SE527232C2 - Förfarande, samtalsuppkopplingsanordning samt datorprogramprodukt för att styra uppkopplingen av ett telefonsamtal för en användare som är associerad med ett lokalt nätverk - Google Patents

Description

1:1 i~ o \1 r a o' ro 2 mycket låg kostnad. Detta är av stor fördel när kostnaderna för utgående samtal från en företagsvâxel ska sänkas.

I många fall arbetar emellertid inte de anställda i ett företag i närheten av en sådan GSM- gateway eller företagslokalema. Det skulle då vara av intresse att även sänka kostnadema för samtal när den anställde vill kommunicera med en annan part eller mottagare utanför företagsiokaierna och då även sänka kostnaderna väsentligt.

WO 021978368 beskriver ett system som i huvudsak är avsett att tillhandahålla företagsväxelfunktionalitet till en mobiltelefon. Detta system kan även användas för att i viss mån reducera ovan nämnda samtalskostnader. Har kan en användare av en mobiltelefon sända ett datameddelande till en mobliväxel som är kopplad till en företagsväxel. När användaren av mobiltelefonen vill ringa ett telefonsamtal skickar han först ett datameddelande till mobilväxeln innefattande information för att kontakta motparten. Användaren ringer sedan företagsväxeln. Mobilväxeln beordrar sedan företagsvâxeln att koppla upp ett samtal till motparten och de två samtalen sammankopplas sedan iföretagsväxeln. På detta vis har företaget kontroll över förbindelsen, men även prisema mellan företagsväxeln och den uppringda parten kan hållas låga. Emellertid är även här kostnader associerade med förbindelsen mellan mobiltelefonen och företagsväxeln som det skulle vara av fördel att sänka.

Det finns således ett behov av ett annat samtalsuppkopplingsförfarande och speciellt ett som tillåter ytterligare kostnaclsreduceringar.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Den föreliggande uppflnningen är inriktad mot att lösa problemet med att tillhandahålla ett förbättrat samtalsuppkopplingsförfarande och speciellt ett som tillåter ytterligare kostnadsreducerlngar.

Ett syfte med den föreliggande uppfinningen är således att åstadkomma ett förfarande för att styra uppkoppling av telefonsamtal, vilket åstadkommer ett förbättrat sarntalsuppkoppilngsförfarande och speciellt ett som tillåter ytterligare kostriadsreducerlngar.

Enligt en första aspekt av den föreliggande uppfinningen, uppnås detta syfte med ett förfarande för att styra uppkopplingen av telefonsamtal för en användare som är associerad med ett lokalt nätverk, där det lokala nätverket har tillgång till ett antal olika kommunlkationsnätverk, innefattande, I det lokala nätverket, stegen: 10 15 20 25 30 35 527 3 k) L: d PO mottagning av mottagarldentlflerlngsinformatlon såväl som av användarldentlflerlngslnforrnatlon via minst ett första datameddelande som är sånt av användaren, analysering av mottagarldentlflerlngsinformationen och anvàndaridentiflenngslnforrnatlonen, bestämning av ett föredraget samtalsuppkoppiingsförfarande för uppkoppling av ett samtal mellan mottagaren och användaren baserat på analysen, uppkoppling av ett första telefonsamtal från det lokala nätverket till en terminal för användaren enligt det föredragna samtaisuppkopplingsförfarandet, uppkoppling av ett andra telefonsamtal från det lokala nätverket till en terminal för mottagaren enligt det föredragna samtalsuppkopplingsförfarandet, och sammankoppling av det första och andra teiefonsamtalet.

Ett annat syfte med den föreliggande uppfinningen år inriktat mot att åstadkomma en samtalsuppkoppllngsanordning för att styra uppkopplingen av telefonsamtal, vilken åstadkommer ett förbättrat samtalsuppkoppllngsförfarande och speciellt ett som tillåter ytterligare kostnadsreducerlngar.

Enligt en andra aspekt av den föreliggande uppfinningen, uppnås detta syfte med en samtalsuppkoppiingsanomning för att styra uppkopplingen av telefonsamtal för en associerad användare och som har tillgång till ett antal olika kommunlkatlonsnätverk, innefattande minst en datamottagnlngsenhet anordnad att mottaga minst ett första datameddelande från användaren innefattande mottagarldentlflerlngsinforrnation såväl som användaridentifierlngslnformalzion, och en styrenhet som har tillgång till ett antal samtaisuppkoppllngsenheter, där var och en âr ansluten till åtminstone ett motsvarande nätverk och anordnad att koppla upp telefonsamtal via det motsvarande nätverket, där styrenheten är anordnad att: analysera mottagarldentifleringslnformatlonen och användaridentifleringsinfonnationen, bestämma ett föredraget samtalsuppkoppiingsförfarande för att koppla upp ett samtal mellan mottagaren och användaren baserat på analysen, beordra en samtalsuppkopplingsenhet att koppla upp ett första telefonsamtal till en terminal för användaren enligt det föredragna samtalsuppkopplingsförfarandet, 10 15 20 25 30 35 4 beordra en samtaisuppkoppllngsenhet att koppla upp ett andra telefonsamtal till en terminal för mottagaren enligt det föredragna samtalsuppkoppllngsförfarandet, och beordra en sammankoppiing av det första och andra telefonsamtalet.

Ytterligare ett syfte med den föreliggande uppfinningen är att åstadkomma en datorprogramprodukt som tillhandahåller kostnadsreduceringar.

Enligt en tredje aspekt av den föreliggande uppflnningen uppnås detta syfte med en datorprogramprodukt för att styra uppkopplingen av telefonsamtal för en användare som är associerad med ett lokalt nätverk, där det lokala nätverket har tillgång till ett antal olika kornmunlkatlonsnåtverk, innefattande: datorprogramkod, för att få en samtalsuppkoppllngsanordning att utföra, när programkoden är lagrad i samtalsuppkoppllngsanordningen: mottaga mottagarldentifierlngslnforrnation såväl som användarldentlfieringslnfonnatlon vla minst ett första datameddelande som är mottaget från användaren, analysera mottagarldentlflerlngsinformatlonen och användarldentifierlngslnformatlonen, bestämma ett föredraget samtalsuppkopplingsförfarande för att koppla upp ett samtal mellan mottagaren och användaren baserat på analysen, beordra uppkopplingen av ett första telefonsamtal från det lokala nätverket till terminalerl för användaren enligt det föredragna samtalsuppkoppllngsförfarandet, beordra uppkopplingen av ett andra telefonsamtal från det lokala nätverket till en terminal för mottagaren enligt det föredragna samtalsuppkoppllngsförfarandet, och beordra sammankoppllng av det första och andra telefonsamtalet.

Uppflnnlngen har följande fördelar. Den tillåter ett mer kostnadseffektivt sätt att ringa telefonsamtal mellan terminaler l olika nätverk. När samtal uppkopplas mellan terminalerl olika operatörers nätverk tlllfogas normalt en sammankoppllngsavgilt till kostnaden för samtalet. Genom användningen av den föreliggande uppfinningen är det möjligt att kapa sammankoppllngsavgllten från samtalskostnaden. Genom att analysera mottagaridentlflerlngsinforrnationen garanterar dessutom uppfinningen att de rätta nätverken direkt användes för förbindelsen och garanterar således kostnadsreducerlngen.

Uppflnnlngen kan även integreras med existerande PBX- (Private Branch Exchange - företagsväxei) system och också tillhandahålla förmåga att koppla samman mobiltelefon med fast telefon på ett kostnadseffektivt sätt. En annan fördel med uppfinningen är att 10 15 20 25 30 35 a- 5 den också tillhandahåller en central kostnadskontrollfunktion när samtal uppkoppias från en server istället för från mobiltelefonema. Det är möjligt att definiera olika regler och begränsningar för olika användare och tili exempel endast tillåta vissa användare att ringa internationella samtal. uppfinningen tillhandahåller således en kontroll av alla samtal som ringes från en anvandartermlnal.

KORT RITNINGSBESKRIVNING Den föreliggande uppfinningen kommer nu att beskrivas mer detaljerat tillsammans med de bifogade ritnlngama, där: flg. 1 visar ett biockschema på ett lokalt nätverk anslutet till ett antal publika nätverk såväl som till ett antal anvånclarterrninaler, flg. 2 visar ett blockschema på en samtaisuppkopplingsanordning enligt den föreliggande uppflnningen som âr ansluten till vissa anordnlngari det lokala nätverket, fig. 3a - fvisar ett antal skårmvyer som presenteras på en anvåndarterminal för att tillåta en användare att ringa ett samtal enligt en första utföringsform av den föreliggande uppfinningen, fig. 4 visar ett fiöclesschema på ett förfarande för att koppla upp en förbindelse åstadkornmen i samtalsuppkoppiingsanordningen enligt den föreliggande uppfinningen, fig. Sa och b skissar hur en förbindelse kopplas upp via anordningarna i det lokala nätverket enligt den första utförlngsforrnen, fig. 6a och b visar ett antal skårmvyer som presenteras på en anvândartermlnal för att tillåta en användare att ringa ett samtal enligt en andra utföringsform av den föreliggande uppfinningen, flg. 7a och b skissar hur en förbindelse kopplas upp via anordningarna l det lokala nätverket enligt den andra utförlngsformen, fig. 8a och b visar ett antal skàrmvyer som är åstadkomna på en anvândarterminal för att tillåta en användare att ringa ett samtal enligt en tredje utföringsform av den föreliggande uppfinningen, fig. 9 visar ett blockschema av vissa delar av det lokala nätverket tillsammans med en användares terminaler för att förklara en fjärde utföringsform av den föreliggande uppfinningen, fig. 10a och b visar ett antal skârrnvyer tiiihandahållna av en webbplats för att tillåta en användare att ringa ett samtal enligt den fjärde utförlngsforrnen av den föreliggande uppfinningen, och fig. 11 visar schematlskt ett datorlåsbart medium i form av en CD ROM skiva innefattande datorkod för att utföra förfarandet enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 DETAUERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER Uppfinningen hänför sig till uppkopplingen av telefonsamtal i förhållande till en anvåndarterrninal för att bland annat möjliggöra kostnadskontroli.

Fig. 1 visar schematlskt ett antal anordningar och nätverk. I mitten av fig. 1 är en samtalsuppkopplingsanordnlng 10 anordnad, vilken är ansluten till en företagsvåxel 12 och till en GSM-gateway 14. Samtaisuppkopplingsanordningen 10 är dessutom ansluten till ett lokalt LAN/wAN-natverk 32. Psx 12 har ett antal anslutningar av vilka två 44 nen 46 visas, medan LAN/WAN-nâtverket 32 har ett antal anslutningar 40, 42 kopplade till sig. GSM- gateway 14, PBX 12 med anslutningar, samtalsuppkopplingsanordnlngen 10 och LAN/wAN-nätverket 28 bildar tillsammans ett lokalt nätverk som kan vara anordnat inom samma fastighet. Det år även tänkbart att det lokala nätverket âr distribuerat och är anordnat l flera fastigheter och därför kan nätverket innefatta ner Pax, LAN/WAN såväl som flera GSM-gatewavs och samtalsuppkopplingsanordningar. I ritningen visas ett antal andra anordningar. GSM-gateway 14 har förbindelser till två eller fier av mobilnâten l området där fastigheten befinner sig och här till ett första och ett andra mobilnät 24 och 32. För att åstadkomma detta har GSM-gateway underenheter i form av GSM- radiomocluler som år associerade med varje nät, där det finns minst ett abonnemang eller SIM-kort associerat med varje sådan enhet och de olika PLMN-operatörerna. GSM-gateway 14 erbjuder därigenom möjligheten att koppla upp rostsamtal inom varje operatörs PLMN.

PBX 12 är dessutom ansluten till ett publlkt fast telefonnät (PSTN) 30, medan samtalsuppkopplingsanordnlngen 10 är ansluten till Internet 26. Till Intemet 26 är även en server 20 för porterade nummer ansluten, vilken kan vara en NQulre~ eller SNPAC nummerportabilltetsdatabas. Det skall dock lnses att någon annan liknande sorts portabllltetsdatabastjänst kan vara anordnad istället. Det lokala nätverket kan kopplas till ett antal olika terminaler, och speciellt så kan telefonsamtal uppkopplas till dessa tennlnaler, där en sådan terminal som kan nås âr en mobiltermlnal 34 som visas som ansluten till det andra mobllnâtet 32, medan två fasta terminaler 36 och 38 visas kopplade till PSTN 30. Slutligen visas i figuren ett antal terminaler som är associerade med klienter till samtalsuppkoppllngsanordnlngen 10. En första användarterrninal 16 I form av en mobiltelefon ansluten till det första mobiinätet 24 visas, såväl som en andra anvåndarterminai 18 l form av en dator ansluten till Internet. Slutligen visas en tredje anvândartermlnal l form av en dator 22 ansluten till det lokala LAN/WAN-nätverket 28.

Flg. 2 visar ett blockschema av de olika delama av samtaisuppkoppiingsanordningen 10.

Anordnlngen 10 innefattar en styrenhet (CTRL) 48, en datamedelandemottagningsenhet (DRU) 52, en nätverksgränssnlttsenhet (NIU) 58 för anslutning till LAN/WAN-nätverket 28, PBX 12 och Internet 26, ett IP-anvåndaridentitetsminne (IP) 50, en 10 15 20 25 30 35 nummerportabilltetsdatabas (NPDB) S4 och en användardatabas (UDB) S6. Anordnlngen 10 kommunicerar dessutom med GSM-gateway 14 via PBX 12. Anordningen 10 kommunicerar med GSM-gateway 14 och PBX 12 under användande av en PRI (Primary Rate Interface) ISDN- (Integrated Service Digital Network) förbindelse. Även PBX 12 kommunicerar med GSM-gateway 14 under användande av en PRI (Primary Rate Interface) ISDN- (Integrated Service Digital Network) förbindelse.

Datameddelandemottagningsenheten S2 är åstadkommen som ett gränssnitt till Internet och har en publik IP-address så att klientema kan ansluta sig till den över en TCP/IP- förbindeise. Samtalsuppkopplingsanordningen 10 körs dessutom på en LINUX-baserad PC.

Det skall lnses att dessa bara är exempel på protokoll och plattformar som kan användas och att andra sorters plattformar och protokoll kan användas istället.

I en första variant av den föreliggande uppfinningen år en anvândarterrninal åstadkommen som en mobiltelefon. Enligt denna första utförlngsform av den föreliggande uppfinningen, har denna användartermlnal tillgång till ett GPRS-nätverk som är åstadkommet genom det första moblinätet. Det skall också lnses att GPRS bara är ett exempel på ett paketbaserat nätverk som kan användas. Andra paketbaserade nätverk såsom UMTS kan också användas. Användarterrninalen år ansluten till PLMN (Public Land Mobile Network), vilket således tillhandahåller talkommunikatlon såväl som dataförbindelser till Intemet.

En första, för tillfället ansedd som föredragen utföringsforrn kommer nu att beskrivas med hänvisning till de tidigare nämnda flg. 1 och 2, tillsammans med fig. 3, 4, Sa och Sb, där fig. 3a - f visar ett antal skånnvyer som presenteras för användaren av anvåndartermlnalen enligt denna första utföringsform, fig. 4 visar ett biockschema av ett förfarande enligt denna första utföringsfonn av den föreliggande uppfinningen, flg. Sa skissar hur en samtalsuppkoppiing lnitieras och ng. Sb visar ett samtal som pågår och har uppkopplats ieniighet med den första utföringsformen.

Användarterlnlnalen 16 är försedd med en speciell uppkopplingsapplikation, vilken är en java-applikation som körs l en java-kompatibel mobiltelefon.

En användare av användartermlnalen 16 år associerad med det lokala nätverket och närmare bestämt med användarterminalen, eller snarare abonnemanget som är associerat med användarterrninalen är också associerat med det lokala nätverket. På grund av detta har det lokala nätverket kännedom om prlsema som âr associerade med användarterminalen och denna kunskap är närmare bestämt tillhandahållen i samtaisuppkoppllngsanordnlngens 10 styrenhet 48. Det lokala nätverket kan dessutom vara det lokala nätverket för en konsultfirrna som har en PBX 12, LAN/WAN 28, GSM- gateway 12 och samtaisuppkopplingsanordningen 10 belägna inom sin fastighet. 10 15 20 25 30 35 527 252 a Användartennlnalen, vilken här är mobiltelefonen 16, befinner sig vid denna tidpunkt utanför fastigheten. Det antas först att användaren av denna terminal 16 vill ringa ett telefonsamtal till en kontakt, vilken kontakt här också benämns mottagare, där detta telefonsamtal kan vara till en terminal l samma nätverk, till en terminal i ett annat nätverk, ett samtal till en terminal l PSTN, ett samtal till en terminal som är en dator, ett samtal till en tenninal l ett annat nätverk eller ett samtal till en terminal inuti det lokala nätverket. Mottagartermlnalen l det lokala nätverket kan dessutom antingen vara en fast tennlnai, en trådlös terminal eller en datorterrninal, dvs. en som har en IP-adress.

Mottagaren kan således nås vid alla typer av terminaler. I den först beskrivna utföringsformen är mottagartermlnalen en mobiltelefon 34. Av detta skäl är terminalen 16 försedd med en speciell samtalsappiikatlon, vilken här även är benämnd DoD- (Dial over Data ~ Ring via data) klient. Innan användaren kan börja använda applikationen, måste han utföra vissa inställningar. Varje gång användaren startar applikationen, presenteras skärmvyn som visas i fig. 3a för honom. Därifrån kan han få tillgång till en meny genom att välja en presenterad knapp "more"- mer. I menyn, som visas i flg. 3b, kan han välja ett antal poster 'adress book" ~ adressbok, ”call by name/adress" - ring med namn/adress, "setup" - inställning och ”exit” ~lärnna. Innan applikationen kan användas måsta han således utföra vissa inställningar, vilket görs genom att välja posten ”setup", som visas upplyst l fig. 3b. Sedan presenteras skärmvyn som visas i fig. 3c för honom. Här matar användaren in information som användaridentifierlngsinforrnation, vilken i denna utförlngsform är en användarterrnlnalldentiflerare i form av användartelefonnumret, såväl som ett IP-adressnummer och ett portnummer för att kontakta samtalsuppkoppllngsanordningen 10 via Internet, ett användarnamn och ett lösenord associerat med användaren. Därefter är applikationen färdig att användas. När användaren sedan vill ringa ett samtal, kommer han åt DoD~appiikationen som är lagrad i termlnalen 16, såsom visas i fig. 3a. Han väljer sedan adressboken i menysystemet, som visas l fig. 3d. Där kan han välja mottagarldentifieringsinformation, vilket l denna utförlngsform är en mottagarterminalidentiflerare, dvs. det nummer han vill ringa, se fig. 3e. Det skall här lnses att som ett alternativ kan han mata in mottagarterminalidentifleraren manuellt och inte välja den från en adressbok. När användaren väljer att ringa (“piaoe") detta samtal, kopplar användartermlnalen 16 upp en dataförbindeise till samtalsuppkoppllngsanordningen 10, vilket visas i fig. 3 f. Förbindelsen är här åstadkommen I form av en TCP/IP-förblndelse under användande av GPRS (General Packet Radio Service). Telefonnumret för mottagaren eller mottagaren av samtalet är då innefattat i minst ett första datameddelande DMI som sänds från användarterminalen till samtalsuppkopplingsanordnlngen 10, vilket är indikerat i fig. 3g och även visat i fig. Sa.

Detta meddelande innefattar således mottagartermlnalldentifieraren eller B-numret åväi som en användarterminalidentlflerare, vilken här är i form av ett A-nummer för telefonen.

Meddelandet innefattar också användarnamnet och lösenordet. All denna information är 10 15 20 25 30 35 527 232 9 dessutom krypterad. Information är företrädesvis sänd l ett paket. Det är emellertid möjligt att skicka den I fler, exempelvis två paket, där ett första paket kunde innehålla anvåndamamnet och lösenordet och det andra den egentliga samtalsuppkopplingslnformatlonen. På detta vis är det möjligt för en användare att först logga in på samtalsuppkoppllngsanordnlngen och endast försöka använda funktionen enligt uppfinningen efter en lycl Eftersom det år ett datameddelande l GPRS-omgivningen, är A-numret automatiskt innefattar i datameddelandet DM 1. oatamedaelandet om sändes således från anvåndartermlnalen 16 till samtalsuppkoppllngsanordningen 10 via det första mobllnätet 24 och Internet 26. Anvåndarterrrilnalen 16 inväntar sedan ett svar från samtalsuppkopplingsanordnlngen 10 som indikerar om samtalet kommer att kopplas upp av servern eller om användaren skall koppla upp ett traditionellt samtal istället.

Det första datameddelandet DMI mottages sedan av datameddelandemottagningsenheten 52 l samtalsuppkoppllngsanordningen 10, steg 60, vilket meddelande således innefattar mottagarterrninalldentlfieraren CTI såväl som användarterminalldentifleraren UTI för anvandarterrnlnalen 16. Detta meddelande DMI vidarebefordras sedan till styrenheten 48.

Styrenheten 48 dekrypterar först meddelandet och autentlcerar användaren genom att jämföra användarnamnet och lösenordet med motsvarande användardata i anvåndardatabasen 56. Om användaren autentlceras genom denna kontroll, fortsätter styrenheten 48 med att analysera mottagartermlnaIldentifieraren och anvândartermlnalldentifieraren, steg 62. Detta görs genom att vidarebefordra mottagartermlnalldentlfleraren till nummerportabilitetsdatabasen 54, från vilken information om det nätverk som år associerat med mottagartermlnalldentífieraren retumeras till styrenheten 48. Denna information framgår inte alltid genom att titta på mottagartelefonnumret, eftersom användaren av mottagarterminalen kan ha behållit sitt nummer från ett tidigare abonnemang som utnyttjar ett annat nät.

Nummerportabllitetsdatabasen 54 har tidigare kunskap om vilket nätverk mottagartermlnalldentlfleraren tillhör och om den inte har någon sådan kunskap eller den kunskap som den har år gammal, så kan den komma åt en extem databas 20 för att inhämta sådan information. Baserat på denna analys bestämmer sedan styrenheten det nätverk som mottagartennlnalen tillhör, steg 63, och bestämmer ett föredraget samtalsuppkoppllngsförfarande, vilket här är ett mlnstakostnadsförfarande för det samtal som ska uppkopplas.

I exemplet som ges här år användartermlnalens 16 abonnemang sådant att för alla samtal som ringes inom samma nätverk så år avglfiema reducerade, vilket betyder att om mottagarterrnlnalldentifleraren identifierar en terminal som är associerad samma nätverk 10 15 20 25 30 35 PO 7 10 C71 i* ud O som anvåndarterrninalen, dvs. det första mobllnâtet 24 i detta exempel, steg 64, bringar styrenheten datameddelandemottagningsenheten till att sända ett svarsmeddelande DMZ som indikerar att användaren kan ringa samtalet själv, men samtalsuppkopplingsanordningen 10 erbjuder fortfarande att den kan koppla upp samtalet, steg 66. Styrenheten 48 inväntar sedan ett svar som ska tas emot inom en viss tidsgräns.

I fall inte något svar mottages eller ett negativt svar mottages, steg 70, avslutas förfarandet, steg 80, och samtalsuppkopplingsanordnlngen 10 antar att användaren kopplar upp samtalet själv. I fall mottagarterrninalen ej tillhörde samma nät, steg 64, eller användaren vill att ett samtal ska kopplas upp med hjälp av samtalsuppkopplingsanordnlngen 10, fortsätter styrenheten 48 sedan med att beordra nätverksgränssnittsenheten 58 att koppla upp ett samtal till användartermlnalen 16, steg 74, såväl som till mottagaren, steg 76, där det korrekta nätverket för mottagaren såväl som det för användaren indikeras. I det föreliggande exemplet så var detta fallet.

Nätverksgrânssnittsenheten 58 sänder sedan en begäran att ringa A-numret eller användarterrninalen till GSM-gateway (via PBX). Sedan det första samtalet har accepterats av användaren vid användarterrninalen, sänder nâtverksgränssnittsenheten 58 en begäran till GSM-gateway 14 (via PBX 12) att koppla upp ett samtal till mottagarterrnlnalen 34. När det andra samtalet accepteras av mottagaren, sammankopplar nätverksgränssnittsenheten 58 de två samtalen, steg 78, och förfarandet avslutas, steg 80. För att insamla samtalsstatlstik kan samtalsuppkopplingsanordningen dessutom hålla reda på samtalen under förblndelsemas hela varaktighet. Under uppkopplingen av det faktiska samtalet, presenteras informationen lfig. 3h för användaren. Den väg som de två samtalen tar och hur de sammankopplas framgår också av fig. Sh. Här fungerar GSM-gateway 14 som en samtalsuppkoppllngsenhet, eftersom den är den enhet som kopplar upp de faktiska samtalen.

Ifall anvåndarterrnlnalen 16 kopplar upp samtalet själv kan applikationen l användartennlnalen vara inställd att automatiskt koppla upp detta samtal vid mottagning av det andra datameddelanciet DMZ.

På detta vis har samtalsuppkoppiingsanordnlngen kopplat upp ett samtal mellan användaren och mottagaren och säkerställt att samtalet uppkoppias på ett sådant sätt att kostnaderna är så låga som möjligt. Det ska emellertid lnses att det finns andra situationer där användarterminalen kan tillåtas att koppla upp samtalet själv, exempelvis i beroende av prlssuulcturen för abonnemanget eller beroende på regler som är satta för användaren i samtalsuppkoppllngsanordnlngen. Ett annat skäl kan vara att det är mycket trafik till och från det lokala nätverket, dvs. en stockningssltuatlon. Således informerar användarterrninalen samtalsuppkopplingsanordnlngen vilken mottagartermlnal den vill nå och samtalsuppkopplingsanordningen analyserar denna information och regler som är 10 15 20 25 30 35 527 2732 11 uppsatta för användartermlnalen och bestämmer samtalsuppkopplingsförfarande baserat på denna information. På grund av att många abonnemang i mobllnätet är av sådan typ att priser för samtal inom nätet är reducerade, reduceras samtalet mellan anvåndartermlnalen och det lokala nätverket och samtalet mellan mottagaranordningen och det lokala nätverket reduceras också. Den enda övriga kostnaden som är associerad med samtalet är kostnaden för att sända det första datameddelandet, vilken i många fall år oväsentlig jämfört med prisreduceringen.

Det finns ett antal variationer som kan göras av förfarandet som beskrives ovan. Det första datameddelandet behöver inte innefatta lösenordet och anvandamamnet. En annan sak som är vård att notera år att nummerportabilltetsdatabasen ej behöver vara tillhandahållen inuti det lokala nätverket. I detta fall kommer samtalsuppkopplingsanordningen endast att få tillgång till den extema databasen. Det är dessutom möjligt att anvåndarterminalen inte meddelas att användaren kan koppla upp samtalet sjålv, antingen på grund av att abonnemanget ej är av en sådan sort där detta är kostnadsbesparande när samma nät användes eller på grund av att företaget som driver samtalsuppkoppllngsanordnlngen har en policy av att låta alla samtal passera genom samtalsuppkopplingsanordningen. Vad som år viktigt är att samtalsuppkopplingsanordnlngen analyserar rnottagarterrninalidentifieraren och väljer vilket uppkoppllngsförfarande som år mest ekonomiskt och att anvândarterminalen, om den så tillåtas, endast får koppla upp samtalet om detta verkligen âr det mest ekonomiska sättet. I alla andra fall kopplar samtalsuppkopplingsanordningen upp alla förbindelser som behövs. Det är dessutom möjligt att anvândarterrnlnalen alltid år ansluten till GPRS-nätet.

Som ett altematlv kan DoD-applikationen l användartermlnalen enligt den första utförlngsforrnen även automatiskt kunna starta java-klienten när användaren försöker ringa ett samtal. DoD-applikationen kan dessutom vara integrerad med telefonboken i anvåndartermlnalen. Den kan dessutom vara anordnad att själv automatiskt koppla upp samtalet till mottagaren ifall det andra datameddelandet indikerar att anvândarterrninalen kan koppla upp samtalet själv.

Det år möjligt att koppla upp samtal till även andra mottagaranordningar än mobiltelefoner. Det är exempelvis möjligt att koppla upp ett samtal till en mottagarterrnlnal i ett annat land. I detta fall kopplas vanligen samtalet upp via PBX genom PSTN, l vilket fall PBX agerar som en samtaisuppkoppllngsenhet. Det är även möjligt att koppla upp ett samtal till en fast terminal i PSTN eller en terminal l PSTN eller en terrnlnal inom det lokala nätverket, exempelvis till en av datorema l det lokala LAN- nätverket eller en av anslutnlngama till PBX. Av detta skäl har nätverksgrânssnittsenheten Voioe-over-IP~funktionaiitet och kan således också fungera som en samtalsuppkoppllngsenhet. 10 15 20 25 30 35 (Ti FO \'l l -J CA! lO Det är dessutom möjligt att koppla upp ett samtal till en annan sorts terminal, som till exempel till en dator på Intemet som har en IP-telefoniapplikation. Av detta skål âr samtalsuppkoppilngsanordningen enligt fig. 2 försedd med ett IP~användaridentltetsminne 50 som är associerat med identiteter som användes av samtalsuppkopplingsanordnlngen l IP-teiefonisessloner, exempelvis via en tjänst som är tllihandahållen på Internet, såsom SIP (Session Initlated Protocol), MSN eller Yahoo.

Nu kommer en andra utförlngsforrn av den föreliggande uppfinningen att beskrivas i förhållande till fig. Ga och b såväl som till fig. 7a och b för en mottagarterrninai som använder Voloe-over-IP via Intemet. i-lär väljer användaren posten “call by name/address” ~ ring med namn/adress i applikationsmenysystemet, se fig. 6a, och matar där in en terrninalidentlfierare for mottagaren som är associerad med en upprlngningstjânst, som här är SIP, se flg. 6b. Denna ldentiflerare skickas på samma sätt i minst ett datameddelande DM1 till samtalsuppkopplingsanordnlngen 10, se fig. 7a. Där analyserar styrenheten 48 det, utför autentioering och möjligen en nummerportabilltetskontroll, och beordrar nätverksgränssnittsenheten 58 att koppla upp samtalet enligt ett mlnstakosmadskoppiingsforfarande. Här kopplar nätverksgränssnittsenheten 58 upp ett samtal via GSM-gateway 14 som det forsta samtalet på samma sätt som l den första utförlngsforrnen och således fungerar GSM-gateway som en samtalsuppkoppllngsenhet.

För att koppla upp samtalet till mottagaiterrninaien, hämtar här styrenheten 48 en identitet for nätverket som ska användas för det andra samtalet från IP-identitetsminnet S0, som här är en identitet associerad med SIP. Denna identitet vidarebefordras sedan till nåtverksgränssnlttsenheten S8, vilken kopplar upp det andra samtalet till mottagartenninalen via den till tjänsten som använder den hämtade identiteten hörande servem och Intemet 26. Nätverksgrânssnittsenheten 58 fungerar alltså som en samtalsuppkoppllngsenhet. Detta betyder att den hämtade identiteten användes som ”B- nummer" för detta Voioe-over-IP-samtal, medan mottagartenninalidentifieraren används som ”A-nummer". Allt detta visas l fig. 7a. Därefter sammankopplas samtalen på samma sätt som I den forsta utforlngsforrnen, vilket visas ifig. 7b.

Det är dessutom möjligt att användaren inte vill eller inte kan använda sin mobiltelefon om han befinner sig på en viss plats utanför företagsfastigheten eller inte har med sig den.

Enligt en andra variant av den föreliggande uppfinningen kan användarterminalen vara en dator eller en mobiltelefon utan DOD-applikationen. Två sådana situationer kommer nu att beskrivas.

Enligt en tredje utförlngsforin av den forellggande uppfinningen, använder användarens mobiltelefon en WAP- (wireless Application Protocol) funktion för att skicka 10 15 20 25 30 35 527 2112 13 datameddelandet till samtalsuppkoppllngsanordningen. Denna kan användas om användaren inte har en DoD-applikation, men har en WAP-browser. Användaren loggar då in på en WAP-server under användande av sin WAP-browser. Från denna WAP-server laddar han ned ett formulär, vilket formulär visas l fig. 8a och ab. I formuläret matar sedan användaren in en användarterminalldentifierare i form av användarterminalens telefonnummer, mottagartermlnalidentifleraren, som här är densamma som det moblltelefonnurnmer som användes i den första utförlngsformen, tillsammans med användamamnet och ett lösenord. Formuläret retumeras sedan till WAP-servern via det begränsade första mobilnätet, vilket kan vara ett GSM-nät, vilket l sin tur vidarebefordrar formuläret eller meddelandet till samtalsuppkopplingsanordningen. Samtaisuppkoppllng utföres sedan på samma sätt som l den första utföringsforrnen.

Fig. 9 visar en schematlsk vy som sklsserar en fjärde utföringsform av den föreliggande uppfinningen. l-iär är användartermlnalen 86 en dator som har en Internetförbindelse, till vilken det är associerat en mobiltelefon 84 och en fast telefontermlnal 82 ansluten till PSTN. I flg. 9 visas PSTN 30, det första mobllnätet 24 såväl som Intemet 28 även anslutna till GSM gateway 14, PBX 12 och samtalsuppkopplingsanordningen 10. I denna utföringsforrn av den föreliggande uppfinningen äger eller har samtalsuppkoppllngsanordnlngen åtkomst till en med företaget associerad webbplats, på vilken användaren kan logga ln under användande av sitt användamamn och lösenord, se flg. 10a. När han väl är där kan användaren ange en användarterminalidentitet för en terminal han vill använda för samtalet såväl som en mottagarterrninal som han vill ringa, se flg. 10b. Termlnalen kan antingen vara mobiltelefonen 84, den fasta telefonterminaien 82 eller till och med datom 86, om denna dator har telefonlförrnåga. Det skall här inses att mobiltelefonen l de flesta fall inte är densamma som l det första exemplet. När användaren har matat ln denna information på webbplatsen, meddelas samtalsuppkopplingsanordnlngen om det begärda samtalet, som kan vara skickat i ett första datameddelande från denna server till samtalsuppkopplingsanordningen.

Samtalsuppkopplingsanordnlngen analyserar sedan, efter en kontroll av lösenord och användamamn, identitetema för användartermlnalen och mottagarterrninaien.

Samtalsuppkoppllngsanordnlngen väljer sedan en våg som är associerad med den lägsta kostnaden mellan de två tennlnalema på samma sätt som har beskrivits ovan. l-iår är det även möjligt att analysera användarterminalldentifieraren i fall det är en mobiltelefon, vars nummer har blivit porterat. Användaren kan dessutom tillhandahålla mer än en användarterrninalidentifierare och samtalsuppkopplingsanordningen kan sedan välja användartermlnal för samtalet, vilket kan vara den för vilken kostnaderna är lägst.

Enligt ytterligare en utförlngsforrn av den föreliggande uppfinningen, så kan användaren använda ännu enklare mottagaridentifierlngsinformation l form av en 10 15 20 25 30 35 5 PO 7 2 14 2 CN mottagaridentlfierare, exempelvis ett namn eller någon annan allmän information som indikerar mottagaren i det första datameddelandet. Samtalsuppkopplingsanordnlngen lokaliserar sedan en termlnalidentlflerare som är associerad med mottagaren, exempelvis genom åtkomst till användardatabasen 56. Samtalsuppkopplingsanordningen 10 kan sedan välja en terminal för vllken kostnaderna är de lägsta för att koppla upp ett samtal.

Mottagaren är då företrädesvis en person som är associerad med företaget. Som ett möjligt ytterligare särdrag som är beslâktat med detta scenario är det dessutom möjligt att de olika anvàndama av det lokala nätverket kan logga in på samtalsuppkoppllngsanordnlngen och meddela den om terminaler där de kan nås vid olika tidpunkter, såsom hemtelefonnummer, datorer i andra fastigheter såväl som mobiltelefoner, där dessa användare är möjliga mottagare. När en användare vill ringa ett samtal till en mottagare som har sina föredragna identiteter satta i denna anvåndardatabas, tittar samtalsuppkoppiingsanordningen i användardatabasen och väljer den mottagarterrnlnal bland dessa identiteter som har de lägsta samtalsuppkoppllngskostnaderna. Användaren kan här skicka ett namn till samtalsuppkoppllngsanordnlngen, mottaga olika namnaltemativ från samtalsuppkopplingsanordningen och välja ett av namnen enligt dessa alternativ, vilket val skickas till samtalsuppkoppllngsanordnIngen, varefter samtalsuppkoppilngsanordningen kopplar upp ett samtal till en terminal tillhörande den valda mottagaren. Namnet kan exempelvis vara fömamnet på en presumtlv mottagare och de returnerade namnen de fullständiga namnen på användare av det lokala nätverket som har det fömamnet. Denna funktionalitet kan även användas för användaren som vill ringa ett samtal, så att användaren kan tillhandahålla användaridentifierlngsinformation i forrn av en användaridentifierare, exempelvis sitt användamamn, och sedan väljer samtalsuppkoppllngsanordnlngen en användartermlnal från en uppsättning användartermlnaler för användaren som användaren tidigare har indikerat att han kan nås på. Samtalsuppkoppllngsanordningen väljer då företrädesvis en med vilken de lägsta kostnadema år associerade.

Enhetema l samtalsuppkoppllngsanordningen kan vara tilihandahållna antingen som mjukvara som körs l en dator eller som hårdvarukomponenter eller en kombination av mjukvara och hårvarukomponenter. Därför kan uppfinningen vara åstadkommen iform av en datorprogramprodukt, som utför förfarandet enligt uppfinningen när den är lagrad I samtalsuppkoppiingsanordnlngen. Datorprogramprodukten kan vara impiementerad som mjukvara som kan laddas ned lsamtalsuppkoppllngsanordningen från en avlägsen plats.

Den kan även vara åstadkommen l form av en databârare, exempelvis en CD ROM-skiva 86, såsom visas l flg. 10. Det skall dock lnses att andra typer av databârare kan användas istället. 10 15 20 25 30 35 527 2:3 15 Den föreliggande uppfinningen är inte begränsad till reducering av kostnader. uppfinningen tillhandahåller ett sätt att välja ett föredraget samtalsuppkoppilngsförfarande baserat på egenskaper för användaren och mottagaren, som mycket val kan baseras på andra faktorer eller regler. Det kan även vara baserat på kvaliteten på förbindelsen, enligt prioriteter för användaren och säkerhetsåtgärder.

Den föreliggande uppflnningen kan varieras på flera sätt. Det år exempelvis inte nödvändigt att använda en PBX. Samtaisuppkopplingsanordningen kan exempelvis kommunicera direkt med en GSM-gateway istället. Även denna GSM-gateway kan utelämnas. Det lokala nätverket kan exempelvis vara mycket litet och kan innefatta bara samtalsuppkoppiingsanordningen. Nåtverksgrânssnittsenheten är företrädesvis anordnad som en PBX för att tillåta sammankoppling av samtal och samtaisuppkoppiing. Den kan som ett icke-begränsande exempel ha ett ISDN El-grânssnltt (30 kanaler PRI) för anslutning till en GSM-gateway eller en annan PBX. Den kan dessutom vara anordnad utanför samtalsuppkoppllngsanordningen. Nâtverksgränssnittsanordningen behover emellertid inte vara en PBX. Den kan lika väl bara vara en Internetförbindeise. I sin enklaste form kan samtalsuppkoppllngsanordningen anslutas till Intemet och ett annat nätverk, antingen ett mobilnät eller PSTN. Det första mobiinätet kan dessutom vara ett UMTS-nät. Samtalsuppkoppllngsanordnlngen kan dessutom vara/innefatta ett konflgureringsverktyg för att deflniera användare, rättigheter och gränser, kostnadskontroli och kostnadsbegränsningsregier, statistik och fakturering.

Den föreliggande uppfinningen har många fördelar. i-iuvudsyftet med uppfinningen är att möjliggöra ett mer kostnadseffektivt sätt att ringa samtal mellan terminaler i olika nätverk.

När samtal kopplas upp mellan terminaler I olika operatörers nätverk läggs en sammankopplingsavgift till samtalets kostnad. Under användande av den föreliggande uppflnningen är det möjligt att kapa sammankoppilngsavgiñen från samtalskostnaden.

Genom att analysera mottagarldentifierlngsinformatlonen, garanterar dessutom uppflnningen att de rätta nätverken användes direkt för en samtalsuppkoppling och garanterar således nämnda kostnadsreducering. Samtaisuppkopplingsanordningen kan vara integrerad med existerande PBX- (Private Branch Exchange - företagsväxei) system och även åstadkomma förmåga att koppla samman mobiltelefon med fast telefon på ett kostnadseffektivt sätt. En annan fördel med uppflnningen âr att den också tillhandahåller en central kostnadskontrpllfunktion när samtal uppkoppias från en server istället för från mobiltelefonerna. Det är möjligt att definiera olika regler och begränsningar för olika användare och till exempel endast tillåta vissa användare att ringa intemationeila samtal.

Uppfinningen tillhandahåller således en kontroll av alla samtal som rlnges från användarterminaien.

Claims (17)

1. 0 15 20 25 30 35 PÅTENTKRAV 10 4D Förfarande för att styra uppkopplingen av telefonsamtal för en användare som är associerad med ett lokalt nätverk, där det lokala nätverket har tillgång till ett antal olika kommunikationsnätverk, innefattande, I det lokala nätverket, stegen: mottagning av mottagaridentifierlngsinforrnation såväl som av användaridentifleringsinforrnation via minst ett första datameddeiande som är sänt av användaren, (steg 60), analysering av mottagarldentifieringsinfonnationen och användandentifieringsinforrnationen, (steg 62), bestämning av ett föredraget samtaisuppkoppllngsförfarande för att koppla upp ett samtal mellan mottagaren och användaren baserat på analysen (steg 63), uppkoppling av ett första telefonsamtal från det lokala nätverket till en terminal för användaren (steg 74) enligt det föredragna samtalsuppkoppllngsförfarandet, uppkoppling av ett andra telefonsamtal från det lokala nätverket till en terminal för mottagaren enligt det föredragna samtalsuppkopplingsförfarandet, (steg 76), och sammankoppllng av det första och andra teiefonsamtalet, (steg 78).

2. Förfarande enligt patentkrav 1, varvid steget att bestämma ett föredraget samtaisuppkopplingsförfarande innefattar bestämning av nätverk via vilka förbindelsen ska uppkoppias.

3. Förfarande enligt patentkrav 2, varvid steget att bestämma ett föredraget sarntalsuppkopplingsförfarande är baserat på regler avseende nâtanvândning som är tillhandahållna för användaren.

4. Förfarande enligt något föregående patentkrav, varvid det föredragna samtalsuppkoppiingsförfarandet år ett förfarande som har de lägsta avgifterna associerade med förbindelsen mellan användarterminaien och mottagartermlnalen.

5. Förfarande enligt något föregående patentkrav, varvid användaridentlfleringsinforrnationen innefattar en användaridentiflerare. 10 15 20 25 30 35 527 2 17 2 LN

6. Förfarande enligt något föregående patentkrav, varvid användarldentifleringsinforinationen innefattar en anvåndartenninalidentlfierare som identifierar en terminal for användaren.

7. Förfarande enligt något föregående patentkrav, varvid mottagaridentifieringsinfonnatlonen innefattar en mottagarterrninalldentlfierare som identifierar en terminal för mottagaren.

8. Förfarande enligt något av patentkraven 6 eller 7, varvid steget att analysera innefattar en undersökning av porterade nummer för en termlnalidentifierare för att identifiera ldentifierarens nätverk.

9. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 6, varvid mottagarldentifleringslnforrnatlonen innefattar en mottagariclentifierare.

10. Förfarande enligt krav S eller 9, dessutom innefattande steget att bestämma minst en terminalldentiflerare som skall användas för samtalsuppkoppiing baserat på anvåndar- och/eller mottagaridentifieraren.

11. Förfarande enligt patentkravet 10, varvid det lokala nätverket innefattar en databas med terrninalidentifierare, där en nätverksanvändare kan ställa in vilken av ett antal terrninalidentiflerare han kan nås via och steget att bestämma en tenninalidentlfierare för användning för samtalsuppkoppilng innefattar val av en iaenninalldentiflerare som är satt av en nâtverksanvândare.

12. Förfarande enligt något föregående patentkrav, varvid stegen att uppkoppla första och andra telefonsamtal såväl som att sammankoppia dessa samtal utföres om det föredragna samtalsuppkoppllngsförfarandet indikerar att samtalet ska uppkopplas via det lokala nätverket.

13. Förfarande enligt något föregående patentkrav, dessutom innefattande, om det föredragna samtalsuppkopplingsförfarandet indikerar att samtalet skall uppkoppias direkt mellan användarens terminal och mottagaren, sändning av minst ett andra datameddeiande till användaren innefattande åtminstone denna information, (steg 66).

14. Förfarande enligt patentkrav 13, varvid det föredragna samtalsuppkoppllngsförfarandet indikerar att samtalet ska uppkopplas direkt mellan användarens terminal och mottagarens terminal när 10 15 20 25 30 35 18 anvândarterrnlnalidentlfieraren indikerar samma nätverk som det nätverk som bestämts för mottagaren (steg 64)

15. Förfarande enligt något föregående patentkrav, varvid användarens terminal âr en mobllterrnlnal, där steget att mottaga mottagaridentifierlngsinforrnation innefattar mottagning av ett datameddelande från mobllterrninalen och steget att uppkoppla det första telefonsamtalet innefattar uppkoppling av ett samtal till mobiltemninalen.

16. Samtalsuppkoppllngsanordning (10) för att styra uppkopplingen av telefonsamtal för en associerad användare och som har tillgång till ett antal olika kommunikatlonsnåtverk, innefattande mlnst en datamottagnlngsenhet (52) anordnad att mottaga minst ett första datameddelande (DM1) från användaren innefattande mottagarldentlflerlngsinforinatlon såväl som anvåndaridentiflenngsinforrnatlon, och en styrenhet (48) som har tillgång till ett antal samtalsuppkoppiingsenheter (12, 14, 58), där var och en är ansluten till åtminstone ett motsvarande nätverk (24, 26, 28, 30, 32) och anordnad att koppla upp telefonsamtal via det motsvarande nätverket, där styrenheten är anordnad att: analysera mottagarldentifieringsinforrnatlonen och användarldentifleringslnformationen, bestämma ett föredraget samtalsuppkoppllngsförfarande för att koppla upp ett samtal mellan mottagaren och användaren baserat på analysen, beordra en samtalsuppkoppilngsenhet att koppla upp ett första telefonsamtal till en terminal för användaren enligt det föredragna samtalsuppkopplingsförfarandet, beordra en samtalsuppkopplingsenhet att koppla upp ett andra telefonsamtal till en terminal för mottagaren enligt det föredragna samtalsuppkoppllngsförfarandet, och beordra en sammankoppllng av det första och andra telefonsamtalet.

17. Datorprogramprodukt (86) för att styra uppkopplingen av telefonsamtal för en användare som är associerad med ett lokalt nätverk, där det lokala nätverket har tillgång till ett antal olika kommunlkatlonsnätverk, innefattande: datorprogramkod, för att få en samtalsuppkopplingsanordning att utföra, när programkoden är lagrad l samtalsuppkopplingsanordningen: 10 15 í\D 725 19 PO 5 mottaga mottagaridentifleringslnforrnatlon såväl som användaridentifieringslnforrnatlon via minst ett första datameddelande som år mottaget från användaren, analysera mottagarldentlfleringsinformationen och användarldentifierlngsinforrnatlonen, bestämma ett föredraget samtalsuppkoppllngsförfarande för att koppla upp ett samtal mellan mottagaren och användaren baserat på analysen, beordra uppkopplingen av ett första telefonsamtal från det lokala nätverket till en tennlnal för användaren enligt det föredragna samtalsuppkoppilngsförfarandet, beordra uppkopplingen av ett andra telefonsamtal från det lokala nätverket till en terminal för mottagaren enligt det föredragna samtalsuppkoppllngsförfarandet, och beordra sammankoppllng av det första och andra teiefonsamtalet.