SE525714C2 - Borrverktyg jämte indexerbart borrskär där centrumskärets första delegg är fjärmad från centrumaxeln - Google Patents

Description

U 20 25 30 35 ...__ _ I .- .o a . Û. ' . Û Ü 525 712% 2 g o - . . u.- . - -. _ n ' o U . . . - , , a o u n n I I IOOI a u" 00 'W evo v n o oo operativa skäregg att äntra eller skära in i arbetsstycket före periferiskärets skäregg. Visserligen har det inom den aktuella tekniken alltid varit en strävan att inom ramen för givna matningshastigheter till ett minimum reducera den axiella avståndsskillnaden mellan centrumskärets och periferiskärets operativa skäreggar, men icke förty äntrar de båda skärens skäreggar i sin helhet arbetsstycket i två olika steg. Detta får till följd att skärkrafterna vid äntring blir stora. De båda åtskilda skären "hugger" med stor kraft fast i materialet i arbetsstycket, varvid borren påförs stora radial- och tangentialkrafter som stör borrens balans. Obalans av detta slag är särskilt besvärande då borren har en längd som är 4 å 5 gånger större än diametern eller mer.

Qppfinningens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovan- nämnda nackdelar hos tidigare kända borrar och skapa en för- bättrad borr. Ett primärt syfte med uppfinningen är därför att skapa en borr som vid äntring av ett arbetsstycke utsätts för blott moderata skärkrafter under säkerställande av god balans.

Ett ytterligare syfte är att skapa en borr vars centrum- och periferiskär var för sig genererar hela spånor i samband med spånavskiljningen. Vidare skall det ena skäret, nämligen cent- rumskäret, kunna skydda det inre hörnet mellan periferiskärets operativa skäregg och en mot borrens centrum vänd, inoperativ skäregg så att den för tillfället inoperativa skäreggen bibe- hålls intakt till dess att densamma genom indexering görs verksam.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det primära syftet med den uppfinningsenliga borren medelst de särdrag som är angivna i patentkravets l kännetecknande del. Fördelaktiga ut- förandeformer av borren är vidare angivna i de osjälvständiga kraven 2-7.

Dessutom hänför sig uppfinningen till ett indexerbart skär som är lämpat att användas i borren. De grundläggande särdragen hos detta skär framgår av det självständiga patent- kravet 8. Fördelaktiga utföranden av det uppfinningsenliga skäret är vidare angivna i de osjälvständiga kraven 9-ll. 0000 u c 0 o bo o unna ac o n I. Ü Ü 1 O IIÛ .I Ü O O I OIÛ ICC ÜO cd 0 0 n 0 I 0 0 do coon 10 U 20 25 30 35 Sammanfattning av uppfinningen Såsom framgår av efterföljande detaljbeskrivning grundar sig uppfinningen på tanken att utforma åtminstone centrumskä- rets fyra skäreggar med åtminstone tvâ deleggar, vilka är åt- skilda av ett övergångseggparti och av vilka en radiellt yttre delegg är åtminstone delvis belägen axiellt framom den eller de radiellt inre deleggarna, varvid periferiskärets operativa skäregg är åtminstone partiellt belägen å ena sidan axiellt bakom den radiellt yttre deleggen på centrumskäret och å andra sidan axiellt framom den eller de inre deleggarna hos centrum- skärets operativa skäregg. Uttryckt med andra ord kan ett tänkt, borrens centrumaxel och tangerar det främre partiet på perife- geometriskt tvärplan som sträcker sig vinkelrätt mot riskärets operativa skäregg, sägas genomskära övergångseggpar- tiet mellan de radiellt yttre resp. inre deleggarna på centrumskäret. Genom den uppfinningsenliga geometrin hos och placeringen av skären ernås att blott en viss del av centrum- skäret i ett första steg skär in i arbetsstycket i samband med borrens äntring, varefter åtminstone en del av periferiskärets operativa skäregg skär in i arbetsstycket innan övriga partier av centrumskärets operativa skäregg kommer i ingrepp med arbetsstycket. Den fördelaktiga konsekvensen härav är att centrumskäret initialt pàförs endast moderata skärkrafter och så snart periferiskärets operativa skäregg börjar skära in i arbetsstycket åstadkoms en balansering av de krafter som verkar på de diametralt motsatta skären innan den inre deleg- gen på centrumskäret slutgiltigt äntrar arbetsstycket. Mot- sättningsvis till tidigare känd teknik hugger sålunda centrumskärets operativa skäregg ej i sin helhet fast i arbetsstycket innan periferiskärets operativa skäregg förs till ingrepp med materialet.

I enlighet med kraven 4 och 8, som definierar en föredragen geometri hos övergångseggpartiet mellan centrumskä- rets deleggar, ernås den effekten att den lösgjorda spànan förblir hel trots att densamma alstras av två planskilda del- eggar. Vid just fullborrning av ett hål låter sig hela spånor hanteras på ett betydligt enklare sätt än delade spånor.

OOCI u n 0 o nu c I Icas I O 0 :000 n: n I n: u g g n II; 04 I 0 0 0 000 00: Oc IC II O 0 n Il ID v- 0 y o O 0 0 O I I O 00 0000 00 W H 20 25 30 35 QQIQOI 5 I 0 I nu uouob: n a: 00 cci 0 o c ou. 000 0 0001 , n 90 0 u , . 001 o c 00c o n o o o 00 0 0 o 525 714 Ytterligare belysning av teknikens ståndpunkt Genom US 5 971 676 (Kyocera Corporation) är tidigare känd en U-borr vars centrum- och periferiskär uppvisar skäreg- gar som är utformade med två av ett övergàngsparti åtskilda deleggar som i verksamt tillstånd är lokaliserade axiellt åt- skilda. I detta fall är emellertid periferiskärets skäregg ej anordnad att äntra arbetsstycket i ett steg efter det att änt- ring av en första delegg på centrumskäret ägt rum, men innan äntring av den eller de radiellt inre deleggarna på centrum- skäret sker. Vidare tar US 5 971 676 i första hand sikte på att åstadkomma en delning av de lösgjorda spånorna snarare än att underlätta äntring.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Fig 1 en första perspektivvy av en borr enligt uppfinningen, varvid borren visas med sin spets vänd uppåt och med sitt centrumskär avlägsnat ur tillhörande ficka, medan periferiskäret visas i ett monterat tillstånd, Fig 2 en andra perspektivvy visande periferiskäret i ett lösgjort tillstànd och centrumskäret i ett monterat tillstånd, Fig 3 en förenklad perspektivvy illustrerande hurusom borrens centrumskär partiellt äntrar ett arbetsstycke i ett ini- tialt skede av borrens hela äntringsfas, en mot fig 3 svarande perspektivvy visande hurusom periferiskäret - efter ytterligare rotation av borren - påbörjat sin äntring av arbetsstycket, Fig 5 en schematisk vy illustrerande enbart borrens centrum- resp. periferiskär, varvid två varandra skärande, geo- metriska diametralplan samt håldiametern för borren illustreras med streckprickade linjer, Fig 6 en schematisk och hypotetisk vy visande borrens båda skär på en och samma sida (till vänster) om borrens centrumaxel, med centrumskäret visat närmare betraktaren än periferiskäret, varvid de båda skären har spegelvänd ehuru ej föredragen, form, som är tänkbar, alla 00 o 0 I 0 o c 000 0 uco 10 15 20 25 30 35 o n z ., .... n 525 714 5 Fig 7 en geometrisk vy, som på samma sätt som fig 6 visar de båda skären på en och samma sida av borrens centrumaxel och med centrumskäret närmast betraktaren, varvid skären har olika utformning enligt ett föredraget utförande av uppfinningen, Fig 8 en perspektivvy av ett föredraget utförande av ett skär enligt uppfinningen, Fig 9 en planvy ovanifrån av skäret enligt fig 8, och Fig 10 en sidovy av skäret enligt fig 8 och 9.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden av uppfin- ningen I fig l och 2 visas ett verktyg i form av en borr gene- rellt betecknad l, vilken inbegriper dels en grundkropp 2, dels två skär 3, 4. en bakre infästningsdel 5 och ett främre, Grundkroppen 2 är i exemplet utformad med långsmalt skaft 6 med cylindrisk grundform. Skaftets 6 längd kan variera högst avsevärt. För tydlighets vinnande visas skaftet med begränsad längd. I praktiken är uppfinningen dock tillämpbar på borrar med betydligt längre skaft, t ex med en längd av minst 3 x D (= borrens diameter). Från den med 7 betecknade frontände eller spets i vilken skären är anordnade, sträcker sig två spånkanaler 8, 8', som med fördel är skruvformiga. I anslutning till de främre ändarna av dessa spànkanaler är utformade fickor 9, l0 för mottagande av skären 3, 4. Närmare bestämt är en första ficka 9 lokaliserad nära borrens geometriska centrumaxel för att mottaga skäret 3, som utgör ett s.k. Skäret 4, är monterbart i en andra, periferiskt belägen ficka 10. centrumskär. som bildar ett periferiskär, I fig 3 och 4 visas borren tillsammans med ett schema- tiskt antytt arbetsstycke ll. med streckprickade linjer borrens geometriska centrumaxel C. I I dessa ritningsfigurer antyds samtliga figurer l-4 illustreras borrens rotationsriktning medelst pilen A.

I fig 5 visas enbart borrens båda skär 3, 4, närmare bestämt inlagda i en av streckprickade linjer bestående geome- trifigur som klargör skärens geometriska placering i förhål- lande till centrumaxeln C. Närmare bestämt visar figuren huru- som centrumaxeln C genomskärs av två imaginära diametralplan o 0 0000 i 0 0001 00 O c o n nt 0 O 0 ni W U 20 25 30 35 u I .

.Io: "- 6 P1, P2, vilka sträcker sig axiellt utmed borrens längsriktning och i rät vinkel mot varandra. Med D betecknas borrens diame- ter, dvs i huvudsak den diameter, som ett i arbetsstycket bor- rat hål erhåller, och som bestäms av avståndet mellan centrum- axeln C och den yttersta delen av en skäregg på periferiskäret 4.

Såsom framgår av fig 5 är skären 3, 4 (och därmed tillhörande fickor 9, första diametralplanet P1. Närmare bestämt är periferiskäret 4 helt åtskilt från det andra diametralplan P2 som genomskär centrumaxeln C, medan större delen av centrumskäret 3 är belä- 10) åtskilda från varandra utmed det gen på den motsatta sidan av diametralplanet P2. Ett mindre parti av centrumskäret 3 genomskär dock planet P2 (se måttet g), innebärande att ett kort, inre parti av centrumskärets operativa skäregg genomskär diametralplanet P2. Det skall även noteras att den radiellt yttre delen av centrumskäret 3 är be- lägen på betydande avstånd från hålcirkeln HC. Såsom tydligt framgår av fig 5 är dock skärens bredd och placering sådana att skärens arbetsområden överlappar varandra under borrens rotation. Det skall även noteras att centrumskäret 3 är huvudsakligen beläget bakom diametralplanet P1 betraktat i rotationsriktningen A. Vidare är centrumskäret 3 generellt snedställt relativt planet Pl, närmare bestämt på så sätt att skärets operativa skäregg 12 är snedställd i viss, måttlig vinkel mot planet P1. En analog, operativ skäregg 13 på periferiskäret 4 är dock i det föredragna utförandet lokaliserad framför diametralplanet P1 betraktat i rotations- riktningen. Dessutom är skäreggen 13 närmelsevis parallell med planet Pl.

Nu hänvisas till fig 8-10 som illustrerar ett föredraget utförande av ett uppfinningsenligt borrskär. Detta skär låter sig med fördel användas såsom ett centrumskär i den beskrivna (i ett spegelvänt ut- borren, ehuru det även är tänkbart att förande) använda detsamma såsom ett periferiskär. Såsom framgår av fig 8-10 har skäret fyrkantig grundform och inbegriper fyra likadana skäreggar generellt betecknade 12.

Den enskilda skäreggen 12 är belägen i området mellan en ovansida 14 och en enskild sidoyta 15, som sträcker sig mellan ovansidan 14 och området av en plan undersida 16. Fyra hörn på 10 15 20 25 30 35 skäret är generellt betecknade 17. I exemplet illustreras skä- rets ovansida 14 i form av en plan yta. I praktiken kan denna ovansida dock vara utformad med högst varierande topografi och bland annat inbegripa spånbrytare av olika slag. Det skall vidare påpekas att skäret har ett centralt hål 18 för en skruv 19 (se fig 1) med vars hjälp skäret kan fixeras i tillhörande ficka i grundkroppen.

Ett utmärkande särdrag hos det i fig 8-10 visade skäret är att varje enskild skäregg 12 är utformad med första och andra deleggar 20, 21, vilka övergår i varandra via ett över- gångseggparti 22. I det visade, föredragna exemplet inbegriper den enskilda skäreggen 12 även en tredje delegg 23, vilken sträcker sig i trubbig vinkel mot den andra deleggen 21.

En med IC betecknad inskriven cirkel (vars centrum är betecknat S) tangerar var och en av de fyra skäreggarnas andra deleggar 21. I denna inskrivna cirkel, vars diameter är betecknad DIC, är inlagda två såsom referensplan tjänande diametralplan RP1 resp. RP2, som var för sig sträcker sig parallellt med deleggarna 21 i motsatta par av skäreggar.

Varje dylikt referensplan indelar imaginärt skäret i två hälfter, som är spegelvänt symmetriska i ett inverterat tillstånd. 3A från en övre hälft 3B i fig 9. Därest den ena av dessa hälfter 3A, BB skulle hypotetiskt inverteras, dvs flyttas med sin högra del till vänster, blir de båda hälfterna spegelvänt Sålunda åtskiljer referensplanet RP1 en undre hälft symmetriska.

Såsom tydligt framgår av fig 9 är den första deleggen 20 åtminstone partiellt belägen på ett större avstånd från refe- rensplanet RP1 än den andra deleggen 21. Därest skäret enligt fig 9 skulle äntra ett ovanför ritningsfiguren befintligt (icke visat) arbetsstycke, kommer därför deleggen 20 att åtminstone delvis komma i ingrepp med arbetsstycket före den andra deleggen 21. Övergångseggpartiet 22 mellan deleggarna 20, 21 definieras av dels en konvex båglinje 24 (se nederst i fig 9) kav båglinje 25 i anslutning till den andra deleggen 21. Här- i anslutning till den första deleggen 20, dels en kon- vid sträcker sig en tänkt eller verklig, rak tangentlinje mel- lan båglinjerna 24, 25 i en viss vinkel a mot referensplanet RP1 (resp. referensplanet RP2). Denna vinkel a bör uppgå till I 0 I 0000 o 0 00 nu o o n n c 0 o I I o 0000 o! 10 B 20 25 30 35 minst 10” och högst 30°, lämpligen minst 13° och högst 25”. I det visade exemplet är vinkeln d ca l5°.

Via övergångseggpartiet 22 åstadkoms en radiell avståndsskillnad al mellan den första deleggen 20 och den in- skrivna cirkeln IC. I praktiken bör denna avståndsskillnad uppgå till minst 2% och högst 15%, lämpligen högst 5% av den inskrivna cirkelns diameter DIC. Avståndet mellan referenspla- net RPl och den med detta parallella andra deleggen 21 är be- tecknat a2. Detta mått a2 är lika med den inskrivna cirkelns IC radie.

Ehuru det i och för sig är tänkbart att låta den andra deleggen 21 sträcka sig obruten ända fram till ett hörn 17, har, såsom nämnts ovan, utformats en tredje delegg 23 mellan hörnet 17 och deleggen 21. Vinkeln ß mellan deleggen 23 och en tänkt förlängning av deleggen 21 kan variera högst avsevärt, men bör uppgå till minst 1° och högst 30°, lämpligen minst 10° och högst 20” I exemplet uppgår vinkeln ß till ca 16°.

Såsom framgår av fig 8 och 10 är den första deleggen 20 till en given skäregg 12 och den tredje deleggen 23 till en närbelägen skäregg 12 utformade på ett gemensamt, konsolartat utsprång 26 vars tjocklek T1 är mindre än skärets totala tjocklek T. I området under utsprånget eller klacken 26 lämnas därför en delstödyta 15A som sträcker sig i förlängning av den huvudstödyta som bildas av den sidoyta 15 som sträcker sig från skärets ovansida 14 till området av skärets undersida 16.

Genom att deleggarna 20, 23 är utformade på ett utsprång med begränsad tjocklek - motsättningsvis till ett utsprång som sträcker sig hela vägen från ovansidan till området av under- sidan - erhålls en väsentligen L-formig stödyta med optimal area. Tjockleken T1 bör uppgå till 25-40% av skärets totala tjocklek T. I exemplet uppgår tjockleken T1 till ca 33% av totaltjockleken T. Utmed betydligt mer än hälften av skärets höjd utbreder sig sålunda en undre stödyta längs skärets hela bredd.

I anslutning till fig 8-10 skall vidare noteras att övergången eller hörnet 17 mellan närbelägna deleggar 20, 23 utgörs av ett konvext rundat eggparti 27 med lämplig radie. I detta sammanhang må även nämnas att den enskilda deleggen 20, 21 resp. 23 kan vara antingen rak, såsom visas i fig 8-10, 10 U 20 25 30 35 nero o I o o eller svagt bågformig med åtminstone partiellt konvex eller konkav grundform. Exempelvis kan deleggen 20 ha konvex grund- form och deleggen 21 konkav grundform, varjämte den eventuellt förekommande tredje deleggen 23 kan vara konvex. fig 9 betecknar B skäreggens 12 längd mellan två hörn 17. Måttet Bl betecknar den sammanlagda längden av deleggen 20 och övergångspartiet 22, sådan denna längd räknas från ett hörn 17 till den punkt där övergångspartiet 22 övergår i den andra deleggen 21. Såsom framgår för blotta ögat i fig 9 är måttet B1 mindre än hälften av måttet B. I exemplet uppgår B1 till 43% av B. I praktiken bör längden B1 uppgå till minst 10% och högst 60%, lämpligen minst 20% och högst 50%, av längden B för att utmed en radiell sträcka av motsvarande längd skydda en under borrens rotation efterföljande, inre och främre, inoperativ hörnegg på en periferiskäregg.

Nu hänvisas till fig 6 som schematiskt åskådliggör uppfinningens grundläggande funktion, närmare bestämt med användande av två spegelvänt likartade skär av vilka ett med en heldragen konturlinje visat centrumskär 3 är beläget när- mast borrens centrumaxel C, medan ett med delvis streckad kon- turlinje visat periferiskär 4 hypotetiskt tänkes placerat ome- delbart bakom centrumskäret sett i rotationsriktningen (i praktiken är periferiskäret 4 dock placerat förskjutet ungefär ett halvt varv relativt centrumskäret, se fig 5). I fig 6 be- tecknar 12-OP3 en operativ skäregg på centrumskäret 3, medan en operativ skäregg på periferiskäret 4 är betecknad 12-OP4.

De övriga tre skäreggarna 12 på respektive skär är inopera- tiva. Såsom framgår av figuren är de olika deleggarna till de operativa skäreggarna 12-OP3 och 12-OP4 belägna i axiellt åt- skilda tvärplan (generellt betecknade TP) som sträcker sig vinkelrätt mot centrumaxeln C. Sålunda är den första, radiellt yttre deleggen 20-3 hos centrumskärets 3 operativa skäregg be- läget i ett första tvärplan TP1. I det bakomvarande tvärplanet TP2 är den första, radiellt inre deleggen 20-4 hos periferi- skärets 4 operativa skäregg lokaliserad. I nästa tvärplan TP3 är centrumskärets 3 andra delegg 21-3 belägen. Slutligen är periferiskärets 4 andra delegg 21-4 - som är belägen radiellt utanför deleggen 20-4 - belägen i ett fjärde tvärplan TP4. Den axiella avstàndsskillnaden mellan de olika tvärplanen varierar N M 20 25 30 35 c u c o o o 00 ' go o n p n 10 i praktiken i beroende av den för den enskilda borren aktuella mätningen. Generellt kan sägas att nämnda avståndsskillnad måste uppgå till minst 50% av mätningen. Antag att mätningen skall uppgå till 0,4 mm/varv. Då måste avståndsskillnaden mel- lan exempelvis tvärplanen TP1 och TP2 uppgå till minst 0,20 mm. I praktiken bör dock avståndsskillnaden väljas något större, t ex till 60-90%, lämpligen ca 75% av mätningen per varv.

När borren äntrar ett arbetsstycke griper centrumskärets 3 radiellt yttre delegg 20-3 in i materialet i ett första steg. Efter ytterligare rotation av borren griper därefter periferiskärets 4 inre delegg 20-4 in i material i ett andra steg. I ett tredje steg griper hela skäreggen 12-OP3 in i ma- terialet i och med att även den i tvärplanet TP3 befintliga deleggen 21-3 skär in. Först i ett fjärde steg skär periferi- skärets yttre, andra delegg 21-4 in i materialet. Genom att de olika deleggarna på skären 3, 4 skär in i materialet i olika skeden av äntringsfasen ombesörjs dels en reducering av de en- skilda skärkrafternas storlek, dels en fördelning av krafterna till fyra radiellt skilda, I samband med fig 6 skall dessutom påpekas att periferi- ringformiga områden. skärets 4 inre, upptill visade hörnegg 27 - som i detta index- eringsläge är inoperativt - befinner sig i ett skyddat läge bakom centrumskärets 3 yttre, operativa hörnområde betraktat i skärens rotationsriktning. Med andra ord kommer nämnda hörnegg 27 att gå fri i ett av deleggen 20-3 upptaget spår i arbets- stycket. När hörneggen, efter indexering av skäret, bildar en operativ hörnegg av det slag som visas vid 27' är densamma därför oskadad och fräsch.

Nu hänvisas till fig 7 som visar ett alternativt, och i praktiken föredraget utförande vid vilket centrum- och perife-' riskären 3, 4 har olika utformning. Närmare bestämt är cent- rumskäret 3 utformat på principiellt samma sätt som skäret en- ligt fig 8-10 såtillvida att skärets fyra skäreggar 12 inbe- griper första och andra deleggar, medan periferiskäret 4 är genuint kvadratiskt såtillvida att var och en av de fyra skär- eggarna 13 utgörs av väsentligen raka, obrutna eggar. På samma sätt som i fig 8-10 är centrumskärets 3 olika deleggar beteck- nade 20, 21 och övergångseggpartierna betecknade 22. Den in- 0000 lo 0 I Otto o O o I i alu: c 0 oo W U 20 25 30 35 .Queen "' omv' oc' - ø ' '° e n :flfl u. 525 714 , o o oo om 11 skrivna cirkeln för centrumskäret 3 är betecknad IC3, medan motsvarande inskrivna cirkel för periferiskäret är betecknad IC4. det radiella avståndet mellan centrumaxeln C och den yttre hörneggen 27-4 på periferiskäret 4. Det är axiomatiskt att denna radie R bestämmer det upptagna hålets diameter (D = 2R).

Centrumskärets 3 radie R3 bestäms av avståndet mellan centrum- R betecknar borrens radie sådan denna representeras av axeln C och centrumskärets övre, yttre hörnegg 27-3.

Den operativa skäreggen l3 (överst i fig 7) är sned- ställd och sträcker sig i en vinkel X mot borrens centrumaxel C. Denna vinkel X bör uppgå till minst 9l° och högst 94", lämpligen minst 92' och högst 93”. Detta innebär att periferi- skärets 4 yttre, inoperativa skäregg 13 som sträcker sig axi- ellt bakåt från den yttersta, verksamma hörneggen 27-4, erhål- ler en släppningsvinkel inom området l-4°, lämpligen 2-3”. ö betecknar vinkeln mellan centrumskärets 3 verksamma första delegg 20-3 och borrens centrumaxel C. Denna vinkel bör uppgå till minst 90” och högst 93° och lämpligen ligga inom området 91-92". övergångseggpartiet 22 mellan deleggarna 20-3 och 21-3 bör Vinkeln e mellan borrens centrumaxel C och uppgå till minst 60" och högst 70° (observera att vinkeln s, som definierar övergångseggpartiets 22 geometriska belägenhet i centrumskärets monterade tillstånd, ej skall förväxlas med vinkeln a i fig 9).

Vinkeln Å mellan centrumaxeln C och centrumskärets andra delegg 2l-3 kan med fördel uppgå till minst 84” och högst 87”.

Nu hänvisas till dels fig 3, som illustrerar ett cent- rumskär 3 enligt fig 7 under initial äntring av arbetsstycket ll, dels fig 4, likaledes under initial äntring av arbetsstycket. Såsom ovan som visar ett periferiskär 4 enligt fig 7, beskrivits sker de båda skärens äntring av arbetsstycket i flera olika steg. I det första steg som visas i fig 3 har en första delegg 20 på centrumskärets 3 operativa skäregg påbör- jat avskiljningen av en spána under bildande av ett spår 28 i arbetsstycket. Detta spår är radiellt fjärmat från borrens centrumaxel. I nästa steg, som visas i fig 4, har periferiskä- ret 4 påbörjat sin äntring av arbetsstycket. Genom att perife- riskärets 4 verksamma skäregg 13 är något snedställd kommer dess radiellt inre hörn att initialt rymmas i det upptagna 0 0000 0 I 0 0000 00 0 I 00 0 0 0 0 0 000 00 0 0 0 0 000 000 00 00 0 0 0000 00 W III ICO I ' " , .. u n I . ., 0 0 000 I 0 0 O I 525 714 12 spåret 28, varefter den radiellt yttre delen av skäreggen 13 successivt påbörjar upptagning av ett andra spår 29 i arbets- stycket. Efter ytterligare rotation och samtidig axiell mat- ning av borren skär även den andra deleggen 21 på centrumskä- ret 3 in i materialet (detta steg visas ej i fig 3 eller 4), varvid båda skären fullständigt äntrar arbetsstycket. Når centrumskårets operativa skäregg i sin helhet skurit in i materialet, dvs äntring av båda deleggarna 20-3, 21-3 ägt rum, avskiljs en sammanhängande spåna i och med att övergångsegg- partiet 22 till följd av den valda vinkeln s bildar en mjuk eller flack övergång mellan deleggarna. 0 0000 0 0 0 0000 0 0 0 0 0 00 00 00 0 0 0 0 0 0 0 0 I I 00 0000 10 15 20 25 30 13 Förteckning över hänvisningsbeteckningar 1 = Borr 2 = Grundkropp 3 = Centrumskär 4 = Periferiskär 5 = Infästningsdel 6 = Skaft 7 = Borrspets 8, 8' = Spànkanaler 9 = Centrumficka 10 = Periferificka ll = Arbetsstycke 12 = Skäregg på centrumskär 13 = Skäregg på periferiskär 14 = Ovansida 15 = Sidoyta 15A = Delstödyta 16 = Undersida 17 = Hörn 18 = Hål 19 = Skruv 20 = Första delegg 21 = Andra delegg 22 = Övergångseggparti 23 = Tredje delegg 24 = Konvex båglinje 25 = Konkav båglinje 26 = Hörnutspràng 27 = Hörnegg 28 = Spår från centrumskär 29 = Spår från periferiskär

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 525 714 14 Patentkrav

1. Borrverktyg innefattande dels en grundkropp (2), vilken uppvisar två bakåt från en frontände (7) löpande spänkanaler (8, 8') och är roterbar kring en geometrisk centrumaxel (C), som genomskärs av två imaginära diametralplan (Pl, P2), vilka sträcker sig axiellt och i rät vinkel mot varandra, dels tvâ utbytbara och indexerbara skär (3, 4) i form av ett cent- rumskär (3) och ett periferiskär (4), vilka är monterade i fickor (9, 10) utformade i grundkroppens frontände i anslut- ning till spânkanalerna (8, 8'), närmare bestämt i en första ficka eller centrumficka (9) i anslutning till centrumaxeln (C) resp. en andra ficka eller periferificka (10) i anslutning till grundkroppens periferi, med skären och fickorna åtskilda från varandra utmed ett första diametralplan (P1), varvid centrumskäret (3) är lokaliserat i ett läge i vilket en opera- tiv skäregg (12) genomskär sagda andra diametralplan (P2), k ä n n e t e c k n a t därav, att àtminstone centrumskäret (3) inbegriper fyra skäreggar (12) som är belägna i ett gemen- samt plan och är likadana med avseende på såväl form som belä- genhet, samt innefattar två av ett övergångseggparti (22) àt- skilda deleggar (20, (20) i ett operativt tillstånd är fjärmad från centrumaxeln (C) - 21) av vilka en första delegg - som är lokaliserad axiellt framom en andra, närmare centrumaxeln befintlig delegg (21), att en operativ skäregg på periferi- skäret (4) är àtminstone partiellt lokaliserad i ett mot cent- rumaxeln vinkelrätt, tänkt tvärplan (TP2), som är lokaliserat någonstans mellan analoga tvärplan (TP1, TP3) för centrumskä- rets (3) båda deleggar (20, 21) för att äntra ett arbetsstycke (in i delegg (20) och à andra sidan före centrumskärets andra delegg (21), och att den första deleggen (20) jämte övergàngseggpar- tiet (22) pà centrumskärets enskilda skäregg (12) har en längd (Bl) av minst 10% och högst 60%, lämpligen minst 20% och högst 50%, av skäreggens totala längd (B) för att utmed en radiell sträcka av motsvarande längd skydda en under rotation efter- följande, inre och främre, inoperativ hörnegg (27) på en å ena sidan efter centrumskärets första, radiellt yttre periferiskäregg (13). oooo n. 10 15 20 25 30 35 525 714 15

2. Borrverktyg enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att skäreggarna (12) på centrumskäret (3) tangerar en tänkt inskriven cirkel (IC) med ett såsom referensplan tjänande dia- metralplan (RP1), som sträcker sig parallellt med den andra deleggen (21) och imaginärt indelar skäret i två hälfter som är spegelvänt symmetriska i ett inverterat tillstånd, och att den enskilda skäreggens båda deleggar (20, 21) övergår i var- andra via ett övergångseggparti (22) som definieras av dels en konvex båglinje (24) i anslutning till den första deleggen (20), dels en konkav båglinje (25) i anslutning till den andra deleggen (21), varvid en tänkt eller verklig, rak tangentlinje mellan båglinjerna sträcker sig i en vinkel (Q) av minst lO° och högst 30° mot referensplanet (RP1).

3. Borrverktyg enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att en av övergångseggpartiet (22) åstadkommen avståndsskill- (al) eggen (20) uppgår till minst 2% och högst 15%, lämpligen högst (DIC) . nad mellan den inskrivna cirkeln (IC) och den första del- 5% av den inskrivna cirkelns diameter

4. Borrverktyg enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den enskilda skäreggen (12) på centrumskäret (3) förutom sagda första och andra deleggar (20, 21) inbegri- per en tredje delegg (23) som sträcker sig i en annan vinkel (B) mot referensplanet (RPl) än en närbelägen delegg (21).

5. Borrverktyg enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t därav, att den första deleggen (20) på centrum- skärets (3) enskilda skäregg (12) är åtminstone delvis utfor- mad på ett konsolartat utspráng (26) vars tjocklek (T1) är mindre än skärets tjocklek (T) för att mellan utsprånget (26) och en undersida (16) på skäret lämna en stödyta (15A), vilken sträcker sig i förlängning av en stödyta (15) i anslutning till den andra deleggen (21) och vilken tillsammans med sist- nämnda stödyta är ansättbar mot ett radial- eller axialstöd i centrumfickan då den aktuella skäreggen (12) är inoperativ.

6. - Indexerbart borrskär med fyrkantig grundform och fyra skär- eggar (12) som är belägna i ett gemensamt plan och är likadana 10 U 20 25 30 35 16 med avseende på såväl form som belägenhet, k ä n n e - (12) var för sig inne- fattar första och andra deleggar (20, 21) andra via ett övergángseggparti (22), och att de fyra skär- eggarnas andra deleggar (21) tangerar en tänkt inskriven cir- kel (IC) med ett såsom referensplan (RP1) tjänande diametral- som sträcker sig parallellt med en andra delegg (21) och t e c k n a t därav, att skäreggarna som övergår i var- plan, imaginärt indelar skäret i två hälfter, som är spegelvänt sym- metriska i ett inverterat tillstånd, varvid den första deleg- gen (20) är åtminstone partiellt belägen på ett större avstånd från sagda referensplan (RP1) än den andra deleggen (21), var- jämte övergångseggpartiet (22) definieras av dels en konvex i anslutning till den första deleggen (20), dels en konkav báglinje (25) i anslutning till den andra deleggen (21), varvid en tänkt eller verklig, rak tangentlinje mellan båglinjerna sträcker sig i en vinkel av minst lO° och högst 30° (RP1). báglinje (24) mot referensplanet

7. Borrskär enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att en av övergångseggpartiet(22) åstadkommen avstàndsskill- nad (al) eggen (20) uppgår till minst 2% och högst 15%, (DIC). mellan den inskrivna cirkeln (IC) och den första del- lämpligen högst 5% av den inskrivna cirkelns diameter

8. Borrskär enligt kraven 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att den enskilda skäreggen (12) förutom de första och andra deleggarna (20, 21) sträcker sig i en annan vinkel (B) mot referensplanet (RP1) än inbegriper en tredje delegg (23) som en närbelägen delegg (21).

9. Borrskär enligt något av kraven 6-8, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den första deleggen (20) är utformad på ett konsolartat utsprång (26) vars tjocklek (T1) är mindre än skä- rets totala tjocklek (T) för att mellan utspránget och en undersida på skäret lämna en stödyta (l5A), som sträcker sig i förlängning av en stödyta (15) i anslutning till den andra deleggen (21). 2