SE528116C2 - System och förfarande för ångbasning av flis i samband med tillverkning av kemisk cellulosamassa - Google Patents

Description

528 116 '2. l US 6.375.795 samt US6.284.095 visas system där men försöker vädra bort TFlS-gaser från en slussmatare anordnad mellan en flisficka och ett i basningskärl, där man drar av TRS gaserna från slussmataren med en ejektor återför dessa gaser till en position nedströms i inmatningen, vid basnings- kärlets utloppsände. Systemet har en flisficka anordnad uppströms, och till denna ficka finns ett ventileringssystem för att ta hand om svaggaser.

I systemet finns även möjligheter att vid vissa tillfällen ventilera bort TFlS gaserna antingen till en skorsten (standpipe) mot atmosfär eller leda dessa TFlS gaser till ovanförliggande flisfickan. Båda dessa alternativ medför att TFlS gaser kan läcka ut till omgivningen och skapa luktproblem. Att vädra bort trycksatta TFtS gaser från slussmataren är dock förenat med problem då flis och småbitar från flisen lätt kan sätta igen systemet och resultera i att illaluktande TRS-gaser vädras upp i flisfickan.

Den kända tekniken har identifierat problemet med att man önskar minimera läckage av skadliga/giftiga gaser som uppstår vid förbasningen med varm ànga. Normalt har man från flisfickan en ventilering av svaggaser till ett destruktionssystem, och ytterligare en ventilering av gaser från basningskärlet, de senare ofta betraktade som starkgaser. Svaggaserna söker man hålla på en koncentration på väl under 4 vol.% och starkgaserna på en koncentration väl över 40 vol.%. l de kända flistickorna där ånga blàses in i flisbädden, genereras stora mängder svaggaser, krävs antingen ren ånga eller speciella system som klarar av att hantera dessa gaser. Svaggaserna har den egenheten att de lätt får en mycket explosiv sammansättning. Så länge koncentrationen av NCG gaser ligger under cirka 4 vol.% eller väl över 40 vol.% finns ingen explosionsrisk. Man använder därför antingen svaggassystem som håller koncentrationen under 4 vol.%, typiskt < 1-2 vol.%, eller starkgassystem som håller koncentrationen väl över 40 vol.%. I svaggassystemen säkerställer man således att hålla koncentrationen väl under 4 vol.% vilket medför att stora mängder luft transporteras, och så fort mängden NCG gaser skulle öka måste motsvarande ökning av luftandelen göras för att bibehålla koncentrationen under den kritiska nivån. 05 10SE.d0c 10 20 25 30 528 116 3 Om man exempelvis i en flisficka basar av 1 kg/min av NCG gaser så måste luftvolymen ligga pà cirka 50 kg/min för att hålla koncentrationen vid cirka 2 voi.%. Om man skulle få en ökning av NCG gaserna till 2 eller 3 kg/min, som kan ske vid vissa störningar i processen, måste man temporärt öka luftmängden till 100 respektive 150 kg/min. Detta medför att systemen normalt dimensioneras för att hantera normalflöden och vid driftstörningar blåses överskottsgaser rakt ut i atmosfären via vädringsskorsten (vent pípe).

En annan lösning för att minimera volymerna av svaggaser är att kontrollera flödet av flis genom flisfickan så att ett stabilt pluggflöde erhålles genom flisfickan, och där àngtillsättningen till flisfickan sker kontrollerat så att endast flisen i fickans nedre del uppvärmes. Denna teknik kallas för ”cold-top” kontroll och tillämpas i system som marknadsföres av Kvaerner Pulping AB under namnet DUALSTEAMTM bin.

Ett flertal mycket kostnadskrävande lösningar har framtagits för att reducera svaggasernas explosivitet samt giltighet. l exempelvis WO 96/32531 samt US6.176.971 visas olika system där fràn kokaren avdragen koklut genererar ren ànga från vanligt vatten. Genom att använda helt ren ånga till förbasningen av flisen så minskas TRS innehållet i svaggaserna, då använd ånga är helt fri från något TRS innehåll.

Dessa system medför dock oundvikligen energiförluster samt fördyrande processutrustning.

Uoofinninaens svfte och ändgng Det huvudsakliga syftet med uppfinningen är att erhålla en flisficka eller annat liknande kärl för basning av flis där riskerna med läckage av svaggaser är minimerade och som inte är förenat med känd tekniks nackdelar.

Ett annat syfte är att få ett säkert system med enkel reglering där man ser till att svaggaserna som dras från flisfickan alltid håller en koncentration av TRS (eller NCG) gaser vilken ligger väl under den nivå vid vilken gasblandningen blir explosiv. 0510SE.doc 20 25 30 528 116 ”I Systemet använder en enkel temperaturreglering, där vid ökande temperatur på svaggaserna i flisfickans topp en successiv ökning av spädluft tillsättes till ventilationskanalen i vilken svaggasen befordras vidare till destruktion- eller DNCG system (Diluted NCG system). Ännu ett syfte är att använda en kondenseringsanordning i svaggas systemet så att man tidigt i svaggas systemet kan reducera gasvolymerna, varigenom en effektiv reduktion av svaggasernas volym kan erhållas om plötsligt stora genomslagsflöden av ånga kommer ut ur flisfickans topp och därigenom undvika sedvanlig utblàsning till atmosfär. Normalt dimensioneras dagens svaggassystem för att kunna hantera ett nominellt störningsfritt avgasningsflöde och inte för att klara den ökade volym NCG-gaser som temporärt kan uppstå vid en eventuell driftstörning. Vid dessa driftsstörningar där de erhållna gasvolymerna är mycket större än vad svaggas systemet kan hantera så har, som regel, den extra gasvolymen gått ut i omgivande luft, via en vädringsskorsten pà brukets tak, vilket fått till följ att massa bruket fått utsläpp av illaluktande gaser. Ännu ett syfte är att säkerhetssystemet företrädesvis användes vid så kallad "cold-top"-reglering av värmningen av flisen, där flisen värms upp så att en temperaturgradient utbildas i flisvolymen, där flisen i toppen pà flisfickan häller runt 40°C, och successivt högre temperatur ned mot flisfickans botten etableras, med en fördelaktig temperatur på cirka 90-110°C etablerad i flisfickans botten. Detta system medför att gasmängderna som drivs av flisen i flisfickan blir mycket laga och vid kontinuerlig etablerad drift blir belastningen pà svaggassystemet minimal. Systemet har dock egenheten att NCG-gaser tenderar att byggas upp i ett kondensationsskikt iflisfíckan, och vid ànggenomslag, dä flisen på grund av störningar l systemet får en temperatur väl över 40°C iflisfickans topp, så drivs stora mängder NCG gaser av fràn flisbädden och dessa mäste tas omhand av svaggassystemet.

Ftitningsförteckning Figur 1, visar schematiskt ett uppfinningsenligt system för àngbasning av flis; O510SE.doc 20 25 30 528 116 Figur 2, visar en variant av uppfinningen; Deta|'erad Beskrivnin av föredra na utförin sformer I figur 1 visas schematiskt ett lämpligt kärl, här visat som en flisficka 1, till vilken huggen flis matas in via en flödesmatare/slussmatare 34 till flisfickans topp. Normalt etableras en övre nivå av flis iflisfickans topp, där man styr lnmatningen så att denna nivà är etablerad mellan en lägsta och en högsta nivà. l kärlet etableras gasfas mellan denna övre flisnivà samt kärlets topp.

Kärlet kan även vara ett kärl i vilket impregnering av flisen sker i kärlets nedre del, exempelvis enligt en teknik som säljs under namnet IMPBINT" av Kvaerner Pulping AB. Ånga ST tillsättes iflisfickans nedre delar väl under den etablerade övre flisnívàn via lämpliga utlopp/tillsättnings-munstycken, där àngmängden regleras genom att detektera temperaturen i flispelaren. l figuren användes en mätstav 32 vilken etablerar ett medelvärde över en längre sträcka på mätstaven, och dess utsignal leds till en styrenhet 31 som reglerar ventiler 33 på ángtillsättningsledningen. Ångan kan företrädesvis vara ren ånga helt utan NCG/'l' RS innehåll, eller svartlutsänga med TFtS-innehàll. l den visade utföringsformen basas flisen enligt ”cold-top”-konceptet, där man försöker etablera en temperaturgradient i flistickan som visas schematiskt, där olika temperaturnivàer 80°C, 60°C respektive 40°C etableras uppåt i flispelaren. Idealt skall flisen ifllspelarens övre yta hälla en temperatur i området mellan 20-40°C.

För bortventilering av de svaggaser som bildas är en ventilationskanal 2A-2B anordnad i kärlets övre del och ansluten till ett svaggassystem NCG där man evakuerar dessa svaggaser med lämplig fläkt 6 (eller pump). l utföringsformen som visas i figur 1 användes även en för svaggassystemet installerad temperaturgivare 3 för detektering av temperaturen i kärlets övre del. Här sitter denna temperaturgivare iventilatlonskanalen 2A nära kärlets övre del, typiskt mindre än en meter från kärlet 1, men man kan även använda 05 10SE.doc 20 25 30 528 116 »- 6 en temperaturgivare som sitter inuti kärlets topp eller använda temperaturgivaren 32.

I enlighet med uppfinningen är till ventilationskanalen 2A-2B ansluten åtminstone en luftinspädningsledning 5a, 5b, 5c, 5d vilken i sin ena ände är ansluten till omgivande atmosfär ATM och i sin andra ände är ansluten till ventilationskanalen 2B via en ventil 4a, 4b, 4c respektive 4d.

Ett styrorgan CPU är anslutet till temperaturgivaren 3 och respektive ventil 4a, 4b, 4c samt 4d i spädningsledningarna 5a, 5b, 5c samt 5d, vilket styrorgan CPU öppnar respektive ventil när temperaturen överstiger förbestämda tröskelvärden som är inställt/lagrat i styrorganet. l figuren finns fyra spädledningar 5a-5d visade men företrädesvis finns minst 2 spädningsledningar 5a, 5b anslutna till ventilationskanalen 2B, med respektive första och andra ventiler 4a respektive 4b i tillhörande spädningsledning 5a/5b och där styrorganet öppnar respektive ventil vid överskridande av ett första respektive andra tröskelvärde. Det första tröskelvärdet är en förbestämd första temperatur Tmvgn och det andra tröskelvärdet är en förbestämd andra temperatur Tnivág , där Tmvm < Tnivåz.

Systemet kan byggas på med lämpligt antal spädningsledningar där en tredje spädningsledning 5c med en tredje ventil 4c är ansluten till ventilationskanalen 2B, och där styrorganet öppnar den tredje ventilen 4c vid överskridande av ett tredje tröskelvärde Tmvàa, där Tnivån För att begränsa mängderna av svaggaser i vidare hantering är systemet försett med en lämplig kondenseringsanordning 10 ansluten till ventilationskanalen 2A,2B mellan kärlet 1 och spädningsledningarnas anslutningar till ventilationskanalen 2B. Från kondenseringsanordning avtappas ett kondensat i en kondensatledning med en pump 15. Denna kondenseringsanordning kan innefatta en kondenseringsteknik där kall processvätska LlQ (typiskt kondensat fràn massabruket) eller kallt vatten sprejas i gasflödet med lämpligt fördelningsmunstycke 11. Mängden tillsatt kall vätska för kondenseringen styrs, med ventil 12, i beroende av detekterad temperatur i gasutloppet fràn kondenseringsanordningen. Typiskt försöker man hälla denna temperatur i utloppet på cirka 40-45°C, varför i allt väsenligt 05 1OSE.doc 20 25 30 528 116 11* all vattenånga kan avskiljas, men även viss andel av andra lättare kondenserbara gaser vilka är illaluktande (dock inte i någon större omfattning de mer illaluktande TRS gaserna). Kondenseringstekniken medför att hela kanalsystemet nedströms kondenseringsanordningen kan anpassa till mycket mindre gasvolymer, vilket är viktigt ur kostnadssynpunkt då dessa svaggaser ofta leds långa sträckor till antingen Sodapannan eller annan destruktions- anläggning pâ väsentligt avstånd från flisfickan.

Kondenseringsanordningen är viktig för att få bort ångan från det avdragna Iuftflödet, så att man inte riskerar att ånga kondenseras i nedströms belägna ledningar eller kärl, vilket kan medföra att gasflödet får förhöjd koncentration av NCG gaser i kvarvarande gasflöde, dvs att gaskoncentrationen hamnar inom explosionsgrånsen 4-40% vol.%.

I figuren har kondenseringsanordningen ett tryckläs 13 i utloppet för kondensat, lämpligen ett enkelt vattenlås, från vilket leds kondensat till en bufferttank 14 från vilket det illaluktande kondensatet kan pumpas vidare för destruktion med pumpen 15, typiskt styrd på nivån i bufferttanken 14.

Ventilerna 4a-4d på luftinspädningsledningarna 5a-5d är företrädesvis ventiler av binär typ som växlar mellan fullt öppet och fullt stängt läge, där fullt öppet läge inställes om styrenhetens styrsignal faller bort i en så kallad ”fail-safe mode”.

I figur 2 visas en variant på systemet enligt figur 1, där ventilen i spädningsledningen 5a istället är en proportionalventil vars öppningsgrad är proportionellt öppningsbar mellan fullt öppet och fullt stängt läge i proportion till styrenhetens styrsignal, där fullt öppet läge inställes om styrenhetens styrsignal faller bort. I denna figur finns även antytt att man kan ha en trycksättande fläkt 40 i spädningsledningen för att mata in spädluft. I detta fall måste fläkten 40 ha en kapacitet väl under sugkapaciteten för fläkten 6 för att undvika risk för trycksättning av flisfickan.

Systemet enligt figur 1 fungerar på följande sätt. När den från flisfickan avdragna luften håller en temperatur upp till 60°C, mätt med givaren 3, håller 05 1OSE.doc 20 25 30 528 116 9' denna luft som mest 20 vol.% vattenånga, och i resterande 80 vol.% hålles en koncentration på cirka 2 vol.% NCG gaser, dvs andel NCG i totalvolymen (inklusive ånga) cirka 1,6 vol.%. Även om man skulle kondensera bort vattenångan, så skulle koncentrationen av NCG gaser ej överstiga 2 vol.% vid normal störningsfri drift, således väl under den kritiska nivån på 4 vol.%. Detta tillstànd är det som normalt etableras med "cold-top” reglering av flisbasningen och några explosionsrisker finns normalt icke.

Men för att säkerställa en låg koncentration i svaggaserna så öppnar systemet en första ventil 4a när temperaturen ligger i intervallet 40-60°C. Det kan uppkomma drifttillstånd där mer NCG gaser eller till och med TRS gaser tränger upp genom flisfickan varför man vill etablera en säkerhetsmarginal mot att kritisk koncentration etableras.

När temperaturen når 80°C håller denna luft som avdragits flisfickan (den outspädda) som mest cirka 48 vol.% vattenånga. Detta medför att NCG andelen eller koncentrationen i kvarvarande gasvolym, exklusive vattenångan, ökar från 2 vol.% till drygt 3 vol.%, förutsatt att totala NCG andelen är konstant. Men då mer NCG drivs av från flisen vid genomblåsning av ångan så har det visat sig att andelen NCG i gasvolymen, exklusive ångandelen, ligger väl nära den kritiska nivån på 4 vol.%.

För att denna kritiska nivå inte skall nås vid en temperatur på upp till 80°C så öppnar systemet även en andra ventil 4b när temperaturen når 60°C så att den kritiska koncentrationen ej kan etableras i temperaturintervallet 60-80°C.

När temperaturen når 95°C håller den luft som dras av flisfickan, om ingen spädluft har satts till, som mest cirka 85 vol.% vattenånga. Detta medför att NCG andelen eller koncentrationen i kvarvarande gasvolym, exklusive vattenàngan, ökar från 2 vol.% till drygt 10 vol.%, förutsatt att totala NCG andelen är konstant. För att denna nivå inte skall nås vid en temperatur på upp till 95°C så öppnar systemet även en tredje ventil 4c när temperaturen når 80°C så att den kritiska koncentrationen ej kan etableras i temperaturintervallet 80-95°C.

O510SE.doc 10 20 25 528 1116 f? Om temperaturen skulle överskrida 95°C och nå 100°C håller den luft som dras av flisfickan, om ingen spädluft har satts till, som mest cirka 100 vo|.% vattenånga (vid 100°C & atmosfärstryck). För att den kritiska koncentrationsnivàn inte skall nås vid en temperatur pà över 95°C så öppnar systemet även en fjärde ventil 4d när temperaturen överstiger 95°C så att den kritiska koncentrationen ej kan etableras i temperaturintervallet 95-100°C.

Systemets aktivering av de olika ventilerna kan åskàdliggöras i följande tabell; TC1 Ventil 4a Ventil 4b Ventil 4c Ventil 4d TC2 40°C öppen stängd stängd stängd 40°C 60°C öppen öppen stängd stängd 45°C s0°C öppen öppen öppen stängd 45°C 95°C öppen öppen öppen öppen 45°C Där TC1 år temperaturen mätt med givaren 3, samt TC2 är temperaturen som kondenseringsanordningen 11 styr sitt kylflöde pá.

Vid varje stegvisa öppning av ventilerna 4a-4d etableras ett kalibrerat flöde med spädluft, lämpligen via en kalibrerad strypning, eller via utformning av respektive ventil så att ett givet tryckfall och flöde etableras som säkerställer en tillräcklig tillsättning av spädluft så att koncentrationen hålls låg.

Undertrycket i ventilationskanalen 2B hålls pà en given nivå med fläkten 6 på konventionellt sätt (tryckstyrning).

Från detta exempel med temperaturstyrd aktivering av ventilerna så inses att systemet alternativt eller som komplement kan ha direktmätning av fukthalten i gaserna. Fuktgivare är dock mer störningsbenägna och inte alls lika stabila som en enkel temperaturgivare. Med begreppet gasgivare avses i denna ansökan både en temperaturgivare eller en fuktgivare.

Systemet och förfarandet kan även kompletteras med en nivåmätning av flisnivàn i kärlet, detekterat via en nivàgivare 40, vilken nivåsignal ävenledes 0510SE.doc 20 25 30 528 116 10 leds till styrenheten CPU. Utöver den styrda regleringen av tillsatt spädluft som funktion av fukthalt/temperatur, kan mängden spädluft som tillsättes även regleras i beroende av aktuell flisnivà. Denna reglering inträder lämpligen när flisnivàn understiger en förbestämd miniminivà, där risker för genomträngning av främst TRS gaser kan uppstå om flisvolymen blir för låg. Vid succesivt sjunkande fllsnivä under denna miniminivà kan succecivt ökande mängd spädluft tillsättas på liknande sätt som vid ökande andel fukt, eller ökande temperatur i kärlets gasfas.

Exempelvis kan i systemet en ventil öppnas om nivån ligger under denna miniminivå, och när nivån sjunker ytterligare under denna miniminivà, exempelvis under 90% av miniminivàn, så öppnar ytterligare en ventil o.s.v.

Om bàde flisnivàn samt temperatur-/fuktnivä indikerar behov av spädlufttillsats sä kan den aktuella mängden tillsatt spädluft vara större än vad som skulle tillsatts om enbart en av dessa parametrar styrt ventilernas öppningsgrad.

På motsvarande sätt regleras systemet visat i figur 2, där ventilen 4a' användes som en proportionalventil med reglerbart tryckfall, där ventilens öppningsgrad ger ett proportionellt flöde av spädluft, antingen genom att spädluften tillsättes i mängd proportionellt mot aktuell temperatur eller i steg motsvarande funktonaliteten i systemet visat i figur 1.

Uppfinningen kan varieras pà ett flertal sätt inom ramen för bifogade patentkrav. Exempelvis kan ventilerna i utföringsforrnen visad i figur 1 öppnas vid andra temperaturniváer, och i fler eller färre antal än de 4 som visats i á denna utföringstorm.

Första ventilen 4a kan även vara en fast strypning som alltid hàlles öppen, pà samma sätt som ventilen 30 eller ventilen 35, och där endast ventilerna 4b, 4c samt 4d regleras av styrenheten mellan stängt och öppet läge i beroende av aktuell temperatur.

Kondenseringsanordningen kan även vara av annan typ än verkandes med direktkondenserande vätska, exempelvis med indirekt kylning i en värmeväxlare eller med elektriska kylelement(peltier element etc).

Ett alternativ är att ventilerna 4a-4d 5a istället är proportionalventiler vars öppningsgrad är proportionellt öppningsbar mellan fullt öppet och fullt stängt 05 1OSE.doc 528 116 f/ läge i proportion till styrenhetens styrsignal, där fullt öppet läge instålles om styrenhetens styrsignal faller bort.

Systemet och förfarandet kan givetvis även användas i basningssystem med så kallad ”hot-top” reglering, där ångan tillsättes i sådan mängd att hela flisvolymen i kärlet genomblåses med ånga kontinuerligt. lnmatningsanordningen till kärlet kan vara av olika typer, såsom enkel flismätare med roterande fickor (schematiskt visat i figuren), eller olika matningsskruvar som ofta ligger i ett horisontellt hus, med eller utan backventilorgan i inloppet. 05 10SE.doc

Claims (13)

20 25 30 528 116 1:1 PATENTKRAV

1. System för ängbasning av flis i samband med tillverkning av kemisk cellulosamassa vilket system innefattar - ett kärl (1) vilket i toppen -av kärlet är försett med ett inlopp i vilket flis inmatas till kärlet, och ett utlopp i kärlets botten från vilket behandlad flis matas ut fràn kärlet, - en matningsanordning för inmatning av flis till kärlet så att flisen i detta kärl etablerar en övre flisnivä mellan inlopp och utlopp, och en gasfas mellan denna övre flisnivà samt kärlets topp, - åtminstone ett munstycke för tillsättning av ånga (ST) är anordnat i kärlet med utlopp under den etablerade övre flisnivän, - en ventilationskanal (2A-2B) anordnad i kärlets övre del och ansluten till ett svaggassystem (DNCG sys), samt - en gasgivare (3) för detektering av en processparameter i kärlets övre del, vilken processparameter är direkt eller indirekt indikativ pä andelen fuktikärletsgasfas,känneteo kn at av - att till ventilationskanalen (2A-2B) är ansluten åtminstone en spâdningsledning (5a-5d) vilken i sin ena ände är ansluten till omgivande atmosfär (ATM) och i sin andra ände är ansluten till ventilationskanalen via en ventil (4a-4d), - styrorgan (CPU) anslutet till gasgivaren (3) och ventilen (4a-4d) i spädningsledningen (5a-5d), vilket styrorgan öppnar ventilen när processparametem överstiger ett förbestämt första tröskelvärde. .

2. System enligt krav 1 kännetecknat av att gasgivaren (3) är en temperaturgivare och där styrorganet öppnar ventilen när processparametem överstiger ett förbestämt första tröskelvärde. .

3. System enligt krav2 kän n etecknat avattminst2 spädningsledningar (5a,5b) är anslutna till ventilationskanalen (2A-2B), med respektive första och andra ventiler (4a resp. 4b) i spädnings- ledningen och där styrorganet (CPU) öppnar respektive ventil vid överskridande av ett första respektive andra tröskelvärde. 05 l0SE_b.doc 30 528 116 1% .

4. System enligt krav 3 k ä n n e t e c k n at av att en tredje spâdnings- ledning (5c) med en tredje ventil (4c) är ansluten till ventilationskanalen (2A-2B), och där styrorganet (CPU) öppnar den tredje ventilen vid överskridande av ett tredje tröskelvärde. .

5. System enligt något av föregående krav k ä n n e t e c k n at av att en kondenseringsanordning (10) år ansluten till ventilationskanalen (2A-2B) mellan kärlet (1) och spädninsledningarnas (5a-5d) anslutningar till ventilationskanalen, från vilken kondenseringsanordning ett kondensat avtappas i en kondensat ledning (15). .

6. System enligt krav 1 k ä n n e t e c k n at av att ventilen (4a-4d) i spädningsledningen (5a-5d) är en binär ventil som växlar mellan fullt öppet och fullt stängt läge, där fullt öppet läge inställes om styrenhetens styrsignal faller bort. .

7. System enligt krav 1 k ä n n e t e c k n at av att ventilen (4a') i spädnings- ledningen (5') är en proportionalventil vars öppningsgrad är proportionellt öppningsbar mellan fullt öppet och fullt stängt läge i proportion till styrenhetens styrsignal, där fullt öppet läge inställes om styrenhetens styrsignal faller bort. .

8. System enligt nagot av föregående krav k ä n n e t e c k n at av att flisnivän i kärlet detekteras via en nivägivare (40) och där styrenheten ävenledes är ansluten till denna nivägivare och där styrenheten i beroende av sjunkande nivå öppnar åtminstone en ventil (4a-4d) ansluten till ventilationskanalen (2A,2B), .

9. Förfarande vid ångbasning av flis i samband med tillverkning av kemisk cellulosamassa där flisen matas in kontinuerligt till toppen av ett kärl (1) för etablering av en flispelare inuti kärlet mellan kärlets topp och botten och där änga (ST) tillsättes flispelaren i syfte att basa flisen, varefter den basade flisen matas ut från kärlets botten, och där bortledning av gaser 0510SE_b.d0c 20 25 528 11,6 H sker fràn kärlets topp vilka gaser avdrivits fràn flisen och innehåller ånga, luftsamtNCGgaserkännetecknat av att en processparameter indikativ för andelen fukt i gasema i kärlets topp detekteras och att spädluft tillsättes dessa gaser som bortledes fràn kärlets topp som funktion av den detekterade processparametern, där mängden spädluft ökar vid ökande andel fukt i gasema.

10. Förfarande enligt krav 9 k å n n e t e c k n at av att processparametem motsvaras av aktuell temperatur pà gasema i kärlets topp och där mängden spädlutt ökar vid ökande temperatur i gaserna.

11.Förfarande enligt krav 10 k ä n n e t e c k n at av att tillsättningen av spädluft sker i steg, där en första given mängd spädluft tillsättes till gaserna när temperaturen nàr en första nivà, och en andra given mängd spädluft tillsättes ytterligare till gasema när temperaturen när en andra nivå, där den andra nivån är en högre temperaturnivà än för den första nivån.

12. Förfarande enligt krav 11 k ä n n e t e c k n at av att de gaser som bortledes fràn kärlets topp undergàr en kondensering innan den av temperaturen styrda tillsättningen av spädluft sker till dessa gaser.

13. Förfarande enligt något av föregående förfarandekrav k ä n n e t e c k n a t av att flisnivån i kärlet deteketeras och att spädluft tillsättes dessa gaser som bortledes fràn kärlets topp som funktion av den aktuella flisnivàn, där mängden spädluft ökar vid sjunkande flisnivå, företrädesvis när flisnivän sjunker under en viss förbestämd minsta flisnivà. 05 1OSE_b.doc