SE535532C2 - Avledningsskiva - Google Patents

Description

25 30 535 532 leds till en sidobana av en avledningsstation. För att kunna avleda ett föremål till en sidobana måste avledningsstationen kunna fånga det rätta föremålet från huvudflödet och flytta det ut ur flödet. Om det är många föremål som transporteras bredvid varandra i huvudflödet, och som anligger mot varandra, så kommer det att krävas en relativt hög kraft för att flytta pucken ut ur flödet. l vissa system används en cirkulär avledningsskiva som har en eller flera greppöppningar för att avleda pucken från huvudbanan. l sådana system är puckarna clrkulära så att de kan greppas av avledningsskivan. Öppningen i avledningsskivan är del-cirkulär och motsvarar puckens storlek och form.

När en avledningsskiva greppar pucken och flyttar den ut ur huvudflödet så utsätts pucken för en roterande rörelse eftersom avledningsskivan roterar.

Pucken kan rotera under avledningen men kommer högst sannolikt inte att rotera relativt avledningsskivan. Eftersom flera andra puckar anligger mot den första pucken så måste avledningsskivan övervinna kraften från de res- terande puckarna som trycks mot den första pucken av transportbandet. Det- ta leder antingen till att den första pucken glider med friktion mot de andra puckarna eller till att de andra puckarna kommer att roteras av den första pucken, eller en kombination av båda. När en puck roterar kommer den att gnida mot transportörräckena och eventuellt mot närliggande puckar. I båda fallen måste avledningsskivan utöva en relativt hög kraft beroende på friktio- nen mellan puckarna och den kraft som ansätts på puckarna av transportba- nan i riktning mot den första pucken.

Ett sätt att lösa detta problem är att införa en extra stoppfunktion före avled- ningsstationen. Stoppet kommer att avbryta huvudflödet så att en enskild puck enkelt kan ledas ut från huvudtransportbanan. Varje stopp utgör dock en onödig kostnad och kräver dessutom ytterligare utrymme.

En annan möjlighet är att använda en motor som är tillräckligt stark för att övervinna kraften från puckarna i huvudflödet. När andra puckar anligger mot 10 15 20 25 30 535 532 den första pucken så måste avledningsskivan övervinna kraften från alla andra puckar under avledningen. Detta kräver en relativt stor drivenhet. l ett stort system. som har flera arbetsstationer, så kommer det totala kraftbeho- vet att vara onödigt stort. När den första pucken avleds ut från huvudflödet av en avledarskiva måste avledarskivan anbringa ett vridande moment som kan övervinna kraften som ledet av puckar utövar på den första pucken, antingen genom att rotera puckarna i ledet, genom att få den första pucken att g|ida mot ledet av puckar eller genom att få den första pucken att glida i avled- ningsskivan.

DE 4329078 A1 beskriver en sådan avledningsskiva som används för att av- leda cirkulära puckar genom att fånga en puck åt gången och avleda den i en annan riktning. De resterande puckarna kommer att anligga mot skivans mantelyta.

US 4723661 A beskiver också en liknande avledningsskiva där en cirkulär puck avleds av avledningsskivan och där de resterande puckarna anligger mot skivans utsida.

US 6520313 B1 beskriver ett system där en sådan avledningsskiva används för att avleda cirkulära puckar. l alla dessa dokument hålls pucken av en del-cirkulär öppning i avlednings- skivan. I syfte att erhålla låg friktion mellan öppningen och pucken överens- stämmer skivans öppning med puckens form och storlek. Detta kommer att minimera slitage orsakat av glidning mellan skivans öppningsyta och puck- ens yttre yta.

Dessa lösningar fungerar bra i vissa system, men de lider ändå av det ovan nämnda problemet. Det finns således fortfarande utrymme för förbättringar.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN 10 15 20 25 30 535 532 Ett syfte med uppfinningen är sålunda att tillhandahålla en förbättrad avled- ningsskiva som är anpassad till att avleda puckar med en vridring.

Lösningen på problemet enligt uppfinningen är beskrivet i den känneteck- nande delen av krav 1. De andra kraven innehåller fördelaktiga utföringsfor- mer och vidareutveckling av avledningsskivan.

Med en avledningsskiva för ett transportörsystem, innefattandes en cirkulär yttre mantelyta och med en greppöppning formad i avledningsskivans man- telyta, uppnås målet med uppfinningen genom att greppöppningen är anpas- sad till att hålla och avleda en puck innefattandes en cirkulär vridring vid kon- taktområdet, och genom att greppöppningen år formad i en icke-cirkulär form, så att ett flertal diskreta kontaktpunkter formas i greppöppningen.

Med denna första utföringsform av avledningsskivan enligt uppfinningen kan avledningsskivan hålla puckens vridring i ett fast grepp under avledningen av pucken. Detta uppnås genom att de diskreta kontaktpunkterna uppvisar en relativt liten kontaktyta, vilket i sin tur kommer att ge ett relativt högt anligg- ningstryck mellan vridringen och de diskreta kontaktpunkterna. Vridringen kan rotera fritt på pucken och är anpassade till att låta pucken rotera relativt vridringen när pucken avleds av en avledningsskiva. Eftersom avledningsski- van kommer att greppa pucken vid vridringen kommer avledningen inte att kräva lika mycket kraft som när konventionella puckar avleds av konventio- nella avledningsskivor, eftersom avledningsskivan och pucken kommer att kunna röra sig relativt varandra. Detta kommer att förbättra systemets pre- standa. l en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen är greppöppningen försedd med utbuktningar vilka minskar kontaktytan ytterligare. Detta kommer att för- bättra systemets prestanda ytterligare eftersom anliggningstryck mellan en pucks vridring och greppöppningens diskreta kontaktpunkter kommer att öka. 10 15 20 25 30 535 532 I en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen är greppöppningens botten vidare försedd med ett elastiskt medel. Det elastiska medlet kommer att utgö- ra greppöppningens inre kontaktpunkt. Det elastiska medlet kan användas i positioneringssyfte när pucken ska hållas i en fixerad position i en positione- ringsstation, KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen kommer att beskrivas mera i detalj i det följande, med hänvis- ning till de utföringsformer som finns visade på de bifogade ritningarna, där: Fig. 1 visar en vy ovanifrån av en första utföringsform av en avled- ningsskiva enligt uppfinningen, Fig. 2 visar en vidareutveckling av den första utföringsformen av en avledningsskiva enligt uppfinningen, Fig. 3 visar ett ytterligare exempel på en avledningsskiva enligt upp- finningen, Fig. 4 visar ett ytterligare exempel på en avledningsskiva enligt upp- finningen, Fig. 5 visar ett ytterligare exempel på en avledningsskiva enligt upp- finningen, och Fig. 6a - 6c visar en puck som blir avledd i ett transportörsystem av en av- ledningsskiva enligt uppfinningen.

SÄTT FÖR UTÖVANDE AV UPPFlNNlNGEN Utföringsformerna av uppfinningen med ytterligare utvecklingar som beskrivs i det följande skall endast ses som exempel och skall på inget sätt begränsa omfånget av det skydd som ges av patentkraven.

Fig. 1 visar en första utföringsform av en avledningsskiva enligt uppfinningen.

Avledningsskivan är främst anpassad för att användas med puckar som har en vridring i kontaktområdet mellan greppöppningen och pucken, där avled- ningsskivan håller pucken. Det är även möjligt att använda avledningsskivan 10 15 20 25 30 535 532 med konventionella puckar, även om en konventionell puck inte kommer att utnyttja fördelarna med den uppfinningsenliga avledningsskivan. Avlednings- skivan är anpassad till att användas i transportörsystem innefattandes ett transportband på vilket puckarna transporteras. Transportbanan kan vara antingen en kedjetransportör eller kan innefatta vertikala, horisontella eller runda band. Avledningsskivan används för att avleda en puck från en första transportbana till en annan transportbana, eller till att avleda en puck från transportbanan till någon form av bearbetningsstation. Under avledningen av en puck kommer de resterande puckarna i puckledet, eller kön av puckar, att anligga mot mantelytan 2 på avledningsskivan.

Avledningsskivan 1 är främst anpassad för att användas med puckar 3 som har vridring 4 i greppkontaktsområdet. Greppöppningen är därför försedd med åtminstone två diskreta kontaktpunkter mot vilka puckens vridring kom- mer anligga när pucken hålls i öppningen. De diskreta kontaktpunkterna kan erhållas på olika sätt beroende på det kompletta transportörsystemets krav och på vilken typ av bearbetningsstationer som används i systemet. lfigurer~ na visas en vy av en puck 3 genomskuren vid kontaktområdet så att vridring- en 4 syns.

Fördelen med den uppfinningsenliga avledningsskivan är att anliggnings- trycket mellan öppningens diskreta kontaktpunkter och puckens vridring kommer att vara relativt högt i jämförelse med en konventionell del-cirkulär öppning med en form som motsvarar pucken. Detta säkerställer att vridringen hålls fast av greppöppningen så att vridringen inte kommer att glida mot öpp- ningens inneryta. Istället säkerställs att vridringen och pucken kommer att rotera relativt varandra när pucken avleds av avledningsskivan. Detta kom- mer reducera slitage av avledningsskivan och av puckarna. Vidare kommer detta att reducera effektbehovet av avledningsskivans drivmotor och kommer således att spara energi. Detta möjliggör användandet av en svagare drivmo- tor jämfört med konventionella system, vilket i sin tur medför att avlednings- 10 15 20 25 30 535 532 skivan kan stoppas för hand av en operatör. Detta eliminerar möjligheten att operatören skadas.

En konventionell puck som hålls av en konventionell avledningsskiva kan antingen hàllas i en fixerad position av öppningen eller kan glida mot den inre ytan i öppningen. Detta beror bland annat på typen av transportbana, på ty- pen av puckar som används och på antalet puckar som bildar kö vid avled- ningsstationen. Kombinationen av en konventionell puck och en del-cirkulär öppning är således gjord för att överensstämma med varandra för att reduce- ra slitaget mellan pucken och öppningen.

Vidare är greppöppningen bredare än puckens diameter. Avståndet mellan öppningens två yttre kontaktpunkter är således minst 1,05 gånger diametern för puckens vridring. På detta sätt säkerställs att pucken fritt kan inträda i öppningen och att vridringen endast kommer att anligga mot två kontaktpunk- ter under avledningen av pucken. Detta kommer vidare att öka anliggnings- trycket mot de diskreta kontaktpunkterna och vridringen.

Fig. 1 visar en första utföringsform av en uppfinningsenlig avledningsskiva.

Denna öppning är gjord med kantig form med två parallella sidoväggar och med en inre vägg som är vinkelrät mot sidoväggarna. En sådan öppning kommer att reducera kontaktytan mellan vridringen och greppöppningen. Av- ledningsskivans 1 greppöppning 10 är försedd med en första sidovägg 11, en andra sidovägg 12 och en inre vägg 13. Denna form av greppöppning kom- mer att i kombination med en vridring 4 på en puck ge upphov till tre diskreta kontaktpunkter 14, 15 och 16. En puck 3 som har en vridring 4 visas i grepp- öppningen. I det visade exemplet roteras avledningsskivan moturs, indikerat av en pil. Vridringen kommer således endast anligga mot de diskreta kon- taktpunkterna 14 och 15 under avledningen.

I en utveckling av den första utföringsformen, visad i Fig. 2, reduceras kon- taktytan ytterligare genom införandet av utbuktningar som sticker ut från 10 15 20 25 30 535 532 greppöppningens sidoväggar och inre vägg, vilket formar diskreta kontakt- punkter. Avledningsskivans 1 greppöppningen 20 är i detta exempel försedd med en första utbuktning 27 på den första sidoväggen 21, en andra utbukt- ning 29 på den andra sidoväggen 22 och en inre utbuktning 28 på den inre väggen 23. Denna form av greppöppning kommer att i kombination med en vridring 4 på en puck ge upphov till tre diskreta kontaktpunkter 24, 25 och 26.

En puck 3 som har en vridring 4 visas i greppöppningen. I det visade exemp- let roteras avledningsskivan moturs, indikerat av en pil. Vridringen kommer således endast anligga mot de diskreta kontaktpunkterna 24 och 25 under avledningen. Genom att använda utbuktningar för att skapa kontaktpunkter kommer kontaktytan att reduceras ytterligare, En sådan lösning säkerställer att vridringen kommer att hållas fast av greppöppningen under avledningen av pucken.

Det är vidare möjligt att applicera ett friktionsmaterial på en eller flera av kon- taktpunkterna, t.ex. på en eller flera av utbuktningarna, för att reducera risken för glidning ytterligare. Ett passande friktionsmaterial skulle t.ex. kunna vara gummi eller plast. I ett exempel är den inre utbuktningen 28 försedd med ett friktionsmaterial. På detta sätt kan vridringen fortfarande glida mot en av de yttre diskreta kontaktpunkterna 26, 27 när den inträder i eller lämnar öpp- ningen, lett annat exempel är det två yttre utbuktningarna försedda med frik- tionsmaterial. På detta sätt kommer vridringen att vrida sig runt kontaktpunk- terna när den inträder i eller lämnar öppningen. l båda fallen kommer kon- taktringen hållas stadigt under en avledning.

Ytterligare ett exempel på en avledningsskiva som har tre diskreta kontakt- punkter visas i Fig. 3. I detta exempel innefattar greppöppningen två del- ciruklära urtag 31, 32 med gemensam mellanliggande del 33, och där den mellanliggande delen kommer att utgöra den inre kontaktpunkten 38. Avled- ningsskivans 1 mantelyta 2 och det första del-cirkulära urtaget 31 är avgrän- sade av en första utstickande yttre spets 34. En andra yttre utstickande spets 35 är utformad på samma sätt. Den första utstickande spetsen 34 kommer 10 15 20 25 30 535 532 att utgöra en första yttre kontaktpunkt 36 och den andra utstickande spetsen 35 kommer att utgöra en andra yttre kontaktpunkt 37. En avledningsskiva med en sådan greppöppning kan användas både för en puck som har vrid- ring och för en puck som har en icke-cylindrisk kontaktyta, t.ex. en som har en eller flera inbuktningar i kontaktytan. En inbuktning är formad för att stämma överens med den mellanliggande delen 33. En sådan puck kan hål- las i ett fast läge i greppöppningen med en inbuktning vilandes på den mel- lanliggande delen. En puck 3 som har en vridring 4 visas i greppöppningen. l det visade exemplet roteras avledningsskivan moturs, indikerat av en pil.

Vridringen kommer således endast att anligga mot de diskreta kontaktpunk- terna 36 och 38 under avledningen.

Fig. 4 visar ytterligare exempel på en avledningsskiva. Greppöppningen 40 innefattar i detta exempel en V-formad botten bestående av en första inre vägg 41 och en andra inre vägg 42. Öppningen innefattar ytterligare två sido- väggar 43, 44. l det visade exemplet är sidoväggarna vinklade i förhållande till varandra, men de kan även vara parallella. Sidovägarna avslutas med utstickande spetsar 45, 46. Den utstickande spetsen 45 kommer att utgöra en första yttre kontaktpunkt 47 och den utstickande spetsen 46 kommer att utgöra en andra yttre kontaktpunkt 48. Den V-formade greppöppningens bot- ten kommer att centrera pucken när avledningsskivan står still. Detta kan vara fördelaktigt om pucken ska hållas i en bestämd position i en arbetssta- tion där pucken vilar mot en elastisk komponent i arbetsstationen. Puckens position kommer således att definieras av avledningsskívans greppöppning.

Noggrannheten för en sådan bestämd position kan vara tillräckligt hög för vissa typer av ingrepp. l den centrerade positionen kommer pucken anligga mot två kontaktpunkter på innerväggarna. Exemplet i Fig. 4 visar ett icke- roterande tillstànd. När avledningsskivan roterar kommer pucken att anligga mot en av kontaktpunkterna 49, 50 på en av inneväggarna samt, beroende på rotationsriktningen, antingen mot kontaktpunkt 47 eller 48. Anliggnings- trycket mellan vridringen och kontaktpunkterna kommer således att vara rela- tivt högt. 10 15 20 25 30 535 532 10 I ett annat exempel är avledningsskivans inre kontaktpunkt ersatt med ett elastiskt medel. l Fig. 5 visas ett exempel på en greppöppning som innefattar en bladfiäder. Öppningen 60 innefattar två parallella sidoväggar 61, 62 vilka kan sträcka sig ända till bottenväggen 63 eller kan innefatta en mellanliggan- de vinklad väggdel. Sidoväggarna är försedda med ett elastiskt medel, i ex- emplet visat som en bladfiäder 64. Andra fjädrande medel kan också använ- das som t.ex. en spiralfiäder upphängd mellan inneväggarna eller så kan bot- tenväggen förses ned en gummi- eller plastfiäder. Bladfiädern sträcker sig _ över öppningens bredd och utgör den inre kontaktpunkten för puckens vrid- ring. Bladfiädern kan vara svagt konkav formad eller ha formen av ett trubbigt V. Bladfiädern är främst avsedd att användas när avledningsskivan används i en positioneringsstation för att hålla pucken i en förutbestämd fast position.

Således innehåller positioneringsstationen ett positionsbestämmande ele- ment t.ex. i form av två sidor med ett V-format block mot vilka pucken kan anligga. Fjädern är anpassad för att trycka pucken mot det positionsbestäm- mande elementet så att pucken kommer att befinna sig i den förutbestämda positionen under t.ex. en bearbetning. Således erhålls en förutbestämd posi- tion med hög noggrannhet.

För puckar som inträder i greppöppningen kommer fjädern även att ha en dämpande effekt. Detta kan vara en fördel när ett led av puckar bestående av flera puckar når avledningsskivan. När en avledningsskiva avleder en puck kommer vridringen att anligga mot en av de yttre kontaktpunkterna 65, 66 samt en kontaktpunkt 67 som skapas mellan bladfiädern och vridringen.

Således kommer vridringen att stödjas på två kontaktpunkter vilket kommer att ge tillräckligt högt anliggningstryck för att hålla vridringen i ett stadigt QFGPP- En fjäder kan införas i vilken som helst av de ovan exemplifierade och be- skriva greppöppningarna. 10 15 20 25 30 535 532 11 Bredden på greppöppningen, d.v.s. avståndet mellan de två yttre kontakt- punkterna, är fördelaktigt åtminstone 5 % större än vridringens diameter. Det- ta kommer å ena sidan säkerställa att vridringen kan inträda greppöppningen utan problem och å andra sidan att vridringen endast kommñer att anligga mot en av de yttre kontaktpunkterna under avledning av pucken.

Djupet på greppöppningen, d.v.s. det vinkelräta avståndet mellan en linje som sammanbinder de yttre kontaktpunkterna och den inre kontaktpunkten, är fördelaktigt ungefär samma som vridringens radie och är fördelaktigt i in- tervallet 0.8 till 1.5 av vridringens radie. Med ett sådant djup kan pucken in- träda i och lämna greppöppningen på ett enkelt sätt, och pucken kan avledas på ett säkert sätt. En djupare greppöppning kan störa inträdandet i och läm- nandet av greppöppningen, och en grundare greppöppning kan störa avle- dandet av en puck.

Materialet på greppöppningens inre yta är beroende pà avledningsskivans användning. Om avledningsskivan skall användas både med puckar som har vridring och puckar utan vridring är greppöppningens material fördelaktigt ett lågfriktionsmaterial. För en greppöppning som endast skall användas med puckar som har vridring kan en eller fler av kontaktpunkterna vara antingen av ett lågfriktionsmaterial eller av ett friktionsmaterial, beroende på använd- ningsområde.

Ett exempel på en avledning av en puck som har en vridring genom att an- vända en uppfinningsenlig avlednlngsskiva visas i Fig. 6a till 6c. I detta ex- empel visas en del av transportörsystemet 100, i vilket ett flertal puckar transporteras på ett första transportband 101, och där en första puck 103 skall avledas till ett andra transportband 102 av en avlednlngsskiva 1. Avled- ningsskivan är i det visade exemplet exemplifierad med avledningsskivan visad l Fig. 1. Transportbandets färdriktning indikeras med pilar. Avlednings- skivan är försedd med en greppöppning 10 som är anpassad för att greppa puckens vridring 4. l Fig. 6a har en första puck 103 inträtt i avledningsskivans 10 15 20 25 30 535 532 12 greppöppning som befinner sig i en första position. Under inträdandet kom- mer vridringen att anligga mot kontaktpunkten 16, och kommer att vrida sig runt kontaktpunkt 16. Pucken kommer att rotera i vridringen. Ett led av puck- ar med en främsta andra puck 104 anligger den första pucken och trycks mot den första pucken med en kraft som beror på vikten av varje puck och friktio- nen mellan transportbanan och ledet av puckar. Eftersom vridringens diame- ter är något mindre än puckens bas kommer puckarnas baser att anligga mot varandra så att puckarnas vridringar inte vidrör varandra. l Fig. 6b roterar avledningsskivan moturs vilket indikeras av en pil. Pucken kommer att följa avledningsskivan. På grund av vridringen kommer pucken inte vara fixerad vid avledningsskivan under denna rörelse utan kommer att kunna rotera relativt vridringen och avledningsskivan. Pucken kommer såle- des att kunna rulla mot den andra pucken under avledningen. På detta sätt behöver inte den andra pucken, och de övriga puckarna i ledet av puckar, roteras av den första pucken, vilket är fallet för en kombination av en konven- tionell avledningsskiva med en greppöppning som stämmer överens med formen på pucken, och en konventionell puck som inte är försedd med en vridring. Eftersom puckarna i ledet av puckar inte behöver roteras krävs mindre kraft för att rotera avledningsskivan. Dessutom finns inget behov av att införa ett puckstopp för att stoppa ledet av puckar för att frigöra den första pucken under avledning. Under avledning ligger vridringen an mot de två diskreta kontaktpunkterna 15 och 16.

I Fig. 60 har avledningsskivan roterat till en andra position där den första pucken är avledd till det andra transportbandet. När den första pucken läm- nar greppöppningen kommer vridringen att anligga mot kontaktpunkten 16 och vrida sig runt densamma. Efter att pucken har lämnat greppöppningen kan avledningsskivan rotera tillbaka medurs till den första positionen i vilken den kan fånga in den andra pucken som är näst på tur. När avledningsskivan roterar tillbaka till den första positionen kommer avledningsskivans mantelyta att vara i kontakt med vridringen på den andra pucken. Den andra puckens 10 15 20 535 532 13 vridrlng kommer således att rotera på den andra pucken, och den andra pucken kommer inte att rotera, När man använder en konventionell puck måste antingen puckarna i ledet av puckar rotera eller så måste avlednings- skivans mantelyta glida mot pucken. Att rotera ledet av puckar kommer att kräva en relativt stark motor hos avledningsskivan och att låta avledningsski- vans mantelyta glida mot pucken kommer också kräva onödig kraft och kommer även medföra slitage på ytorna.

När den andra pucken fångas av avledningsskivan kan pucken antingen av- ledas till det andra transportbandet genom en rotation moturs eller kan den skickas vidare på det första transporlbandet genom en rotation medurs. När pucken skickas vidare kommer mantelytan på avledningsskivan att göra så att vridringen på den tredje pucken 105 kommer att rotera, vilket innebär att den tredje pucken kan behålla sin orientering och att mindre kraft krävs.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till utföringsformerna beskrivna ovan, utan ett antal ytterligare varianter och modifikationer är möjliga inom de efterföljande patentkravens omfång. 10 15 20 25 535 532 14 REFERENSBETECKNINGAR 1: 2: 3: 4: 10: 11: 12: 13: 14: 15: 16: 20: 21: 22: 23: 24: 25: 26: 27: 28: 29: 30: 31: 32: 33: 34: 35: Avledningsskiva Yttre mantelyta Puck Vridring Greppöppning Första sidovägg Andra sidovägg Inre vägg Kontaktpunkt Kontaktpunkt Kontaktpunkt Greppöppning Första sidovägg Andra sidovägg Inre vägg Kontaktpunkt Kontaktpunkt Kontaktpunkt Första utbuktning Inre utbuktning Andra utbuktning Greppöppning Del-cirkulärt urtag Del-cirkulärt urtag Mellanliggande del Första yttre utstickande spets Andra yttre utstickande spets 10 15 20 25 36: 37: 38: 40: 41: 42: 43: 44: 45: 46: 47: 48: 49: 50: 60: 61: 62: 63: 64: 65: 66: 67: 100: 101: 102: 103: 104: 105: 535 532' 15 Första yttre køntaktpunkt Andra yttre kontaktpunkt Inre kontaktpunkt Greppöppning Första inre vägg Andra inre vägg Sidovägg Sidovägg Utstickande spets Utstickande spets Första yttre kontaktpunkt Andra yttre kontaktpunkt Kontaktpunkt Kontaktpunkt Greppöppning Sidøvägg Sidovägg Bottenvägg Bladfiäder Yttre kontaktpunkt Yttre kontaktpunkt Inre kontaktpunkt Transportörsystem Första transportband Andra transportband Första puck Andra puck Tredje puck

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 535 532 16 PATENTKRAV 1. Avledningsskiva (1 ) för ett transportörsystem, innefattandes en cirkulär yttre mantelyta (2) och en greppöppning (10, 20, 30, 40, 60) formad i avledningsskivans mantelyta, k ä n n e t e c k n a d a v att greppöpp- ningen är anpassad för att hålla och avleda en puck (3) innefattandes en cirkulär vridring (4) vid kontaktområdet och att greppöppningen är formad i en icke-cirkulär form så att ett flertal diskreta kontaktpunkter (14, 15, 16; 24, 25, 26; 36, 37, 38; 47, 48, 49, 50; 65, 66, 67) formas i greppöppningen. Avledningsskiva enligt krav 1, k a n n e t e c k n a d a v att greppöpp- ningen innefattar två parallella inre väggsidor (11, 12; 21, 22; 61, 62). Avledningsskiva enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v att greppöppningen innefattar ett flertal utbuktningar (25, 27, 29) som sticker ut från greppöppningens inre yta (21, 22, 23). Avledningsskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att greppöpp- ningen innefattar två del-cirkulära urtag (31, 32). Avledningsskiva enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att åtminstone en kontaktpunkt (14, 15, 16; 24, 25, 26; 36, 37, 38; 47, 48, 49, 50; 65, 66, 67) är försedd med ett friktionsmaterial. Avledningsskiva enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att de yttre kontaktpunkterna (14, 16; 24, 25; 36, 37; 47, 48; 65, 66) är anordnade där avledningsskivans mantelyta (2) möter greppöpp- ningens inre väggar. Avledningsskiva enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att greppöppningen vidare innefattar ett elastiskt medel (64) anord- 10 535 532 17 nat i greppöppningens inre område så att den inre kontaktpunkten (15; 25; 38 49, 50; 67) är anordnad på det elastiska medlet. Avledningsskiva enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att bredden på greppöppnings bredd är åtminstone 5 % större än diametern på vridringen hos den puck som avledningsskivan är anpas- sad för att avleda. Transportörsystem anpassat för att transportera och avleda puckar (3) som har en cirkulär vridring (4) vid kontaktområdet mellan avlednings- skivans greppomràde och pucken, innefattandes åtminstone en avled- ningsskiva (1) enligt något av kraven 1 till 8.