SE538577C2 - Pulvermetallurgiskt duplext rostfritt stål - Google Patents

Abstract

SAM MANDRAG Pulvermetallurgiskt duplext rostfritt stål innefattande, i viktprocent:C max 0,030 vikt-%, Ni 4,5-6,5 vikt-%, N 0,21-0,29 vikt-%, Mo 3,0-3,5 vikt-%, Cr 21-24 vikt-%, valbart ett eller flera av följande ämnen: Cu 0-1,0 vikt-%, W 0-1,0 vikt-%, Mn 0-2,0 vikt-%, Si 0-1,0 vikt-%, varvid, i viktprocent, mängden N 2 0,01 * Cr, varvid den resterande delen utgörs av Fe och oundvikliga förore-ningar. Det rostfria stålet har utmärkt korrosionsbeständighet ochär ett kostnadseffektivt alternativ till superduplexa rostfria stål. (Fi9 1)

Description

Pulvermetallurgiskt duplext rostfritt stålUPPFINNINGENS TEKNISKA OMRÅDE OCH KÄND TEKNIK Den föreliggande uppfinningen avser ett pulvermetallurgiskt du-plext rostfritt stål, ett förfarande för tillverkning av ett sådant rost-fritt stål och en artikel innefattande det rostfria stålet. Ett pul-vermetallurgiskt duplext rostfritt stål definieras här som ett duplextrostfritt stål framställt med hjälp av pulvermetallurgi.

Duplexa rostfria stål, och i synnerhet duplexa rostfria stål fram-ställda genom pulvermetallurgi, är kända för att ha hög styrka ochgod korrosionsbeständighet. De tillhandahåller en korrosionsbe-ständighet liknande austenitiska stålsorter till en lägre kostnad.Genom användning av duplext stål istället för austenitiskt stål ärdet ofta möjligt att väsentligt minska materialkostnader och vikt iartiklar för användning i korrosiva miljöer, eftersom de högasträckgränserna hos duplexa rostfria stål ofta möjliggör en redukt-ion av materialtjockleken. Duplexa rostfria stål framställda genompulvermetallurgi har dessutom isotropiska mekaniska egenskaper,d v s identiska mekaniska egenskaper i alla riktningar. Det är där-för ofta möjligt att minska mängden material i konstruktioner ge-nom användning av pulvermetallurgiska duplexa rostfria stål istäl-let för konventionellt producerade duplexa rostfria stål och därmedytterligare reducera materialkostnader och vikt.

Det duplexa rostfria stålet UNS S32205 är en standardsort inne-fattande, i viktprocent (vikt-%),C max 0,030 vikt-%, Ni 4,5-6,5 vikt-%, N 0,14-0,20 vikt-%, Mo 3,0-3,5 vikt-%, Cr 22-23 vikt-%, Cu max 1,0 vikt-%, W max 1,0 vikt-%, Mn max 2,0 vikt-%, Si max 1,0 vikt-%, varvid den resterande delen utgörs av Fe och oundvikliga förore-ningar. Detta duplexa rostfria stål används ofta i havsvatten-til-lämpningar och i andra korrosiva miljöer. Det kan framställas ge-nom konventionella smältnings- och smidningsprocesser eller ge-nom pulvermetallurgiska processer.

Korrosionsegenskaperna hos rostfria stållegeringar bestäms tillstor del av legeringsinnehållet i legeringen. Gropfrätningsekviva-lenten (Pitting Resistance Equivalent, PRE) används ofta för attkänneteckna legeringen och definieras som, i viktprocent: PRE=Cr+3,3 M0+16 N.

Ett högre PRE-nummer betyder normalt sett bättre korrosions-be-ständighet. Ett vanligt förekommande förfarande för att öka kor-rosionsbeständigheten hos rostfria stål är därför att öka mängdenlegeringsämnen. Ett så kallat superduplext rostfritt stål, såsomUN8 832760 eller UN8 832505, innefattar en högre mängd lege-ringsämnen än UN8 832205 och har ett PRE-nummer på åt-minstone 40, i jämförelse med ett PRE-nummer på typiskt 35 förUN8 832205. Med anledning av den stora mängden legeringsäm-nen är dock superduplexa rostfria stål förknippade med relativthöga materialkostnader.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett du-plext rostfritt stål med i åtminstone någon aspekt förbättrade egen-skaper i jämförelse med kända rostfria stål och vilket kan erbjudautmärkt korrosionsbeständighet till en rimlig kostnad.

Detta syfte uppnås genom ett pulvermetallurgiskt duplext rostfrittstål innefattande, i viktprocent: C max 0,030 vikt-%,Ni 4,5-6,5 vikt-%,N 0,21-0,29 vikt-%, Mo 3,0-3,5 vikt-%, Cr 21-24 vikt-%, valbart ett eller flera av följande ämnen: Cu 0-1,0 vikt-%, W 0-1,0 vikt-%, Mn 0-2,0 vikt-%, Si 0-1,0 vikt-%, varvid, i viktprocent, mängden N 2 0,01 * Cr, varvid den resterandedelen utgörs av Fe och oundvikliga föroreningar.

Man har överraskande funnit att ett pulvermetallurgiskt duplextrostfritt stål med denna sammansättning har korrosionsegen-skaper vilka är bättre än vad som kan förväntas baserat på ståletsPRE-nummer. Det duplexa rostfria stålet enligt uppfinningen haren korrosionsbeständighet med avseende på gropfrätning såvälsom spaltkorrosion vilken är signifikant högre än den duplexa rost-fria standardstållegeringen UNS S32205. Det uppfinningsenligastålet har även signifikant bättre beständighet mot spänningskor-rosionssprickor. Stålet enligt uppfinningen är därför ett kostnads-effektivt alternativ till superduplexa rostfria stållegeringar för krä-vande tillämpningar i korrosiva miljöer. Eftersom det rostfria ståletenligt uppfinningen är ett pulvermetallurgiskt rostfritt stål är detisotropiskt och har därmed identiska egenskaper i alla riktningar.Detta ståri kontrast till konventionella smidda rostfria stål, vilka äranisotropiska.

Enligt en utföringsform av uppfinngen innefattar det rostfria stålet0,23 till 0,27 vikt-% N. I denna utföringsform har det rostfria ståletsärskilt goda korrosionsegenskaper.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar det rostfria stå-let 22-23 vikt-% Cr. Genom att hålla Cr-halten inom detta intervallsäkerställs en god beständighet mot lokal korrosion medan riskenför utskiljning av kromkarbider begränsas.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är andelen austenit i detrostfria stålet, i volymprocent, 45-65 %, företrädesvis 50-60 %, varvid den resterande delen är ferrit. För optimala korrosionsegen-skaper och mekaniska egenskaper är andelen austenit i intervallet50-60 volymprocent.

Enligt en utföringsform av uppfinningen har det rostfria stålet ettaustenitavstånd på mindre än 30 pm, företrädesvis mindre än 20pm. Det rostfria stålet med ett sådant litet austenitavstånd harbättre beständighet mot sprickor och även bättre korrosionsegen-skaper än stål med liknande sammansättning men med ett störreaustenitavstånd, eftersom korngränserna mellan austenit- ochferritfaser generellt sett verkar för att stoppa spänningsinduceradesprickor som sprider sig i ferritfasen.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar det rostfria stå-let mindre än 1 vikt-% oundvikliga föroreningar, företrädesvismindre än 0,5 vikt-%. Företrädesvis hålls oundvikliga föroreningartill ett minimum. På detta sätt kommer föroreningar att ha en mini-mal inverkan på de slutgiltiga egenskaperna hos det rostfria stålet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar det rostfria stå-let 0,3-1,0 vikt-% Si, företrädesvis 0,5-1,0 vikt-% Si. I denna utfö-ringsform används Si som ett deoxideringsmedel i tillverkningspro-cessen av det rostfria stålet och bidrar därmed till en låg syrehalt,vilket i sin tur ger goda mekaniska egenskaper såsom styrka ochutmattningsbeständighet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen har det rostfria stålet enkritisk gropfrätningstemperatur på minst 60°C såsom bestämd i enlösning av 2 M NaCl vid 700 mV vs. SCE (mättad kalomelelektrod,”saturated calomel electrode”) enligt ASTM G150, vilket är enstandardtestmetod för elektrokemisk testning av kritisk gropfrät-ningstemperatur av rostfria stål. Det rostfria stålet har därmed sig-nifikant bättre korrosionsegenskaper än den duplexa rostfria stan-dardstållegeringen UNS S32205.

Uppfinningen avser även användning av det rostfria stålet enligtuppfinningen i korrosiva miljöer såsom i olje- och gasindustri, processindustri, kemisk industri och kärnkrafts-tillämpningar.Sådana tillämpningar kräver mycket korrosions-beständigalegeringar och det rostfria stålet enligt föreliggande uppfinning ärdärför lämpligt för användning i nämnda artiklar.

Enligt ytterligare en aspekt av uppfinningen avser uppfinningen ettförfarande för tillverkning av ett pulvermetallurgiskt duplext rost-fritt stål enligt uppfinningen, innefattande stegen: - beredning av ett rostfritt stållegeringspulver medelst en ato-miseringsteknik vilken ger sfäriska partiklar, såsom gasato-misering, ultraljudsatomisering eller centrifugal atomisering, - het isostatisk pressning av det beredda rostfria stållegerings-pulvret för att få ett kompakt rostfritt stålmaterial, - upplösningsvärmebehandling och vattensläckning av detkompakta rostfria stålmaterialet för att bilda ett duplext rost-fritt stål.

Atomiseringen kan utföras med kvävgas eller argongas, eller möj-ligen helium. Värmebehandlingen bör företrädesvis, för en kapselav rostfritt stål med en diameter på 200 mm, utföras vid 1050-1130°C, till exempel under åtta timmar vid en temperatur av1070°C. Den exakta temperaturen som används och varaktighetenpä upplösningsvärmebehandlingen beror pä den önskade fasba-lansen i det duplexa rostfria stålet och tjockleken hos komponen-ten.

Enligt en föredragen utföringsform av denna aspekt av uppfin-ningen används gasatomisering för att bereda det rostfria stål-le-geringspulvret. Detta ger en kostnadseffektiv pulverberednings-process.

Enligt ytterligare en utföringsform av denna aspekt av uppfin-ningen utförs gasatomiseringen med kvävgas. Gasatomiseringmed kvävgas är ett kostnadseffektivt sätt att erhålla sfäriska par-tiklar med låga halter av föroreningar.

Ytterligare fördelar och fördelaktiga särdrag hos uppfinningenkommer att framgå av den följande beskrivningen av uppfinningenoch utföringsformer därav.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Utföringsformer av uppfinningen kommer i det följande att beskri-vas med hänvisning till de bifogade ritningarna, i vilka: Fig 1 är ett diagram vilket visar beständigheten mot spän-ningskorrosionssprickor för det rostfria stälet enligt enutföringsform av uppfinningen och ett rostfritt stäl enligtUNS S32205, Fig 2 är en mikroskopibild som visar ett rostfritt stäl enligtuppfinningen, och Fig 3 är en mikroskopibild vilken visar ett tidigare känt rost-fritt stäl enligt UNS S32205.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER AVUPPFINNINGEN Det pulvermetallurgiska duplexa rostfria stälet enligt uppfinningeninnefattar, i viktprocent: C max 0,030 vikt-%, Ni 4,5-6,5 vikt-%, N 0,21-0,27 vikt-%, Mo 3,0-3,5 vikt-%, Cr 21-24 vikt-%, valbart ett eller flera av följande ämnen: Cu 0-1,0 vikt-%, W 0-1,0 vikt-%, Mn 0-2,0 vikt-%, Si 0-1,0 vikt-%, varvid, i viktprocent, mängden N 2 0,01 * Cr, varvid den resterandedelen utgörs av Fe och oundvikliga föroreningar.

Kol (C) är skadligt för korrosionsegenskaperna hos legeringen ef-tersom det ökar risken för bildande av kromkarbider i korngränser.Kol är därför begränsat till 0,030 vikt-%.

Nickel (Ni) är en oumbärlig tillsats till legeringen eftersom det sta-biliserar austenitfasen och säkerställer den duplexa strukturen hosstålet. Detta har också den indirekta effekten att öka löslighetenav kväve. Nickel bidrar också till korrosionsbeständigheten men ärett dyrt legeringsämne. För att nå en önskad balans av aus-tenit/ferrit förekommer Ni i en mängd av 4,5-6,5 vikt-%.

Kväve (N) gynnar bildandet av austenit. Kväve möjliggör även enhög styrka och en god korrosionsbeständighet. Kväve bör därförförekomma i en mängd av åtminstone 0,21 vikt-%, företrädesvisåtminstone 0,23 vikt-%. Kväve kan dock bilda nitrider, vilkapåverkar korrosionsbeständigheten och segheten hos legeringennegativt. Mängden kväve i stålet enligt föreliggande uppfinning ärdärför begränsad till 0,29 vikt-%, företrädesvis 0,27 %.

Molybden (Mo) förbättrar korrosionsbeständigheten hos stållege-ringen. Mo-halten är åtminstone 3,0 vikt-% för att erhålla önskadeffekt. Ovanför 3,5 vikt-% blir Mo-rika intermetalliska faser, vilkaär skadliga för korrosionsbeständigheten såväl som för de meka-niska egenskaperna, stabila upp till temperaturer närmare tempe-raturen för upplösningsvärmebehandling_ Därför är Mo-halten be-gränsad till 3,5 vikt-%.

Krom (Cr) stabiliserar ferritfasen i det duplexa stålet och bidrarstarkt till legeringens korrosionsbeständighet genom att bilda sta-bila oxider. Åtminstone 21 vikt-% Cr, företrädesvis åtminstone 22vikt-% Cr, behövs för att säkerställa en god beständighet mot lokalkorrosion, men inte mer än 24 vikt-%, företrädesvis inte mer än 23vikt-%, för att begränsa risken för utskiljning av kromkarbider.

Koppar (Cu) bidrar till korrosionsbeständigheten hos stålet. Detkan förekomma i en liten mängd i stålskrot. Cu gynnar dock även utskiljning av intermetalliska faser vid låg temperatur och begrän-sas därför till 1,0 vikt-%.

Wolfram (W) är en ferritstabiliserare och förekommer i en litenmängd i stålskrot. För att hålla balansen av austenit/ferrit i ståletär W begränsad till 1,0 vikt-% i stålet enligt föreliggande uppfin-ning. l\/langan (Mn) stabiliserar austenit och används som ett deoxide-ringsmedel. Mn ökar även lösligheten av kväve i stålet. Mn börbegränsas till mindre än 2,0 vikt-% för att begränsa risken av ut-skiljning av icke-önskade faser som till exempel MnS.

Kisel (Si) används som ett deoxideringsmedel och stabiliseraräven ferrit. Si förkommer därför valbart i en mängd av åtminstone0,3 vikt-%, företrädesvis åtminstone 0,5 vikt-%. Si gynnar dock ut-skiljning av intermetalliska inneslutningar och bör därför begrän-sas till 1,0 vikt-%.

Föroreningar, såsom förorenande ämnen, kan förekomma i lege-ringen i en mängd av maximalt 1 vikt-%, företrädesvis maximalt0,75 vikt-% och mer företrädesvis maximalt 0,5 vikt-%. Exempelpå föroreningar som kan förekomma är titan (Ti), svavel (S), fosfor(P), tenn (Sn), bly (Pb) etc. Syre (O) bör hållas till ett minimum.Föroreningarna kan vara naturligt förekommande i råmaterialet an-vänt för att framställa stållegeringen, eller kan vara ett resultat avframställningsprocessen.

En pulvermetallurgisk duplex rostfri stållegering A enligt uppfin-ningen framställdes i form av kapslar med en diameter på 200 mm.Legeringen A framställdes genom att bereda ett rostfritt stållege-ringspulver genom kvävgasatomisering, följd av het isostatiskpressning (HIP) av det beredda pulvret för att forma kapslar meden diameter på 200 mm. De kompakta rostfria stålkapslarna utsat-tes därefter för värmebehandling för att forma den duplexa rostfriastållegeringen A. Värmebehandlingen var en upplösningsvärme-behandling vid 1070°C under 8 timmar, följd av vattensläckning.

Legeringen A testades tillsammans med en konventionellt fram-ställd duplex rostfri ställegering B enligt UNS S32205 i form av ensmidd stång med en diameter på 250 mm och en konventionelltframställd superduplex rostfri ställegering C enligt UNS S32505 iform av en smidd stång med en diameter på 260 mm, varvid lege-ringarna B och C är kommersiellt tillgängliga från välkända hög-kvalitetsproducenter. Sammansättningarna av legeringarna A, Boch C är listade i Tabell I.

Legering C Ni N Mo Cr Cu Mn Si PREA 0,019 6,1 0,23 3,2 23,0 0,2 0,7 0,88 37B 0,025 6,0 0,17 3,2 22,3 0,4 1,5 0,48 36C 0,033 6,2 0,26 3,29 25,9 1,47 0,89 0,40 41Tabelll De kritiska gropfrätningstemperaturerna (CPT) hos legeringarnaA, B och C bestämdes med hjälp av ett test enligt standard ASTMG150 i två l\/I NaCl med en anodpotential på 700 mV vs. SCE, medstart vid rumstemperatur. Resultaten av testen visas i Tabell ll,vilken listar genomsnittsvärden av den uppmätta gropfrätnings-temperaturen.

Legering Testläge CPT [°C] i 2M NaClA Centrum 65,5 B Centrum 53,9 B Yta 49,7 C Centrum 71,8 C Yta 65,7 Tabenll Som kan ses i Tabell ll har legering A en kritisk gropfrätningstem-peratur vilken är signifikant högre än den kritiska gropfrätnings-temperaturen hos legering B, och som nästan är i paritet med le-gering C. Dessa resultat kan inte förstås enbart frän PRE-numrenlistade i Tabell I.

Beständigheten mot spänningskorrosionssprickor hos prov av le-geringarna A och B testades också och de resulterande diagram-men vilka visar spänning som funktion av töjning visas i Fig 1.Proven testades först vid 80°C, där det inte fanns några tecken påspänningskorrosion på något av proven. Proven testades däreftervid 110°C, där proven från legering B gick sönder i ett tidigt skedeoch även visade tecken på korrosionssprickor vid ytan. Provet frånlegering B enligt uppfinningen var fortfarande opåverkat vid110°C.

Beständigheten mot spaltkorrosion för tre olika prov från varderaav legeringarna A och B testades också vid 20°C i naturligt havs-vatten. Tre olika prov från vardera av legeringarna A, B och C tes-tades även vid 20°C i klorerat havsvatten. Resultaten från testerna visas i Tabell lll respektive Tabell IV.Testvillkor Legering Prov 1 Prov 2 Prov 320°C, naturligt A OK OK CORhavsvatten B COR COR++ COR++Tabell lllTestvillkor Legering Prov 1 Prov 2 Prov 330°C, havsvatten A OK COR OKmed 0,5 ppm Cl B COR COR CORC OK* COR OK*Tabell lllSom kan utläsas från Tabell lll och IV visar alla prov från legering B korrosion (COR) eller allvarlig korrosion (COR++) vid testvillko-ren för både naturligt och klorerat havsvatten, medan två av treprov från legeringen A inte visar några tecken på korrosion (OK),varken för naturligt havsvatten eller för klorerat havsvatten. Pro-ven från legering A visar därmed signifikant bättre spaltkorrosions-beständighet än proven från legering B vid båda testvillkoren. Frånlegering C, som testades i klorerat havsvatten, visade två av treprov tecken på icke-propagerande korrosion (OK*) och det tredje 11 provet visar korrosion. Spaltkorrosionsbeständigheten hos lege-ring A enligt uppfinningen är därmed åtminstone i paritet med denhos den dyrare superduplexa legeringen C.

Det maximala korrosionsdjupet i naturligt havsvatten bestämdestill, i medeltal, 19 um för proven från legeringen A och 719 um förproven från legeringen B, med andra ord signifikant bättre för le-gering A.

Sträckgränsen, brottgränsen, förlängningen och areareduktionenför de tre legeringarna A, B och C bestämdes i en dragprovningvid rumstemperatur enligt standarden lSO6892. Resultaten avtestet visas i Tabell 5. Som kan utläsas har legeringen A enligtuppfinningen mekaniska egenskaper vilka är i paritet med de me-kaniska egenskaperna hos åtminstone legering B. Legeringen en-ligt uppfinningen kombinerar alltså utmärkt korrosionsbeständig-het med goda mekaniska egenskaper.

Legering Dragprovs- Sträck- Brottgräns För- Area-riktning gräns Rm [MPa] längning reduktionRp0.2 [%] [%][MPa]A -- 564 811 38 78B Transversell 487 733 40 63B Longitudinell 520 713 41 76C Transversell 603 835 32 62C Longitudinell 622 816 36 70Tabell V Austenitavståndet, vilket är ett mått på det genomsnittliga avstån-det mellan austenitkorn, bestämdes i enlighet med “Recommendedpractice DNV-RP-F112” (oktober 2008), d v s genom överlagringav linjer över en mikroskopibild och mätning av längden av linjerna 12 som faller inom varje ferritenhet, och därifrån bestämning av aus-tenitavständet. En mikroskopibild vilken visar mikrostrukturen hoslegeringen A enligt uppfinningen visas i Figur 2. Austenitfasen vi-sas som ljusa områden och ferritfasen visas som mörka områden.För jämförelse visas i Fig 3 en mikroskopibild som visar mikro-strukturen hos legeringen B. Som synes är austenitkornstorlekenoch austenitavständet signifikant mindre för legeringen A enligt fö-religgande uppfinning än för den tidigare kända legeringen B. Au-stenitavståndet hos prov frän legeringen A faller inom intervallet5-20 pm och bestämdes i det visade exemplet till 14 pm, medanaustenitavständet hos proven från legeringen B kan vara upp till80 pm och i det visade exemplet bestämdes till 28 pm.

Uppfinningen är självklart inte på något sätt begränsad till de be-skrivna utföringsformerna utan kan varieras och modifieras inomramen för följande patentkrav.

Claims (13)

1. Pulvermetallurgiskt duplext rostfritt stål innefattande, i vikt- procent: C max 0,030 vikt-%, Ni 4,5-6,5 vikt-%, N 0,21-0,29 vikt-%, Mo 3,0-3,5 vikt-%, Cr 21-24 vikt-%, valbart ett eller flera av följande ämnen: Cu 0-1,0 vikt-%, W 0-1,0 vikt-%, Mn 0-2,0 vikt-%, Si 0-1,0 vikt-%, varvid, i viktprocent, mängden N 2 0,01 * Cr, varvid den reste-rande delen utgörs av Fe och oundvikliga föroreningar.

2. Rostfritt stål enligt krav 1, varvid det rostfria stålet innefattar0,23-0,27 vikt-% N.

3. Rostfritt stål enligt krav 1 eller 2, varvid det rostfria stålet in-nefattar 22-23 vikt-% Cr.

4. Rostfritt stål enligt något av föregående krav, varvid andelenaustenit i det rostfria stålet år, i volymprocent, 45-65%, före-trådesvis 50-60%, varvid den resterande delen år ferrit.

5. Rostfritt stål enligt något av föregående krav, varvid det rost-fria stålet har ett austenitavstånd på mindre ån 30 um, före-trådesvis mindre ån 20 um.

6. Rostfritt stål enligt något av föregående krav, varvid det rost-fria stålet år isotropiskt.

7. Rostfritt stål enligt något av föregående krav, varvid det rost-fria stålet innefattar mindre ån 1 vikt-% oundvikliga förore-ningar, företrådesvis mindre ån 0,5 vikt-%. 10. 11. 12. 13. 14 Rostfritt stål enligt något av föregående krav, varvid det rost-fria stålet innefattar O,3-1,0 vikt-% Si, företrädesvis O,5-1,0vikt-% Si. Rostfritt stål enligt något av föregående krav, varvid det rost-fria stålet har en kritisk gropfrätningstemperatur på minst60°C, såsom bestämd i en lösning av 2 l\/I NaCl vid 700 mVvs. SCE. Användning av det rostfria stålet enligt något av föregåendekrav i korrosiva miljöer såsom i olje- och gasindustri,processindustri, kemisk industri och kärnkraftstillämpningar. Förfarande för tillverkning av ett pulvermetallurgiskt duplext rostfritt stål enligt något av krav 1-9, innefattande stegen: - beredning av ett rostfritt stållegeringspulver medelst enatomiseringsteknik vilken ger sfäriska partiklar, såsomgasatomisering, ultraljudsatomisering eller centrifugal ato-misering, - het isostatisk pressning av det beredda rostfria stållege-ringspulvret för att få ett kompakt rostfritt stålmaterial, - upplösningsvärmebehandling och vattensläckning av detkompakta rostfria stålmaterialet för att bilda ett duplextrostfritt stål. Förfarande enligt krav 11, varvid gasatomisering används föratt bereda det rostfria stållegeringspulvret. Förfarande enligt krav 12, varvid gasatomiseringen utförs medkvävgas.