SE537302C2 - Sågband för bandsågning i trä - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Uppfinningen hdnfor sig till ett for bandsagning i trd avsett sagband med differentierad tanddelning. Enligt uppfinningen är en storsta delning (a2) mellan tva 2narbelagna -ander (8) minst 1,2 ganger storm an en minsta (ai), varvid tandhoj den (h1) hos den ena av tva tander med liten delning (ai) är storre in tandhojden (h2) hos atminstone den ena av tva tander, mellan vilka delningen (a2) är stOrre. Genom aft pa detta sat dels utforma tanddelningen med en val tilltagen differentiering, dels Ora spanrummen mellan tanderna ungefdr likstora, erhaller sagbandet en god dynamisk stabilitet, som motverkar uppkomsten av 2sjalvsvangningar under drift, samtidigt som spantrangningar och Overdriven energiatgang undviks.

Description

537 302 SAGBAND FOR BANDSAGNING I MA Uppfinningens tekniska omrade Denna uppfinning hanfcir sig till ett for bandsagning i tra avsett sagband av det slag, som innefattar en mangfald i en tandgang ingaende tander, vilka var fcir sig inbegriper en 5 mellan en spanyta och en slappningsyta avgransad skaregg, och vilka via luckor är sinsemellan atskilda med en differentierad delning, varvid den enskilda tanden har en hojd, som definieras av den transversala nivaskillnaden mellan skareggen och en bonen i en framforvarande tandlucka.

Uppfinningens bakgnind mom sagverksindustrin utgor bandsagning en vanlig metod for att avskilja mindre virkesbitar, sasom brador och plankor fran stockar eller andra grevre dmnen, sasom block. Fiat- detta andamal anvands bandsagar, i vilka ingar ett tandforsett, andlost band, vilket toper mellan tva rullar fir att med sin ena part saga snitt i stocken. Moderna bandsagar har utvecklats dithan att sagbandet kan drivas med avsevard skarhastighet. I beroende av yttre omstandigheter, sasom stockens grovlek, kvalitet, temperatur, kvistinnehall, etc., kan skarhastigheten uppga till 65 m/sek eller mer. I och med att stocicmatningen, dvs. den hastighet med vilken stocken langdmatas genom sagen, star i proportion till namnda skarhastighet, mOjliggors dad& snabba stockfliiden genom sagen. Vid skarhastigheter inom intervallet 30-65 m/sek kan stockens matningshastighet salunda uppga till 1 a 2 m/sek.

Ett svarbemastrat och ofta forbisett problem i samband med bandsagning — i synnerhet cla sagbandet Ar utfort med en Ain't tanddelning och skarhastigheten hog — Ar det faktum att sagbandet kan underkastas ofdrutsedda sjalvsvangningar eller vibrationer. Det monterade, andlOsa sagbandet dr saval langt som tunt, varfcir vibrationer i flertalet svangningsmoder alltid fcirekommer i detsamma. Den svangningsmod som framfor alit utgor ett problem är nar tanden vickar och/eller vrider sig i forhallande till det plan, i vilket bandet i ovrigt ror sig. Denna svangningsmod paverkar icke blott den nominella spantjockleken utan aven skarkrafterna, varvid systemet Ar aterkopplat och kan fOrsattas i sjalvsvangning, dvs. tanderna fit-sans i vibration utan nagon yttre excitation. Det menliga resultatet av dessa sjalvsvangningar dr att skareggarna ater sig in i snittytoma och ger dessa en vagig, tvattbradesliknande form. mom fackmannakretsar benamns detta fenomen &rt.& "wash- 1 537 302 boarding". I och fOr sig har dalarna mellan narbelagna asar ett djup, som vanligen stannar inom omradet 0,1-0,2 mm. Icke desto mindre fororsakar wash-boarding ett avsevart totalt bortfall av fiberravara och darmed kannbara ekonomiska forluster. Om namligen den fdrdigsagade virkesbiten, t.ex. en brada, skall anvandas i ett fOradlat skick, som kraver god planhet och ytfinish, maste ojamnheterna pa bradans bada sidor elimineras genom hyvling. Om bradan är tunn och oj dmnheterna stora blir det procentuella bortfallet av trafibrer dart& patagligt.

I syfte aft eliminera de skadliga vibrationerna och motverka uppkomsten av wash-boarding, har tidigare utfOrts fcirstik aft utfora sagband med en differentierad delning mellan tanderna. Dessa fors& har emellertid varit foga framgangsrika, sannolikt beroende pa en bristfallig insilct om vibrationsfenomenens natur. Aven om vibrationema i viss man dampats, har nagon acceptabel losning av problemet ej natts.

Uppfinningens syften och sardrag Foreliggande uppfinning tar sikte pa aft undanroja bristerna Mom det aktuella teknikomradet och skapa ett fOrbattrat sagband. Ett primart syfte med uppfirmingen är ddrfor aft skapa ett for bandsagning i trd avsett sagband, som under drift dels underkastas ett minimum av skadliga vibrationer, dels kan smidigt genomsaga tramaterialet med ett minimum av motstand (och darmed minimal energiatgang) och utan aft nypa fast i sagsnittet. Ett ytterligare syfte är aft skapa ett sagband, som är enkelt aft underhalla, framfor alit med avseende pa mOjligheten aft reparera lokala skador under bibehallande av originalsagbandets egenskaper och prestanda.

Enligt uppfinningen nas arminstone det primara syftet medelst de sardrag, som är angivna i patentkravets 1 kannetecknande del. Genom aft utfora tandgangen med en stiirsta delning mellan tva narbelagna tander, som är minst 1,2 ganger stone an en minsta delning, 55 och samtidigt ge den ena av tva tander mellan vilken en delning är liten, en tandhOjd som är storm an tandhoj den hos atminstone den ena av tvá tander, mellan vilka delningen är maximal, vinnes dels en god dynamisk stabilitet i det operativa bandet, dels den effekten aft de sasom spa'nrum tjanande tandluckorna blir likstora for aft harbargera ungenr lika stora spanvolymer oavsett varierande delningar. 2 537 302 60I ett foredraget utforande är den sffirsta delningen mellan tva tander hogst 1, ganger stOrre an den minsta. Pa sa sat erhalls en valavvagd kompromiss mellan de langsta tandluckoma och den storsta tandhoj den.

I ett tankbart utforande kan tandgangen i sin helhet inbegripa ett flertal identiska tandgrupper, som var ffir sig innefattar tandpar med tva olika delningar. Varje dylik tandgrupp 65 kan med fordel inbegripa mellan 11 och 22 Milder, som är identiskt konfigurerade i pa varandra foljande grupper. Pa detta satt vinnes dels aft den dynamiska stabiliteten blir god och likfonnig utmed bandets hela langd, dels aft eventuella, lokala skador pa vissa tander, later sig repareras pa ett enkelt och effektivt satt. Salunda kan den enskilda sektionen av bandet, som inbegriper en komplett tandgrupp, kapas av och ersattas av en likadan sektion, som svetsas 70fast i bandet.

Vidare kan vane tandgrupp (t.ex. om minst 11 tander) innefatta tandpar med tre eller flera delningar, som är inbordes olika stora. Delia bidrar till att ytterligare forbattra sagbandets dynamiska stabilitet i jamfOrelse med endast tva delningar.

I ett utffirande uppgar antalet tandpar med maximal delning, dvs. delningar Mom 7intervallet 1,2 < a > 1,5, till 30% av det totala antalet tandpar. Aven detta utffirande ger en forbattrad dynamisk stabilitet i jamforelse med tandgangar med enbart ett fatal maximala delningar.

I ett ytterligare utforande uppgar antalet tandpar med minimal delning, dvs. delningar mom intervallet 1,0 < a > 1,2, till minst 40% av det totala antalet tandpar. 80I ett annat utforande är tandgangen utfonnad sa aft samtliga skareggar tangerar en gemensam tandlinje, varvid tanderna givits varierande hojd genom aft tandluckoma gjorts olika djupa i forhallande till tandlinjen. Pa sa sat motverkas ojamn ffirslitning av tanderna.

Sammanfattning av uppfinningstanken Uppfinningen bygger pa insikten aft det kravs dels en val tilltagen skillnad 85 mellan den maximala tanddelningen och den minimala for aft forlana sagbandet en dynamisk stabilitet, som till ett minimum reducerar tendensen till sjalvsvangning i tandema, dels en narmelsevis uniform volym i de spanrum, som harbargerar spanorna fran avskiljningstillfdllet fram till evalcueringen ur stocken. Pa sa sat motverkas menliga spantrangningar under sakerstallande av aft bandet Riper smidigt och med minimal energiatgang genom stocken. 3 537 302 90 Kort beskrivning av bifogade ritningar Pa ritningarna Fig. 1en schematisk perspektivvy visande en bandsag under delning av en stock, Fig. 2en fiirstorad detaljbild visande hurusom ett sagband matas lodratt genom den samtidigt horisontellt langdmatade stocken, 95 Fig. 3en firstorad detaljsidovy visande den geometriska utformningen hos enskilda tander ingaende i sagbandet, Fig. 4en ytterligare forstorad sektion IV-IV i Fig. 3, Fig. en partiell perspektivvy illustrerande hur sagbandets tdnder vickar i sidled, da de underkastas sjalvsvangning, 100 Fig. 6en sidovy visande delningen mellan olika tander, som ingar i en avgransad tandgrupp i sagbandets tandgang, Fig. 7en forstorad detaljsidovy visande ett flertal i gruppen enligt Fig. 6 ingaende tOnder, Fig. 8 och 9 analoga detaljsidovyer visande ett altemativt sagband med en annan delning 10mellan tandema, och Fig. en detaljsidovy visande ett tredje, altemativt utforande av sagbandet.

Allmant om bandsagar Innan uppfinningen beskrivs mer detaljerat hanvisas till Fig. 1-5, vilka askadliggor vissa basala parametrar, som beror bandsagning som sonderdelningsmetod. I Fig. 11 visas salunda en i sin helhet med 1 betecknad bandsag under delning av en generellt med 2 betecknad stock. Sagens vitala komponent utglirs av ett andlost sagband 3, vilket halls spant mellan tva rullar 4a, 4b, av vilka den undre är drivande genom aft samverka med en lamplig drivkalla 5, t.ex. en motor. Bandet 3 delas via rullarna i tva parter 3a, 3b, av vilka den forstndmnda är operativt skarande, medan den andra toper overksamt mellan rullarna. Sasom 1tydligast framgar av Fig. 2 uppvisar bandet 3 tva motsatta och inb8rdes parallella langskanter, av vilka en forsta 6 bildar en s.k. rygg, medan den andra inbegriper en tandgang 7, i vilken 4 537 302 ingar en mangfald enskilda sagtander 8. I arbete lOper den sagande parten 3a lodratt neat fran den ovre rullen 4a mot den undre rullen 4b samtidigt som stocken 2 langdmatas horisontellt. Harvid genereras ett med 9 betecknat sagsnitt, via vilket en bra& 10 avskiljs fran stocken. 1Den ena av sagsnittets 9 bada frilagda ytor är i Fig. 2 betecknad 11. For enkelhets skull har sagsnittets granslinje mot det osagade virket visats i form av en lodrat granslinje 12. I praktiken kommer denna grans aft utgoras av delytor, som Riper snett mot stockens ldngdutstrdckning till foljd av de kombinerade, vertikala resp. horisontella matningsrorelser, som antyds medelst pilarna. 1I Fig. 3 och 4 askadliggors hurusom var och en av tanderna 8 inbegriper en skaregg 13, vilken är avgrdnsad mellan en spanyta 14 och en sldppningsyta 15, som successivt Overgar i en botten 16 for den lucka 17, som ftirefinns mellan tva narbelagna tander. For aft ge skareggen 13 optimal styrka ar slappningsytan 15 i detta fall bruten under bildande av en primar slappningsyta 15a, som via en brytlinje Overgar i en sekundar slappningsyta 15b. 1Sasom framgar av Fig. 3 är ytans 15a slappningsvinkel a betydligt mindre an ytans 15b slappningsvinkel 13. Delningen mellan narbelagna -ander definieras av avstandet a mellan narbelagna skareggar 13 (som aven benamns tandspetsar). I det visade exemplet tangerar samtliga tandspetsar en gemensam tandlinje TL samtidigt som luckbottnarna 16 gemensamt tangerar en undre referenslinje BL, som är parallell med tandlinjen TL. Den enskilda tandens 1MO h definieras av nivaskillnaden mellan tandspetsen 13 och luckbottnen 16. I Fig. 3 betecknar y den enskilda tandens spanvinkel. Av det ovanstaende framgar aft Fig. 3 visar ett traditionellt sagband, vars tander har en jamn delning och likformig h6jd.

I Fig. 4 visas dessutom hurusom den enskilda tanden har sidoslappningar 6 till foljd av aft tandens spets eller skaregg 13 givits en bredd W, som är nagot stone an sjalva 1bandets tjocklek t. I praktiken astadkoms dessa sidoslappningar genom aft spanytan 14 stukas efter det aft tandgangen stansats ur bandet.

I Fig. 5 illustreras schematiskt hurusom den enskilda skareggen 13 kan boja sig i sidled, om sagbandet underkastas sjalvsvangningar. I detta sanunanhang skall papekas aft den bandpart 3a, som genomsagar stocken, styrs av pressbackar (ej visade), som är placerade 1ovanfor och under stocken, och som halls anpressade mot bandpartens insida fOr att distinkt styra bandet. Dessa pressbackar har kontakt med bandets plana del mellan ryggen och 537 302 tandgangen, men val icke med sjalva tandgangen. Detta innebar att tanderna har stone frihet an sjalva bandet att rom sig i sidled om systemet underkastas sjalvsvdngningar.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen 1Nu hanvisas till Fig. 6 och 7 resp. Fig. 8 och 9, som illustrerar tva olika utforanden av sagband enligt uppfinningen. Ritningsfigurerna är schematiska och har endast till uppgift all klargora de sardrag, som är vasentliga for uppfinningen, narnligen tandernas delning och I Fig. 6 och 7 visas en i ett forsta *band ineende tandgang 7, i vilken 15forekommer tva tanddelningar ai och a2, vilka karaktariseras av all den storsta delningen a2 är atminstone 1,2 ganger (eller 20%) storre an den minsta delningen al. Vidare är tandhojden h1 hos den ena av tva. tander, mellan vilka delningen är liten (a1), stone an tandhojden h2 hos atminstone den ena av tva tander, mellan vilka delningen a2 är storre. Genom den val tilltagna delningsdifferensen (kvot = 1,2:1) ernas en god dynamisk stabilitet i bandet under drift 160 samtidigt som de pa varandra foljande tandluckor, som bildar sparn-um, blir ungefdr lika stora trots varierande langd. Med andra ord kommer spanrummen att medbringa och rymma i huvudsak lika stora mangder spanor med en vasentligen likformig kompakteringsgrad; nagot som borgar for all menliga spantrangningar effektivt motverkas. Ehuru den storsta delningen a2 skall vara minst 20% storre an den minsta al, bor densamma vara hogst 50% stotTe. Med 16andra ord bor kvoten a2 /al ej overskrida 1,5.

I enlighet med ett foredraget utforande av uppfinningen inbegriper tandgangen utmed hela sagbandet ett flertal identiska tandgrupper, som var thr sig innefattar forsta och andra tandpar med olika delningar. En dylik grupp — betecknad TG — visas i Fig. 6 och inbegriper i detta fall 11 tander, som är grupperade olikformigt. Raknat fran vanster i Fig. 6 170atfciljs en kort delning al av tva langa a2, tre korta al, en tang a2, tva korta al och tva langa a2.

Denna enskilda tandgrupp gransar mot likadana tandgrupper utmed sagbandets hela langd. mom ramen for uppfinningen är det aven mojligt att mellan identiska tandgrupper anordna en eller flera andra tandgrupper med skiljaktig disposition av tanderna. Om flagon eller nagra av tanderna i en enskild tandgrupp skulle skadas, kan sagbandet repareras utan att dess 175 dynamiska egenskaper forandras. Salunda kan bandet klippas av i det parti, utmed vilket den skadade tandgruppen ingar och ersattas av ett nytt, oskadat bandparti. I praktiken kan dylika ersattningspartier integreras i sagbandet medelst svetsning. 6 537 302 Andelen tandpar med maximal delning a2 av det totala antalet tandpar i tandgangen bor uppga till minst 30% av samtliga tandpar. A andra sidan bor antalet tandpar 180 med minimal delning a1 uppga till minst 40% av det totala antalet tandpar.

I Fig. 8 och 9 illustreras ett sagband, i vilket de olika tanderna ar arrangerade med tre olika delningar al, a2 och a3, av vilka al är minst, a2, storst medan delningen a3 är mellanstor. I syfte att astadkomma ungefar likstora spanrum är de olika tandemas tandhojder h anpassade till de olika delningama pa det satt som visas i Fig. 9. Salunda är tandhOjden hi i 185 anslutning till ett kort spanrum (delning = ai) stone an hojden h2 hos det langsta spanrummet (delning = a2), samtidigt som tandhlijden h3 fcir ett medellangt spanrum (delning = a3) är mindre an h1, men storre an h2.

I de i Fig. 6-9 visade utforandena är tandluckomas eller spanrummens bottnar 16 belagna utmed en gemensam referenslinje BL, som är parallell med bandets rygg 6 (se Fig. 1902). I Fig. 10 visas ett altemativt utforande, i vilket den varierande tandhoj den h1 resp. h2 astadkommits genom aft tandluckoma gjorts olika djupa. Pa sá satt kan tandemas skareggar eller tandspetsar 13 lokaliseras utmed en gemensam tandlinje TL, som är parallell med bandryggen 6, medan luckbottnarna 16 lokaliseras pa olika transversala avstand eller nivaer fran bandryggen. Genom aft skareggama forefinns utmed en gemensam tandlinje motverkas 195 ojamn forslitning av tandema. 7

Claims (7)

537 302 PATENTKRAV

1. I.Sagband for bandsagning i trd, innefattande en mangfald i en tandgang (7) 200 ingaende tander (8), vilka var for sig inbegriper en mellan en spanyta (14) och en sldppningsyta (15) avgransad skaregg (13), och vilka via luekor (17) är sinsemellan atskilda med en differentierad delning (al, a2), varvid skdreggen (13) har en bredd (W), som är storre an bandets tjocklek och Overgar i tva sidoslappningar (8) pa motsatta sidor av tanden, och varvid den enskilda tanden (8) har en hojd (h), som definieras av den transversala nivaskillnaden mellan skareggen (13) och en botten (16) i en framforvarande tandlucka, kannetecknat darav, all en storsta delning (a2) mellan tva narbeldgna tander (8) är minst 1,2 ganger storre an en minsta (ai), och att tandhojden (hi) hos den ena av tva tander med liten delning (ai), dr stOrre an tandhOjden (h2) hos atminstone den ena av tva tander med stone delning (a2). 2

2. Sagband enligt krav 1, kannetecknat clarav, att den storsta delningen (a2) mellan tva tander (8) är hogst 1,5 ganger stOrre an den minsta (al).

3. Sagband enligt krav 1 eller 2, kannetecknat darav, att tandgangen (7) i sin helhet inbegriper ett flertal identiska tandgrupper (TG), som var for sig innefattar minst 11 och hogst 22 tander (8). 215

4.Sagband enligt krav 3, kannetecknat darav, att varje tandgrupp (TG) innefattar tandpar med tre eller flera delningar (al, az, a3), som är inbordes olika stora.

5. Sagband enligt nagot av foregaende krav, kannetecknat darav, att av samtliga tandpar utgOrs minst 30% av tandpar med maximal delning (a2).

6. Sagband enligt nagot av foregaende krav, kannetecknat clarav, att av samtliga 220 tandpar utgOrs minst 40% av tandpar med minimal delning (al).

7. Sagband enligt nagot av foregaende krav, kannetecknat darav, att samtliga skareggar (13) tangerar en gemensam tandlinje och att de olika tandhojderna (h1 resp. h2) är astadkomna genom all tandluckorna är olika djupa i forhallande till tandlinjen. 2 8 537 302 1/4 _ vc N.7 6 ,....-..,...........