SE522751C2

SE522751C2 - Bränslekomposition

Info

Publication number: SE522751C2
Application number: SE9901364A
Authority: SE
Inventors: Clifford James Hazel; Ian Vernon Williamson
Original assignee: Aae Holdings Plc
Priority date: 1996-10-18
Filing date: 1999-04-16
Publication date: 2004-03-02
Also published as: HK1024259A1; CN1240471A; SE9901364D0; BR9711430B1; CH694206A5; WO1998017745A1; CN1134530C; CA2267864A1; GB9706799D0; CA2267864C; GB9706746D0; GB2334964B; JP2001502374A; GB9706747D0; SE9901364L; GB9621753D0; GB9905763D0; GB2334964A; DE19782068T1; AU4710097A

Description

annu: 1522 751' z Värdena är beroende av längden hos den hydroﬁla kedjan, typiskt en etoxylatkedja.

Kedjans längd ökar graden av löslighet p g a en större förmåga att lösa.

Normalt är en blandning av ytaktiva medel föredragen, företrädesvis genom att välja ett lämpligt HLB för bränslet, tex 10-18 för för kolvätebränslen, och allra helst 13.

Vad gäller en alkohol ligger HLB-värdet hos det ytaktiva medlet på mellan 3 och 7, och allra helst omkring 4. Men tillsats av ytaktiva medel skapar normalt förhållan- den på l:l för emulsioner med stor volym eller förhållanden på 5:1 då löslighet er- fordras i ett förhållande av 11100.

Uppﬁnningen har förmåga att göra HLB-kraven på varje vätskefonnigt bränsle lik- forrniga vilket i sin tur gör det möjligt att använda en dos i vilket bränsle som helst med kolkedjor från C5 och uppåt. Fördelen är att mängden tillsats direkt häriför sig till samlöslighetsfórrnågan (se bifogade scheman). Schemana visar tre olika kombi- nationer av tillsats som möjliggör en kostnadsjärnförelse för prestandakraven.

Enkelskiktsaspekten av uppfinningen kräver att koncentrationen av tillsatsen är mycket låg, typiskt i storleksordningen 0,5-1:1 000, företrädesvis omkring 1:1 000, ännu hellre 1:1 200 och det verkar inte finnas några tekniska eller ekonomiska för- delar med att tillsätta mer om inte en dubbelverkan av ett samlösningsmedel erford- ras, då dosering prioriteras framför prestanda.

Tillsatsen omfattar företrädesvis en av följande: - en oljelöslig etoxylerad alkohol - en superdietanolamid - en etoxylerad fettsyra med 7 kolatomer De tre ingredienserna måste tillsåttas enskilt med avseende på bränslet och fram- ställning av molekylema. lišrnJ-n: g _. sn .,,H.._ s: ut: un: nu Företrädesvis utgör fettsyraetoxylatet upp till omkring 25 volym-% av tillsatsen och vidare omfattar alkoholetoxylatet företrädesvis 50 volym-% av tillsatsen.

En tillsats enligt uppﬁnningen kan sättas till ett kolvätebränsle, exempelvis diesel eller bensin eller alkohol, som eventuellt är kontaminerad med vatten. Uppﬁnningen synes ha särskilt stor verkan då den tillsatts till syntetiska bränslen baserade på lågkokande oljefraktioner.

I en annan aspekt tillhandahåller uppﬁnningen en bränslekomposition omfattande en lätt fraktion och innefattar en tillsats som är blandbar med bränslet och som är valt att lösa bränslet och tillsatsen och eventuellt vatten för att bilda en klar homogen komposition.

Närvaron av tillsatsen enligt uppﬁnningen säkerställer att bränslekompositionen bildar en sammanhållande stabil homogen komposition och samtidigt skapar ett enkelskikt vilket leder till ett resultat som ger en bättre och mer fullständig förbränning som reducerar föroreningar och ökar antalet mil per liter.

Som ett resultat har ett blandat, i synnerhet alkoholbaserat, bränsle fönnåga att förbrännas mer exakt med kylbelastning för att minska de jämforrnater som förekommer efter reaktioner med aldehydpersyror och peroxidreaktioner som normalt är orsak till maskinskador.

I en annan aspekt tillhandahåller uppﬁnningen ett förfarande för att bilda en stabil komposition vilket omfattar tillsats av de tre angivna ingredienserna, exempelvis i form av en tillsats som deﬁnierats till ett bränsle i ett volymförhållande på omkring 0,5-1:1 000. F öreträdesvis är tillsatsförhållandet omkring 1:1 000, och allra helst omkring 1:1 200. »sura '52 2 745 1 »se e: Ett förfarande för drift av en maskin som är anpassad för att utnyttja ett alkoholba- serat bränsle, omfattar tillsats till bränslet av en blandbar tillsats som är vald så att den löser bränslet och tillsatsen för att eliminera avsättning av biprodukter som bil- das under förbränningen av bränslet.

Bränsleproduktionsförfarande 1. Kontrollera vattenkontaminering med hjälp av Karl Fischer och uppskatta voly- men av H20 i slutanvändarens tank. 2. Välj med hjälp av stabiliseringsschemana den korrekta formen och ta samtidigt hänsyn till kostnader och behandlingsförhållanden. 3. Då andelen stabilisator fastställts skall nödvändiga komponenter blandas enligt schemat och dosera enligt detta då molekylen blandas i bränslet och mixa inte.

Molekvlnroduktionsförfarande 1. Blanda vid P.I.T. (Phase Inverse Tension, omvänd fasspänning) (55-58°C) alko- holen och etenoxiden efter korrekt val av Superamid. 2. Blanda 1 med den *Superamid som valts vid P.I.T.

. Blanda fettsyra med etenoxid och blanda med 2 vid P.I.T. 4. Resultatet är en helblandning av alkoholetoxylat. Alkoholetoxylat måste utgöra åtminstone 50% av totalvikten av molekylen med lika andelar snperamid och fett- syraetoxylat för att uppnå 100%.* b) * Trots att en blandning på 50/25/25 teoretiskt inte kanske blir den korrekta balan- sen för en polymer måste marginaler övervägas p g a främmande komponenter så- som fria amider, fritt PEG, fria estrar och isomerer som alla förekommer under detta förfarande. Molekylvikten hos de två kedjorna balanserar varandra vid detta förfa- rande.

Trots att lagerlösningen i exemplet lämpar sig för minimala vattenkontamine- ringsproblem är det föredragna alkoholetoxylatet rakkedjat och företrädesvis lin- jär och 3 mol E0 per mol alkohol då precisionen i beräkningen är mycket mer exakt och absorptionsförmågan hos micellen ökar med extra tillsats av etoxylater.

Den primära och linjära alkoholen måste utgöra minst 80% (vikt) då resterna av dominerande isomerer anses som föroreningar och inte utgör nagon hjälp för etoxyleringsjörfarandet.

I Superamid MÅSTE blandas med antingen fettsyraetoxylat eller alkoholetoxylat :vana »vann g o nu nu 522 vsiea Dietanolimiden bör vara en superamid som är identiﬁerbar då den har ett för- hållande av I:I (fettsyra till dietanolamin) då förhållandet 2:1 innehåller 10% fria aminestrar och processens natur möjliggör denna kontaminering vilken inte underlättar balanserandet av polymeren.

F ettsyran är företrädesvis en C14-syra och framställs inte genom polyetvlengly- kol/brfarandet då fria PE G inhiberar etoxyleringsjörfarandet och rubbar HLB- balansen.

För att underlätta förståelsen av uppﬁnningen kommer den nu att beskrivas med hjälp av följande illustrativa exempel.

Exempel I oljelösligt primärt alkoholetoxylat (medelvärde 2,75 mol etenoxid; mol alkohol) tillgänglig som NEODOL 91/2,5, l liter företrädesvis Cg-Cl 1; molvikt omkring 270 laurinsyradietanolamid 500 ml en fettsyra med 7 etoxylater per mol fettsyra (tillgänglig som ATLAS G5507) molvikt omkring 506 500 ml Lagerlösningen uppvärmdes till 55-58°C enligt diagrammet för att bilda en 2 1 la- gerlösning.

Olika fordon med diesel- och bensinmotorer, undersöktes vid en lokal teststation tillhörande Ministry of Transport. Bränsletanken i varje fordon fylldes, och fordonet kördes omkring 112 km med en genomsnittlig hastighet av 96 km/h. En dos avla- gerlösningen sattes till tanken i varje fordon i ett volymförhållande på 1:1 000. Vi- 1:11: ago q» 522 6751 i suell inspektion visade att en klar homogen lösning bildades. Tanken återfylldes och fordonet kördes återigen samma sträcka. MOT-testet upprepades.

Resultaten visade en minskning i bränsleförbrukning som sträcker sig från ll till %, och de största besparingarna erhölls för större motorer.

Bensinmotor CO reducerades med i genomsnitt 80% kolväten reducerades med i genomsnitt 40% Dieselmotor Dieselröken reducerades med i genomsnitt 50% Exempel II En testmotor modell Mercedes M1 1 1 rengjordes och förbereddes för en undersök- ning för att registrera eventuella förändringar vad gäller referensbensin utan tillsats och med tillsats med ett behandlingsförhâllande på 1:1 000.

Norrnala mätförfaranden användes enligt NAMAS anvisningar, särskilt intresse fo- kuserades på LAMBDA då motoms anpassning inte uppmuntrade järnförbara resul- tat. LAMBDA ställdes in till I = 0,05.

Grundförsöket inleddes och motom kördes varm och varvtalet föll därefter från 4 500 vpm WOT till 1 800 vpm PT och detta fall i varvtal avbröts under olika för- hållanden för att möjliggöra jämförelser. LAMBDA utfördes med l = 0,05. Vid slu- tet av den första undersökningen rengjordes cylinderhuvudet och försöket upprepa- des på nytt med tillsats på 1:1 000. C02 reducerades med i genomsnitt l4,08% vid 2 500 vpm PT och 20,64% maximalt. :snar nu av 522 7s1»§ 7 Exempel III - Ett bänkförsök utfördes under kontrollerade laboratorieförhållanden för att fastställa bränsleförbrukningen och emissionsprestanda vid 1 800 vpm och 2 500 vpm med halv gas och samtidig uppmätning av effektkurva och vridmomentskurva genom att utnyttja RF83-referensen europeiskt bränsle utan tillsats, där alla mätningar utförs enligt NAMAS-kriterier. Motom var en Mercedes 2 1 M1 11 bänkmotor som lämpar sig för blyfritt bränsle, och som är utrustad med en katalysatoromvandlare. (Alla siffror som citeras gäller mätningar före katalysatoromvandlaren). Resultaten visar en minskning av CO-halten med i genomsnitt ll,3% vid 2 500 vpm PT och maxi- malt l4,34%.

Exempel IV Ett försök utfördes för att mäta eventuell minskning av Nox då Nox direkt hänför sig till förbränningsegenskapema och år en risk som det är omöjligt att försurnma i motorer då blandningen av luft och bränsle alltid innehåller kväve. Resultaten visa- de att Nox minskade i genomsnitt med 38,2% vid 2 500 vpm PT och maximalt 39%.

Det finns tre sätt att minska Nox: a) Ju mindre luft desto mindre kväve b) Ju lägre förbrärmingstemperatur ju mindre Nox c) Ju bättre bränsletillförsel desto mindre Nox De bifogade kurvoma visar den välgörande effekten av att tillsätta tillsatsen enligt uppfinningen.

Effektkurvan visar en effektkurva som reproducerbart mäter upp samma effekt med mindre luft och mindre bränsle vilket minskar CO; och Nox i 1522* 751 ansa o so: uu.- , I 8 Vridmomentskurvan visar en vﬁdmomentskurva som är reproducerbart upp- mätt som visar samma effekt med mindre bränsle och mindre luft vilket minskar C02 och Nox Samlöslighetstest Exempel En särskild variant av bränslen frän högsta bensinkvalitet, dieselolja enligt industristandard och olika alkohol- blandade bränslen valdes och om var och en överfördes 100 ml till var och en av tolv 200 ml mätcylindrar fór att jämföra den fasseparation som fórorsakas av mättnad av vatten i förhållande till polymeren. Det optimala är tvä titreringar fóre fasen. man; Exempel 1.

Bränsle Nr. Vatteninnehàll Tillsats Kommentarer Bensin 1 0% 0% Klar vätska Bensin 2 l0'/u 0°/. Fasseparation Bensin 3 10% 10% Klar vätska Bensin 4 10% 9% Klar vätska Bensin 5 10% 8% Klar vätska Bensin 6 10% 7% Klar vätska Bensin 7 10% 6% Klar vätska Bensin 8 10% 5% Klar vätska Bensin 9 10% 4% Fasseparation Bensin 10 10% 3% Fasseparation Bensin 11 10% 2% Fasseparation Bensin 12 10% 1% Fasseparation Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.

Exempel 2. - Gasohol Bestående av 90% vanlig blyfri bensin med 10% denaturerad etanol Bränsle Nr. Vatteninnehàll Tillsats Kommentarer Gasohol 1 0% 0% Klar vätska Gasohol 2 10% 0% Fasseparation Gasohol 3 10% 10% Klar vätska Gasohol 4 10% 9% Klar vätska Gasohol 5 10% 8% Klar vätska Gasohol 6 10% 7% Klar vätska Gasohol 7 10'/- 6% Klar vätska Gasohol 8 10% 5% Klar vätska Gasohol 9 10% 4% Klar vätska Gasohol 10 10% 3% Fasseparation Gasohol ll 10% 2% Fasseparation Gasohol 12 10% 1% Fasseparation Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten s22 7s1Ü. ;: 9 . bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.

Exempel 3. - Bränsle Dieselolj a Dieselolja Dieselolj a Dieselolj a Dieselolj a Dieselolj a Dieselolja Dieselolja Dieselolja Dieselolja Dieselolja Dieselolja Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten Dieselolj a 2 f' \O®~lO\UlAlaIN|-\ Vatteninnehåll 0°/ø % % % °/o 107. % l0'/. 1 0'/u % % l 0% Tillsats 0°/n 0 % 1 0"/. 9°/. 8%» 7"/« 6 % S'/n 4%» 37. 2°/. 1 % Kommentarer Klar vätska Fasseparation Klar vätska Klar vätska Kla r vätska Fasseparation Fasseparation Fasseparation Fasseparation F asseparation Fasseparation Fasseparation bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.

Exempel 4. - Den altemativa bensinen består av alkohol och en blandning av kolväten och där huvuddelen utgörs av alkohol Bränsle Alt. bensin Alt. bensin Alt. bensin Alt. bensin Alt. bensin Alt. bensin Alt. bensin Alt. bensin Alt. bensin Alt. bensin Alt. bensin Alt. bensin Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten Alternativ bensin 2 f* @&~lG\Ul«Blalh)i- Vatteninnehàll 0 % % % °/a 1 0 % 1 0 °/o l 0 % % l 0 % °/o °/o l 0 °/u Tillsats 0 % 0 "/ø % 9 % 8 % 7 °/o 6 % S % 4 °/o 3 % 2 % 1 'ln Kommentarer Klar vätska Fasseparation Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Fasseparation Fasseparation bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.

Exempel 5.

Bränsle Bensin Bensin Bensin Bensin Bensin Bensin Bensin Bensin Bensin Bensin Bensin Bensin Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten 2 f' WQQQUIàOJNF-ﬂ Vatteninnehäll lP/n V0 °/o ./o Va '/ø Va °/a °/o V0 0/0 ./n Tillsats 0 % 0°/ø % 4,5 % 4 °/« 3, 5 % 3 'l- 2 , 5 % 2 % 1 ,5 °/ø l % 0,5 % Kommentarer Klar vätska Fasseparation Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Fasseparation Fasseparation Fasseparation Fasseparation bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.

Exempel 6.

Gasohol består av 90% vanlig blyfri bensin och 10% denaturerad alkohol Bränsle Gasohol Gasohol Gasohol Gasohol Gasohol Gasohol Gasohol Gasohol Gasohol Gasohol Gasohol Gasohol Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten 2 T' ßßﬂälllàbàlål-l Vatteninnehåll Û .fo °/o ./o V0 °/0 °/o V; °/o 'Å '/o 'yo u/o Tillsats 0 % 0 °/. % 4,5 % 4 'A 3,5 % 3 °/. 2, S °/. 2 % 1 ,5 % 1 % 0, 5 % Kommentarer Klar vätska Fasseparation Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Klar vätska Fasseparation Fasseparation Fasseparation bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.

Exempel 7. - Bränsle Dieselol ja Dieselol j a Dieselol j a Dieselolja Dieselolja Dieselolja Dieselol j a Dieselol j a Dieselolj a Dieselolj a Dieselolj a Dieselolj a 2 :1 \O®~lO\U|-BUINt-n Dieselol j a Vatteninnehàll 0% % S % “la % % '% % % % % °/« Tillsats Kommentarer 0% Klar vätska 0% Fasseparation % Klar vätska 4,5% Klar vätska 4% Klar vätska 3,5% Fasseparation 3% Fasseparation 2,5% Fasseparation 2% Fasseparation l.5% Fasseparation 1% Fasseparation 0,5% Fasseparation . » -.case s uu.- . 521217151 Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.

Exempel 8. - Alternativ bensin Den alternativa bensinen består av alkohol och en blandning av kolväten där huvuddelen utgörs av alkohol Bränsle Nr. Vatteninnehâll Tillsats Kommentarer Alt. bensin 1 0% 0% Klar vätska Alt. bensin 2 5% 0% Fasseparation Alt. bensin 3 5% 5% Klar vätska Alt. bensin 4 5% 4,5% Klar vätska Alt. bensin 5 5% 4% Klar vätska Alt. bensin 6 5% 3,S% Klar vätska Alt. bensin 7 5% 3% Klar vätska Alt. bensi 8 5% 2,5% Klar vätska Alt. bensin 9 5% 2% Klar vätska Alt. bensin 10 5% 1,5% Klar vätska Alt. bensin 11 5% 1% Fasseparation Alt. bensin 12 5% 0,5% Fasseparation Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen ñrsiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten bestämdes efter 10 minuter och dä registrerades synliga resultat.

För att registrera de visuella aspekterna av fasseparation ﬁr 1% vatten och 0,1% titreringar bestämdes det för att skala upp volymerna 10 gånger för att möjliggöra noggranna avläsningar, och därför överfördes 1 l av varje bränsle till var och en av tolv 2 l mätcylindrar. n» Exempel 9.

Bränsle Nr. Vatteninnehàll Tillsats Kommentarer Bensin 1 0% 0% Klar vätska Bensin 2 1% 0% Fasseparation Bensin 3 1% 1% Klar vätska Bensin 4 1% 0,9% Klar vätska Bensin 5 1% 0,8% Klar vätska Bensin 6 1% 0,7% Klar vätska Bensin 7 1% 0,6% Klar vätska Bensin 8 1% 0,5% Fasseparation Bensin 9 1% 0,4°/o Fasseparation Bensin 10 1% 0,3% Fasseparation Bensin 11 1% 0,2% Fasseparation Bensin 12 1% 0,1% Fasseparation Efter införsel av varje titrering om rördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten bestämdes efter 10 minuter och dä registrerades synliga resultat. 2522 751 12 . _.

Exempel 10. - Gasohol Bestående av 90% vanlig blyfri bensin med 10% denaturerad etanol Bränsle Nr. Vatteninnehall Tillsats Kommentarer Gasohol 1 0% 0% Klar vätska Gasohol 2 1 % 0% Fasseparation Gasohol 3 1% 1% Klar vätska Gasohol 4 1% 0,9% Klar vätska Gasollol 5 1% 0,8% Klar vätska Gasohol 6 1% 0,7% Klar vätska Gasohol 7 1% 0,6% Klar vätska Gasohol 8 1% 0,5% Kla r vätska Gasohol 9 1% 0,4 % Fassepa ration Gasohol 10 1 % 0,3% Fasseparation Gasohol 11 1 % 0,2% Fasseparation Gasohol 12 1 % 0,1 % Fasseparation Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.

Exempel 11. - Dieselolja Bränsle Nr. Vatteninnehåll Tillsats Kommentarer Dieselol j a 1 0% 0% Klar vätska Dieselolja 2 1% 0% Fasseparation Dieselolja 3 1% 1% Klar vätska Dieselolj a 4 l°/ø 0,9°/o Klar vätska Dieselolja 5 1% 0,8 % Klar vätska Dieselolja 6 1% 0,7% Fasseparation Dieselolja 7 1% 0,6% Fasseparation Dieselolj a 8 1% 0,5 % Fasseparation Dieselolja 9 1% 0,4% Fasseparation Dieselolja 10 1% 0,3% Fasseparation Dieselolja 11 1% 0,2% Fasseparation Dieselolja 12 1% 0,1% Fasseparation Efter införsel av varje titrering om rördes lösningen ßrsiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat. »rusa tr..- s22 7sr:a 13 Exempel 12. - Alternativ bensin Den alternativa bensinen består av alkohol och en blandning av kolväten där huvuddelen utgörs av alkohol Bränsle Nr. Vatteninnehâll Tillsats Kommentarer Alt. bensin l 0% 0% Klar vätska Alt. bensin 2 1% 0% Fasseparatíon Alt. bensin 3 l % 1% Klar vätska Alt. bensin 4 l % 09% Klar vätska Alt. bensin 5 1% 0,8% Klar vätska Alt. bensin 6 1% 0,7% Klar vätska Alt. bensin 7 1% 0,45% lGar vätska Alt. bensin 8 1% 0,5% Klar vätska Alt. bensin 9 1% 0,4% Klar vätska Alt. bensin 10 1% 0,31% Klar vätska Alt. bensin l 1 l % 0,2 % Fassepa ration Alt. bensin 12 1 % 0, l % Fassepa ration Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen ﬁrsiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten bestämdes efter l0 minuter och då registrerades synliga resultat.

FöRsöK - USA Undersökning av avgasutsläpp genom att utnyttja indo- linbränsle med behandling med en tillsats som är känd för att vara en viktig komponent för att stabilisera bräns- le.

Introduktion I samband med utfasningen av bränsle med blytillsats har det blivit viktigt att möj- liggöra maximal förbränning från det tillgängliga bränslet för att maximera prestan- da och minimera föroreningar genom att så fullständigt som möjligt förbrärma så mycket bränsle som möjligt. De försök som sätts upp för att jämföra resultat av be- handlade och obehandlade bränslen utfördes under extrem kontroll och indolin an- vändes som kolbalans i detta bränsle och detta är mycket mer reproducerbart än oblyad bensin. ivnøn .ißys -522 751 14 Experimentdetalier Det använda fordonet var en Califomien-registrerad Mercury Cougar, årsmodell 1993 som gått 26 333 miles. Detta fordon är utrustat med en 3,8 l motor med ett SFl-bränslesystem och har en tjänstevikt på 38 875 pund, och detta fordon tillhan- dahölls av försökslaboratoriema vid Roush Laboratories, Los Angeles, Calífomien och förbereddes av dem med avseende på försöket.

En chassidynamometer liknande en Clayton Water Break-modell användes enligt det federala testförfarandet CFR40 som även är känt som LA4-testet.

Först förbereddes fordonet med indolin och denna sekvens följde dessa steg: 1/ Torkning och uppfyllning av tanken till 40% kapacitet med indolin 2/ Borttagande av anslutningen till fordonsbatteriema för att eliminera eventuella felavläsningar av en bränsledator 3/ Köra fordonet en sträcka av 10 miles i dynamometem under särskilda kontrolle- rade förhållanden och låta den blötas under minst 12 timmar till maximalt 24 tim- mar Särskilda kontrollfórhållanden: Försöket med modiﬁerat bränsle i förhållande till basbränsle utfördes först med bas- bränslet.

Blötningstiden från förbehandling till försök var 15 timmar, blötniiigstemperatliren var 76°F och trycket var 29,85 tum kvicksilver. »»»~n mus: 52257512; Intressanta kontrollfórhållanden: Det modiﬁerade testet ägde inte rum förrän ett armat förbehandlingstest var komp- lett.

Blötningstiden från förbehandling till försök var 20,5 timmar, blötningstemperaturen var 76°F och trycket var 29,82 tum kvicksilver.

Då de intressanta resultaten eventuellt resulterade i minskning av utsläppen av kol- väte och kolmonoxid användes ett ﬂamjoniseringsdetektionssystem efter uppsamling av de utspädda avgasema i Tedlar-påsar och dessa bakgrundspâsar analyserades in- om 1 timme för att inte förlora eventuella känsliga beståndsdelar som är nödvändiga för att bestämma den totala kolvätehalten.

Då en mer fullständig förbränning förväntades var CO-detektom såsom anges för LA4-CVS 1 l-testet enligt rekommendationer från California Air Resources Board.

Testkriterier: Förbehandlingen utgjordes av en LA4-testkörning som varade 505 sekunder plus 873 sekunder.

Basbränsletestet bestod av en kallstart under 505 sekunder, en kall övergångstid un- der 873 sekunder, en inkubation under 10 minuter och en varm övergångstid under 505 sekunder. Totaltid = 1 883 sekunder.

Testet för bränslet med tillsats utgjordes av en kallstart under 505 sekunder, en kall övergångstid under 873 sekunder, en inkubation under 10 minuter och en varm övergång under 505 sekunder. Totaltid = 1 883 sekunder. i »vips 3-1,» n 1.: f~ 522 751 16 Resultat och diskussion: Kolväte Kolväte _(_É_Q QQ Basbränsle Basbränsle Basbränsle Basbränsle med tillsats med tillsats PÅSE 1 53-228 47-832 212-617 160-591 PÅsE 2 o-641 0-549 24-888 22-699 PÅSE 3 4.356 2-842 39-765 14-449 Alla siﬁror anger Qgm GENOMSNITT % Kolväte QQ FÖRBÄTTRING 27-1 39-07 Det kan konstateras att en reduktion vad gäller kolväten och kolmonoxid uppnåddes. Fastän detta var uppmuntrande medförde det faktum att kon- trollfórhållandena inte möjliggjorde några aktiviteter vid rumstempera- tur visade detta att teorin att man genom att skapa ett enkelskikt gör det möjligt för bränslet att administreras under bättre förhållanden med mindre motstånd.

De största förbättringarna mättes för PÅSE 3. Detta bekräftar att den varma övergångsfasen i testet gjorde det möjligt för några temperaturdif- ferenser att även möjliggöra en samlösningsmedelreaktion.

Det uppmuntrande i dessa resultat ledde oss att fortsätta försöken men att vara mer exakta med mätningarna och att skapa en bränsletank som mot- svarar normala omgivningsförhållanden.

Platsen för detta var the Associated Octel Co., Milton Keynes, England. min: iøiøn s22 7s1~; 17 FöRsöK - STORBRITANNIEN Att generera ﬂer kilometer per liter av en oblyad refe- rensbensin som kompletterats med en bränslekomponent i ett behandlingsförhållande på 1:1 000. Bränslekompo- nenten är en viktigare bidragande orsak till bränslets sta- bilisering. Minskningen av C02 visade att mätningen av bränsleförbrukning med avseende på vikt stämmer över- ens med våra krav.

Introduktion I samband med utfasning av bränsle med blytillsats har det krävts att tillåta den maximala förbränningen från det tillgängliga bränslet att maximera prestanda och minimera föroreningar genom att så fullständigt som möjligt förbränna så mycket bränsle som möjligt. De försök som utförts för att jämföra resultat för behandlat och obehandlat bränsle utfördes under kontroll och referensbensinen RFOS användes för en bänktestmotor modell Mercedes M11l och dessa resultat uppnåddes före kataly- tisk omvandling.

Experimentella detaljer Den använda motorn var en Mercedes M111 och tillhandahölls av försökslaborato- riema och the Associated Octel Co. och resultaten registrerades enligt N.A.M.A.S.- standardförfaranden. tue; »nvrn 522 751 ,.,,._: H 18 Först fórbehandlades fordonet med basbränsle och dessa steg var följan- de: l/ Preparera en 55 1 tunna med RFOS-bensin och låt utsidan stå i laboratoriet för att simulera en vanlig bränsletank 2/ Rengör och putsa cylinderhuvudet och kör det grundläggande försöksprogrammet från full gas 4 500 vpm ner till tomgång Efter grundkörningen kompletteras bränslet med en tillsats på 1:1 000 och därefter förbereds fórsöksanordningen såsom fór basbränslet.

Särskilda kontrollförhållanden: Försöket med kompletterat bränsle i förhållande till basbränsle kördes i ordningen basbränslet först.

Kontrollförhållanden fór kompletterat bränsle: Försöket med kompletterat bränsle ägde inte rum innan ett annat förbehandlingsför- sök fullbordats.

Då de intressanta resultaten innebar potentiell minskning vad gäller kolväte- och kolmonoxidutsläpp användes ett flamjoniseringsdetektionssystem efter uppsamling av de utspädda avgasema i Tedlar-påsar och dessa bakgrundspåsar analyserades in- om l timme från försöket för att inte förlora eventuella känsliga beståndsdelar som är nödvändiga för att kunna beräkna totalhalten kolväten.

Då en mer fullständig förbränning utfördes CO-detektionen enligt N.A.M.A.S. re- kommendationer. »;=»| 522 75í=e 19 Bränsleförbrukning uppmättes med vägd kontroll vilken matades från den simulera- de bränsletariken och var noggrann för 100 ml.

De visade resultaten avser försök vid 2 500 vpm i augusti 1995 och vid en full- ständig omtestning i november 1995 där de visade resultaten är utﬁirda vid 1 800 vpm genom att utnyttja RF83-bränsle vilken har en mer begränsad sam- mansättning än RF08. ;522 7s1.

RESULTAT (bänktest MED MERCEDES M1 1 I) MAXIMALA RESULTAT .nu .- Enheter - g/Kwh C_0 9.91 H_C 1:12.. :BSFC 1 800 vpm P.T. 48.7 1620.36 9.20 10.11 555.01 Basbränsle 2 500 vpm P.T. 41.3 1221.6 5.4 12.99* 403.78 Basbränsle 1 800 vpm P.T. 33.01 1l79.74 7.02 5.91 381.91 Kompletterat bränsle 2 500 vpm P.T. 36.12 l012.6 5.53 8.096* 337.4 Kompletterat bränsle *WOT Enheter - g/h QQ C_02 HQ Ng.. B.__SFC 1 800 vpm P.T. 218.5 7225.2 41.03 45.05 2453 Basbränsle 2 500 vpm P.T. 450.3 14267.9 63.15 349.6 4716 Basbränsle 1 800 vpm P.T. 147.18 5262.8 31.22 26.31 1703.72 Kompletterat bränsle 2 500 vpm P.T. 416.12 1l668.6 63.76 137.26 3888 Kompletterat bränsle 11,1: 5225751 é 21 RESULTAT (bänktest MED MERCEDES M1 1 I) GENOMSNITTLIGA RESULTAT Enheter - g/Kwh QQ QQ: EQ P19.. ____BSFC 1 800 vpm P.T. 48.1 1565.8 8.81 9.15 527.5 Basbränsle 1 800 vpm P.T. 37.2 1285.3 7.81 7.14 423.59 Kompletterat bränsle 2 500 vpm P.T. 40.2 ll54.9 5.465 13.045 384.74 Basbränsle 2 500 vpm P.T. 36.13 1012.6 4.91 8.10 337.46 Kompletterat bränsle Enheter - g/h Q Q: H_C NQX ____MFC 1 800 vpm P.T. 214.53 6967.8l 39.20 40.72 2347.38 Basbränsle 1 800 vpm P.T. 165.54 5719.59 34.75 31.77 1884.58 Kompletterat bränsle 2 500 vpm P.T. 462.98 13300.98 62.94 150.24 4431.05 Basbränsle 2 500 vpm P.T. 415.99 11661.61 56.09 93.24 3885.84 Kompletterat bränsle 522 751 22 n 'ua au FÖRSÖK - Diesel i Storbritannien Beroende på framgången hos ovan angivna resultat tog vi ett slumpmässigt diesel- fordon och använde en dos på 1:1 000 för ett röktest före och efter.

Resultaten är mycket uppmuntrande och återigen bekräftar de de två aspekterna av uppfinningen med ett behandlingsförhållande vid 1:1 000 utgör den dominerande kraften uppkomsten av ett enkelskikt.

De två grafema visar en total procentuell minskning av svart rök på 66% och an- vändning av ett schema för rökomvandling minskar partikelhalten med 7l,7%.

DIESELFÖRSÖK Fordon: FORD ”Fiesta” Diesel Försök: Som för M.O.T.-standarder Kriterier: Dieselavgasutsläpp ligger under 2-5m 'l(k) Förfarande: Förbehandling (oljetemperaturkontroll) Snabbt tomgångstest nr. 1 Snabbt tomgångstest nr. 1 y Snabbt tomgångstest nr. 3 i 25 Snabbt tomgångstest nr. 4 Tomgång upp till föraravbrott och därefter en avläsning Datom bestämmer hur många avläsningar som är nödvändig innan den kan ge ett medelvärde på ”k” wei»

Claims

n? ' . < :N - u. n. - ~ .. n u n . u.. V - ' I I I 1 I U I! O I IQ I I! I - . . - s - . . . . a . s n . . n. . . . n . ß « . - - . . . . - .n . o I . q - . . . . . . ' ~ I I I I O 0000 II ll u :nu s: .- Ändrade patentkrav:

1. Bränslekomposition som utgörs av en kombination av bränsle och en mindre andel av en bränsletillsats där tillsatsen innehåller en fettsyramonoetanolamid, eller en fettsyradietanolamid, ett alkoholetoxylat och ett etoxylat av en fettsyra, där etoxyleringsgraden väljs så att en långtidsstabil bränslekomposition erhålles, där volymsmängdema fettsyradietanolamid och fettsyraetoxylat är väsentligen lika stora.

2. Bränslekomposition som utgörs av en kombination av bränsle och en mindre andel av en bränsletillsats där tillsatsen innehåller en fettsyramonoetanolamid, eller en fettsyradietanolamid, ett alkoholetoxylat och ett etoxylat av en fettsyra, där etoxyleringsgraden väljs så att en långtidsstabil bränslekomposition erhålles, där fettsyraetoxylatet utgör upp till omkring 25 volymprocent av tillsatsen.

3. Bränslekomposition som utgörs av en kombination av bränsle och en mindre andel av en bränsletillsats där tillsatsen innehåller en fettsyramonoetanolamid, eller en fettsyradietanolamid, ett alkoholetoxylat och ett etoxylat av en fettsyra, där etoxyleringsgraden väljs så att en långtidsstabil bränslekomposition erhålles, där tillsatsen förekommer i ett förhållande mellan tillsats och bränsle på från 0,5:1000 till 111000 med avseende på volym.

4. Bränslekomposition enligt något av krav 1 - 3 där tillsatsen är en nonj onisk detergent.

5. Bränslekomposition enligt något av föregående krav där tillsatsen har ett HLB-värde på omkring 8.

6. Bränslekomposition enligt krav 5, där bränslet är en alkohol och tillsatsen har ett HLB-värde på omkring 8. 2 g I nu ve- n v -ø o: n av n wave ' ' ' , .n n. u u, n . .I o vc o u o: en u n a c n n u: o | »nu o o o o n n n u n om nu o o u w ; I c en v o q o nu c o n I [7 . g q a n fru: ro v! mot :I

7. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande på omkring l:1000.

8. Bränslekomposition enligt krav 3, där ingredienserna i tillsatskompositionen förekommer i ett totalfórhållande på omkring 0,5 till 121000 med avseende på volymen.

9. Bränslekomposition enligt krav 8, där förhållandet mellan tillsats och bränsle är omkring 111200 med avseende på volymen.

10. Bränslekomposition enligt krav 9, där förhållandet mellan tillsats och bränsle är omkring l:1000 med avseende på volymen.

1 1. Bränslekomposition enligt något av krav 1 - 3, vilket omfattar en lättviktsfraktionsbränsle och där tillsatsen är blandbar med bränslet och som löser bränslet och tillsatsen och eventuellt förekommande vatten for att bilda en klar homogen komposition.

12. Bränslekomposition enligt krav ll, där lättviktsfraktionsbränslet är en olja , såsom bensin.

13. Bränslekomposition enligt krav 11, där lättviktsfraktionsbränslet är alkohol.

14. Bränslekomposition enligt krav 1 1, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 5 - 15 kolatomer.

15. Bränslekomposition enligt krav ll, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 5 - 20 kolatomer.

16. Bränslekomposition enligt krav 11, där lättviktsfraktionsbränslet är ett aromatiskt kolväte. non .o 7 '§' n, ,,, , a a. au nu va' .z III: , .. .. n .. z z z-n , _ , .. -. .. . .. - . n. o n o: II _ __»- .n :g ', . - 1 - . .. a v26 g , . . . u.. .. .-

17. Bränslekomposition enligt krav 11, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 10 ~25 kolatomer.

18. Bränslekomposition enligt krav 17, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 10 ~ 20 kolatomer.

19. Bränslekomposition enligt krav 1 1, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 5 - 30 kolatomer.

20. Bränslekomposition enligt krav 19, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 15 - 30 kolatomer.

21. Bränslekomposition enligt krav 1 1, där lättviktsfraktionsbränslet är ett samlösningsmedel.

22. Förfarande for att driva en motor anpassad för att använda ett alkoholbaserat bränsle, vilket omfattar tillsats till bränslet av en blandbar tillsats enligt något av krav 1 - 3 som är vald så att den löser bränslet och tillsats for att eliminera avsättning av biprodukter som bildas under förbränningen av bränslet.

23. Förfarande enligt krav 22, där biprodukten är järnforrnat.

24. Förfarande enligt krav 22, där biprodukten är aldehyder.

25. Förfarande enligt krav 22, där biprodukten är persyror.

26. Förfarande enligt krav 22, där biprodukten är peroxider.

27. Förfarande enligt krav 22, vid vilket biproduktema vid förbränning i en motor minskas och att biprodukten är kolmonoxid. I ' I IIOU i u» sun a n. -I..". ,", ,"ø on a ' " :: o e u o u o u I v ' f: , . Q . n s u u o e n . c ' : V' i I I Ü

28. Förfarande enligt krav 22, vid vilket en biprodukt minskas och att biprodukten är ett kolväte.

29. F örfarande enligt krav 22, vid vilket en biprodukt minskas och att biprodukten är Nox.

30. F örfarande enligt krav 22, vid vilket en biprodukt minskas och att biprodukten är C02.

31. Förfarande enligt krav 22, vid vilket en biprodukt minskas och att biprodukten är avgasutsläpp.

32. Bränslekomposition enligt krav l, 2, 3 eller ll, där bränslet är diesel.

33. Bränslekomposition enligt krav 32, där bränslet är diesel och alkohol.

34. Bränslekomposition enligt krav 32, där bränslet är diesel och kerosen.

35. Bränslekomposition enligt krav 32, där bränslet är diesel och en kolkedja med 5 - 40 kolatomer.

36. Bränslekomposition enligt krav 32, där bränslet är diesel och en lättviktsfraktion.

37. Bränslekomposition enligt krav 32, där bränslet är diesel och ett samlösningsmedel.

38. Bränslekomposition omfattande bränsle tilsammans med en bränsletillsats där tillsatsen omfattar en mindre andel av var och en av en fettsyradietanolamid, ett alkoholetoxylat, och ett fettsyraetoxylat, där etoxyleringsgraden väljs så att en långtidsstabil bränslekomposition bildas, där tillsatsen förekommer i ett viktsfórhållande tillsatszbränsle på från 11500 till l:lO00. . .n- ^~*' "' 1 I "- .". ."« ."- v ' 12 2. .. u v . - n : -, :ua-u ooIUI: j: I' .vu . :z-f ',',;.. .. u .u .. »

39. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande tillsatszbränsle på 12500.

40. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen Förekommer i ett viktsförhållande tillsats:bränsle på 1:400.

41. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande tillsatszbränsle på l:300.

42. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande tillsatszbränsle på l:200.

43. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande tillsatszbränsle på 1:100.

44. Bränslekomposition enligt krav 38, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande som är tillräckligt för att inte framkalla MAC (Maximal tillsatskoncentrering).

45. Bränslekomposition enligt något av krav l- 3, där användningen av bränslet minskar C02, vilket ger bättre bränsleförbrukning.

46. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, där etoxyleringsgraden inte inhiberar ytspänningen.

47. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, i vilket ett enkelskikt skapas.

48. Bränslekomposition enligt något av föregående krav som skapar ett oleofobt förhållande vid inloppet.

49. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, som minskar RVP (Reid- ångtfyck). 52k? 7 5 1

50. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, där ytspänningen vätska mot vätska, vätska mot fast fas och vätska mot luft ändras.

51. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, som skapar adsorption och vätning.

52. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, där förfarandet stabiliserar polymeren med PIT (fasomvandlingstemperatur).