SE529564C2 - Förfarande och system för provisionering av innehåll i ett mobilt apparathanteringssystem - Google Patents

Description

25 529 564 Mobilutrustningen identifieras unikt av den internationella mobilutrustningsidentiteten, the International Mobile Equipment Identity (lMEl), som är en unik kod som svarar mot en specifik GSM-terminal medan SIM-kortet i sin tur identifieras av kretskortidentiteten, the Integrated Circuit Card Identity (ICCID), vilken bestämmer kortets serienummer och vilket innehåller den internationella mobilabonnentidentiteten, Mobile Subscriber Identity (lMSl), som identifierar abonnenten, en hemlig nyckel för autenticering samt annan användarinformation. lMEl och lMSl eller MSlSDN är oberoende och kan the international därmed erbjuda personlig rörlighet.

The Mobile Station Integrated Service Digital Network Number, MSlSDN, är det internationella standardtelefonnummret som används för att identifiera en given abonnent.

Operatören har abonnemanget i en databas i nätverket, vilken databas visar motsvarigheten mellan lMSl och MSISDN. Genom att sätta in SIM-kortet i en annan GSM- temrinal kan användaren ta emot och ringa samtal från denna terminal samt ta emot andra abonnemangtjänster.

Avancerade mobila tjänster som till exempel webbläsning, multimediameddelanden, mobil e-post, och apparathantering, kan användas endast om en mobiltelefon konfigurerats på ett korrekt sätt. Dock vet många kunder inte hur deras apparat skall konfigureras.

Operatörer måste försäkra sig om att apparatkonfigureringen är snabb och enkel för kunden. Denna hanteringsprocess av apparatinställningar och applikationer kallas apparathantering. l en apparathanteringssession ingår t.ex. autenticering apparatinventering (en apparathanteringsapplikation läser applikationer som installerats i telefonen för framtida beslut, som till exempel uppdatering, tillsättning och borttagande av saker från installationerna), kontinuerlig provisionering (en (användarverifiering), vilka parametrar och apparathanteringsapplikation till exempel uppdaterar parametrar på telefonapparaten, skickar applikationer till apparaten, utför uppdateringar av mjuk- och hårdvara), apparatdiagnostik (finnande av fel), etc. 10 15 20 25 i 529 564 Ett enkelt sätt att förse (provisionera) en apparat med konfigureringsparametrar, som till exempel information om anslutning (apparatinställningar) är att skicka nya inställningar per radio (over the air). Efter att ha mottagit inställningarna för att konfigurera telefonen, sparar kunden inställningarna helt enkelt på telefonen och kan sedan använda tjänsterna. För operatören kan en förenkling av tillgången till avancerade tjänster betyda högre användningsgrad, nya inkomster, och minskade kundhjälpsutgifter.

Eftersom den mobila apparaten består av två entiteter - Abonnentidentitetsmodulen (SIM, Subscriber ldentity Module) och terminalutrustningen - är bägge entiterna, som bygger upp “apparaten” av intresse i en apparathanteringsomgivning. Bägge två av dessa entiteter är föremål för apparathanteringsåtgärder. l en förenad apparathanteringsomgivning består en ”apparat” av två entiteter. För vissa apparater är det dataobjekten i terminalutrustningen som man riktar in sig på och någon annan gång är det dataobjekten på abonnentidentitetsmodulen. Detta betyder att formatet på provisioneringsinnehållet är väsentligt annorlunda även om parametrarna är desamma.

Det är mycket svårt att hålla reda på detaljerna för hur en särskild mobilapparat skall hanteras.

Det faktum att det kan finnas olika lösningar för olika mobilapparater är också ett problem.

En apparat kan ha Multimedia Message Service (MMS) inställningar (inställningar som gäller multimediameddelanden) på SIM-kortet medan en annan apparat kan ha dem i ett Open Mobile Alliance Device Management OMA DM Object (MO) i terminalen.

Vidare skapar det faktum att en mobilapparat består av två självständiga enheter, terminalen och abonnentidentitetsmodulen, en ytterligare nivå av komplexitet. SIM-kortet kan stöda lagrandet av MMS inställningar på SIM-kortet men då måste det finnas ett applikationsprogram iterminalen som stöder avläsandet av inställningarna från SIM-kortet.

Därför måste både SIM-kortets och terminalens egenskaper analyseras för att bestämma det tillämpbara provisioneringsprotokollet och formatet på provisioneringsinnehållet. Det räcker inte med att endast se på terminalens egenskaper. 10 15 20 25 30 529 564 För apparater som stöder OMA DM, representeras data i terminalen av standardiserade hanteringsobjekt, Management Objects (MO) specifierade av OMA DM protokollet.

Protokollet specifierar hur dessa hanteringsobjekt, MOs, kan hanteras (d.v.s läsas, uppdateras, tas bort...) av en kompoent på avstånd på serversidan, remote server side component. Det finns endast tre hanteringsobjekt, Mos, som är specifierade som obligatoriska. Förutom dessa kommer försäljare av mobllapparaert att implementera ytterligare MOs i enlighet med deras behov och idéer.

Det finns också en massa “föråldrade” eller ”existerande” apparater med data som sparats på ett icke-specifikt individuellt sätt och i sådana fall finns det ibland ett privat apparathanteringsprotokoll tillgängligt som en eller flera terminaltillverkare använder.

Apparathanteringsprotokollen som används för att kommunicera med applikationsprogram i terminalen och applikationsprogram i abonnentidentitetsmodulen är i grund och botten olika. Applikationsprogrammen och deras respektive kommunikationsprotokoll har utvecklats en åt gången ofta av privatägda samfund. Vissa företag har publicerat egna specifikationer på protokoll och format för provisionering av deras mobilapparater med t.ex anslutningsparametrar över etern (over-the-air, OTA). Sådana privatägda och “föråldrade” OTA provisioneringsprotokoll används ännu.

Det finns flera dataobjekt specifierade för lagring av samma data. Det finns flera standarder och specifikationer för att upprätthålla anslutningsparametrar i en mobilapparat tex på SIM-kortet, i en MO i OMA DM anvåndaragenten, som ett XML-dokument eller individuellt någonstans i telefonen.

OMA-apparathanteringsprotokollet (OMA DM) är en standard för kommunikation mellan mobila apparater och apparathanteringsserversystem_ Standardiseringsorganet är OMA, Open Mobile Alliance. Mobilapparaten som skall hanteras är utrustad med en OMA DM användaragent i apparaten (d.v.s terminal eller "handset” ) som talar OMA DM-språket.

Apparathanteringsapplikationer som använder OMA DM används ofta av leverantörer av mobila tjänster. De används för att ta hand om kunden och för att öka omsättningen 10 15 20 25 30 i 529 564 genom att erbjuda mervärde i tjänstehanteringen. Exempel på användningsändamål är b|.a tjänste- och inställningsprovisionering, apparatdiagnostik, statistik, uppgradering av hårdvara och mjukvara. l det här dokumentet kallas ett system som klarar av att hantera både terminalen och SIM- kortet för ett förenat apparathanteringssystem, Unified Device Management (UDM). Inom ramen för en allomfattande apparathantering (Unified Device Management, UDM) är datat och applikationsprogrammen på både SIM-kortet och terminalen av intresse och måste hanteras. l det här dokumentet används termen SIM-filhantering, SIM File Management (SFM) för apparathanteringsoperationer som riktar sig mot SIM-kort. Data som finns på SIM-kortet representeras av en SIM-filstruktur där en fil indikeras av ett filspår. Hur datat i SIM-filerna borde kodas specifieras på såväl transportnivån som applikationsnivån. Det cirkulerar flera standarder både från 3rd Generation Partership Project (3GPP) och Open Mobile Alliance (OMA). Den ursprungliga avsikten med 3GPP var att producera globalt tillämpbara Tekniska Specifikationer och Tekniska Rapporter för ett Tredje Generationens Mobilsystem baserat på utvecklade GSM-kärnnätverk och radiotillgångstekniken de stöder, men avsikten ändrades sedermera till att inkludera upprätthållandet och utvecklandet av det Globala Systemet för Mobilkommunikation (GSM), Tekniska Specifikationer och Tekniska Rapporter inklusive utvecklade radiotillgångsteknologier.

För att hålla reda på vilket SIM-kort och vilken terminal innehåller vilka filer och vilka datahanteringsobjekt används egenskaper. Till exempel kan en terminal vara kapabel att använda OMA DM appratahanteringsprotokollet genom en OMA DM användaragent som stöder OMA DM version 1.2, genom en OMA DM användaragent som stöder ett antal OMA DM funktioner eller så kan den vara kapabel att motta spontana notismeddelanden av typen Multipurpose internet Mail Extensions (MIME). MlME utvidgar formatet på Internet.

Genom att hålla reda på sådana egenskaper, kan adaptiva processer implementeras som automatiskt väljer och inför de tillämpbara apparathanteringsprotokollen och formaten. 10 15 20 25 30 529 564 Givetvis grundar sig allting på att systemet är medvetet om mobilapparatidentiteten och har databaser som lagrar egenskaper för både SIM-korten och terminalerna.

Termen ”provisioneringsinnehåll" , Provisioning Contetn, (PC) används genomgående i detta dokument och också i standarder. Provisioneringsinnehåll är det innehåll som provisioneras. Detta innehåll utgörs av nyttoinnehållet. I användarfallet ”provisionering av apparatinställningar” utgörs provisioneringsinnehållet av anslutningsparametrar. Men detta är bara ett användarfall. Innehållet kan i andra användarfall utgöras av exempelvis mjukvara av något slag, ett spel, en bild eller ett paket för uppgradering av hårdvara.

Samma Vad än det alltid ett dedikerat format. provisioneringsinnehåll kan provisioneras till diverse olika apparater över diverse olika innehållet utgörs av har protokoll och paketeras i diverse olika format.

Mobilapparatens egenskaper visar vilka funktioner, provisioneringsprotokoll och format på provisioneringsinnehåll den är kapabel att förstå.

Detta innebär att “överbyggande egenskaper”, ““adaptiva processer", “automatiska konversionsegenskaper” och ”datahanteringsverktyg” är eller skulle vara extremt användbara för att erhålla framtidssäkra mobila apparathanteringssystem som är smidigt överförbara och lätta att använda. Det kommer att finnas en massa ”föråldrade” apparater i bruk ett tag till. Under tiden är det av avgörande betydelse att kunna sålla ut apparater utgående från deras egenskaper.

Processer som tar hänsyn till egenskaper, medräknat både terminalegenskaper och SIM- kortsegenskaper. Med egenskaper avses både ”hårda” egenskaper som exempelvis mobiltransportegenskaper och mera ”mjuka” egenskaper som exempelvis vissa applikationsprogram på terminalen eller SIM-kortet. Med egenskapsdatabaser är det möjligt att sålla ut apparater med vissa önskvärda egenskaper.

Allomfattande hantering av SlM-kort och terminal, smidig överföring från och till, enhetliga gränssnitt för UDM-applikationer innefattande automatisk protokollöverföring. 10 15 20 25 30 529 564 7 Överbyggande egenskaper möjliggör enhetliga användarfall baserade system som fungerar smidigt trots att SlM-kort och terminaler utvecklas kontinuerligt, vilket orsakar en övermäktig efterfrågan på nya apparathanteringsprotokoll och dataformat om och om igen. Överbyggande egenskaper försäkrar smidig överförbarhet från ett protokoll till ett annat.

Dessutom försäkrar överbyggande egenskaper smidig hantering av apparater av alla generationer inom samma mobila apparathanteringssystem.

Således fastställs det korrekta formatet för ett provisioneringsinnehåll genom en invecklad kombination av egenskaper: OTA-protokollet, till och med OTA-protokoll versionen, terminalförsäljaren, terminalmodellen, abonnemangstypen och SlM-kortstypen. Det är mycket invecklat att fastställa vilket provisioneringsinnehållsformat som kan användas för att provisionera en mobilapparat.

US-patentansökan 2005055453 presenteras som teknikens ståndpunkt. Detta patent tillhör Microsoft och täcker en specifik konversion, från WAP-klientprovisionering av XML representation till OMA DM trädstruktursrepresentation. Metoden i detta patent innefattar inte användandet av egenskaper för att fastställa vilken konversion som är tillämpbar. Det är en rätlinjig datoriserad konversion i vilken dataobjekt från ett format mappas över på andra dataobjekt av ett annat format. Dessutom är patentet begränsat till konversion mellan två specifika format.

Ett mobilapparathanteringssystem kan baseras på lagrandet av provisioneringsinnehåll på SIM-kortet. Dock finns det vissa problem med implementeringen av sådana system eftersom varken alla SIM-kort eller alla terminaler stöder konceptet.

Alla terminaler stöder exempelvis inte igångsättandet av program från SIM-kortet och alla SlM-kort stöder inte lagring av provisioneringsinnehåll på kortet. Terminaler kan också ha flera applikationsprogram t.ex ett för MMS, ett för internetsökning, ett för OMA DM etc., var och en med olika egenskaper med avseende på igångsättande från SIM-kortet.

Ifall så inte är fallet, kan inte mobiloperatören använda det enkla, säkra och för ändamålet avsedda distribueringen av provisioneringsinnehåll på SIM-kortet tillsammans med 10 15 20 25 529 564 abonnemanget. Istället de flera flera apparathanteringsprotkolI för att provisionera inställningar OTA vid ett senare tillfälle. En behöver system som implementerar allvarlig konsekvens är att abonnenter blir utan inställningar. Abonnenter kan därmed inte heller börja använda applikationstjänster omedelbart. I värsta fall har mobiloperatören inte ett mobilapparathanteringssystem som kan upptäcka apparater, och kan därmed endast vänta på att terminalanvändaren påbörjar igångsättandet.

Det finns fler än en specifikation som specifierar hur provisioneringsinnehåll lagras på SIM-kortet. MMS-inställningar specifieras av 3GPP och OMA DM-inställningar av OMA.

Olika lösningar för olika mobilapparater är också ett problem. En apparat kan ha MMS- inställningar på SIM-kortet och en annan kan ha inställnigarna i en OMA DM MO.

Vidare introducerar det faktum att mobilapparaten består av två självständiga enheter, terminalen och SIM-kortet, en ytterligare nivå av komplexitet. SIM-kortet kan stöda lagrandet av MMS-inställningar på SIM-kortet men det kanske inte finns ett applikationsprogram i terminalen som stöder läsandet av inställningarna från SIM-kortet.

AVSIKTEN MED UPPFINNINGEN Avsikten med uppfinningen är att utveckla förfaranden och system för hur överbyggande egenskaper kan erbjudas för att möjliggöra ett mobilapparathanteringssystem (MDM) baserad på nyckelfunktionen avséende lagring av provisioneringsinnehåll på SIM-kortet eller andra moduler i en mobilapparat.

KORT BESKRIVNING AV UPPFININGEN Uppfinningen innehåll i ett avser ett förfarande för provisionering av apparathanteringssystem för att möjliggöra provisionering av mobilapparater med innehåll av icke-tillämpbart format för provisionering i en modul däri, i ett apparathanteringssystem i en infrastruktur för ett mobiltnätverk. Systemet innefattar ett apparathanteringssystem och 10 15 20 25 30 529 564 databaser, och i förfarandet utförs följande steg av hanteringsapplikationen, vilka består av granskning av egenskaperna av en mobilapparat från en eller flera databaser i apparathanteringssystemet, hämtandet av provisioneringsinnehållet från en modul i en mobilapparat, överföringen av provisioneringsinnehàllet till ett tillämpbart format för provisionering och provisionering av apparaten.

Förfarandet enligt uppfinningens innefattar en eller flera databaser för apparategenskaperna, en apparatahanteringsapplikation som används för granskning av egenskaperna av en mobilapparat från en eller flera databaser i apparathanteringssystemet, hämtandet av provisioneringsinnehållet från en modul i en mobilapparat, överföringen av provisioneringsinnehållet till ett tillämpbart format för provisionering, och provisionering av terminalen.

Uppfinningens fördelaktiga utföringssätt presenteras i underkraven.

Uppfinningen utgår ifrån idén om att göra en överbygg-och-göm undan (bridge-and-hide) funktion möjlig i det mobila apparathanteringssystemet som tillåter en leverantör av mobila tjänster att egenhändigt introducera och utnyttja provisioneringsinnehåll som lagrats på SIM-kortet.

Det är ett faktum att inte alla SIM-kort stöder lagring av provisioneringsinnehåll. Alla terminaler stöder inte heller igångsättning från SIM-kortet (d.v.s läsandet av provisioneringsinnehållet från SIM-kortet och installering av anslutningsparametrarna i respektive terminalapplikationer).

Avsikten är att möjliggöra för mobilapparathanteringssystemet (MDM) att tillämpa konceptet som om alla apparater verkligen skulle stöda lagring av provisioneringsinnehåll på SIM-kortet och igångsättning via SIM-kortet. Uppfinningen gör det möjligt för leverantörer av mobila tjänster att egenhändigt bestämma sig för att utnyttja provisioneringsinnehåll lagrade på SIM-kortet även om mobilapparaterna inte stöder det. 10 15 20 25 30 529 564 Lösningen är en innovativ metod för smidig hantering av provisoneringsinnehållet oberoende av Iagringsmedium. Vid impelemneterignen kan provisioneringsinnehållet vara lagrat i en databas på nätverket eller på SlM-kortet. Men i konceptet, och också från systemanvändarens perspektiv, är provisioneringsinnehållet lagrat på SIM-kortet. (Det är egentligen på SIM-kortet hela tiden.) Uppfinningen täcker en adaptiv överbyggande funktion som tar hand om hanteringen av provisioneringsinnehåll som är lagrade på SIM-kortet.

En grov inledande funktionsbeskrivning: - ifall terminalen inte kan läsa provisioneringsinnehåll från SlM, eller ifall terminalen inte stöder igångsättande från SIM-kortet läser uppfinningen parametrarna från SIM, och returnerar dem istället till (provision) terminalen, varvid uppfinningen kan vidta nödvändiga åtgärder för att igångsätta mobilapparaten via SIM-kortet. Således hämtar uppfinningen provisioneringsinnehållet från SIM-kortet och konverterar formatet till ett tillämpbart OTA bundet till På det här provisioneringsinnehållet dess destination i terminalen, från SIM-kortet och tillbaka till terminalen där parametrarna är installerade. provisioneringsprotokoll Sättet "år som är terminalen. - ifall SIM-kortet inte kan lagra provisioneringsinnehållet, provisionerar uppfinningen terminalen direkt med parametrar från en databas på serversidan - ifall SIM-kortet inte har förprovisionerats, provisionerar uppfinningen SIM-kortet med provisioneringsinnehållet, för att göra det möjligt för terminalen att igångsätta via SIM- kortet.

Förfarandet baserar sig på ett mobilt apparathanteringssystem som är medvetet om terminalens egenskaper. Det betyder att systemet kan fastställa hur och med vilka verktyg provisioneringsinnehåll hanteras av en mobilapparat. Detta uppnås genom användning av egenskapsdatabaser. 10 15 20 25 i 529 564 11 Vilka protokoll och format som är tillämpbara för provisionering beror på en invecklad kombination av alla apparatens egenskaper. Till exempel kan i en mobilapparat inställningar för Multimedia Service (MMS) ligga i en SIM-fil och inställningar för OMA DM i en MO i terminalen. Medan båda typerna av inställningar i en annan terminal är lagrade i MOs i terminalen. Adaptiva processer är nödvändiga för hantering.

Nuförtiden stöder de flesta mobilapparater något slag av OTA-provisionering. Det finns OTA-provisioneringsprotokoll för data som ligger i terminalen såväl som för data som ligger i SIM-kortet.

För dataobjekt l terminalen: För dataobjekt i terminalen finns det så kallade ”föråldrade” eller ”existerande” protokoll som baserar sig på textmeddelanden (SMS) och som är avsedda att bära på provisioneringsinnehållet med hjälp av ett dedlkerat format av applikationsdataenheten.

De föråldrade protokollen använder flera försäljarspecifika (privatägda) format för att bära provisioneringsinnehållet OMA-kundprovisionering (OMA Client Provisioning) använder ett XML-dokument för att bära provisioneringsinnehållet. Det finns en dedikerad OMA-specifikation som specificerar uppmärkningen av provisioneringsinnehållet.

OMA DM Bootstrap använder ett XML-dokument för att bära provisioneringsinnehållet (Tillämpas enbart på anslutningsparametrar för OMA DM protkoll). Denna uppmärkning är olik OMA CP uppmärkning, d.v.s ett annat format.

För dataobjekt i SIM-kortet: RFM är OTA-provisioneringsprotokollet som bärs över textmeddelanden (SMS). En del av bestämningen av formatet på provisineringslnnehållet är att bestämma identiteten på filerna (EF) till vilka provisioneringsinnehållet skall skrivas. En annan del är att bestämma på vilket sätt själva provisioneringsinnehållet skall kodas. En ytterligare del är att på basis av SlM-kortstypen bestämma om det finns någon särskild sort av RFM-protokoll som skall 10 15 20 25 30 529 564 användas. I fallet med SIM-kortet är protokollet och formatet således nära kopplade till varandra.

För att implementera processen som bestämmer vilket som är det korrekta formatet för provisioneringsinnehållet behövs det egenskaper specifika för terminalen och SIM- kortstypen.

I uppfinningen används databaser för terminal- och SIM-kortsegenskaper för att bestämma formatet på provisioneringsinnehållet. Egenskapsdatabaser är nödvändiga för hanteringen av provisioneringen. I vissa mobilapparatsmodeller finns provisioneringsinnehållet till exempel i terminalen och i vissa andra finns det på SIM-kortet. Det är fråga om samma gamla anslutningsparametrar, men provisioneringsprotokollen och innehållsformaten är signifikant olika beroende på var och hur de är lagrade i mobilapparaten.

Uppfinningen täcker konversion av ett format, som är tillämpbart för dataobjekt som finns på SIM-kortet, mobilapparater till dataobjekt som finns på terminalen. Nuförtiden stöder de flesta OTA). Det finns OTA provisioneringsprotokoll för data som finns på terminalen och för data som finns på SIM- kortet. provisionering radiovägen (Over-the-Air, För dataobjekt i terrninalen fins det så kallade a) ”Föråldrade” protokoll som är baserade på att textmeddelanden (SMS) transporterar provisioneringsinnehållet genom att använda ett dedikerat dataformat av applikationsdataenheten. De föråldrade protokollen använder flera försäljarspecifika (proprietary) format för att transportera provisioneringsinnehållet, b) en Open Mobile Alliance (OMA) kundprovisioneringsspecifikation som använder ett XML- dokument för att transportera provisioneringsinnehållet.

Den dedikerade OMA-specifikationen som specificerar provisioneringsinnehåll markup, c) en OMA DM Bootstrap specification som använder ett XML-dokument för att bära provisioneringsinnehållet. Denna markup skiljer sig från OMA CP markup, i.e. har olika format. 10 15 20 25 '529 564 13 För dataobjekt lagrade på SIM-kortet finns det fjärrfilhanteringsprotokoll (Remote File Management, RFM), som utgörs av OTA-provisioneringsprotokollet som transporteras genom SMS.

Förfarandet och systemet implementerar: Apparathanteringsdatabaser som underlättar möjligheten att bestämma det korrekta formatet på provisioneringsinnehållet baserat på terminalens och SIM-kortets egenskaper vilka utgör mobilapparaten: En databas för terminalegenskaper (TCR) som lagrar information om vilka applikationstjänster, teknologier och så vidare terminalen klarar av. TCR-databasen lagrar också information om vilka OTA-provisioneringsprotokoll en terminal kan provisioneras enligt och dessutom, vid behov, specifik detaljerad information om format på provisioneringsinnehåll.

En databas för SIM-kortsegenskaper (SCR) som information om de hanteringsobjekt (fi|er)som finns tillgängliga på SIM-kortet och om dessa filer kan fjärrhanteras eller inte. lagrar En databas för abonnemangs- och SlM-kortsförhållanden som lagrar information om SIM- kortets egenskaper för ett specifikt abonnemang. Därmed erbjuder denna databas verktyg för att apra ihop ett abonnemang med en SIM-kortstyp.

En databas för apparatidentiteter (DIR) som lagrar mobilapparatsidentiteter som identifierats av en terminalidentitet och en abonnemangidentitet [lMEl, MSlSDN].

När det tillämpbara formatet en gång har bestämts implementerar förfarandet automatiskt konversionen från ett SlM-kortsprovisioneringsinnehållsformat till det specifika terminaltillämpbara formatet, som är baserat på egenskaperna hos den terminal som är målet för åtgärden. 10 15 20 25 529 564 Uppfinningen täcker konversion från format, som är tillämpbara för dataobjekt i SIM-kortet till format, som är tillämpbara på dataobjekt i terminalen. Formaten kan utgöras av både standardiserade format och privatägda format.

I det följande beskrivs uppfinningen med hjälp av vissa typiska exempel genom att hänvisa till figurerna. Avsikten är inte att begränsa uppfinningen till dessa exempel eftersom dessa endast presenteras för att illustrera uppfinningen.

FIGURER Figur 1 presenterar en översikt av en omgivning enligt teknikens ståndpunkt utan uppfinningen Figur 2 är en översikt av en omgivning inklusive de entiteter som tillämpar uppfinningen Figur 3 presenterar ett signaldiagram över upptäckten av en apparat med provisioneringsinnehåll (PC) på SIM-kortet när terminalen stöder igångsättning via SIM- kortet Figur över med 4 presenterar av en ett exempel upptäckten apparat provisioneringsinnehåll (PC) på SIM-kortet när terminalen inte stöder igångsättning av en eller flera av applikationstjänsterna från SIM-kortet.

DETALJERAD BESKRIVNING Figur 1 är en bild av en omgivning baserad på tidigare teknik utan uppfinningen, men där man avser tillämpa uppfinningen. Omgivningen presenteras som ett exempel på ett telekommunikationsnätverk 1 i vilken uppfinningen kan användas.

Telekommunikationsnätverket 1 innefattar en eller flera apparater som skall provisioneras, av vilka en apparat 2 och en apparathanteringsserver 3 kan ses i figur 1. Apparaten 2 som 10 15 20 25 30 i 529 564 skall provisioneras är i detta exempel en mobilapparat 2 som tillhör den mobila nätverksinfrastrukturen 4.

Mobilistationen (MS) (=Apparaten) representerar den enda utrustningen GSM-användaren någonsin ser utav hela systemet. Den består egentligen av två distinkta entiteter. Den egentliga hårdvaran utgörs av den Mobila Utrustningen (ME, Mobile Equipment) (=te|efonen) som markerats med referensnummer 5 i figur 1, vilken består av den fysikaliska utrustningen, som exempelvis radioavsändaren, skärmen och digitala signalprocessorer. Abonnemanginformationen lagras i abonnentidentitetsmodulen (SIM, Subscriber ldentity Module), som markerats med refrensnummer 6 i figur 1, vilken implementeras med ett smartkort (Smart Card). l detta sammanhang, innefattar den mobila nätverksinfrastrukturen alla komponenter och funktioner som är nödvändiga för mobil datakommunikation, inklusive GSM och Internet.

Mobilapparaten 2 inkluderar, i sin tur, både telefonen 5 och SIM-kortet 6. Således har mobilapparaten 2 tillgång till den mobila nätverksinfrastrukturen 4.

OMA-apparathanteringsprotokollet (OMA DM, OMA Device Management) är en standard för kommunikation mellan apparater och applikationer i apparathanteringssystem. Om denna standard används, utrustas apparaten som skall hanteras (för exempelvis provisionering), d.v.s mobilstationen 2 i figur 1, med en OMA DM användaragent 7 som talar OMA DM språket. Med andra apparathanteringsprotokoll är användaragenten 7 en användarklient för den speciella apparathanteringsapplikationen som används i apparathanteringssystemet 9. Dataentiteterna i telefonen 5 (d.v.s Mobilutrustningen, ME) representeras av standardiserade Hanterade Objekt (MO, Managed Objects) 15. När OMA DM är det använda protokollet, specificeras dessa av OMA DM protokollet.

Dataentiteterna på SIM-kortet är i sin tur representerade av en logisk struktur av filer, inklusive de Elementära Filerna (Elementary Files, EF) som har referensnummer 8 i figur 1. SIM-filerna 8 kan fjärrhanteras genom standardiserade kommandon, avsedda för fjärrhantering av filer, från en standardiserad filfjärrhanteringsapplikation 16, som exempelvis RF M, i apparathanteringssystemet 9. Apparathanteringssystemet 9 ifgur1 har 10 15 20 25 30 529 564 16 också en apparathanteringsapplikation 10 för hantering av de hanterade objekten (MO) 15, vilken använder ett apparathanteringsprotokoll, som exempelvis kan vara OMA DM, som typiskt används av leverantörer av mobila tjänster. Appllkationerna 10, 16 är egentligen på olika servers och således skall servern 3 anses som ett gemensamt uttryck för applikationer på serversidan. Appllkationerna används för kundomsorgsändamål och för att öka intäkter genom effektiv hantering av mervärdestjänster.

Sammanfattningsvis är mobilapparaten 2 i figur 1, vilken innefattar telefonen 5 och SlM- kortet 6, underkastad apparathantering i en mobilapparathanteringsomgivning med flera protokoll. Dataentiteterna 15, d.v.s de hanterade objekten, i telefonen manipuleras sedan av hanteringsåtgärder via ett standardiserat protokoll, d.v.s OMA DM protokollet i det här exemplet. Användaragenten 7 är den nödvändiga komponenten på användarsidan för att utföra apparathanteringsåtgärder över OMA DM protokollet. Dataentiteterna 8, d.v.s de elementära filerna i SIM-kortet kan åter manipuleras av hanteringsåtgärder via Fjärrfilhanteringsprotokoll (Remote File Management, RFM). Dataentiteterna, MOs och EFs, kan inte hanteras över samma apparathanteringsprotokoll.

En apparathanteringssession inkluderar exempelvis provisionering, vilket innebär att apparathanteringsapplikationen exempelvis uppdaterar parametrar på telefonapparaten, skickar applikationer till apparaten, och utför uppdateringar av mjukvara/hårdvara. Således är skickandet av nya inställningar radiovägen ett sätt att provisionera en apparat med konfigurationsparametrar, som exempelvis anslutningsinformation (apparatinställningar).

Efter mottagandet av inställningarna för att konfigurera telefonen, sparar kunden helt enkelt inställningarna på telefonen och kan sedan använda tjänsterna.

Vid provisionering av somliga apparater är det ibland dataobjekten i terminalen som är föremålet för provisioneringen och ibland dataobjekten på SIM-kortet. Detta betyder att formatet på provisioneringsinnehållet är avsevärt olika även om parametrarna kan vara desamma. Dessutom är det ett problem att det kan finnas olika lösningar för olika mobilapparater. Vidare introducerar det faktum att en mobilapparat består av två självständiga enheter, terminalen och SIM, en ytterligare nivå av komplexitet. SIM-kortet 10 15 20 25 529 564 kan exempelvis stöda lagrandet av MMS-inställningar på SIM-kortet men då måste det finnas en applikation i terminalen som stöder läsandet av inställningarna från SIM-kortet.

Figur 2 är en bild av en omgivning som innefattar entiteterna som implementerar förfarandet enligt uppfinningens utöver de som presenterats i figur 1. Systemet 1' i figur 2 innefattar komponenter på både mobilapparaten 2 i figur 2 och på serversidan 3 i fgur 2. flera apparathanteringsapplikation och en för systemet enligt uppfinningen. Servern som Återigen består serversidan servers, en för Valle egentligen av innehåller systemet anligt uppfinningen är i praktiken i en egen server mellan de olika apparathanteringsapplikationerna 10, 16.

Systemet enligt uppfinningens innefattar - en PC hanterarapplikation 11, som utför uppfinningens funktioner i förfarandet enligt uppfinningen - en Databas för provisioneringsinnehåll (Provisioning Content Repository, PC) 12 som har skapats så att ett provisioneringsinnehåll (exempelvis anslutningsparametrar (data)) kan läsas in i databasen. I denna databas kan det exempelvis finnas anslutningsparametrar för OMA DM. Innehållet lagras i ett allmänt format. - en Databas för apparatidentiteter (Device ldentities Repository, DIR) som lagrar mobilapparatsidentiteter identifieras av en terminalidentitet och en abonnemangidentitet [lME|, MSlSDN]. Databasen för apparatidentiteter är nödvändig för apparatupptäckten och för att ta reda på ifall en apparat borde vara föremålet för apparathanteringsåtgärder. Denna fas behövs före den uppfunna delen av förfarandet.

SOm - en Databas för terminalegenskaper (Terminal Capabilities Repository, TCR) som lagrar information om vilket OTA-provisioneringsprotokoll en terminal kan provisioneras med.

TCR lagrar dessutom, vid behov, specifik information om provisioneringsinnehållsformat såväl som information om teknologiska egenskaper och egenskaper på applikationstjänster. 10 15 20 25 30 529 564 - en Databas för SIM-kortsegenskaper (SIM Card Capabilities Repository, SCR) som lagrar information om hanteringsobjekten (filer), som är tillgängliga på SlM-kortet och huruvida dessa filer kan fiärrhanteras. - en Databas för abonnemang- och SlM-kortsförhållanden (Subscription- and SIM card relationship repository, SSR) som lagrar information om ett specifikt abonnemangs SIM- kortsegenskaper. Därmed erbjuder denna databas verktyg för att para ihop ett abonnemang med en SIM-kortstyp. l figur 1 presenteras DIR, TCR och SCR databaserna tillsammans med samma referensnummer 17 fastän de är separata databaser.

Det korrekta formatet för provisioneringsinnehåll bestäms genom en invecklad kombination av egenskaper: GTA-protokollet, till och med OTA-protokollversionen, terminalförsäljaren, terminalmodellen, typen av abonnemang och SIM-kortstypen. Att ta reda på vilket format på provisioneringsinnet en mobilapparat kan provisioneras med är en mycket invecklad process.

Mobilapparatens egenskaper avslöjar vilka funktioner, provisioneringsprotokoll och provisioneringsinnehållsformat apparaten är kapabel att förstå.

Sammanfattningsvis är således mobilapparaten 2 i figur 1 innefattande telefonen 5 och SlM-kortet 6 underkastad provisionering i en omgivning med flera format.

Datat provisioneras över ett standardiserat protkoll, d.v.s OMA DM- protokollet, i det här exemplet. Användaragenten 7 är komponenten på kundens sida som är nödvändig för att utföra apparathanteringsâtgärder över OMA DM- protkollet.

Uppfinningen täcker en adaptiv överbyggande funktion som tar hand om hanteringen av provisioneringsinnehåll som lagrats på SIM-kortet. 10 15 20 25 = 529 564 19 lfall terminalen inte kan läsa provisioneringsinnehåll från SlM~kortet, eller ifall terminalen inte stöder bootstrapping (igångsättning) från SIM-kortet, läser uppfinningen parametrarna från SIM-kortet, och returnerar dem till (provision) terminalen istället och uppfinningen kan ty sig till nödvändiga åtgärder för att sätta igång (bootstrappa) mobilapparaten via SIM- kortet. Således hämtar uppfinningen provisioneringsinnehållet från SIM-kortet och omvandlar formatet till det tillämpbara OTA provisioneringsprotokollet ämnat för terminalen. På det här sättet når provisioneringsinnehållet dess destination i terminalen, från SIM-kortet och tillbaka till terminalen där parametrarna är installerade. lfall SIM-kortet inte kan lagra provisineringsinnehållet, provisionerar uppfinningen terminalen direkt med parametrar från en databas på serverns sida. lfall SIM-kortet inte har provlsionerats på förhand, provisionerar uppfinningen SIM-kortet med provisioneringsinnehållet, för att förmå terminalen att utföra bootstrapping via SIM-kortet.

Förfarandet är baserat på ett mobilapparathanteringssystem som är medvetet om egenskaper. Vad det innebär är att systemet kan bestämma hur och på vilket sätt provisioneringsinnehåll hanteras av en mobilapparat. Detta uppnås genom användandet av egenskapsdatabaser.

Figur 3 presenterar ett signaldiagram av en apparatupptäckt av en apparat med provisioneringsinnehåll (PC) på SIM-kortet när terminalen stöder bootstrap via SIM-kortet.

Figur 3 visar på den lägsta raden, de fysikaliska entiteter som deltar i förfarandet enligt uppfinningen. Dessa är telefonen (utrustning) och SIM-kortet, servrarna på serversidan, och de ovan beskrivna databaserna.

På den högsta raden i figur 3, består signaleringsparterna i uppfinningens system av användaragenten för DM på kundsidan (i telefonen), en SIM DM applikation (som finns i SIM-kortet och hanterar filerna), en annan SIM applikation som utför upptäckt av terminalbyten, och en DM apparathanteringssystem). applikation på serversidan (i serversidans 10 15 20 25 529 564 20 Den uppfunna delen av systemet är skuggad i figur 3. Den uppfunna delen innefattar en PC-hanteringsapplikation, som utför uppfunna funktioner i uppfinningens förfarande genom användandet av databaser som beskrivits ovan i anslutning till figur 2, d.v.s Databasen för Provisioneringsinnehåll (PC), Databasen för Apparatidentiteter (DIR), Databasen för Terminalegenskaper (TCR), Databasen för SllVl-kortsegenskaper (SCR), och Databasen för Abonnemang- och SlM-kortsförhållanden (SSR).

Apparathanteringsapplikationer som använder exempelvis OMA DM används typiskt av leverantörer av mobila tjänster. De används för kundomsorgsändamål och för att öka intäkter genom effektiv hantering av mervärdestjänster. Exempel på användarfall är bl.a tjänste- och inställningsprovisionering, apparatdiagnostik, statistik, uppgradering av hårdvara och mjukvara.

Det antas nu att exempelvis en tjänsteleverantör eller en operatör önskar utföra provisionering av innehåll i apparater i ett apparathanteringssystem i en mobilnätverksinfrastruktur t.ex på grund av någon orsak i stycket ovan.

I figur 3 antas det att provisioneringsinnehållet (exempelvis anslutningsparametrarna (data) finns på SIM-kortet (placerat där i förväg).

I steg 1 i figur 3, upptäcker systemet apparaten, som visar dess apparatidentitet genom [MS|SDN, IMEI] på ett på förhand känt sätt. l steg 2, ombes PC-hanteraren (av DM-applikationen) att säkerställa att provisioneringsinnehållet adaptivt hanteras för den här mobilapparaten.

I steg 3 och 4, granskar PC-hanteraren om den här apparaten har PC på SIM-kortet genom att använda SCR:n. l steg 5 och 6, granskar PC-hanteraren om terminalen stöder bootstrap från SIM-kortet genom användning av TCR. lnga vidare åtgärder krävs eftersom SIM-kortet i det här exemplet var provisionerat på förhand. Terminalen kommer att utföra bootsrap från SIM-kortet. 10 15 20 25 529 564 21 Figur 4 presenterar ett exempel på apparatupptäckt av en apparat med provisioneringsinnehåll (PC) på SIM-kortet när terminalen inte stöder bootstrap från SIM- kortet för en eller flera applikationstjänster.

Figur 4 visar på den lägsta raden, de fysikaliska entiteter som deltar i uppfinningens förfarande. Dessa är servrarna på serversidan, och de ovan beskrivna databaserna.

På den högsta raden i figur 4, innefattar signaleringsparterna i uppfinningens system DM applikationen på serversidan (i apparathanteringssystemet på serversidan) och signalleringsparterna i den uppfunna delen av systemet som redan beskrivits i anslutning till figur 3, d.v.s PC-hanteringsapplikationen, som utför uppfunna funktioner i förfarandet enlig uppfinningen genom användandet av databaser som ovan beskrivits i anslutning till figur 2, d.v.s Databasen för Provisioneringsinnehåll (PC), Terminalegenskaper (TCR), Databasen för SIM-kortsegenskaper (SCR), och Databasen för Abonnemang- och SIM-kortsförhållanden (SSR).

Databasen för Det antas åter att provisioneringsinnehållet (exempelvis anslutningsparametrar) finns på SIM-kortet.

I signal 1, upptäcker systemet apparaten, som visar dess mobilapparatesidentitet genom åtminstone [MS|SDN, |ME|]. l signal 2, ombes PC-hanteraren (av en DM applikation) att säkerställa att provisioneringsinnehåll adaptivt hanteras för denna mobilapparat.

I signaler 3 och 4, granskar PC-hanteraren ifall denna apparat har PC på SIM-kortet genom användning av SCR.

I signaler 5 och 6, granskar PC-hanteraren ifall terminalen stöder bootstrap från SIM-kortet och i detta exempel antas det att terminalen inte gör det. l signaler 7 och 8, granskar PC-hanteraren ifall terminalen stöder OTA-provisionering och ifall den gör det, enligt vilket format och vilket protokoll. 10 15 20 25 529 564 22 l signalenar 9 och 10, hämtar PC-hanteraren PC från SIM-kortet genom att använda ett SFM protokoll. l steg 11, konverterar PC-hanteraren provisionerngsinnehållet till det tillämpbara formatet.

I steg 12, provisioneras terminalen radiovägen (Over-the-Air, OTA), genom användning av ett OTAP protokoll.

Provisioneringsinnehållet har nu hanterats adaptivt, d.v.s det har överförts från SIM-kortet till den plats i terminalen där det behövdes i denna särskilda terminal.

Uppfinningen erbjuder ett sätt att kontrollera provisioneringinnehållet genom att ha det lagrat på SIM-kortet. Mobiloperatören vill att abonneten använder dess applikationstjänster när terminalen används i nätverket genom dess abonnemang.

Genom uppfinningen är systemet medvetet om både SIM-kortets och terminalens egenskaper. Det finns en databas för terminalegenskaper och en databas för SIM- kortsegenskaper. Kombinationen av dessa utgör en karakteristisk fördel och ett unikt värde för lösningen/uppfinningen.

Uppfinningen möjliggör en direkt integration av SIM-kort hantering och terminalhantering.

Med direkt avses att även om provisioneringsinnehållet måste nå terminalen kan leverantören av de mobila tjänsterna distribuera och hantera det på SIM-kortet. befatta inställningsparametrar finns lagrade i en särskild apparat, vare sig de finns i SIM-filerna Användaren behöver inte sig med var provisioneringsinnehållets eller i terminalen. Det uppfunna förfarandet och systemet tar hand om att bestämma var, och tar hand om överföringen av provisioneringsinnehållet ifall det behövs.

Claims (18)

10 15 20 25 30 529 564 PATENTKRAV

1. Förfarande för provisionering av innehåll i ett mobilt apparathanteringssystem för att underlätta provisionering av mobila apparater med innehåll i icke-tillämpbart format oberoende av lagringsmedium i ett apparathanteringssystem i en mobil nätverksinfrastruktur, varvid systemet innefattar en apparathanteringsapplikation och databaser, varvid förfarandet är k ä n n e t e c k n a t av att följande steg utförda av hanteringsapplikationen a) granskning av en mobilapparats egenskaper från en eller flera av databaserna i apparathanteringssystemet vad gäller lagringsmedium 0071 ffilfmateï På provlsioneringsinnehållet, b) hämtande av provisloneringsinnehållet från ett lagringsmedium i enlighet med mobilapparatens egenskaper, c) konvertering av provisoneringsinnehållet till ett tillämpbart format för provisionering, d) provisionering av terminalen.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att den mobila nätverksinfrastrukturen innefattar GSM och att lagringsmediet är modulen i mobilapparaten, som utgörs av SIM- kortet.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att provsineringsinnehållet består av anslutningsparametrar för en tjänst.

4. Förfarande enligt något av kraven 1 - 3, k ä n n e t e c k n a t av att provsioneringsinnehållet består av vilka som helst dataparametrar som är föremål för provisionering av apparathanteringssystemet.

5. Förfarande enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e t e c k n a t av att i steg a) hämtar apparathanteringsapplikationen terminaltypen från lMEl och söker upp motsvarande provisioneringsprotokoll från en databas för terminalegenskaper (TCR, Terminal Capabilities Repository). 10 15 20 25 30 529 564 24

6. Förfarande enligt något av kaven 1 - 5, k ä n n e t e c k n a i av af! apparathanteringsapplikationen, i steg a), hämtar abonennten ur MSISDN och söker upp SIM-kortstypen från en databas för förhållanden mellan Abonnemang- och SIM-kortstyp (SSR, Subscription- and SIM card type Relationship repository) och söker sedan upp motsvarande provisioneringsprotokoll från databasen för SIM-kortsegenskaper (SCR, SIM Card Capabilitles Repository).

7. Förfarande enligt något av kraven 1 - 6, k ä n n e t e c k n a t av att , i steg a) söker apparathanteringsapplikationen upp provisioneringsinnehållsformatet som motsvarar provisioneringsprotokollet, tenninaltypen och/eller SlM-kortstypen.

8. Förfarande enligt kraven 4 - 9, k ä n n e t e c k n a t av att i steg c) konverterar apparathanteringsapplikationen,det lagrade provisioneringsinnehållsformat som är tillämbart för den mobila terminalen. provisioneringsinnehållet till det

9. Förfarande enligt kraven 1 - 8, k ä n n e t e c k n a t av att det konverterade provisioneringsinnehållet är terminalbundet.

10. Förfarande enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att dataobjekt som skall hanteras är hanterbara objekt, Managed Objects (MO) och lagrade i terminalen.

11. Förfarande enligt kraven 1 - 10, k ä n n e t e c k n a t av att provisioneringsinnehålleti modulen är SIM-kortsbundet innan steg c) utförs.

12. Förfarande enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a t av att dataobjekten som skall hanteras lagras i filer på SIM-kortet före steg c).

13. System för provisionering av innehåll i ett mobilt apparathanteringssystem för att underlätta provisionering av mobila apparater med innehåll i icke-tillämpbart format oberoende av lagringsmedium för provisionering i en modul däri i ett 10 15 20 25 30 '529 564 25 apparathanteringssystem i en mobil nätverksinfrastruktur, varvid systemet innefattar en apparathanteringsapplikation och databaser, varvid systemet innefattar en eller flera databaser för apparategenskaper, en apparathanteringsapplikation som används för granskning av en mobilapparats egenskaper från en eller flera databaser i apparathanteringssystemet vad gäller Iagringsmedium och formatet på provisioneringsinnehållet, hämtande av provisioneringsinnehållet från ett Iagringsmedium i enlighet med mobilapparatens egenskaper, konvertering av provisioneringsinnehållet till ett tillämpbart format för provisionering och för provisionering av terminalen.

14. System enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t av att en av nämnda databaser består av en databas för terminalegenskaper som lagrar information om provisioneringsprotokollen som används i provisioneringen och/eller om formaten på provisioneringsinnehållet varje mobilterminaltyp kan provisioneras enligt.

15. System enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t av att en av nämnda databaser består av en databas för SIM-kortegenskaper som lagrar information om dataobjekt som är tillgängliga på en SIM-kortstyp, speciellt information om vilka filer de är och huruvida dessa filer kan (OTA, Over-The-Air) provisioneringsinnehållsformatet varje SIM-kortstyp kan provisioneras enligt. hanteras via radio OCh/ellef Om

16. System enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t av att en av nämnda databaser består av en databas för förhållanden mellan Abonnemang- och SIM-kortstyp (SSR, Subscription- and SIM card type Relationship repository) som lagrar information om egenskaperna på en SIM-korttyps i anslutning till ett speciellt abonnemang.

17. System enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t av att en av nämnda databaser består av en databas för apparatidentiteter som lagrar mobilapparatidentiteter som identifieras av en terminalidentitet och en abonnemangidentitet. 529 564 26

18. System enligt något av kraven 13 - 17 vidare k ä n n e t e c k n a t av att apparathanteringsapplikationen har verktyg för verkställandet av konverteingen från SIM- kortsformat till terminalens format för att motsvara terminalens egenskaper.