SE533419C2 - Styrenhet vilken möjliggör reglering för att minska slirning hos ett arbetsfordon - Google Patents

Description

533 419 2 med hjälp av drivkraften från âkhydraulmotorn, en styrenhet utformad att styra for- donshastigheten och dragkraften genom reglering av motorns varvtal, hydraul- pumpens kapacitet och ákhydraulmotoms kapacitet, och en detekteringsenhet ut- formad att detektera fordonshastigheten. Dessutom tillåts styrenheten att genom- föra slirminskningsreglering för att minska motorns maximala varvtal när fordons- hastigheten blir låg i ett låghastighetsintervall i vilket fordonshastigheten är mindre än, eller lika med, en förutbestämd hastighet. l detta arbetsfordon regleras det maximala varvtalet hos motorn så att det minskar när fordonshastigheten blir långsam under slirminskningsregleringen. Således är det möjligt att uppnå ett samband mellan fordonshastighet och dragkraft som är approximeras med ett samband mellan fordonshastighet och dragkraft hos ett for- don i vilket en momentomvandlare är installerad. Fordonet i vilket en momentom- vandlare är installerad har ett samband mellan fordonshastighet och dragkraft där dragkraften maximeras när fordonshastigheten är noll. Därför är det möjligt att för- hindra att fordonet enkelt slirar, även under drift på lågfriktionsväg, genom att för- söka uppnå sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft som är approxime- rat med detta. Följaktligen är det möjligt att minska förekomsten av slirning i detta arbetsfordon.

Ett arbetsfordon enligt den andra uppfinningen innefattar en motor, en hydraul- pump utformad att drivas med hjälp av motorn, en åkhydraulmotor utformad att drivas med hjälp av tryckolja som lämnar hydraulpumpen, ett àkhjul utformat att drivas med hjälp av drivkraften fràn åkhydraulmotorn, och en styrenhet utformad att styra fordonshastigheten och dragkraften genom reglering av motoms varvtal, hydraulpumpens kapacitet och åkhydraulmotorns kapacitet. Dessutom tillåts styr- enheten att genomföra slirminskningsreglering för att minska motorns maximala varvtal så att ett samband mellan fordonshastighet och dragkraft approximeras med ett samband mellan fordonets hastighet och dragkraft hos ett fordon som om- fattar en momentomvandlare. l detta arbetsfordon regleras motorns maximala varvtal under slirminskningsregle- ring. Således är det möjligt att uppnå sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft som approximeras med sambandet mellan fordonets hastighet och drag- 10 15 20 25 30 533 419 3 kraft hos fordonet i vilket en momentomvandlare är installerad. Fordonet med en momentomvandlare har ett samband mellan fordonshastighet och dragkraft där dragkraften maximeras när fordonshastigheten är noll. Därför är det möjligt att för- hindra att fordonet enkelt slirar, även under drift pà làgfriktionsväg, genom att det uppnår sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft som är approximerat med detta. Således är det möjligt att minska förekomsten av slirning i detta arbets- fordon.

Ett arbetsfordon enligt en tredje uppfinning är arbetsfordonet enligt den andra uppfinningen, och styrenheten styr motorns maximala varvtal under slirminsk- ningsreglering så att sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft approxi- meras med en monotoniskt minskande funktion. l detta arbetsfordon regleras motorns maximala varvtal under slirminskningsregle- ring. Följaktligen är det möjligt att uppnå sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft som är approximerat med en monotoniskt minskande funktion. Således genereras den maximala dragkraften vid en fordonshastighet som är noll eller nära noll. Därför är det möjligt att minska förekomsten av slirning i detta arbetsfor- don.

Ett arbetsfordon enligt en tjärde uppfinning är arbetsfordonet enligt den första upp- finningen eller den andra uppfinningen, och styrenheten reglerar motorns maxi- mala varvtal under slirminskningsreglering så att den maximala dragkraften i sam- bandet mellan fordonshastighet och dragkraft genereras vid en hastighet, som är lägre än hastigheten vid vilken den maximala dragkraften i sambandet mellan for- donshastighet och dragkraft genereras, utan att slirminskningsreglering genom- förs. l detta arbetsfordon genereras den maximala dragkraften vid en hastighet som är lägre än hastigheten, vid vilken den maximala dragkraften genereras, utan att slir- minskningsreglering genomförs. Således är det möjligt att ytterligare minska före- komsten av slirning i detta arbetsfordon, ijämförelse med ett fall där fordonets maximala varvtal sätts konstant. 10 15 20 25 30 533 419 4 Ett arbetsfordon enligt en femte uppfinning utgörs av arbetsfordonet enligt den andra uppfinningen och innefattar dessutom en detekteringsenhet som är utfor- mad att detektera fordonshastigheten. Dessutom fastställer styrenheten motoms maximala varvtal baserat pà den fordonshastighet som detekteras under slir- minskningsregleringen.

I detta arbetsfordon fastställs motorns maximala varvtal baserat pà den fordons- hastighet som detekteras. Följaktligen är det med en enkel reglering möjligt att uppnà sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft som är approximerat med ett samband mellan fordonshastighet och dragkraft hos ett fordon i vilket en momentomvandlare är installerad.

Ett arbetsfordon enligt en sjätte uppfinning utgörs av arbetsfordonet enligt den femte uppfinningen, och styrenheten minskar motoms maximala varvtal under slirminskningsreglering när fordonshastigheten blir låg. l detta arbetsfordon minskas, under slirminskningsreglering, motoms maximala varvtal när fordonshastigheten blir làg. Motorns maximala varvtal regleras således under slirminskningsreglering. Således är det möjligt att uppnå sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft som är approximerat med ett samband mellan for- donshastighet och dragkraft hos ett fordon i vilket en momentomvandlare är instal- lerad.

Ett arbetsfordon enligt en sjunde uppfinning utgörs av arbetsfordonet enligt den första uppfinningen eller den andra uppfinningen, och innefattar dessutom en slir- minskningsregleringsväljarenhet med hjälp av vilken en operatör väljer att verkstäl- la slirminskningsreglering. l detta arbetsfordon är det möjligt att godtyckligt välja verkställande eller icke verk- ställande av slirminskningsreglering när operatören manövrerar slirminsknings- regleringsväljarenheten. Exempelvis är det möjligt att genomföra slirminsknings- reglering under förflyttning pà en vägbana med låg friktion, och det är möjligt att förhindra verkställande av slirminskningsreglering under förflyttning pä normal vägbana. 10 15 20 25 533 419 Kort figurbeskrivning Fig. 1 Fig. 2 Fig. 3 Fig. 4 Fig. s Fig. 6 Fig. 7 Fig. 8 Fig. 9 är en sidovy av ett arbetsfordon. är en schematisk bild för att visa ett utförande av en hydraulisk drivmeka- nism. är ett blockschema av ett arbetsfordon. är ett diagram för att visa sambandet mellan fordonshastighet och drag- kraft. är ett diagram för att visa sambandet mellan lutningsrotationsvinkel, hu- vudkretsens hydraultryck och motorns van/tal. är ett flödesschema för slirminskningsreglering. är en tabell för att visa motorns maximala varvtal med avseende på for- donshastigheten. är ett diagram för att visa motoms maximala varvtal med avseende pà for- donshastigheten. är ett diagram för att visa sambandet mellan fordonshastighet och drag- kraft hos ett konventionellt arbetsfordon. ßeskrivnina av hänvisningsbetecknirtjqa; 4a, 4b 13 16 34 36 arbetsfordon däck (àkhjul) motor huvudpump (hydraulpump) andra àkmotor (àkhydraulmotor) styrenhet detekteringsenhet för fordonshastighet väljarenhet för slirminskningsreglering 10 15 20 25 30 533 419 Bästa sätt att utföra ggpfinningag Helhetsutförande Fig. 1 är en sidovy av ett arbetsfordon 1 i enlighet med en utföringsform av före- liggande uppfinning. Arbetsfordonet 1 är en hjullastare med däck 4a och 4b och är kapabelt att utföra ett önskat arbete med hjälp av en arbetsmaskin 3. Arbetsfordo- net 1 innefattar en fordonsram 2, arbetsmaskinen 3, däcken 4a och 4b (àkhjul) och en förarhytt 5.

Fordonsramen 2 innefattar en främre ram 2a som är anordnad vid den främre si- dan av denna, och en bakre ram 2b som är belägen på den bakre sidan av denna.

Den främre ramen 2a och den bakre ramen 2b är hopkopplade med varandra i mitten av fordonsramen 2 för att kunna vridas från höger till vänster.

Arbetsmaskinen 3 och ett par framdäck 4a är fästa till den främre ramen 2a. Ar- betsmaskinen 3 är en anordning som drivs med hjälp av tryckolja från en arbets- maskinhydraulpump 11 (se fig. 2). Arbetsmaskinen 3 innefattar en lyftarm 37 som är monterad pà den främre delen av den främre ramen 2a, en skopa 38 som är monterad vid änden av lyftarmen 37 och en arbetsmaskincylinder 26 för att driva dessa delar (se fig. 2). Paren med framdäck 4a är anordnade på den främre ra- mens 2a sidoytor.

Den bakre ramen 2b är försedd med en förarhytt 5, en hydrauloljetank 6, paret med bakdäck 4b, etc. Förarhytten 5 är monterad pä den övre delen av fordonsra- men 2, och en manövreringsenhet såsom en manöverstàng och en gaspedal, en displayenhet för att visa en mängd information såsom hastighet, ett säte, etc., är anordnade inuti förarhytten 5. Hydrauloljetanken 6 är belägen på den bakre delen av förarhytten 5 och förvarar hydraulolja som skall trycksättas med hjälp av olika hydraulpumpar. Paret med bakdäck 4b är anordnade pà den bakre ramens 2b si- doytor. 10 15 20 25 30 533 419 7 Dessutom är hydrauldrivmekanismen 7 för drivning av däcken 4a och 4b och ar- betsmaskinen 3 monterade på fordonsramen 2. Utförandet för hydrauldrivmeka- nismen 7 kommer att förklaras med hänvisning till fig. 2.

Hydrauldrivmekanism 7 Hydrauldrivmekanismen 7 innefattar huvudsakligen en motor 8, en huvudpump 9 (hydraulpumll). en laddningspump 10, arbetsmaskinhydraulpumpen 11, en första àkmotor 12, en andra àkmotor 13 (ákhydraulmotor), en koppling 14, en drivaxel 15 och en styrenhet 16 (se fig. 3), och ett så kallat HST-system används (HST, Hydro Static Transmission).

Motorn 8 är en dieselmotor och det utgående moment som alstras i motorn 8 överförs till huvudpumpen 9, laddningspumpen 10, arbetsmaskinhydraulpumpen 11, en stymingshydraulpump (ej visad ifiguren), etc. En bränsleinsprutningsan- ordning 17 för reglering av motorns 8 utgående moment och varvtal är placerad på motom 8. Bränsleinsprutningsanordningen 17 reglerar spjällöppningsgraden (kommandovärde för motoms van/tal) beroende på manövreringsgraden av gas- pedalen (nedan kallad "av gaspedal påverkad öppningsgrad", och reglerar mäng- den insprutat bränsle. Gaspedalen är organ för att ge en anvisning om motorns 8 màlvanrtal, och en detekteringsenhet 18 för av gaspedalen påverkad öppnings- grad (se fig. 3) är anordnad tillsammans med gaspedalen. Detekteringsenheten 18 för av gaspedalen påverkad öppningsgrad är tillverkad av en potentiometer el- ler liknande och detekterar den av gaspedalen påverkade öppningsgraden. Den av gaspedalen påverkade öppningsgraddetekteringsenheten 18 sänder en öpp- ningsgradsignal för att indikera den av gaspedalen påverkade öppningsgraden till styrenheten 16, och en styrsignal matas ut från styrenheten 16 till bränsleinsprut- ningsanordningen 17. Således tillåts en operatör att styra motorns 8 varvtal ge- nom att reglera gaspedalens manövreringsgrad. Dessutom är motorn 8 försedd med en detekteringsenhet 19 för motorns varvtal (se fig. 3), vilken är framställd av en rotationssensor för att detektera motorns 8 verkliga varvtal. En varvtalssignal som matas ut fràn motorvawtaldetekteringsenheten 19 matas in i styrenheten 16. 10 15 20 25 30 533 419 8 Huvudpumpen 9 är en hydraulpump med variabel kapacitet som drivs med hjälp av motorn 8. Tryckoljan som lämnar huvudpumpen 9 leds till den första àkmotorn 12 och till den andra àkmotorn 13 via huvudkretsar 20 och 21. Observera att hyd- rauldrivmekanismen 7 är försedd med en detekteringsenhet 22 för huvudkrets- hydraultrycket (se fig. 3) för att detektera trycket hos tryckoljan (nedan kallad "hyd- raultryck för huvudkrets") som strömmar genom huvudkretsarna 20 och 21. Ob- servera att hydraultrycket för huvudkretsen motsvarar drivhydraultrycket hos tryckoljan för drivning av den första àkmotorn 12 och av den andra åkmotorn 13.

Dessutom är en pumpkapacitetsreglercylinder 23 och en pumpkapacitetsregler- ventil 24, vilka har till uppgift att reglera kapaciteten hos huvudpumpen 9, koppla- de till huvudpumpen 9. Pumpkapacitetsreglerventilen 24 är en elektromagnetisk reglerventil för att reglera pumpkapacitetsreglercylindern 23 baserat på en regler- signal från styrenheten 16, och tillåts att godtyckligt ändra kapaciteten hos huvud- pumpen 9 genom att reglera pumpkapacitetsreglercylindern 23.

Laddningspumpen 10 drivs med hjälp av motorn 8 och är en pump för att tillhan- dahålla tryckolja till huvudkretsarna 20 och 21. Dessutom tillhandahåller ladd- ningspumpen 10 tryckolja till en styrkrets hos huvudpumpen 9.

Arbetsmaskinhydraulpumpen 11 drivs med hjälp av motorn 8, och tryckoljan som lämnar arbetsmaskinhydraulpumpen 11 överförs till arbetsmaskinens 3 arbetsma- skincylinder 26 via arbetsmaskinhydraultryckkretsen 25, och därmed drivs ar- betsmaskincylindern 26. Dessutom är arbetsmaskinhydraultryckkretsen 25 för- sedd med en arbetsmaskinreglerventil 27 (se fig. 3) för att reglera arbetsmaskin- cylindern 26. Arbetsmaskincylindern 26 regleras när arbetsmaskinreglerventilen 27 regleras baserat pà en styrsignal fràn styrenheten 16. Den första àkmotom 12 är en hydraulmotor med variabel kapacitet. Den första åkmotorn 12 drivs med hjälp av tryckoljan som lämnar huvudpumpen 9 och genererar drivkraft avsedd för förflyttning. Den första àkmotorn 12 är försedd med en första motorcylinder 29 för att reglera lutningsrotationsvinkeln hos den första àkmotom 12, och en första motorreglerventil 30 (se fig. 3) för att reglera den första motorcylindern 29. Den första motorreglerventilen 30 är en elektromagnetisk reglerventil som regleras ba- serat på en styrsignal från styrenheten 16, och tillåts godtyckligt ändra kapaciteten hos den första àkmotorn 12 genom att reglera den första motorcylindern 29. 110 15 20 25 30 533 419 Precis som för den första åkmotom 12 är den andra åkmotom 13 en hydrau|motor med variabel kapacitet som drivs av tryckoljan som lämnar huvudpumpen 9, och påverkar drh/axeln 15 att generera drivkraft avsedd för förflyttning. Den andra åk- motorn 13 är belägen i hydraulkretsen parallellt med den första åkmotorn 12.

Dessutom är den andra åkmotom 13 försedd med en andra motorcylinder 31 för att reglera lutningsrotationsvinkeln hos den andra àkmotorn 13, och en andra motorreglerventil 32 (se fig. 3) för att reglera den andra motorcylindem 31. Den andra motorreglerventilen 32 är en elektromagnetisk reglerventil som regleras ba- serat på en styrsignal från styrenheten 16 och som godtyckligt tillåts ändra kapaci- teten hos den andra åkmotom 13 genom att reglera den andra motorcylindern 31.

Dessutom är det möjligt att reglera den maximala lutningsrotationsvinkeln och den minimala lutningsrotationsvinkeln genom att reglera en styrsignal som skall skick- as till den andra motorreglerventilen 32.

Kopplingen 14 är en anordning för omkoppling mellan överföring och icke överfö- ring av en drivkraft från den andra åkmotom 13 till drivaxeln 15. Kopplingen 14 är försedd med en kopplingsreglerventil 33 (se fig. 3) för omkoppling mellan kopp- lingens 14 inkopplade och urkopplade läge. Kopplingsreglerventilen 33 är en elek- tromagnetisk reglerventil för omkoppling mellan inkopplat och urkopplat läge för kopplingen 14 baserat pà en styrsignal fràn styrenheten 16. Under làghastighets- förflyttning sätts kopplingen 14 i ett inkopplat läge och drivkraften från den första àkmotorn 12 och från den andra àkmotorn 13 överförs till drivaxeln 15. Under hög- hastighetsförflyttning sätts kopplingen 14 i ett urkopplat läge och endast drivkraf- ten från den första åkmotorn 12 överförs till drivaxeln 15.

Drivaxeln 15 överför drivkraften från den första àkmotorn 12 och från den andra àkmotorn 13 till däcken 4a och 4b. Därmed roterar däcken 4a och 4b (se fig. 1).

Dessutom är drivaxeln 15 försedd med en detekteringsenhet 34 för fordonshas- tigheten (se fig. 3) som är framställd av en fordonshastighetssensor för detekte- ring av fordonshastigheten baserat pà drivaxelns 15 varvtal, och en fordonshas- tighetssignal som matats ut från fordonshastighetsdetekteringsenheten 34 matas in i styrenheten 16. 10 15 20 25 30 533 413 10 Styrenheten 16 tillåts elektriskt reglera var och en av reglerventilema och bränsle- insprutningsanordningen 17 baserat på en utgående signal fràn var och en av de- tekteringsenheterna, och tillåts reglera motorns varvtal, kapaciteten hos var och en av hydraulpumparna 9-11, kapaciteten hos var och en av àkmotorerna 12 och 13, etc. Följaktligen är det för detta arbetsfordon 1, vilket visas i fig. 4, möjligt att ändra dragkraften och fordonshastigheten i en icke stegvis form och således är det möjligt att automatiskt 'andra fordonshastigheten utan ett växlingsförfarande från det att fordonshastigheten är noll tills den når maximal fordonshastighet. Re- glering av åkmotorerna 12 och 13 med hjälp av styrenheten 16, i synnerhet re- glering av åkmotorema 12 och 13 i låghastighetslntervallet, kommer att beskrivas nedan.

Reglering av àkmotor Styrenheten 16 behandlar utgående signaler från motorvarvtalsdetekteringsenhe- ten 19 och detekteringsenheten 22 för huvudkretsens hydraultryck, och matar ut ett kommando för att ändra lutningsrotationsvinkeln till àkmotorerna 12 och 13.

Fig. 5 visar sambandet mellan lutningsrotationsvinkel, huvudkretsens hydraultryck och motorns varvtal. En heldragen linje i fig. 5 är en linje som definierar lutningsro- tationsvinkeln med avseende på huvudkretsens hydraultryck vid ett förutbestämt varvtal för motorn. Lutningsrotationsvinkeln är som minst (Min) när huvudkretsens hydraultryck är mindre än eller lika med det förutbestämda värdet, och därefter ökar lutningsrotationsvinkeln gradvis (det lutande partiet hos den heldragna linjen) när huvudkretsens hydraultryck ökar. Efter det att lutningsrotationsvinkeln blir som störst (Max) upprätthåller lutningsrotationsvinkeln den maximala lutningsrotations- vinkeln Max även när hydraultrycket ökar.

Det lutande partiet hos den heldragna linjen är utformat att fluktuera beroende på motorns varvtal. När motorns varvtal är lågt regleras med andra ord lutningsrota- tionsvinkeln att bli stor, från ett läge där huvudkretsens hydraultryck är lägre, och regleras att bli som störst i ett läge där huvudkretsens hydraultryck är lägre (se ett lutande parti» hos en undre streckad linje i fig. 5). Å andra sidan upprätthålls, när motorns varvtal är högt, lutningsrotationsvinkeln vid en minsta lutningsrotations- vinkel Min till dess att huvudkretsens hydraultryck blir högre, och regleras att nå 10 15 20 25 30 533 M9 11 den maximala lutningsrotationsvinkeln Max i ett läge då huvudhydraultrycket är högre (se ett lutande parti hos en övre streckad linje i fig. 5).

Här innefattar arbetsfordonet 1 en väljarenhet 35 för maximal dragkraft (se fig. 3).

Det är möjligt att ändra den maximala dragkraften genom att manövrera väljaren- heten 35 för den maximala dragkraften. Väljarenheten 35 för den maximala drag- kraften är en omkopplare anordnad iförarhytten 5. Styrenheten 16 kopplar om det maximala värdet för lutningsrotationsvinkeln hos den andra àkmotorn 13 baserat på en utgående signal fràn väljarenheten 35 för den maximala dragkraften och därmed ändras den maximala dragkraften. I detta arbetsfordon 1 tillåts väljarenhe- ten 35 för den maximala dragkraften att kopplas mellan två lägen, d.v.s. på och av. När väljarenheten 35 för den maximala dragkraften befinner sig i av-läge posi- tioneras den maximala lutningsrotationsvinkeln i Max-position i fig. 5. l detta till- stànd visas sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft med en kurva L1 i tig. 4. Därefter, när väljarenheten 35 för den maximala dragkraften sätts i på-läge ändras den maximala lutningsrotationsvinkeln från Max i fig. 5 till Max'. När den maximala lutningsrotationsvinkeln ändras till Max', d.v.s. mindre än Max, uppnås således sambandet mellan fordonshastigheten och dragkraften där den maximala dragkraften minskas såsom visas i fig. L2 i fig. 4. Observera att kurvorna L1 och L2 utgör sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft när den av gaspedalen påverkade öppningsgraden befinner sig i helt öppet läge. Även om den av gaspe- dalen påverkade öppningsgraden sätts till ett maximum för att säkerställa den ar- betsgrad som genomförs med hjälp av arbetsmaskinen 3 pà lågfriktionsvägbanan, såsom mjuk vägbana och vägbana täckt med snö, hämmas således drivkraften hos däcken 4a och 4b. Således är det möjligt att förhindra förekomst av slirning.

Observera att den maximala dragkraften kan ändras, inte i två steg, utan i ett fler- tal steg som är större än eller lika med tre steg och vilka kan ändras kontinuerligt.

Slirminskningsreglering Detta arbetsfordon 1 innefattar en väljarenhet 36 för slirminskningsreglering och en operatör tillåts utföra en slirminskningsreglering genom manövrering av väljar- enheten 36 för slirminskningsreglering. SIirminskningsregleringen är en reglering under vilken slirning förhindras från att inträffa genom att motorns maximala varv- 10 15 20 25 30 533 41 9 12 tal ändras beroende pà fordonshastigheten. Väljarenheten 36 för slirminsknings- reglering är en omkopplare anordnad i förarhytten 5 och är utformad att kunna kopplas om mellan ett på-läge och ett av-läge. När väljarenheten 36 för slirrninsk- ningsreglering befinner sig i av-läge tillåts slirminskningsreglering att utföras. Å andra sidan, när väljarenheten 36 för slirminskningsreglering befinner sig i av- läge, förhindras slirminskningsreglering fràn att genomföras. Slirminskningsre- glering kommer nedan att förklaras med hänvisning till ett flödesschema i fig. 6.

Först bedöms i ett steg S1 huruvida väljarenheten 35 för den maximala dragkraf- ten befinner sig i på-läget. Om väljarenheten 35 för den maximala dragkraften be- finner sig i på-läget avgörs i ett andra steg S2 huruvida slirminskningsreglering väljs. Här väljs slirminskningsreglering när väljarenheten 36 för slirrninsknings- reglering befinner sig i på-läget. Därefter genomförs slirminskningsreglering i ett tredje steg S3. Med andra ord, när väljarenheten 35 för maximal dragkraft och väl- jarenheten 36 för slirminskningsreglering båda befinner sig i pà-läge, genomförs slirminskningsreglering.

Under slirminskningsreglering detekteras fordonshastigheten i ett fjärde steg S4.

Därefter fastställs det maximala varvtalet för motorn baserat pà den detekterade fordonshastigheten i ett femte steg S5. Här fastställer styrenheten 16 motorns maximala varvtal baserat på en tabell i fig. 7 och en kurva i fig. 8. Tabellen och kurvan har till uppgift att utgöra underlag för inställning av den maximala spjäll- öppningsgraden med avseende på fordonets hastighet och följande samband uppfylls: E < D < C < B < A. I tabellen och kurvan blir med andra ord den maxima- la spjällöppningsgraden liten när fordonshastigheten är làg i ett làghastighetsinter- vall, ivilket fordonshastigheten är mindre än, eller lika med, en förutbestämd has- tighet (mer bestämt 6,0 km/h). Styrenheten 16 begränsar motorns maximala varv- tal genom att begränsa den maximala spjällöppningsgraden baserat på tabellen och kurvan. Såsom visas i en kurva L4 i fig. 4 tillåts således styrenheten 16 att re- glera det maximala varvtalet för motorn så att sambandet mellan fordonshastighet och dragkrafti låghastighetsintervallet approximeras med sambandet mellan for- donshastighet och dragkraft (se en kurva L3) hos ett fordon, i vilket en moment- omvandlare är installerad. Sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft hos fordonet, i vilket en momentomvandlare är installerad, är en monotoniskt mins- 10 15 20 25 30 533 419 13 kande funktion, och den maximala dragkraften i denna kommer att vara det max- imala värdet när hastigheten är noll. l sambandet mellan fordonshastlghet och dragkraft (se en kurva L4) som uppnås under slirminsknlngsreglering, genereras den maximala dragkraften vid en hastighet som är långsammare än hastigheten vid vilken den maximala dragkraften i sambandet mellan fordonshastlghet och dragkraft illustrerat i kurvan L2 genereras. Kurvan L2 indikerar sambandet mellan fordonshastlghet och dragkraft (av gaspedalen påverkad öppningsgrad är 100 %) när motorns maximala varvtal sätts till att vara konstant även i làghastighetsinter- vallet utan att slirminsknlngsreglering utförs, och väljarenheten 35 för maximal dragkraft sätts i pä-läget. Med andra ord är fordonshastigheten V1, vid vilken den maximala dragkraften genereras i sambandet mellan fordonshastlghet och drag- kraft när slirminsknlngsreglering genomförs, långsammare än fordonshastigheten V2 vid vilken den maximala dragkraften genereras i sambandet mellan fordons- hastlghet och dragkraft när slirminsknlngsreglering inte genomförs. Exempelvis är fordonshastigheten V1 1 km/h. Observera att begränsningen av motorns maxima- la varvtal under slirminskningsregleringen genomförs när huvudkretsens hydraul- tryck är större än, eller lika med, trycket vid vilket lutningsrotationsvlnkeln hos den andra àkmotorn 13 blir den maximala lutningsrotationsvlnkeln. Detta utförs när fordonshastigheten är långsammare än fordonshastigheten V3 i fallet i tig. 4.

Observera att reglerenheten 16 slutar genomföra slirminsknlngsreglering när väl- jarenheten 35 för maximal dragkraft eller väljarenheten 36 för slirminskningsregle- ring sätts i av-läget.

Egenskaper (1) l detta arbetsfordon 1 regleras motorns maximala varvtal under slirminsknings- reglering. Följaktligen är det möjligt att uppnå sambandet mellan fordonshastlghet och dragkraft som approximeras efter sambandet mellan fordonshastlghet och dragkraft hos ett fordon, i vilket en momentomvandlare är installerad. Med sam- bandet mellan fordonshastlghet och dragkraft är det möjligt att förhindra att slir- ning enkelt inträffar under arbete pä lågfriktionsvägbana. Driftverkningsgraden kommer att förbättras under arbete, såsom vid snöröjningsarbeten, ett arbete pà en plats för boskap och ett arbete på sandig mark. Dessutom är det möjligt att för- 10 15 20 25 30 533 fflfl 14 hindra att däcken 4a och 4b slirar utan att gaspedalens manövrering behöver be- aktas. (2) l detta arbetsfordon 1 är det möjligt att godtyckligt välja verkställande eller icke verkställande av slirminskningsregleringen med hjälp av väljarenheten 36 för slir- minskningsreglering. Därför är det möjligt att genomföra slirminskningsreglering om så anses nödvändigt. Exempelvis hindras slirminskningsreglering från att genomföras vid färd pâ väg under normala förhållanden, och det är också möjligt att tillåta att det genomförs vid arbete på väg täckt med snö. (3) l arbetsfordonet 1 genomförs begränsning av motorns maximala varvtal under slirminskningsreglering när huvudkretsens hydraultryck är större än, eller lika med trycket, vid vilket den andra åkmotorns 13 lutningsrotationsvinkel antar den maxi- mala lutningsrotationsvinkeln_ När huvudkretsens hydraultryck är lägre än trycket vid vilket åkhydraulmotorns lutningsrotationsvinkel antar den maximala lutningsro- tationsvinkeln, genomförs således inte slirminskningsreglering och således är det möjligt att uppnå god körprestanda för åkhydraulmotorn.

Andra utföringsformer (A) l den ovan beskrivna utföringsformen blir motorns maximala varvtal under slirminskningsreglering litet när fordonets hastighet blir låg. Motorns maximala varvtal är emellertid inte begränsad till detta så länge som det är möjligt att uppnå sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft som approximeras med sam- bandet mellan fordonshastighet och dragkraft hos ett fordon i vilket en moment- omvandlare är installerad.

(B) l ovan beskrivna utföringsform fastställs motorns maximala varvtal baserat på fordonshastigheten. Emellertid kan det baseras på huvudkretsens hydraultryck.

En tabell, såsom tabellen som visas i fig. 7, kan exempelvis prepareras med av- seende på varje förutbestämt intervall för huvudkretsens hydraultryck.

Dessutom kan motorns maximala varvtal fastställas baserat, inte på fordonshas- tighet, utan på drivaxelns 15 varvtal. 10 15 20 25 30 533 419 15 När den maximala dragkraften som skall väljas med hjälp av väljarenheten 35 för maximal dragkraft tillåts sättas i steg som är större än eller lika med tre steg, kan dessutom motoms maximala varvtal fastställas beroende på fordonshastigheten och storleken pà den maximala dragkraft som väljs.

(C) l ovan beskrivna utföringsform genomförs slirminskningsreglering när väljar- enheten 35 för maximal dragkraft befinner sig i på-läget och den maximala drag- kraften sätts läg. Emellertid kan slirminskningsreglering genomföras när väljaren- heten 35 för maximal dragkraft befinner sig i av-läget.

Sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft, som approximeras med sam- bandet mellan fordonshastighet och dragkraft vid den första växelns hastighet hos ett fordon, i vilket en momentomvandlare är installerad, kan dessutom utformas att uppnås i ett fall där slirminskningsreglering genomförs när väljarenheten 35 för maximal dragkraft befinner sig i av-läget. Dessutom kan sambandet mellan for- donshastighet och dragkraft, som approximeras med sambandet mellan fordons- hastighet och dragkraft vid den andra växelns hastighet hos ett fordon, i vilket en momentomvandlare är installerad, utformas att uppnås i ett fall där slirminsknings- reglering genomförs när väljarenheten 35 för maximal dragkraft är i pä-läget.

(D) l ovan beskrivna utföringsform tillämpas föreliggande uppfinning på hjullasta- ren. Emellertid kan föreliggande uppfinning tillämpas inte enbart pä hjullastare utan även pä ett arbetsfordon som förflyttar sig med hjälp av hydraulmotorn. Dess- utom är arbetsfordonet inte begränsat till arbetsfordonet1 enligt ovan beskrivna utföringsform som förflyttar sig med hjälp av två hydraulmotorer, utan kan vara ett fordon som förflyttar sig med hjälp av exempelvis en hydraulmotor.

(E) l ovan beskrivna utföringsform genomförs en begränsning av motorns maxi- mala varvtal under slirminskningsreglering när huvudkretsens hydraultryck är stör- re än, eller lika med, det tryck vid vilket lutningsrotationsvinkeln hos den andra âkmotorn 13 är lika med den maximala lutningsrotationsvinkeln. Emellertid kan det genomföras när huvudkretsens hydraultryck är det tryck som exkluderar ovan be- skrivna tryck. 533 418 16 Industriell tillämpbarhet Föreliggande uppfinning har som effekt att förekømsten av sliming minskas och 5 vilket är användbart i ett arbetsfordon.

Claims (1)

10 15 20 25 533 418 17 Patentkrav

1. Ett arbetsfordon (1), innefattande: en motor (8); en hydraulpump (9) utformad att drivas med hjälp av motorn (1 ); en àkhydraulmotor (13) utformad att drivas med hjälp av tryckolja som läm- nar hydraulpumpen (9); ett àkhjul (4a, 4b) utformat att drivas med hjälp av en drivkraft fràn åkhyd- raulmotorn (13); en slyrenhet (16) utformad att styra fordonets hastighet och dragkraft ge- nom styrning av motoms (8) varvtal, hydraulpumpens (9) kapacitet och ak- hydraulmotorns (13) kapacitet; och en detekteringsenhet (34) utformad att detektera fordonets hastighet, kännetecknat av att styrenheten (16) tilläts genomföra slirminskningsre- glering för att minska motoms (8) maximala varvtal när fordonshastigheten blir låg i ett läghastighetsintervall, i vilket fordonshastigheten är mindre än, eller lika med, en förutbestämd hastighet. . Arbetsfordon enligt krav 1, varvid styrenheten (16) är avsedd att styra mo- torns (8) maximala varvtal under slirminskningsreglering så att maximal drivkraft i ett samband mellan fordonshastighet och dragkraft genereras vid en hastighet som är lägre än hastigheten, vid vilken den maximala drag- kraften i sambandet mellan fordonshastighet och dragkraft genereras, utan att slirminskningsreglering genomförs. . Arbetsfordon enligt krav 1, dessutom innefattande en väljarenhet (36) för slirminskningsreglering med hjälp av vilken en operatör väljer prestanda för slirminskningsreglering.