SE535629C2 - Elastiskt deformerbart och resorberbart medicinskt nätimplantat - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser ett polymeriskt nätimplantat för användning vid rekonstruktion avvävnadsdefekter, vilket nätimplantat innefattar en första uppsättning fibrer anordnadei ett första mönster innefattande hål, där varje hål eller en delmängd av dem innefattaren elastisk fiber anordnad i en första riktning i nätimplantatet, så att de elastiskafibrerna förlängs och även utövar en återställande kraft på det första mönstret, närnätimplantatet sträcks i denna första riktning. (Fig. 2)

Description

535 B29 första uppsättningen fibrer har brutits ned kan det andra stickrnönstret röra sig friare, vilket resulterar i ett följsammare nätimplantat. Ett nät framställt enligt specifikationema i EP 1674 048 och EP20028 00 marknadsförs av föreliggande innehavare under varumärket TIGR . Detta nät kan 1 sitt initiala, e; nedbrutna tillstånd karaktäriseras som inelastiskt, och kan i sitt halvt nedbrutna tillstånd, när den första uppsättningen polymerfibrer har brutits ned, karaktäriseras som icke-reversibelt deforrnerbart. Även om nätprodukter framställda enligt ovan listade patentspecifikationer uppfyller sitt syfte mycket väl, är de mekaniska egenskaperna hos dessa nät inte ideala för vissa medicinska tillämpningar. I synnerhet uppvisar näten inte ett sant elastiskt beteende, dvs. de är icke-reversibelt deforinerbara. Ett generellt syfie med föreliggande uppfinning är därför att tillhandahålla ett elastiskt och resorberbart medicinskt nätimplantat, vilket efter defomiering, dvs. sträckning, återtar sin ursprungliga form, eller åtminstone så gott som återtar sin ursprungliga förrn.

Sammanfattning av uppfinningen Det ovan nämnda syftet uppnås av föreliggande uppfinning enligt det oberoende patentkravet. Föredragna utföringsforiner skildras i de beroende patentl Enligt föreliggande uppfinning innefattar ett medicinskt nätimplanat en första uppsättning fibrer med en första nedbrytningstid. Den första uppsättningen fibrer är anordnade i ett första stickmönster med, bland armat, ett förutbestämt antal öppningar eller hål per ytenhet. I alla, eller valfritt i några, av dessa hål, är en elastisk fiber anordnad så att när nätet och därmed det första stickmönstret sträcks i en första riktning, utsätts de elastiska fibrerna för en kraft (påfrestning), vilket orsakar en förlängning eller längddeforrnering (töjning) av de elastiska fibrema. När sträckningen av nätimplantatet avbryts och nätet frigörs och får slakna, återtar de elastiska fibrerna sina ursprungliga längder. Forrnen hos det första stickmönstret âterställs därmed, och hela nätimplantatet återtar följaktligen sin ursprungliga förrn. 10 15 20 25 30 535 B29 Enligt utföringsformer av föreliggande uppfinning antas ett nät ha en första riktning och en andra riktning. (I en vävd eller stickad nätprodukt kan den första respektive den andra riktningen valfritt sammanfalla med varpriktningen respektive väfiriktningen, eller sammanfalla med andra "naturliga" riktningar.) I ett första utförande anordnas de elastiska fibrema enbart i en av nätets riktningar, och i ett annat utförande anordnas de elastiska fibrerna i två, företrädesvis vinkelräta, riktningar i nätet. Andra sätt att anordna de elastiska fibrema i riktningar ligger också inom uppfinningens omfång.

Enligt utföringsforrner av föreliggande uppfinning är de elastiska fibrerna företrädesvis framställda av en biologiskt nedbrytbar och resorberbar polymer som har en nedbrytningstid som kan vara längre, kortare eller jämförbar med nedbrytningstiden för den första uppsättningen fibrer.

Enligt ytterligare utföringsformer av ett nätimplantat enligt uppfinningen innefattar ett nätimplantat elastiska fibrer som, enligt utföringsforrnerna ovan, är anordnade i hål bildade i ett första stickmönster av en första uppsättning fibrer. Enligt dessa ytterligare utföringsformer kompletteras dock den första uppsättningen fibrer av en andra uppsättning fibrer vars nedbrytningstid är kortare än de elastiska ñbremas nedbrytningstid. Den andra uppsättningen fibrer kan vara anordnad i ett andra stickmönster, så att det andra stickmönstret låser rörelsen hos det första stickmönstret genom att korsa hålen i det första stickmönstret. Den andra uppsättningen fibrer kan ha en hög elasticitetsmodul så att nätet initialt kan karaktäriseras som inelastiskt. Det elastiska beteendet hos ett nätimplantat enligt dessa utföringsforrner kommer därmed att göra sig gällande först när den andra uppsättningen fibrer har brutits ned.

Den första uppsättningen fibrer och/eller den andra uppsättningen fibrer och/eller de elastiska fibrema kan framställas av ett eller flera av materialen beskrivna i de ovan nämnda europeiska patenten och/eller andra lämpliga material.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. la och lb illustrerar schematiskt beteendet hos ett medicinskt nätimplantat enligt känd teknik, vilket inte är en del av föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 535 629 Fig. 2a och 2b illustrerar schematiskt en första utföringsfonn av ett medicinskt nätimplantat enligt uppfinningen, med ett stickmönster som har hål som korsas av elastiska fibrer i en riktning.

Fig. 3 illustrerar scliematiskt en andra utföringsform av ett medicinskt nätimplantat enligt uppfinningen, med ett stickmönster som har hål som korsas av elastiska fibrer i en av två riktningar.

Fig. 4 visar schematiskt en tredje utföringsforrn av ett medicinskt nätirnplantat enligt uppfinningen, med ett stickmönster som har hål som korsas av elastiska fibrer i två riktningar.

Fig. 5 visar schematiskt en fjärde utföringsfonn av ett medicinskt nätimplantat enligt uppfinningen, innefattande en första uppsättning fibrer anordnade i ett första stickmönster och en andra uppsättning fibrer anordnade i ett andra stickmönster såväl som elastiska fibrer, där hål i det första stickmönstret korsas av både den andra uppsättningen fibrer och de elastiska fibrema i samma riktning.

Fig. 6 visar schematiskt en femte utföringsform av ett medicinskt nätimplantat enligt uppfinningen, innefattande en första uppsättning fibrer anordnade i ett första stickmönster och en andra uppsättning fibrer anordnade i ett andra stickmönster såväl som elastiska fibrer, där hål i det första stickmönstret korsas av de elastiska fibrerna i en första riktning och av den andra uppsättningen fibrer i en andra riktning.

Detaljerad beskrivning av föredragna utfóringsformer För en bättre förståelse av föreliggande uppfinning kommer först det mekaniska beteendet hos ett konventionellt medicinskt nätimplantat l, vilket inte är del av uppfinningen, att skildras i förbindelse med Fig. la och Fig. lb. Nätet l innefattar ett antal individuella fibrer 2, vilka, i enlighet med ett specifikt stickmönster, har stickats samman så att de bildar ett nät 1, vilket, bland annat, innefattar ett förutbestämt antal hål 3. 10 15 20 25 30 535 B29 I F ig. la visas nätet l i ett initialt eller slakt tillstånd, dvs. nätet 1 utsätts inte för några yttre krafter. Om en liten eller måttligt stor kraft - betecknad F i Fig. lb - appliceras på nätet 1, kommer en deforinering av nätet 1 att introduceras. Mer specifikt genomgår vardera av hålen 3 i nätet 1 en forinförändring från en mer eller mindre kvadratisk form till en långsträckt rombisk form, som framgår vid jämförelse av Fig. la och Fig. lb. Här bör inses att vid små krafter F kan denna nätdeforinering i stort sett tillskrivas sj älva nätstrukturen, dvs. huvudsakligen sker ingen förlängning av de individuella fibrema 2. Det senare påståendet innebär följaktligen att när kraften F avlägsnas, ñnns inga betydande krafter som strävar efter att föra tillbaka nätet 1 till dess ursprungliga form. Eftersom fibrerna 2 inte förlängs, är det dessutom i själva verket inte av betydelse om fibrerna 2 är gjorda av ett elastiskt material eller ett inelastiskt material. Med andra ord uppvisar ett konventionellt nätimplantat, såsom nät 1, inte ett elastiskt beteende när det utsätts för en kraft som enbart orsakar en deforrnering av nätstrukturen, och ett sådant nätimplantat kommer inte att återta sin ursprungliga form när denna kraft avlägsnas. Bara för att göra bilden fullständig bör nämnas att vid stora krafter F skulle nätet 1 deformeras ytterligare, och så småningom skulle även de individuella fibrema 2 sträckas ut. När en så stor kraft avlägsnas, skulle nätet 1 - ifall fibrema 2 är gjorda av ett elastiskt material ~ återgå till den deforinerade formen som visas i F ig. lb. Nätet skulle dock inte återfå sin ursprungliga form som visas i Fig. la.

Fig. 2a och Fig. 2b illustrerar en första utföringsform av ett nätimplantat 11 enligt uppfuiningen. Nätet 11 innefattar en första uppsättning fibrer 12, som är anordnade i ett första stickmönster så att ett antal hål 13 bildas i nätet 11. Fibrema 12 är företrädesvis gjorda av en resorberbar polymer. l ett hål 13 är en fiber 14 anordnad, så att fibem 14 korsar hålet 13 och är förbunden med två punkter på omkretsen till hålet 13. I denna utföringsforrn är varje individuell fiber 14 förbunden med motsvarande punkter på omkretsen till ett hål 13 så att alla fibrema 14 sträcker sig i samma riktning i nätimplantatet ll, där denna riktning kan betecknas som en första riktning i nätiinplantatet ll. Fibrema 14 är gjorda av en elastisk och företrädesvis resorberbar polymer. I Fig. 2a visas nätet 11 i ett initialt eller slakt tillstånd, dvs. nätet 11 utsätts inte för några yttre krafter. Om nu en liten eller måttligt stor kraft - betecknad F i Fig. 2b - appliceras i den första riktningen i nätet ll, enligt samma resonemang som i 10 15 20 25 30 535 B29 förbindelse med det konventionella nätet 1 ovan, så introduceras en deforinering av nätet ll. I motsats till deformeringen av det konventionella nätet l visad i Fig. la och lb, inbegriper deforrneringen av nätet ll inte bara distortion av nätstrukttiren utan också "en förlängning av de elastiska fibrema 14. När kraften F avlägsnas kommer därmed de förlängda elastiska fibrerna 14 enligt Hookes lag att sträva efter att återta sina ursprungliga längder. När de elastiska fibrema 14 har återtagit sina ursprungliga längder, har hela nätet ll återtagit sin ursprungliga form som visas i Fig. 2a. Med andra ord, när nätet ll innefattar elastiska fibrer 14 anordnade på ett lämpligt sätt i hål 13 bildade av en första uppsättning fibrer l2 förbundna enligt ett första stickmönster, uppvisar nätet ll ett elastiskt beteende, och ett elastiskt deforrnerbart nätimplantat ll bildas. l utföringsformen som visas i Fig. 2a och 2b, har varje hål 13 i nätet ll försetts med en separat elastisk fiber 14. Enligt ett altemativt utförande (inte visat i figurema) skulle enbart en delmängd (till exempel hälfien eller en fjärdedel) av hålen i ett nätimplantat kunna förses med en elastisk fiber.

Som beskrivits ovan innefattar nätet ll elastiska fibrer 14, som är anordnade enbart i en riktning i nätet ll. Andra utföranden är också möjliga, och Fig. 3 illustrerar en andra utföringsform av ett nätimplantat 21 enligt uppfinningen. Nätet 21 innefattar en första uppsättning fibrer 22, som är anordnade i ett första stickmönster så att ett antal hål 23 bildas i nätet 21. F ibrema 22 är företrädesvis gjorda av en resorberbar polymer.

I en första delmängd av hålen 23 är en elastisk fiber 24 anordnad så att fibern 24 korsar hålet 23 i en första riktning och är förbunden med två punkter på Omkretsen till hålet 23, och i en andra delmängd av hålen 23 är en elastisk fiber 24" anordnad så att fibem 24' korsar hålet 23 i en andra riktning och är förbunden med två punkter på Omkretsen till hålet 23.

I utföringsformen som visas i Fig. 3 sammanfaller den första riktningen med nätets vertikala riktning (såsom framställt i figuren) och den andra riktningen sammanfaller med nätets horisontella riktning (såsom fiamställt i figuren). Andra sätt att anordna de elastiska fibrerna i riktningar är också möjliga. Exempelvis skulle en tredje delmängd av hålen i ett nätimplantat kunna förses med en elastisk fiber som korsar hålet i en tredje riktning som skiljer sig från både den första riktningen och den andra 10 15 20 25 30 535 B29 riktningen. Alla andra sätt att anordna de elastiska fibrema i ett nätimplantat i riktningar ligger också inom uppfinningens omfång, och det är vidare möjligt att några av hålen saknar en elastisk fiber. I synnerhet kan det vara föredraget att låta de elastiska fibremas riktning (eller riktningar) sarnmanfalla med den förväntade riktningen (eller riktningama) hos den belastning som ett nätimplantat är utformat att utsättas för. Det kan vidare vara föredraget att rikta in de elastiska fibrema med andra "givna" riktningar i en nätstruktttr, såsom varpriktningen eller väftriktningen i ett vävt nät eller motsvarande riktningar i ett varpstickat nät, eller så kan de elastiska fibrerna anordnas mer eller mindre vinkelrätt mot sådana givna riktningar i en nätstmlrtur.

I enlighet med beskrivningen ovan bör det vara klart att med elastiska fibrer anordnade i mer än en riktning i ett nätimplantat enligt föreliggande uppfinning, kommer nätet att uppvisa ett elastiskt beteende i mer än en riktning, dvs. nätimplantatet kommer att sträva efter att återta sin ursprungliga form så länge komponentema i en sträckande kraft är riktade längs riktningarna hos tillräckligt många av de elastiska fibrema.

I utföringsforrnema beskrivna ovan i förbindelse med Fig. 2a-b respektive Fig. 3, innehåller ett hål som mest en elastisk fiber. Det är dock möjligt att ett individuellt hål i ett nät innehåller mer än en elastisk fiber, t.ex. två fibrer anordnade i två olika riktningar. Fig. 4 illustrerar en tredje utföringsfonn av ett nätimplantat 31 enligt uppfinningen. Nätet 31 innefattar en första uppsättning fibrer 32, som är anordnade i ett första stickmönster så att ett antal hål 33 bildas i nätet 31. Fibrema 32 är företrädesvis gjorda av en resorberbar polymer. I ett hål 33 är en första elastisk fiber 34 anordnad så att fibern 34 korsar hålet 33 i en första riktning och är förbunden med två punkter på Omkretsen till hålet 33. I samma hål 33 är en andra elastisk fiber 34" anordnad så att ñbern 34" korsar hålet 33 i en andra riktning och är förbunden med två punkter på Omkretsen till hålet 33. I denna utföringsform är den första riktningen och 'den andra riktningen vinkelräta mot varandra, men andra arrangemang av riktningarna ligger inom uppfinningens omfång. Exempelvis kan en tredje elastisk fiber anordnas i ett hål så att den tredje elastiska fibern korsar hålet i en tredje riktning som skiljer sig från både den första riktningen och den andra riktningen. 10 15 20 25 30 535 B29 Det bör inses att även om en elastisk fiber anordnad i ett hål och en elastisk fiber anordnad i ett annat hål har beskrivits som två olika elastiska fibrer, kan dessa två fiber, dvs. det är nätutformningstekniken (Lex. stickning eller vävning) som i realiteten bildar två olika elastiska fibrer i själva verket vara samma fysiska fibrer. Detsamma är tillämpligt när det är mer än en elastisk fiber anordnad i ett och samma hål. Vidare har uttrycket "förbunden" här använts för att beskriva att en elastisk fiber sträcker sig över ett hål och är förbunden med två punkter på Omkretsen till hålet. I ett nät bildas såväl hålen som fiberarrangemangen av specifika stickmönster, och det finns många stickmönster som kan användas för att framställa ett nät enligt föreliggande uppfinning. Uttrycket "förbunden med" kan därmed betyda alltifrån "vara i kontakt med" till "fäst vid" eller "faststickad i".

Fig. 5 illustrerar en fjärde utföringsform av ett nätimplantat 41 enligt uppfinningen.

Nätet 41 innefattar en första uppsättning fibrer 42, som är anordnade i ett första stickmönster så att ett antal hål 43 bildas i nätet 41. Fibrema 42 är företrädesvis gjorda av en resorberbar polymer. I ett hål 43 är en fiber 44 anordnad så att fibem 44 korsar hålet 43 och är förbunden med två punkter på omkretsen till hålet 43. Fibrema 44 är gjorda av en elastisk polymer, dvs. har en låg elasticitetsmodul, och polymeren är företrädesvis resorberbar. I motsats till de ovan beskrivna utföringsforrnema, innefattar nätimplantatet 41 vidare en andra uppsättning fibrer 45 som är anordnade i ett andra stickrnönster. Det andra stickmönstret kan utformas så att den andra uppsättningen fibrer 45 korsar hålen 43 som bildats i det första stickmönstret. Fibrema 45 är företrädesvis gjorda av en resorberbar polymer och har företrädesvis en hög elasticitetsmodul (dvs. en högre elasticitetsmodul än fibrerna 44). Genom ett läinpligt val av det första och det andra stickmönstret kommer det andra stickmönstrets fibrer 45 att låsa rörelsen hos det första stickrnönstret i en första riktning i nätimplantatet 41 .

Enligt utförandet som visas i Fig. 5 är fibrema 45 anordnade längs de elastiska fibrema 44. Genom att välja fibrer 42, 44 och 45 så att de första fibrerna 42 har längst nedbrytningstid, höginodulfibrema 45 har kortast nedbrytningstid, och de elastiska fibrerna 44 har en nedbrytningstid som ligger mellan nedbrytningstiden för högmodulfibrerna 45 och nedbrytningstiden för de första fibrema 42, åstadkoms ett nätimplantat 41 som initialt kan karaktäriseras som inelastiskt, och som, när den andra uppsättningen fibrer 45 har brutits ned, kan karaktäriseras som elastiskt deforinerbart. l stället för att anordna högmodulfibrerna 45 längs med de elastiska fibrerna 44 skulle 10 15 20 25 30 535 B23 fibrema 44 och fibrema 45 kurma flätas eller spinnas samman, så att nätimplantatet 41 i själva verket framställs (tex. vävs eller stickas) med bara två olika fibrer, dvs. fibrema 42 som bryts ned långsamt och den kombinerade fibern bestående av fiber 44 och fiber 45.

I utföringsformen som beskrivs i anslutning till Fig. 5 sträcker sig de elastiska fibrema 44 och högmodul- eller inelastiska fibrema 45 bara i en riktning i nätimplantatet 41.

Det är dock möjligt att åstadkomma ett nätimplantat där elastiska fibrer och inelastiska fibrer, vid sidan av varandra, korsar hål i ett första stickmönster i mer än en riktning. Ett sådant nät skulle då ha samma tidsberoende mekaniska beteende som nätimplantatet 41 men i mer än en riktning i nätimplantatet.

Ett kanske mer fantasifullt utförande av nätimplantatet enligt uppfinningen illustreras i Fig. 6. Här innefattar ett nätimplantat 51 enligt en femte utföringsform en första uppsättning fibrer 52, som är anordnade i ett första stickmönster så att ett antal hål 53 bildas i nätet 51. Fibrema 52 är företrädesvis gjorda av en resorberbar polymer. I ett hål 53 är en fiber 54 anordnad så att fibem 54 korsar hålet 53 i en första riktning och är förbunden med två punkter på Omkretsen till hålet 53. Fibrema 54 är gjorda av en elastisk och företrädesvis resorberbar polymer. Nätimplantatet 51 innefattar vidare en andra uppsättning fibrer 55, som är anordnade i ett andra stickmönster. Det andra stickrnönstret är utformat så att den andra uppsättningen fibrer 55 korsar hålen 53 i en andra riktning i nätimplantatet 51. Fibrema 55 är företrädesvis gjorda av en resorberbar polymer och har företrädesvis en hög elasticitetsmodul. Genom ett lämpligt val av det första och det andra stickmönstret kommer det andra stickmönstrets fibrer 55 att låsa rörelsen hos det första stickmönstret i den andra riktningen i nätimplantatet 51. Här bör dock noteras att den första och den andra riktningen skiljer sig från varandra. Genom att välja fibrer 52, 54 och 55 så att de första fibrema 52 har längst nedbrytningstid, högmodulfibrema 55 har kortast nedbrytningstid, och de elastiska fibrema 54 har en nedbrytningstid som ligger mellan nedbrytningstiden för högmodulfibrema 55 och nedbrytningstiden för de första fibrema 52, åstadkoms ett nätimplantat 51 som initialt kan karaktäriseras som elastiskt i en första riktning och inelastiskt i en andra riktning av nätimplantatet 51, och som, när den andra uppsättningen fibrer 55 har brutits ned, medan de elastiska fibrema 54 och den första uppsättningen fibrer 52 inte har brutits ned, kan karaktäriseras som 10 15 20 25 30 535 B25 10 elastiskt deformerbart i den första riktningen och som inelastiskt deformerbart i den andra riktningen.

De elastiska ñbrema använda i ett nät enligt uppfinningen är företrädesvis gjorda av syntetiska alifatiska polyestrar, karbonater, eller blandningar av dessa. Icke- begränsande exempel på sådana material är sådana som är gjorda genom ringöppnande polymerisering av monomerer såsom laktid, glykolid, s-kaprolakton, trimetylenkarbonat, 1,5-dioxan-2-on (para-dioxanon), eller 1,5-dioxepan-2-on.

En förutsättning för att åstadkomma elastiska egenskaper i sådant material är att en viss mängd kristallin fas är närvarande i materialet för att underlätta processen att spinna fiber. De elastiska fibrerna är företrädesvis gjorda av en segmentsampolymer innefattande en mjuk käma, dvs. en glasomvandlingstemperatur (Tg) under 30 °C, och armar som har en viss mängd kristallin fas för att underlätta processen att spinna fiber. Typiska exempel på armmaterial är sådana material som består av mer än 70 mol-% av L,L- eller D,D-laktid, glykolid, 1,5-dioxan-2-on och e-kaprolakton, medan typiska material för den mjuka kärnan kan vara gjorda av något av ovan listade monomerer för att åstadkomma en mjuk kärna med en Tg om 30 °C, eller mindre.

Segmentsampolymeren som utgör den elastiska fibem kan innefatta en linjär segmentsarnpolymer med två armar eller en så kallad stjärnpolymer med tre eller fler armar. Den senare sampolymeren kan initieras från en symmetrisk eller icke- symmetrisk initiator. Ytterligare exempel på syntetiska resorberbara polymerer som kan användas delvis eller helt för att bilda de elastiska fibrema är diverse alifatiska polyuretaner, såsom polyureauretaner, polyesteruretaner och polykarbonaturetaner, och även material såsom polyfosfazener, polyortoestrar, eller olika sampolymerer av ß-butyrolaktoner.

Poly-Y-butyrolakton och dess olika former som framställs i diverse bakterier, naturligt förekommande eller genom manipulation, omvandlas enkelt till en elastisk fiber som kan användas som den elastiska fibem i uppfinningen, eller i kombination med något av ovan nämnda material för att bilda en elastisk fiber som uppfyller det avsedda syftet. Den första uppsättningen fibrer enligt uppfinningen är företrädesvis gjorda av syntetiska alifatiska polyestrar, karbonater, eller blandningar av dessa. Icke- 10 15 20 25 30 535 B29 11 begränsande exempel av sådana material är sådana som är gjorda genom ringöppnande polymerisering av monomerer såsom laktid, glykolid, s-kaprolakton, eller 1,5-dioxan-2-on (para-dioxanon). För att kontrollera mängden kristallin fas i material kan en viss mängd trimetylenkarbonat eller 1,5-dioxepan-2-on sampolymeriseras med någon av ovan närrmda monomerer för att åstadkomma material som används till den första uppsättningen fibrer. Ytterligare exempel på syntetiska resorberbara polymerer som kan användas delvis eller helt för att bilda den första uppsättningen fibrer är diverse alifatiska polyuretaner, såsom polyureauretaner, polyesteruretaner och polykarbonaturetaner, och även material såsom polyfosfazener, polyortoestrar, eller olika sarnpolymerer av ß-butyrolaktoner.

De elastiska fibrerna som används i uppfinningen kan därför vara gjorda av ett flertal olika material eller kombinationer därav, såsom blandningar, för att åstadkomma de avsedda mekaniska särdragen hos nätet och dess nedbrytbarhet. Sj älva fibem kan vara ett homogent material eller en bi- eller trikomponentfiber gjorda av två eller tre olika material som har olika tvärsnitt, såsom sida-vid-sida, höljesfiber, "island-in-the-sea", eller segmenterade strukturer. Även om uppfinningen har beskrivits med hänvisning till specifika utföringsformer, även visade i de bifogade ritningarna, är det uppenbart för en fackman att många variationer och modifikationer kan göras inom uppfinningens omfång såsom skildrad i beskrivningen och definierad med hänvisning till patentkraven nedan. Det bör i synnerhet noteras att termer såsom "elastiskt deforrnerbar" inte bör tolkas alltför bokstavligt, vilket innebär att även ett nätimplantat i enlighet med uppfinningen kan uttrycka någon grad av hysteres, dvs. nätet kommer inte nödvändigtvis att exakt återta sin ursprungliga form efter att ha utsatts för en extern, sträckande kraft. Det viktigaste särdraget hos uppfinningen är att, genom att elastiska fibrer införlivas i ett nät, introduceras en återställande kraft som strävar efter att återställa nätimplantatet i dess urspnmgliga forrn efier att det har utsatts för en sträckande kraft. Om ett nätmaterial (10 cm x 10 cm) i enlighet med uppfinningen exempelvis fixeras i en "ball burst fixture", såsom beskriven i standardtestmetoden enligt ASTM D37 87, och deformeras med en kraft motsvarande 16 Newton per centimeter, inte längre än i 15 sekunder, kommer nätet att återgå till en form där den resterande deforrnationen, mätt i form av djupet från bollen i dess ursprungliga position innan nätet deforrnerades och till nätets 535 B29 12 yta en minut efler att belastningen har avlägsnats, är mindre än 25 %, eller mindre än 15 %, eller mindre än 10 %, eller mindre än 5 %. Bollens ursprungliga position definieras som en position där bollen rör nätets yta med en fórbelastning om 0,1 Newton. Även om de olika fibermönstren beskrivna ovan kan bildas genom stickning eller vävning kan även andra tekniker användas för att bilda mönstren.

Claims (1)

1. 535 525 lå Patentkrav l. Polymeriskt nätimplantat (11; 21; 31; 41; 51) för användning vid rekonstruktion av vävnadsdefekter, vilket nätimplantat (11; 21; 31; 41; 51) innefattar en första uppsättning fibrer (12; 22; 32; 42; 52) anordnade i ett första mönster innefattande hål (l3; 23; 33; 43; 53), kännetecknat av att varje hål (l3; 23; 33; 43; 53), eller en delmängd av dem, korsas av en elastisk fiber (14; 24; 34; 44; 54) anordnad i en första riktning i nätimplantatet (11; 21; 31; 41; 51) så att, när nätimplantatet (11; 21; 31; 41; 51) sträcks i denna första riktning, förlängs de elastiska fibrema (14; 24; 34; 44; 54) och utövar även en återställande kraft på det första mönstret. Polymeriskt nätimplantat (21) enligt patentkrav 1, kännetecknat av att en första delmängd av hålen (23) i det första mönstret korsas av en elastisk fiber (24) anordnad i den första riktningen i nätimplantatet (21) och en andra delmängd av hålen (23) i det första mönstret innefattar en elastisk fiber (24') anordnad i en andra riktning i nätimplantatet (21), där den andra riktningen skiljer sig från den första riktningen. Polymeriskt nätimplantat (31) enligt patentkrav 1, kännetecknat av att åtminstone några av hålen (33) i det första mönstret korsas av en elastisk fiber (34) anordnad i den första riktningen i nätimplantatet (31) såväl som en elastisk fiber (34”) anordnad i en andra riktning i nätimplantatet, där den andra riktningen skiljer sig från den första riktningen. Polymeriskt nätimplantat (11; 21; 31; 41; 51) enligt patentkrav 1, kännetecknat av att den första uppsättningen fibrer (12; 22; 32; 42; 52) har en första nedbrytningstid och de elastiska fibrema (14; 24; 34; 44; 54) har en andra nedbrytningstid, där den andra nedbrytningstiden skiljer sig från den första nedbrytningstiden. Polymeriskt nätimplantat (11; 21; 31; 41; 51) enligt patentkrav 1, kännetecknat av att den första uppsättningen fibrer (12; 22; 32; 42; 52) har en första nedbrytningstid och de elastiska fibrerna (14; 24; 34; 44; 54) har en andra nedbrytningstid, där den andra nedbrytningstiden är kortare än den första nedbrytningstiden. Polymeriskt nätimplantat (41) enligt patentkrav 1, kännetecknat av att nätimplantatet (41) vidare innefattar en andra uppsättning fibrer (45) som har en hög elasticitetsmodul 10. 535 629 14 och är anordnade i ett andra mönster så att den andra uppsättningen fibrer (45) korsar hål (43) i det första mönstret, och där det andra mönstret är anordnat så att den andra uppsättningen fibrer (45) låser rörelsen hos det första mönstret i den första riktningen i nätimplantatet (41). Polymeriskt nätimplantat (41) enligt patentkrav 6, kännetecknat av att den första uppsättningen fibrer (42) har en första nedbrytningstid, de elastiska fibrerna (44) har en andra nedbrytningstid och högmodulfibrerna (45) har en tredje nedbrytningstid, där den första nedbrytningstiden är den längsta tiden och den tredje nedbrytningstiden är kortast och den andra nedbrytningstiden är däremellan. Polymeriskt nätimplantat (51) enligt patentkrav 1, kännetecknat av att nätimplantatet (51) vidare innefattar en andra uppsättning fibrer (55) som har en hög elasticitetsmodul och är anordnade i ett andra mönster så att den andra uppsättningen fibrer (55) korsar hål i det första mönstret, och där det andra mönstret är anordnat så att den andra uppsättningen fibrer (55) låser rörelsen hos det första mönstret i en andra riktning i nätimplantatet, där den andra riktningen skiljer sig från den första riktningen. Polymeriskt nätimplantat (51) enligt patentkrav 8, kännetecknat av att den första uppsättningen fibrer (52) har en första nedbrytningstid, de elastiska fibrema (54) har en andra nedbrytningstid och högmodulfibrerna (55) har en tredje nedbrytningstid, där den första 'nedbrytningstiden är den längsta tiden och den tredje nedbrytningstiden är kortast och den andra nedbrytningstiden är däremellan. Polyrneriskt nätimplantat (11; 21; 31; 41; 51) enligt något av patentkraven 1 till 9, kännetecknat av att det första mönstret och det andra mönstret är stickmönster eller vävmönster.