9 visade diagrammet. c utgör en faktor för den ovan beskrivna syreunderstödda omvandlingen av sotpartiklar. Karaktären hos c är känd för fackmannen. Den syreunderstödda omvandlingen äger rum endast för avgastemperaturer över 600° C. lnom detta område är faktorn c huvudsakligen proportionell mot syremängden i avgaserna och sotkoncentrationen på filtret. Atj utgör varaktigheten av den påtvingade regenereringen. Ekvationen gäller enbart för positiva värden på S. I det fall att S understiger 0 äsätts S värdet 0.

I ett följande processteg 108 avgörs i fall sotmängden S överstiger ett gränsvärde, S 2 Smax. I det fall att sotmängden överstiger nämnda gränsvärde sker påtvingad regenerering vid motorbroms genom tillförsel av bränsle vilket exekveras i ett fjärde processteg 109. Bränslemängden tillförs antingen genom en separat anordnad insprutningsenhet, vilken mynnar i avgaskanalen, eller genom tillförsel via förbränningsmotorns ordinarie insprutningsenhet. Motorbromsningen åstadkommes på ett konventionellt sätt i ett femte processteg 110 enligt vad som beskrivits ovan.

Uppfinningen är inte begränsad till ovan beskrivna utföringsformer , utan kan varieras fritt inom ramen för efterföljande patentkrav,

Claims (1)

1. »sann 522 146 n 1 u - u u ~ . . .. 14 PATENTKRAV 1) Metod för regenerering av ett partikelfilter (13) anordnat i termisk anslutning till en katalysatorenhet (14) i en till en förbränningsmotor (2) anordnad avgaskanal ( 10), där förbränningsmotorn (2) är anordnad att anta en första driftsmod (60) varvid drivande moment avgives och en andra driftsmod (80) utgörande motorbroms, där förbränningsmotorn (2) tillför en genom förbränningsmotorn (2) och avgaskanalen (10) strömmande gasblandning ett kompressionsarbete utan att motsvarande expansionsarbete avgivits från gasblandningen, kännetecknad av att följande metodsteg vidtas: - en kontrollenhet (22) fastställer att förbränningsmotorn (2) drivs i nämnda andra driftsmod (80) motsvarande motorbroms varvid temperaturen hos nämnda gasblandning i avgaskanalen stiger, - en insprutningsenhet (21a -21f, 21 g) tillför bränsle till avgaskanalen (10) under nämnda andra driftsmod (80), varvid nämnda katalysatorenhet ( 14) exponeras för nämnda bränsle vilket oxideras, varvid partikelfiltret (13) uppvärms till en sådan temperatur att sotpartiklar omvandlas till koldioxid under reaktion med i nämnda gasblandning ingående syre. Metod för regenerering av ett partikelfilter enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda bränsle tillförs genom en till nämnda förbränningsmotor (2) anordnad insprutningsenhet (21 a -21f), vilken tillför bränsle till ett i förbränningsmotorn (2) anordnat förbränningsrum (37) i ett sådant skede att bränsle tillåts passera förbränningsrummet (37) in till avgaskanalen (10)i ett icke eller delvis förbränt tillstånd, varvid nämnda icke eller delvis förbrända bränsle oxideras vid kontakt med oa-x. 3) 4) 522 146 -'- 15 katalysatorenheten (14), varvid sotpartikelfiltret (13) uppvärms till en sådan temperatur att sotpartiklar omvandlas till koldioxid under reaktion med i nämnda avgaser ingående syre. Metod för regenerering enligt krav 2, kännetecknad av att nämnda bränsle tillförs under förbränningsmotorns expansionstakt eller utblåsningstakt. Metod för regenerering enligt krav 1, kännetecknad av att bränsle tillförs direkt till avgaskanalen (1 O) via en till avgaskanalen anordnad insprutningsenhet (21g) Metod för regenerering enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att bränsle tillförs i de fall avgastemperaturen vid partikelfiltret genom den motorbromsande effekten uppgår till åtminstone 250° C, företrädesvis åtminstone 450° C. Fordon (1) innefattande en förbränningsmotor (2), ett till förbränningsmotorn (2) kopplat avgassystem (10) och ett i nämnda avgassystem (10) i termisk anslutning till en katalysator (14) anordnat partikelfilter (13), där förbränningsmotorn (2) är utrustad med organ för motorbroms (23) genom vilket förbränningsmotorn (2) är anordnad att tillföra en genom förbränningsmotorn (2) och avgaskanalen (10) strömmande gasblandning ett kompressionsarbete utan att motsvarande expansionsarbete avges från gasblandningen, varvid en till förbränningsmotorn (2) anordnad styrenhet (22) är anordnad att anta en första driftsmod (60) där förbränningsmotorn avger drivande moment och en andra driftsmod (80) utgörande nämnda motorbroms, kännetecknat av att ett till nämnda fordon (1) anordnat insprutningssystem (20,21) är anordnat att vid behov av regenerering av sotpartikelfiltret (13) tillföra bränsle till .nu -s ||||| ana-u 7) 16 avgaskanalen (10) under nämnda andra driftsmod (80), varvid katalysatorenheten (14) exponeras för nämnda bränsle, vilket oxideras, varvid sotpartikelfiltret (13) uppvärms till en sådan temperatur att sotpartiklar omvandlas till koldioxid under reaktion med i nämnda avgaser ingående syre. Fordon enligt krav 6, kännetecknat av att nämnda insprutningssystem (20,21) utgörs av ett till förbränningsmotorn anordnat insprutningssystem (2021) för tillförsel av bränsle till i förbränningsmotorn (2) anordnade förbränningsrum (37), varvid insprutningssystemet är anordnat att tillföra bränsle till nämnda förbränningsrum (37) i ett sådant skede att bränsle tillåts passera förbränningsrummet (37) in till avgaskanalen i ett icke eller delvis förbränt tillstånd. Fordon enligt krav 7 , kännetecknat av att nämnda insprutningssystem är anordnat att tillföra bränsle under förbränningsmotorns expansionstakt eller utblåsningstakt. Fordon enligt krav 6 , kännetecknat av att fordonet innefattar en till avgaskanalen anordnad insprutningsenhet (21g) vilken är anordnad att tillföra bränsle direkt till avgaskanalen (10).