SE526832C2 - Sittanordning - Google Patents

Description

25 30 35 40 526 832 2 hög tillverkningskostnad och betydande tyngd vilken gör den mindre lämpad i många tillämpningar.

Sittdynan med ett stelt subchassi ingjutet i skumplast har vidare relativt begränsad dämpning och fjädring vilket är till nackdel för en användare av sittdynan.

Den fjärdringen som åstadkommes med båda dessa alternativ är framförallt koncentrerad till centrum av sitsen. Sittdynornas fjädringsförrnåga avtar så- ledes ut mot sittdynans kant. Detta kan av användare uppfattas som obekvämt.

Hittills har en utformning av en sittdyna saknats som erbjuder god hällfasthet och hög slitbeständighet i kombination med bekväm fjädringsförmåga i de båda centrala delarna av sittdynan och runt kanterna på sittdynan. Vidare har hittills saknats en flexibel konstruktion som möjliggör att flera olika utform- ningar på sittdynor passar till ett och samma subchassi och detta med bibe- hållen god fjädring över hela sittdynomas yta.

KORT REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att eliminera eller åtminstone minimera ovan nämnda problem, vilket åstadkommes med hjälp av en sitt- anordning innefattande: en av ett elastiskt material utformad sittdyna vilken helt eller åtminstone delvis omsluter ett första fjädringsdon, fästdon vilka förankrar sittdynan med tillhörande första fjädringsdon till ett subchassi som är placerat under sittdynan med tillhörande första fjädringsdon, varvid ett andra fjädringsdon är integrerat i subchassit och tillverkat av samma material som detta.

Syftet med föreliggande uppfinning är bl a att minska nötningen och slitaget på en sittdyna samt åstadkomma en fjädring som gör att fullgod fjädring åstadkommes både i centrum av sittdynan liksom utefter dess kanter. Syftet är vidare att åstadkomma ett flexibelt system som gör att flera olika sittdynor passar på flera olika subchassin. Ett ytterligare syfte har varit att sänka vikten på hopsätmingen sittdyna och subchassi med bibehållen eller förbättrad fjäd- ring samt minskad materialåtgång och tillverkningskostnad.

Uppfinningen har följande fördelar. Subchassit är utrustat med fjädring som samverkar med fjädringen i sittdynan. Denna fjädring i subchassit är före- trädesvis koncentrerad till en central del av subchassit. Den ingjutna fjäd- ringen i dynan ger god fjädring längs kantema på sittdynan och minskar 10 15 20 25 30 35 40 slitaget på skumplasten och tyget. Sammantaget ger detta en sittdyna med ökad slitstyrka och hållfasthet samtidigt som fjädringsförmågan ökar både längs sittdynans kanter och vid centrum av sittdynan. Genom förflyttningen av del av fiädringen från dynan till subchassit förlängs sittdynans livslängd.

Genom en enkel koppling mellan sittdyna och subchassi erhålles ett enkelt system där sittdynan lätt kan bytas ut mot andra sittdynor dvs god flexibilitet erhålles genom att flera olika subchassin passar ihop med flera olika sittdynor.

Genom att subchassit går att separera från sittdynan och inte gjuts in i skumplasten ökar separerbarheten vid återvinningen av sittdynan. Det är vid återvinning fördelaktigare med enbart metall i skumplast än att ha en annan plast inuti skumplasten. Den nya sittdynan kan därigenom milj ömärkas med milj ösymbolen ”svanen”. Sj älva förfarandet att separera skumplast och metall blir också lättare eftersom metallijädem är koncentrerad till i första hand sitt- dynans kanter. Sittdynans återvinningsbarhet ökar vilket är fördelaktigt.

Framställningen av sittdynan och subchassit underlättas genom uppfinningen.

Klädseln av dynan underlättas också. Att tillverkningen underlättas betyder ofta att större del av arbetsmomentet går att göra helt maskinellt. Samman- taget leder detta till lägre tillverkningskostnader.

KORT FIGURBESKRIVNING Fig l visar i en sidovy i genomskäming ett exempel på ett subchassi enligt känd teknik för ingjutning i skumplast, fig 2 visar i en planvy uppifrån en fjädringstråd vilken utnyttjas i en dyna till ett subchassi enligt föreliggande uppfinning, fig 3 visar i en sidovy höger sida av ijädringstråden enligt fig 2, fig 4 visar en planvy uppifrån av ett subchassi enligt föreliggande uppfin- ning där fjädrar tydligt visas, fig 5 visar i en sidovy höger sida av subchassit enligt fig 4, fig 6 visar i en planvy uppifrån hur fiärdingstråden enligt fig 2 och 3 kopp- las samman med subchassit enligt ñg 4, fig 7 visar i en bottenvy undersidan på subchassit ihopkopplat med fjäd- ringstråden, 10 15 20 25 30 35 40 fig 8 visar i en sidovy höger sida av en dyna i vilken fjädiingstråden enligt fig 2 och 3 är ingjuten.

DETALJBESKRIVNIN G Fig l visar i en genomskärningsvy frarriifrån ett subchassi 100 enligt känd teknik. Detta subchassi 100 kan vara tillverkat av t ex polyamid och träpulver.

Det är utformat för att gjutas in i en skumplast (visas ej) för att bilda en sitt- dyna. En övre kant 101 som löper runt subchassit 100 utgör ett känsligt parti där stort slitage på skumplasten uppstår vid användning av sittdynan. Det är vid denna övre kant 101 som skumplasten defonneras och tyget deformeras och nöts bort så att subchassit 100 kommer i dagen.

Ett av syftena med föreliggande uppfinning har varit att lösa detta nötnings- problem.

Fig 2 visar en planvy uppifrån av en fjädringstråd l enligt föreliggande upp- finning. Fjädringstråden 1 utgörs i stora drag av två trådslingor, nämligen av en övre trådslinga 2 och en undre trâdslinga 3. De bägge trådslingoma 2, 3 är samrnanförda i punkterna 4 och i områden 34 där de bägge trådslingoma 2,3 löper intill varandra. De bägge trådslingorna 2, 3 bildar i huvudsak en rek- tangel 5 med långsidor 6, 7 och kortsidor 8, 9. Långsidorna 6 och 7 är sym- metriska medan kortsidorna 8 och 9 skiljer sig åt. På långsidoma 6 och 7 löper den undre trådslingan 3 huvudsakligen horisontellt medan den övre trådslingan löper i sicksackfonn för att ge en fjädring och sträcker sig snett uppåt/utåt relativt det plan som den undre trådslingan 3 kan anses definiera.

Den övre trådslingan 2 har en meanderlik utsträckning med böjar i form av förhållandevis mjuka meanderslingor. Trådslingan 2 kan även göras med tvära böjar så att den får en mer sågtandslik utsträckning.

Längs kortsidan 8 är den undre trådslingan 3 böjd upp från horisontalplanet längs långsidorna 6 och 7 för att tangera den övre trådslingan 2 i punktema 4.

Vid punkterna 4 längs kortsidan 8 bildar yttersta delar 29 av den undre tråd- slingan 3 böjar 30 på 90°. Dessa böjar 30 kan kroka i och stabilisera i sidled när den undre trådslingan 3 ska fästas till ett underliggande subchassi (visas ej). I anslutning till punkterna 4 och böjama 30 ligger raka slutdelar 38 på den övre trådslingan 2 parallellt med sektioner 39 på den undre trådslingan 3.

Slutdelarna 38 och sektionema 39 i kombination med sammanföringen i punktema 4 samt böjama 30 gör det möjligt att stadigt fasta trådslingan l till ett subchassi (visas ej). I den visade utföringsforrnen av uppfinningen är det 10 15 20 25 30 35 40 .S26 832 5 en fördel att den övre trådslingan 2 och den undre trådslingan 3 endast ligger an mot varandra i punkterna 4 och i områdena 34 och således inte är svetsade.

Fördelarna med att utelämna svetsningen är att tillverkningen blir lättare och billigare, íjädringstråden 1 får en ökad frihet att íjädra när den inte är låst av svetsning i vissa punkter och själva fastsättningen av ijädringstråden 1 till subchassit (visas ej) underlättas. Denna fastsättning sker genom att ijädrings- tråden l klämmer an mot subchassit.

Svetsning kan dock vara ett alternativ i en arman utföringsforrn av uppfin- ningen, om det skulle visa sig vara en fördel.

Längs kortsidan 9, som för övrigt är den sida som vetter framåt då en person sätter sig på sittdynan, är både den övre trådslingan 2 och den undre tråd- slingan 3 böjda för att dels kunna sammanföras i området 34, dels göra det möjligt att låsas till ett subchassi (visas ej). Den övre trådslingan 2 bildar första böjar 31 inåt mot rektangeln 5 samt andra böjar 32 så att därefter en rak del 33 av den övre trådslingan 2 ligger i huvudsak parallellt med kortsidoma 8 och 9. Den undre trådslingan bildar första böjar 35 uppåt så att därefter den undre trådslingan 3 ligger i huvudsak på samma nivå som den övre tråd- slingan 2. Den undre trådslingan 3 bildar slutligen andra böjar 36 på 90°.

Efter dessa böjar 36 ligger avslutningsdelar 37 på den undre slingan 3 paral- lellt med den raka delen 33 på den övre slingan 2. Avslutningsdelama 37 tangerar den raka delen 33 längs området 34. Avslutningsdelen 37 och den raka delen 33 gör det möjligt att fästa trådslingan 1 till ett subchassi (visas ej).

Som ett alternativ till den ovan beskrivna utformningen av den undre tråd- slingans 3 främre parti är det möjligt att efter bockningarna 35 uppåt på nivån för den övre trådslingan 2 bocka den undre trådslingan utåt mot den övre tråd- slingans 2 bockningar 31. Därifrån kan sedan den undre trådslingan 3 sträcka sig ungefärligen parallellt med den övre trådslingans 2 motsvarande partier fram till skarvornrådet 34.

Fig 3 visar en íjädringstråd l enligt fig 2 i en sidovy av höger sida. Ur bilden framgår klart hur den övre trådslingan 2 är veckad längs långsidoma och hur den undre trådslingan 3 löper vågrätt.

Vid kortsidan 8 syns törbindelsepunlcten 4 mellan den övre och undre tråd- slingan 2,3 samt sektionen 39 på den undre trådslingan 3. Vid kortsidan 9 syns hur den undre trådslingan 3 är kraftigt uppböjd för att bilda en fästpunkt till subchassit (visas ej). Vid kortsidan 9 syns även hur den raka delen 33 på den övre trådslingan 2 ligger an mot avslutningsdelarna 37 på den undre tråd- 10 15 20 25 30 35 40 526 832 6 slingan 3. Den övre trådslingan 2 är veckad i höjdled men veckningen ligger inte helt lodrätt utan veckningen lutar utåt i förhållande till ett tänkt vertikal- plan genom fjädringstråden 1. På detta sätt åstadkommes en mycket god fjäd- ring med stor rörelsefrihet både i höjdled och i sidled.

I en situation då en något fastare stolsits önskas är det möjligt att utfonna den övre trådslingan 2 på ett sådant sätt att dess undre, nedåt vända spetsar, eller bockningsområden stötta på ovansidan av det subchassi 10, som kommer att beskrivas närmre nedan. I en sådan utföringsform kan det också vara lämpligt att förse den övre trådslingan 2 med övre toppar, som är platta. Detta innebär att istället för de i fig 3 visade uppåtriktade spetsama har den övre trådslingan där raka partier, som är i huvudsak parallella med den undre trådslingan 3.

Vidare är det inte nödvändigt att den undre trådslingan 3 består av ett fjäd- rande trådmaterial. I detta utförande har den som huvuduppgift att hålla en klädsel till stolsitsen.

F ig 4 visar en planvy uppifrån av ett subchassi 10 enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning. Subchassit 10 är i föreliggande utföringsform form- sprutat i ett stycke. Formen på subchassit 10 är i huvudsak rektangulär med två parallella långsidor 11 och 12 samt en välvd baksida 13 och en välvd framsida 14. Orienteringen är här angiven i förhållande till hur en person sitter på en sits placerad på subchassit 10. Centralt i subchassit 10 är ett område 15 uttaget i vilket område fjädrar 16 är placerade. Mellan ornrådet 15 och framsidan 14 finns en främre fästyta 17 av massivt material. På denna främre fästyta 17 är hakar 18 placerade.

Mellan området 15 med fjädrama 16 och baksidan 13 på subchassit 10 be- finner sig en bakre fästyta 19. Även denna bakre fästyta 19 är gjord av mas- sivt material. På den bakre fástytan 19 är hakar 20 placerade. I den visade utföringsformen av föreliggande uppfinning är hakama vridna 180° i för- hållande till hakama 18. Mellan området 15 och långsidan ll är förstyv- ningsfiädrar 21 anordnade. Även mellan området 15 och långsidan 12 är förstyvningsfj ädrar 21 anordnade. Förstyvningsfjädrar 21 finns också mellan den främre fästytan 17 och framsidan 14. Det finns inre väggar parallella med väggarna 11, 12 och 14. Förstyvningsfjädrarna 21 sträcker sig mellan dessa väggar så att det bildas en medelst förstyvningsfjädrarna 21 förstyvad kant- balk 40 med U-fomiat tvärsnitt. Jämför också fig 7.

Fig 5 visar i en sidovy subchassit 10 vars långsida 12 tydligt syns. I fig 5 syns hur hakama 18 och 20 är motriktat vända i förhållande till varandra. Vidare 10 15 20 25 30 35 40 .TI PO ON OO CN ßà 7 syns i figuren att framsidan 14 på subchassit 10 är vertikal medan baksidan 13 på subchassit 10 har ett bågformat utseende. Subchassit 10 har en ovansida 22 och en undersida 23.

Fig 6 visar i en planvy uppifrån hur fjärdringstråden 1 är fäst till subchassit 10 med hjälp av hakarna 18 och hakarna 20. Det ska noteras att fjädringstråden l i denna ñgur liksom i föregående figurer visas utan den skumplast som egent- ligen omger fjädringstråden l när den ingår i en sits klar för användning.

Skumplasten har uteslutits för att lättare visa ingående delar och uppbyggnad.

I figuren syns vidare hur hakama 18 krokar fast de raka delarna 33 och av- slutningsdelarna 37 på den övre trådslingan 2 respektive den undre tråd- slingan 3. De andra böjarna 32 på den övre trådslingan 2 ger stadga åt sam- mankopplingen i sidled.

Vidare syns i fig 6 hur hakarna 20 krokar fast sektionerna 39 och slutdelama 38 på den övre trådslingan 2 respektive den undre trådslingan 3 i anslutning till punkterna 4 och de yttersta delarna 29. De yttersta delarna 29 ger stadga åt sammankopplingen i sidled.

Som framgår av fig 6 ligger den undre trådslingan 3 utanför subchassits 10 långsidor 1 1 och 12 liksom den undre trådslingan 3 gör vid subchassits 10 framsida 14. Genom att fjädringstråden l, som innefattar den övre trådslingan 2 och den undre trådslingan 3, är veckad erhålls en god flexibilitet vilket gör att den lätt kan passas in i hakarna 18 och 20 och låsa till subchassit 10. Vid hakama 18 och 20 är fjädringstråden 1 så utformad att både den övre tråd- slingan 2 och den undre trådslingan 3 ligger parallellt. Därigenom låses både den övre trådslingan 2 och den undre trådslingan 3 vid hakama 18 och 20.

Vidare är fjädringstråden 1 veckad vid dessa kontaktpunkter med hakama 18 och 20 så att fjädringstråden 1 förhindras från att röra sig i sidled mot lång- sidoma 11 och 12.

Vid hakarna 18 och 20 vilar trådslingan 1 mot den bakre fåstytan 19 och den främre fästytan 17 på subchassit 10. Längs långsidorna ll och 12 löper den övre trådslingan på ett sådant sätt att den successivt avlägsnar sig från att ligga ovanför ovansidan 22 på subchassit 10. Det innebär att ju närmare fjäd- ringstråden 1 kommer framsidan 14 på subchassit 10 desto större möjlighet har den övre trådslingan 2 att fjädra under ett plan som utgörs av ovansidan 22 på subchassit 10. Detta är mycket lämpligt eftersom stora påfrestningar och hårt slitage uppkommer på den främre delen av en sittdyna. Utformningen av den övre och undre trådslingan 2 och 3 bidrar därigenom till att minska 10 15 20 25 30 526 832 8 nötning och slitage på skumplasten och det tyg eller läder som omger skumplasten. Det bör nämnas att utformningen av fjädringstråden 1 även bidrar till att minska slitaget inom andra områden på en sittdyna, men det är framför allt i den främre delen av sittdynan, som man snabbast ser fördelarna med den aktuella utformningen av fjädringstråden 1. Trots att fjädringstråden 1 sitter stadigt i hakarna 18 och 20 är fjädringstråden 1 med omgivande skumplast lätt att ta loss om så skulle behövas.

Fig 7 visar undersidan 23 på subchassit 10 med fjädringstråden 1 kopplad till sig. I jämförelse med de detalj er som syns på subchassit 10 i fig 4 och 6, syns i fig 7 förbindelsedon 24 och 25 vilka utnyttjas för att fasta subchassit 10 i resten av en stolskonstruktion (visas ej). I fig 7 syns vidare det förhållandet att fjädringstråden l successivt närmar sig subchassits 10 långsidor 11 och 12 samt framsida 14 ju längre man förflyttar sig framåt mot framsidan 14, vilket förhållande omtalades vid beskrivningen av fig 6. En undersida på kantbalken 40, som även visades i fig 4, syns i fig 6. Kantbalken 40 sträcker sig längs framsidan 14 och längs långsidoma 11 och 12 och ger god stabilitet och ökar hållfastheten på subchassit 10. En undersida på den främre fästytan 17 respektive den bakre fästytan 19 visas också i figuren.

Fig 8 visar i en sidovy en högersida på en sits 26 där även fjädringstråden 1 visas. I figuren syns tydligt hur fjädringstråden 1 ligger ingjuten i skumplast 27 som sitsen 26 är konstruerad av. Schematiskt har även subchassit 10 ritats in med streckade linjer. Högersidan 12 samt baksidan 13, framsidan 14 och ovansidan 22 visas. Skumplasten 27 är i en nedre del 28 av sitsen 26 utformad så att subchassit 10 lätt passar in vid den nedre delen 28. Då en användare sätter sig på sitsen 26 kommer fjädringstråden 1 att ge god fjädring i sitsens 26 yttersta delar medan fjädrarna 16, se fig 4, ger fjädring i sitsens 26 centrala del. På detta sätt samverkar fjädringen i sitsen 26 och fjädringen i subchassit 10 och en minskad nötningsbenägenhet på sitsen 26 uppnås. Detta förlänger sitsens 26 livslängd.

Claims (9)

_. ,.... ..._...__.. _. . v......_. 10 15 20 25 30 íïzf as :ltlï PATENTKRAV

1. l. Sittanordning innefattande: en av ett elastiskt material utformad sittdyna vilken helt eller åtininstone delvis omsluter ett första fjädringsdon (l); fästdon (18, 20) vilka förankrar sittdynan med tillhörande första flädringsdon till ett subchassi (10) som är placerat under sittdynan, k ä n n t e c k n a d därav, att ett andra fjädringsdon (16) och subchassit (10) är tillverkade i ett enda stycke och av samma material.

2. Sittanordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav att det andra fiädringsdonet (16) och subchassit (10) är tillverkade av plast.

3. Sittanordning enligt något av kraven 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav att det andra íjädringsdonet (16) är placerat centralt på subchassit (10).

4. Sittanordning enligt något av kraven 1-3, k ä n n e te c k n a d därav att det andra fiädringsdonet (16) har fjädrar som löper horisontellt.

5. Sittanordning enligt något av kraven l-4, k ä n n e te c k n a d därav att fästdonen (18, 20) och subchassit (10) är tillverkade i ett stycke och utforma- de för att haka i delar av det första íjädiingsdonet (1) och förankra sittdynan i subchassit.

6. Sittanordning enligt något av kraven 1-5, k ä n n e te c k n a d därav att det första ijädringsdonet (1) är en íjädringstråd.

7. Sittanordning enligt kravet 6, k ä n n e t e c k n a d därav att tjädrings- tråden (1) till stora delar är ingjuten i sittdynan.

8. Sittanordning enligt något av kraven 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d därav att tjädringstråden (l) företrädesvis löper längs sittdynans (26) omkrets.

9. Sittanordning enligt något av kraven 6-8, k ä n n e te c k n a d därav att fiädringstråden (1) är vågformígt veckad i höjdled och lutar i förhållande till ett tänkt vertikalplan genom sittdynan. lO. Sittanordning enligt något av kraven 6-9, k ä n n e t c c k n a d därav att fiädringstråden (1) innefattar en övre trådslinga (2) och en undre trådslinga (3).